MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ELEVER I ESLÖVS KOMMUNS GRUNDSKOLOR

Transkript

1 MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA ELEVER I ESLÖVS KOMMUNS GRUNDSKOLOR Sammanställt av: Anna Merkel-Möller Helena Tauson Lena Planken 1

2 1. Inledning Inför läsåret infördes en ny organisation i Eslövs kommun för mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Målet med den nya organisationen som angavs vid införandet och som fortfarande gäller, var att eleverna tidigt skulle få de insatser de är i behov av på sin hemskola, och att undervisningens innehåll skulle vara anpassat så att alla elever skulle kunna arbeta med samma ämnesområden utifrån sina förutsättningar. Syftet med organsationen var, och är, bland annat att alla nyanlända elever ska genomgå en kartläggning kring kunskapsnivån och skolbakgrund. På detta vis blir elevens individuella behov och förutsättningar för att delta i undervisingen synliggjorda. Detta utgör sedan ett stöd för personalen på elevens hemskola för anpassning av undervisningen. En uppföljning av den nya organsationen gjordes efter läsåret slut. I denna konstaterades dock att organsationen behövde vara i gång ytterligare en tid för att en relevant utvärdering skulle kunna göras. Inför denna rapport har rektorerna på kommunens grundskolor besvarat en enkät bestående av frågor kring samarbetet med Mottagningsskolan, studiehandledning och förslag till förbättringar. 2. Historik Innan nuvarande organsation kring nyanlända elever i kommunens grundskolor startade läsår , fanns sex förberedelseklasser på några skolor: Västra skolan, Norrevångsskolan f-6 och 7-9, Ekenässkolan samt Östra skolan som hade två klasser. Dessa skolor erhöll resurser motsvarande en årsarbetare per förberedelseklass. Denna resurs utgick oavsett hur många elever skolan hade i förberedelseklassen. Ansvaret för de olika förberedelseklasserna låg på respektive rektor. Uppföljning av verksamheten på huvudmannanivå var sparsam, och antal inskrivna elever kartlades några fåtal gånger. I september 2008 fanns exempelvis 56 elever i sex olika förberedelseklasser. I klasserna kunde det finnas elever från förskoleklass till och med årskurs 9. Det fanns inte någon uppföljning av hur länge eleverna stannade i förberedelseklassen, men vid den här tidpunkten fanns det inte heller några rekommendationer kring detta gav Skolverket ut Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, som baserade på en större granskning av nyanländas lärande i Sverige. Granskningen konstaterade att många av de nyanlända elever som placerades i förberedelseklass var kvar där alldeles för länge och att de inte integrerades på sin hemskola/hemklass. Det konstaterades också att dessa elever hade för korta skoldagar. Eleverna hade i många fall inte heller behöriga lärare i svenska som andra språk (SvA) i undervisningen. Bilden som framkom i Skolverkets granskning, överensstämde med situationen i Eslövs kommun vid samma tid och blev en av orsakerna till att Mottagningsskolan startades upp. 3. Volymer Uppgifter på antal elever som varit inskrivna på Mottagningsskolan sedan starten augusti 2013, finns i bilaga. Alla nyanlända elever placeras dock inte i Mottagningsskolan, utan börjar direkt i vanlig klass. Detta gäller främst elever i åk f-2. Dock passerar dessa elever 2

