Att främja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling

Transkript

1 Att främja nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling Lärdomar från fem kommuner Jenny Nilsson 27 mars 2012 Umeå Universitet

2 Bakgrund Nyanlända elevers kunskapsutveckling med fokus på samverkan, organisation och undervisningens utformning och innehåll Utgångspunkt i de allmänna råden för utbildning av nyanlända elever Urval av Skolverket Enbart grundskolan och enbart skolans insatser Besök i kommunen och på skolan, samt intervjuer med rektor och lärare Presentation av varje kommun med fokus på starka sidor, därefter sammanfattande slutsatser

3 NIBBLESKOLAN I HALLSTAHAMMAR

4 Organisationsmodell F-5 skola Placering direkt i reguljär klass Intensivt stöd från introduktionslärare i två veckor Övergår till studiehandledning på heltid under fem första veckorna Öronmärkta pengar för studiehandledning Riktlinjer för mottagande och introduktion När eleven kommer till skolan, vare sig eleven har skolbakgrund eller inte, så har ju eleven erfarenheter och kunskaper och behöver få fortsätta sitt kognitiva lärande /Rektor Annechatrin

5 Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt: När man har en klass som består av många olika kulturer kan man ju inte bara undervisa utifrån svenska perspektiv, utan man måste plocka fram andra så att elevernas bakgrunder och erfarenheter kommer in i undervisningen /Rektor Annechatrin Uppmuntrande attityd till modersmålet Jag vet att vissa lärare blir lite oroliga när man inte själv förstår: Vaddå pratar de verkligen om det de skulle prata om. Men jag tycker man märker det väldigt väl om det är så eller inte. Och det är ju en utmaning det här att språkväxla, att först prata på somaliska och sedan förklara för mig: Jo vi tänkte så här /Klasslärare Jeanette

6 Kompetensutveckling och förankring hos ledning Bred satsning på kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Sedan Fk-klassen försvann upptäckte vi alla att vi behövde mer kunskap på området det blev ett sånt tryck på att alla behövde mer kunskap. Det pratas om ämnet SVA, alla är medvetna om det / SVA lärare Jonas. Ledningens roll viktig för satsningen samt förankring hos politiker Att det finns stöd hela vägen från politiker till ledningsgrupp på förvaltningsnivå. Har man inte politiker med sig och deras förståelse, då får man nog jobba lite i motvind /Rektor Annechatrin Regionalt samarbete med LST och andra kommuner länsövergripande riktlinjer samt ev. modersmålspool

7 CENTRUM FÖR TVÅSPRÅKIGHET I VÄSTERÅS

8 Organisationsmodell Central modell: centrum för tvåspråkighet ansvarar för introduktionsgrupper och organisering av studiehandledare och modersmålslärare Origo mottagningsenhet för grundskoleelever Pedagogisk och psykosocial bedömning Djupare kartläggning av mentorn i introduktionsklass med hjälp av modersmålslärare Nivågrupperade introduktionsklasser utifrån språkbehärskningsnivåer Vi har sagt att ett och ett halvt år ska vara max i introduktionsgrupp men det finns undantag. /Enhetschef Mia

9 Studiehandledning Alla elever i IK-klass 80 min/vecka mer i större språken Studiehandledning i klassrummet, enskilt eller i grupp Kontinuitet samma studiehandledare under en längre period Samarbete mellan klasslärare och studiehandledare Hög kompetens hos studiehandledare Även efter tid i IK-klass Modersmålsundervisning ibland på skoltid för att underlätta tillgänglighet och koppling till övriga ämnen Möjlighet till alfabetisering på modersmålet Studiehandledare även delaktiga i kontakten med vårdnadshavare

10 Tydliga mål och kunskapskriterier Dokumenterade kunskapskrav i svenska som andraspråk utifrån europeisk språkportfolios kriterier - bryts ner till checklistor Grund för skriftligt omdöme kunskapsprofil två ggr/termin till hemskolans rektor och lärare Progression i SVA, andra ämnen och prognos för utslussning De här skriftliga omdömena som vi införde för ett par år sedan bidrog mycket till en bättre samverkan, därför att man påmindes hela tiden om eleverna. Man hade hela tiden med sig eleverna i tankarna. /Enhetschef Mia

11 BAGARMOSSENS SKOLA I STOCKHOLM

12 Organisationsmodell Förberedelseklass i årskurs 6-9 Samhällskunskap ur ett svenska som andraspråksperspektiv Jag är ämnesbehörig i SO och svenska som andraspråk. Just den kombinationen har visat sig vara helt fantastisk för det här, eftersom det handlar mycket om att bli samhällsorienterad när man kommer /Läraren Lotta Systematiskt arbete med pedagogisk planering med tydliga mål och konkreta kunskapskrav Uppföljningssamtal med eleverna varannan vecka: Man sätter upp tydliga mål som man hela tiden stannar upp och utvärderar, och där samtalet är det viktigaste instrumentet av alla /Läraren Lotta Åldersadekvat placering, litteratur och förväntningar

13 NO-projekt med studiehandledning på modersmål Tvåspråkig ämneskunnig lärare som stöttar undervisning i NO Eleverna deltar i reguljär åldersadekvat undervisning Inledande bedömning i förhållande till kunskapskraven Självskattning före och efter ordinarie prov Förberedelse och efterbearbetning med hjälp av tvåspråkig lärare, loggbok Samarbete mellan klasslärare, reguljära ämneslärare och tvåspråkig ämneslärare Utan ämnesläraren som pratade modersmålet hade vi inte fått kunskap om att eleverna hade den förkunskap de hade /Rektor Risto

14 VÄXJÖ KOMMUN

15 Organisationsmodell Central mottagningsenhet Min uppgift är att få dem att känna sig välkomna här. Man kan säga att jag utgår från det som står i Skolverkets allmänna råd. De allmänna råden är egentligen vår bibel. Sedan försöker jag ge en personlig prägel på det. Försöker se att man har fått en möjlighet att börja förstå hur skolan och förskolan fungerar /Enhetschef Madeleine Internationella klasser Ramtid ett år i FK klass, året därpå förstärkta resurser (en och en halv elevpeng) År två språkverkstäder SVA lärare och studiehandledare Utbildade SVA lärare

16 Regional samverkan kring studiehandledning Nätverk av rektorer och chefer i Kronoberg Kartläggning av mottagandet och introduktionen av nyanlända barn och ungdomar grund för utveckling Projektet SAMI metodutveckling av studiehandledning på modersmålet/skolspråket i ämnet matematik Målgrupp: elever i åldrarna år, somaliska och arabiska Syfte: tydligare definiera studiehandledning och ta fram material Resulterat i arbetsmaterial för dokumentation av studiehandledning i matematik Avslutas sommar 2012 i form av stödmaterial Utvecklingsarbete på g: studiehandledning på distans

17 LINKÖPINGS KOMMUN SKÄGGETORPSSKOLAN OCH ÅNESTADSSKOLAN

18 Organisationsmodell Central mottagningsenhet första kartläggning Hälsosamtal med skolsköterska Samordning med barnomsorg och gymnasieenhet En röd tråd i mottagandet från barnomsorg upp till gymnasiet Fysisk tillgänglighet Internationella klasser från årskurs ett till nio IK i ca. ett år men flexibilitet utifrån elevens behov: IK ska vara en språngbräda in i reguljär verksamhet Vid ett år kan eleven inte gå kvar per automatik. Det måste finnas ett skäl /Läraren Fredrik Kartläggning av tidigare kunskap fördjupat material