3 Mottagningsskolan, då de kartläggs. Viss inflyttning av nyanlända elever som genomgått förberedelseklass i annan kommun sker också. Då definitionen av nyanlända elever kommer föras in i Skollagen fr o m januari 2016 (se vidare beskrivning i avsnitt nedan), finns det inte heller någon statistik i kommunen över antal nyanlända elever i kommunens skolor i nuläget. Detta kommer dock att finnas fr o m höstterminen Ekonomi Mottagningsskolans budget är uppbyggd på samma sätt som kommunens vanliga grundskolor. Detta innebär att en elevpeng per inskriven elev och månad utgår. Förutom detta får Mottagningsskolan årligen ett anslag oberoende av hur många elever de har inskrivna i sin verksamhet. Mottagningsskolan har inte heller någon budget eller kostnad för hyres- eller lokalvårdskostnader, utan dessa återfinns hos Norrevångsskolan (där Mottagningsskolan finns). Budgeten för studiehandledning finns inom Modersmålsenheten, då det är dessa lärare som utför studiehandledningen. När eleverna skrivs ut från Mottagningsskolan och börjar sin skolgång på hemskolan, erhåller skolan den tilldelning som de får för övriga elever, d v s en elevpeng per inskriven elev per månad, ett tillägg om eleven följer kursplanen för SvA och ett strukturbidrag. Dessa olika belopp fastställs årligen av Barn- och familjenämnden. 5. Elevernas resultat Av de åtta elever som lämnade åk 9 våren 2014 från Mottagningsskolan var ingen behörig till ett nationellt program. Dessa elever går nu på gymnasieskolans språkintroduktion. Att nyanlända elever inte alltid når målen är naturligt, då de inte ännu inte behärskar svenska språket. Elevens tidigare skolbakgrund har naturligtvis också betydelse för skolresultaten. 6. Verksamhetsbeskrivning med lagar och förordningar Mottagningsskolans verksamhetsupplägg bygger på Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008). Personalen som arbetar på skolan är samtliga SvA-utbildade, något som höjer kvaliteten på undervisningen. Modersmålslärarna ligger under samma enhet och utgår från samma plats, som Mottagningsskolan vilket gör att studiehandledarna har nära till de nyanlända eleverna för studiehandledning och kartläggning. De flesta eleverna stannar upp till ett år på Mottagningsskolan, undantaget elever utan skolbakgrund som anlänt till Sverige i högre ålder. Dessa elever stannar maximalt två år. Nyanländas lärande är ett område som för närvarande är mycket aktuellt, och i januari 2016 införs förändringar i Skollagen (SkolL) som i mångt och mycket bygger på Skolverkets allmänna råd för nyanlända elevers utbildning. Kortfattat består förändringarna i: 3

4 Definition av nyanländ elev införs En elev betraktas som nyanländ i skolan fr o m då de kom till Sverige och började sin skolgång t o m fyra år de gått i skola här. Det betyder att en elev efter ett års skolgång på Mottagningsskolan fortfarande betraktas som nyanländ enligt lag, och kan ha ett fortsatt behov av stöd för att nå målen i skolan. Kartläggning Ett lagkrav om att nyanlända elevers kunskaper ska bedömas genom en kartläggning införs. Denna bedömning ska ligga till grund för bl a klassplacering. Skolverket håller på att utarbeta ett gemensamt kartläggningsmaterial som släpps i januari Den kartläggning som f n görs på Mottagningsskolan är steg 1-2 på en så kallad kartläggningsstege. Dessa innehåller: Steg 1 - Elevens bakgrund, erfarenheter, förmågor och kunskaper - Fyra frågeområden: språk, tidigare skolgång, intressen och ansvar, förväntningar Steg 2 - Litteracitet: erfarenhet av läsning och skrivande - Numeracitet: matematiskt tänkande Steg 3 - Kartläggning av grundskolans samtliga ämnen (frivilligt) Det kommer finnas statsbidrag att söka framledes för kommunen för att finansiera den del av ämneskartläggningen som måste utföras av adekvat ämneslärare. Tid i förberedelseklass begränsas Enligt de förändringar som kommer införas i Skollagen 2016, får en nyanländ elev gå i förberedelseklass maximalt ett år. Om det finns synnerliga skäl kan den tiden utökas till två år. Synnerliga skäl avser elever som kommer efter årskurs 6 och saknar skolbakgrund. Klassplacering Inom två månader ska en nyanländ elev vara klassplacerad. Klassplaceringen ska vara lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt som framkommer i kartläggningen. Då Mottagningsskolan i uppbyggnadsskedet utgick från de allmänna råden innebär det att verksamheten redan uppfyller de förändringar som införs i Skollagen. 6.1 Beskrivning av verksamheten och undervisningen på Mottagningsskolan Förberedelseklasserna på Mottagningsskolan är särskilda undervisningsgrupper i lagens definition. Detta innebär bl a att eleven vid inskrivningen på Mottagningsskolan samtidigt skrivs in och klassplaceras på sin hemskola. Mottagningsskolan är m a o ingen skolenhet. 4

5 Eleverna på Mottagningsskolan är fördelade i tre klasser. En klass består av elever i årskurs 3-5, en av elever i årskurs 6-7 och en av elever i årskurs 8-9. Två pedagoger är knutna till varje klass och dessa har även mentorsansvar i den klass de undervisar. Till skolan finns det också en specialpedagog knuten till 25 %. Ibland förekommer undervisning i tvärgrupper mellan klasserna. Eftersom Mottagningsskolan kontinuerligt har inskrivningar och utskrivningar av elever, varierar klassernas storlek ständigt. Den senaste tiden har antalet elever per klass varit på cirka 20. Som mest har det varit 70 elever inskrivna på Mottagningsskolan. I dagsläget ( ) har skolan cirka 60 elever, relativt jämnt fördelade i de tre olika klasserna. Elevantalet varierar dock från lektion till lektion då eleverna, helt enligt Skolverkets intentioner, cirka en månad efter inskrivning har vissa lektioner på sin hemskola. De deltar då oftast i något praktiskt estetiskt ämne och utökar sedan tiden och ämnena efterhand. Elevgruppen på Mottagningsskolan är heterogen. Eleverna har mycket olika skolbakgrund, och en del har ingen skolbakgrund alls. Vissa elever kommer direkt ifrån olika konflikthärdar i världen och bär på olika trauman med mera. Detta innebär att Mottagningsskolans dagliga verksamhet får utgå från situationen i elevgruppen. Eftersom det inte finns någon övre gräns för antalet elever som kan skrivas in på skolan så kan klasserna periodvis vara väldigt stora. Detta ställer höga krav på flexibilitet hos pedagogerna, särskilt när eleverna ligger på olika nivåer kunskapsmässigt och har vitt skilda sociala bakgrunder. Grundläggande undervisning med individuellt svenska som andraspråksmaterial sker dagligen. Eleverna får också tillgång till skolans bibliotek och de lånar böcker där varje vecka. Det centrala innehållet i undervisningen är svenska, dagligen sker matematikundervisning som fokuserar på inlärning av matematikvokabulären. Undervisning i enkel omvärldskunskap pågår kontinuerligt och skolan är mycket stolta över sin sex- och samlevnadsundervisning. De flesta eleverna som kommer till skolan har inte simkunskaper och därför får alla eleverna den undervisningen genom att klasserna går till simhallen ett par gånger i veckan. Eftersom det skrivs in elever kontinuerligt är undervisningen i både svenska och begreppsuppfattning i matematik nivågrupperad efter elevernas kunskaper i det svenska språket. Grupperna är öppna och flexibla, och är helt beroende av elevernas behov. En tid efter inskrivning på Mottagningsskolan får elever i årskurs 7-9 som saknar engelskkunskaper, undervisning i nybörjarengelska två gånger i veckan för att förberedas inför engelskundervisningen i sin hemklass. Mottagningsskolan har haft och kommer att ha, ett samarbete med Kulturskolan. Eleverna i årskurs 7-9 besöker fritidsgården Gasverket. Allt detta för att eleverna ska komma lättare in i det svenska samhället. 5

6 6.2 Kartläggningar En första kartläggning av eleverna görs vid inskrivningsmötet på Mottagningsskolan. Personalen frågar då eleven och eventuellt vårdnadshavarna om elevens skolbakgrund, vilka ämnen de läst och hur länge de gått i skolan. Eventuella avbrott i studierna på grund av olika anledningar diskuteras, och betyg översätts och kopieras. Vid inskrivningsmötet frågar personalen också hur eleven mår, hur eleven har levt och vilken inställning eleven har till skolan. Efter inskrivningsmötet kontaktas en studiehandledare som gör en kartläggning av elevens kunskaper på modersmålet. Detta görs med hjälp av Linköpings kommuns kartläggningsmaterial. Genom detta får Mottagningsskolan en fördjupad kännedom om elevens kunskaper i modersmålet. Denna kartläggning ger också en god bild av om eleven har ett skolspråk. Under den första skolmånaden får skolan sedan en god kännedom om hur eleven fungerar socialt i elevgrupp, mot vuxna, i matsalen och på raster. Mottagningsskolan har utarbetat en matris i SvA som utgår från kunskapskraven i åk 3,6 och 9. Mål före åk 3 är också tillagt för att tydligare kunna följa elevens utveckling. Detta dokument följer sedan med eleven vid utskrivningen, och har använts under helaläsåret. Mottagningsskolan arbetar också med begrepp i matematik och omvärldskunskap. I denna undervisning får man kännedom om elevernas tidigare kunskaper. Äldre elever som har engelskkunskaper med sig, kartläggs på Mottagningsskolan genom Skolverkets diagnosmaterial för årskurs 6-9. All ovan beskriven kartläggning skrivs ner i elevdokumentationen som hemskolan får. Vid utslussningen får hemskolan elevdokumentationen som en arbetskopia. Vid utskrivningen från Mottagningsskolan är elevdokumentationen samt SvA-matrisen klar. Ämnesspecifika r, icke obligatoriska, kartläggningar sker för närvarande på hemskolorna av ämneslärarna med hjälp av studiehandledare. I enkäten som rektorerna på kommunens grundskolor besvarat har fråga ställts om vilket stöd de upplever att hemskolan fått från kartläggningen av de nyanlända eleverna. De flesta upplever att de har fått bra stöd genom kartläggningen, och anger att de ligger till grund för hur undervisningen anordnas på hemskolan. Några upplever dock att de saknar kartläggning för samtliga skolämnen, samt att de behöver utvecklas och bli tydligare. 6.3 Samarbete mellan skola och hem Personalen på Mottagningsskolan har ofta kontakt med elevernas vårdnadshavare. Det kan gälla sjukfrånvaro, tandläkarbesök, läkarbesök samt besök hos olika myndigheter. Ofta är personalen också en länk in i det svenska samhället och den svenska skolan. Precis som andra elever så har eleverna på Mottagningsskolan utvecklingssamtal eller andra möten med vårdnadshavarna. Vid dessa möten finns alltid tolk med. 6

7 6.4 Utslussning till hemskolor Utslussning från Mottagningsskolan till hemskolorna sker en till två månader efter att eleven påbörjat sin undervisning på Mottagningsskolan (undantag p g a särskilda skäl finns). Målet är dock en skyndsam utslussning. Utslussningen inleds med att Mottagningsskolans personal kontaktar hemskolan för att boka ett utslussningsmöte. Detta upplever Mottagningsskolans personal oftast fungera bra, men i alltför stor utsträckning fördröjs utslussningsmötet av hemskolan och Mottagningsskolans personal behöver ofta påminna om att mötet behöver bokas in. Utslussningsmötet sker i möjligaste mån på hemskolan, och är ett tjänstemannamöte. På mötet deltar elevens mentor från Mottagningsskolan, kontaktperson på hemskolan (blivande mentor) samt SvA-ansvarig eller liknande på hemskolan. Vid utslussningsmötet brukar Mottagningsskolan medföra en arbetskopia av elevdokumentationen, kontaktkort, eventuella intyg om simkunskaper och specialkost. Ett schema för elevens tider på hemskolan upprättas i samband med mötet och datum för elevstarten bestäms. Starten brukar vara cirka en vecka efter mötet. Kontaktpersonen på hemskolan informerar övriga berörda lärare på skolan om att eleven kommer samt ger dessa viktig information. Vid första utslussningsdagen följer en lärare från Mottagningsskolan med och lämnar över och presenterar eleven. Utslussningen från Mottagningsskolan till hemskolan upplevs överlag fungera bra enligt grundskolans rektorer. Vissa anser att utslussningen inte bör inledas med de praktiskt estetiska ämnena då språket har minst lika stor betydelse som i övriga ämnen och att instruktioner kan ha avgörande betydelse för undervisningen. När eleven sedan är helt utslussad till hemskolan, varierar det hur hemskolorna organiserar sitt arbete med de nyanlända eleverna. Gemensamt är dock att de går direkt in i en klass och att specialpedagogen och i SvA-lärarna (om sådana finns på skolan) har stor betydelse i detta arbete. Många av eleverna, särskilt i åk 7-9, får vidare anpassad studiegång i något eller några ämnen. 6.5 Studiehandledning Studiehandledning kan definieras som en brygga mellan modersmål, hemkultur och svenska, svenskt skolsystem och kultur. Exempel på studiehandledning kan vara teoribitar i praktisktestetiska ämnen, stöd och förklaringar till svenskan, grammatikförklaringar eller ämnesbegrepp. Handledningen kan ges enskilt, i klass eller i grupp och är olika för olika skeden under tiden i förberedelseklassen. Eleverna på Mottagningsskolan har studiehandledning en till två timmar per vecka. Studiehandledningen sker huvudsakligen i par eller i grupp. Handledningen i grupp förekommer främst för de elever som tillhör de större språkgrupperna, dels för att det då blir längre tid totalt för varje elev och dels för att handledarna lättare ska få in det i sina scheman. Handledningen sker på bestämda tider och oftast utanför klassrummet. Några få elever har handledning i något ämne ute i sin hemklass. SvA-läraren på Mottagningsskolan 7

8 har kontinuerlig kontakt med studiehandledarna om innehållet och hur det går, men ofta blir det hastiga "korridors-snack" och inga organiserade mötestider. Ju längre eleverna har varit ute i hemklassen desto mer ökar behovet av studiehandledning i övriga ämnen, och när eleven skrivs ut från Mottagningsskolan erhåller denne studiehandledning 2*40 minuter i veckan under ett halvår. Därefter minskar handledningstiden till 40 min/vecka, men möjlighet finns för hemskolan att själv finansiera ytterligare handledningstid. Studiehandledarna upplever att handledningstiden inte alltid utnyttjas fullt ut, och uppmanar ämneslärarna vid utslussningsmötena att kontakta dem eller skicka med material med eleverna. Studiehandledarna efterlyser vidare ett bättre samarbete med ämneslärarna. Rektorerna på kommunens grundskolor upplever att de nyanlända eleverna inte får tillräckligt med studiehandledning när de slussats ut till sina hemskolor, och att den utökade studiehandledningen ska pågå under längre tid. Samverkan mellan ämnesläraren på hemskolan och studiehandledaren behöver förbättras anser även rektorerna. Anledningen till bristerna i detta samarbete idag upplever rektorerna främst beror på att tiden saknas. Samverkan sker idag många gånger via mejl. 7. Förbättringsområden Då begreppet nyanländ elev införs i skollagen med definitionen att en elev betraktas som nyanländ under fyra års skolgång, betyder detta oftast att en elev är i behov av extra resurser under de fyra åren som nyanländ. Den nya definitionen innebär också att vi kan följa upp dessa elevers resultat. Anledningen till att definitionen tillkommer är att i den granskning av nyanländas lärande som gjordes 2010, framkom att endast 63 % av utlandsfödda nådde gymnasiebehörighet efter åk 9. Följande förbättringsområden finns att arbeta vidare med i arbetet med nyanlända elever i Eslövs kommun: Samarbetet mellan studiehandledare och undervisande lärare behöver utvecklas, men försvåras idag av studiehandledarnas pressade tidsscheman. Samordning av studiehandledning i de större språken gör det möjligt att ge eleverna mer studiehandledning. Vissa skolor har en SvA-ansvarig som stöttar de nyanlända eleverna och koordinerar studiehandledningen mellan lärare och studiehandledare. Detta kan vara ett sätt att utveckla samarbetet. Hemskolorna kommer från 1 januari 2016 få del av kartläggningsmaterial från Skolverket i de flesta teoretiska ämnen. De elever som har en gedigen skolbakgrund behöver kartläggas i en del teoretiska ämnen. Denna behöver göras av ämneslärare tillsammans med modersmålslärare. 8

9 Skolverket har aviserat att man kommer att erbjuda fortbildningsinsatser i språkstärkande undervisning vilket skulle inkludera de nyanlända eleverna mer i undervisningen. Detta är något kommunen överlag behöver satsa på. Själva organisationen av arbetet med nyanlända elever har också lyfts i rektorsenkäten. De flesta upplever att nuvarande organisering med en Mottagningsskola fungerar bra, men att eleverna bör vara inskrivna något längre där. Några anser dock att Mottagningsskolan enbart ska stå för den grundläggande kartläggningen och inskrivningen. Därefter önskar man att hemskolorna ska har sina egna förberedelseklasser. Samtliga rektorer anser att hemskolorna behöver mer resurser när eleverna skrivs ut från Mottagningsskolan. 9

10 Bilaga Antal elever som varit inskrivna i mottagningsskolan Åk Under 1 mån Inskrivningstid i Mottagningsskolan läsår mån 3-4 mån 5-6 mån 7-8 mån Hela läsåret Totalt Totalt Åk Under 1 mån Inskrivningstid i Mottagningsskolan läsår (t o m maj 2015) 1-2 mån 3-4 mån 5-6 mån 7-8 mån Hela läsåret Totalt Totalt Hemskola för elever inskrivna på mottagningsskolan Hemskola Antal läsår Antal (t o m maj 2015) Ekenässkolan Frididasroskolan 2 Källebergsskolan 3 10 Marieskolan

11 Norrevångsskolan åk f Norrevångsskolan åk Sallerupsskolan 3 2 Stehagsskolan 1 Västra skolan 8 10 Ölyckeskolan 1 2 Östra skolan 7 9 Totalt