19 Studiehandledning Studiehandledning fr.o.m. mottagning 40 min/vecka men mer i större språk I grupp eller i klassrummet Öronmärkta pengar både före och efter tid i IK-klass Länk till vårdnadshavare: de fungerar som länken mellan vårdnadshavare och skola / Läraren Stina Delaktiga i utvecklingssamtal och i kartläggningsskede Genomgång med modersmålslärare planering A och O Eleverna får skriva vad de kan om olika teman på sitt modersmål och sedan tittar vi på det tillsammans med modersmålsläraren /Lärare Fredrik

20 Genrepedagogik och SVANO/SVASO Undervisningen ska omfatta alla ämnen - behöriga ämneslärare Dessa elever behöver samma kvalitet som andra elever och det är därför bra att lärare får ha de ämnen som de är behöriga i, inte att vi ska fixa och trixa /Läraren Stina Ämnesundervisning vävs ihop med SVA Genrepedagogik och temaläsning: Jag kallar de här lektionerna SVANO och SVASO svenska som andraspråk i SO och NO. / / Kan man inte språket behöver det inte innebära att inlärning av nya kunskaper stannar av /Läraren Svjetlana Flexibel gruppindelning ibland språk ibland kunskapsnivå Intensiva kurser i praktisk-estetiska ämnen Möjlighet till extraår, info om utbildningssystemet

21 Strategi för övergång Övergång i elevens starka ämnen - kartläggning och elevens egen vilja styr (och lärarnas kompetens att ta emot) Jag vet att det har diskuterats mycket att de kan komma ut i praktiska ämnen som om det vore lätt? Så är det ju inte. Idrott kan vara ett ganska känsligt ämne med tanke på situationen före och efter själva idrottslektionen. Och det är inte alls säkert att eleven har deltagit i idrott tidigare /Läraren Fredrik Skäggetorp: Tid för måluppfyllese (TFM) en timma/dag Möjlighet att få stöttning i olika ämnen utifrån gruppens behov, skapar trygghet i övergången Språkverkstäder som bemannas av modersmålslärare med ämneskompetens individuellt stöd

22 Kontakten med vårdnadshavare Föräldrautbildning på olika språk Info om skolsystemet och bekräftelse av föräldrarollen Ånestadsskolan blogg som länk mellan hemmet och skolan Sommarskola för nyanlända barn i ålder 9-18 IK-klasslärare, tvåspråkiga pedagoger och fritidsledare Kompetensutveckling Teori och aktiviteter + orientering i närmiljön och fritidsaktiviteter

23 Kompetensutveckling Bred satsning på olika nivåer och personalkategorier Ingenting är lösryckt, utan det finns en tanke med alltihopa. Ingen är bortglömd i kedjan /Verksamhetschef Snezana Processtödjare Kommunala nätverk för rektorer, IK lärare, lärare i SVA Regionalt arbete kartläggning, modersmålspool, kompetensutveckling, SYV paket, regionala riktlinjer, nätverk Stöd hos politiker

24 Slutsatser: förutsättningar på kommunnivå Genomtänkt strategi för mottagande och introduktion av nyanlända elever samordning av mottagande, behovsbedömning, riktlinjer Kompetens och kompetensutveckling Inter- och intrakommunalt samarbete t.ex. kring studiehandledning Stöd och förankring hos politiker

25 Slutsatser: förutsättningar på skolnivå Bred och systematisk kartläggning av tidigare kunskaper Individuell planering, tydlig målbild och kontinuerlig uppföljning Tillgång till samtliga ämnen; ämnesundervisning med perspektiv på svenska som andraspråk Flerspråkiga pedagoger och studiehandledning på modersmålet Reglering av tid i internationell klass strategi för och förstärkning av övergång, genom t.ex. språkverkstäder Tidig information om utbildningssystemet Kompetens och kompetensutveckling Ledningens involvering - att nyanlända elever och deras lärare centreras organisatoriskt, pedagogiskt och rumsligt

26 Tack för mig! Frågor? Kontakt: Jenny Nilsson, doktorand vid Stockholms universitet Tel: