FOKUS NYANLÄNDA ELEVER

Transkript

1 Konferens den april 2016 Ingenjörshuset Stockholm FOKUS NYANLÄNDA ELEVER strategier och flexibla lösningar för bättre mottagande, inkludering Det senaste regelverket kring mottagande och skola för nyanlända vad innebär det för din organisation, mottagande och förutsättningar för nyanlända elevers lärande Nya flexibla lösningar som överbygger resursproblem och brist på modersmålslärare, studiehandledare och Sva-lärare Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper metoder och praktiska arbetsmodeller som ger stöd och utbildning på rätt nivå Studiehandledning som en framgångsfaktor men bristvara hur säkra att nyanlända elever får studiehandledning för effektiv kunskapsutveckling Hur utveckla en flexibel organisation med rutiner och funktioner som ger bättre mottagande och integration av nyanlända elever Aktuell utredning och förslag för att möta det ökade antalet nyanlända i skolan Hur skapa en flexibel skolorganisation med beredskap att klara tider med både ökad tillströmning och mindre tillströmning av nyanlända elever Lyssna till Ebba Östlin, ordförande för kommunstyrelsen i Botkyrka kommun samt särskild utredare för regeringen gällande nyanlända elevers skolgång. Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag den 13 april Bedömning av nyanlända elevers kunskaper metoder och praktiska arbetsmodeller för kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Under eftermiddagen får du praktiska exempel på hur man skapar en flexibel verksamhet och organiserar arbetet utifrån resurser och elevernas behov. Dessutom får du konkreta exempel på kartläggning av bland annat modersmål och ämneskunskaper som ett led i att ge förutsättningar för nyanländas lärande. Under ledning av Linda Castell, Sva-lärare, utvecklingskonsult och föreläsare, Linköping Speciellt inbjuden: Hur skolframgång uppnås i den mångkulturella skolan Mats Trondman professor Linnéuniversitetet Talare och praktikfall: Anderz Andersson Jurist, universitetsadjunkt Umeå universitet Mikael Wiklund Rektor, ansvarig för integration och modersmål Kramfors kommun Sofia Bråberg Områdeschef med ansvar för förskolor och grundskolor Trollhättans stad Hülya Basaran Förstelärare i Svenska som andraspråk Trollhättans stad Gilda Kästen Ebeling Lärare och författare Göteborg Tamar Ucar Studiehandledare Örebro Kommun Linda Castell Sva-lärare, utvecklingskonsult, föreläsare Linköping Lena Andersson Rektor Landskrona stad Hanna Dolck Kurator Landskrona stad

2 08.45 Registrering Konferensprogram dag Välkommen till konferensen Den nya lagstiftning om mottagande och skola för nyanlända de olika delarna och vad den innebär i praktiken för din verksamhet From den 1 januari 2016 gäller nya regler för nyanlända elevers skolgång - ta del av den praktiska tillämpningen gällande det senaste regelverket Det senaste juridiska regelverket kring utbildning för nyanlända elever - ta del av en redogörelse av de olika delarna i den nya lagstiftningen: o definition av nyanländ o mottagande och kartläggning av kunskap o bedömningsmodell för nyanlända elevers språkutveckling i svenska o förberedelseklass o prioriterad timplan o stöd, extraanpassningar och särskilt stöd o studiehandledning o fjärrundervisning Vilka anpassningar kräver den nya lagstiftningen för verksamheten i skolan? Hur arbeta rent praktiskt utifrån det nya regelverket vad innebär det för din organisation, mottagande och förutsättningar för nyanlände elevers lärande Anderz Andersson, jurist, universitetsadjunkt, utbildare moment Skoljuridik och myndighetsutövning på den obligatoriska rektorsutbildningen Umeå universitet Anderz är en av medförfattarna till den högaktuella boken Nyanlända i skolan som kom ut hösten Förmiddagskaffe Framgångsrik skolgång för nyanlända elever vad säger beprövad erfarenhet och forskning om bästa förutsättningar för elevens lärande? Hur skapa ett värdigt mottagande och bemötande för nyanlända elever vad är de kritiska faktorerna när eleverna precis anlänt? Direktinkludering alternativt förberedelseklass vad är bäst för elevens lärande? Ta del av den senaste forskningen om vilken/vilka undervisningsformer som visar på goda resultat Hur lägga grunden till en bra skolgång och livslångt lärande vilka organisatoriska former har visat sig fungera bäst? Vilka stödfunktioner behöver vi för att lyckas hur ser utvecklingen ut i olika kommuner ute i landet? Ta del av de frågeställningar som varje kommun bör reflektera över, analysera i sin egen organisation, förstärka och utveckla för att skapa en verksamhet som möter individuella behov, inkluderar och ger förutsättningar för nyanländas lärande. Gilda Kästen-Ebeling, lärare, författare Göteborg Gilda är medförfattaren till boken En bra början mottagande och introduktion av nyanlända elever (2014). Under hösten 2015 genomförde Gilda Ifous förstudie om förutsättningar för nyanlända elevers lärande i fem kommuner, där Tore Otterup deltog som samtalspartner och rådgivare. Tidigare har hon varit utvecklingsledare med inriktning på nyanlända elever på Center för skolutveckling samt projektledare i Göteborgs stad för utveckling av metoder för mottagande och introduktion av nyanlända elever Digitala lösningar, fjärr- och distansundervisning som stöd för kunskapsutveckling hos nyanlända elever Webbresurser och digitala verktyg som möjliggör samarbete över kommungränserna Med en ökande ström av nyanlända är det för många verksamheter en utmaning att ge eleverna det de har rätt till, inte minst med tanke på likvärdighetstänket i skolan och utifrån den kompensatoriska uppdraget där det gäller att i kompenserar de elever (oavsett bakgrund) det de inte har med sig hemifrån i detta fall hjälp med språket i de olika ämnena. Hur bygga en flexibel organisation som möter alla nyanlända elevers behov som varier över tid med stöd av digitala lösningar? Hur löser fjärr - och distansundervisning utmaningen med allt fler nyanlända i klassrummet samt brist på tolkar, studiehandledare och modersmålslärare? Nya möjligheter som preparerar och förbereder eleven inför undervisningstillfället- skapa bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen Vad är elevernas erfarenhet av fjärr - och distansundervisning erfarenhet av för- och nackdelar Mikael Wiklund, rektor, chef administrationen och Vägledningscentrum, ansvarig för integration och modersmål, Kramfors kommun

3 Ta del av 4,5 års goda erfarenhet av fjärr- och distansundervisning. Verksamheten har varit olaglig men har trots detta haft bra stöd från Kramfors politiker och förvaltningsledning i att fortsätta. Förra året fick verksamheten kritik från Skolinspektionen då detta ställdes på sin spets och efter det har både riksdagsledamöter och SKL, samt många andra ställt sig bakom och driver nu frågan för att öppna upp för fjärrundervisning. Utgångspunkten för verksamheten är att ge nyanlända elever det särskilda stöd (som också är lagstadgat) de är berättigade till lunch Hur höja måluppfyllelsen med stöd av studiehandledning - säkra att nyanlända elever får studiehandledning för effektivare kunskapsutveckling Studiehandledning som en framgångsfaktor men bristvara Vad säger styrdokumenten och skollagen om studiehandledning: o Vad är funktionen med studiehandledning? o Hur ska studiehandledningen hjälpa eleven? o Vad ska studiehandledning innehålla? Modeller för studiehandledningen hur skapa tydliga rutiner och bättre samarbetsformer för studiehandledare och ämneslärare? Hur organisera studiehandledningen för bäst effekt vikten av samplanering och tydlig organisation runt studiehandledningen Hur stärka samarbetet mellan studiehandledare, modersmålslärarna och skolans övriga pedagoger för att ge nyanlända elever möjlighet att nå skolans kunskapsmål? Öka erfarenhetsutbytet mellan pedagogerna för att snabba på utvecklingskurvan vilka vägar och processer finns för det? Tamar Ucar, studiehandledare, arbetslagsledare Örebro Kommun Eftermiddagskaffe Speciellt inbjuden Skolframgång i det mångkulturella samhället: om skolframgång, lärande och skolkultur Lyssna till Mats Trondmans mycket uppskattade föreläsning om aspekter som är viktiga för att mobilisera skolan att nå skolframgång i det mångkulturella samhället: Vad är skolframgång? Vad är mångkultur? Hur blir mångkultur en tillgång för skolframgång? Och hur kan skolans egna villkor som möjlighetsstruktur - förstådda som en skolkultur mobiliserar just skolframgång? Mats Trondman, professor i kultursociologi samt barn och ungdomsforskare Linnéuniversitetet För närvarande arbetar Mats med ett projekt om mångkulturell inkorporering, identitet och skolframgång. Han menar att en skolkultur som bidrar till skolframgång ser mångkulturen som en resurs och möjlighet. Under våren kommer boken Skolframgång i det mångkulturella samhället där Mats bidrar med fem sammanhängande kapitlet om skolframgångens elementära former Konferensdag 1 avslutas Morgonkaffe Konferensprogram dag 2 Aktuell utredning och förslag för att möta det ökade antalet nyanlända i skolan Hur skapa en flexibel skolorganisation med beredskap att klara tider med både ökad tillströmning och mindre tillströmning av nyanlända elever Ta del av resultaten från den utredning som Ebba ansvarar för på regeringens uppdrag. Målsättningen med utredning är att presentera lösningar för vad som krävs för nyanlända att snabbt komma in svenska skolsystemet; hur möta utmaningen med fler nyanlända utifrån ett samhälls- och skolperspektiv, samt hur vi ska lösa den akuta lärarbristen? Nya regler för nyanländas skolgång under 2016 hur kan huvudmännen och skolan förbereda sig? Hur planera för en god beredskap för mottagande av nyanlända elever när man inte vet hur många nyanlända elever som kommer börja i skolan och vilket stöd de kommer att ha behov av? Hur arbeta fram flexibla struktur och arbetssätt utifrån skolans kompetens, elevers behov och möjligheter i skolmiljön? Hur skapa lärande för alla när kunskapsnivåerna markant skiljer sig åt mellan eleverna? Hur möjliggöra att fler skolor kan ta emot nyanlända elever? Ebba Östlin, ordförande för kommunstyrelsen Botkyrka kommun Ebba är även särskild utredare för regeringen gällande särskilda frågor rörande nyanlända elevers skolgång, syftet med utredningen är att den ska utgöra en tydlig grund till vilka politiska beslut som krävs för att främja nyanlända elevers skolgång. Ebba har tidigare varit ansvarigt kommunalråd för utbildningsfrågor i Botkyrka.

4 Nyanländas lärande hur organisera och skapa strukturer för bästa möjliga förutsättningar för nyanlända elevers lärande Nya regelverket för nyanländas skolgång from 1 januari - så har vi organiserat oss för att möta de nya kraven Hur fördela eleverna för att få största möjliga vinst av alla elevers bakgrund, kunskap, behov och resurser? Alla i samma klass eller uppdelade i olika klasser vad säger forskningen och beprövad erfarenhet, hur skapa en gynnsam integrering som ger snabbare språkutveckling? Hur säkra att du har en grundlig kartläggning och flexibel organisation som ger en kvalitativ undervisning för alla elever hur erbjuda undervisning som utmanar och möter alla elevers kunskapsnivåer med: o Höga förväntningar o Flerspråkighet som en tillgång o Människors egen kraft o Effektiv undervisning Framgångsfaktorer för effektiv samverkan mellan kommunens olika förvaltningar för bästa mottagande och förutsättningar för en bra skolstart Hur skapa bättre rutiner för samverkan med t ex mottagningsenheterna och boenden för snabbare och bättre skolstart? Hur säkra att skolan får tillgång till all relevant information som säkrar en bättre skolgång för eleven? Samverkan och tydlig ansvarsfördelning mellan olika förvaltningar hur kan det förtydligas och säkra att inget hamnar mellan stolarna? Migrationsprocessen regelverket och ramarna, hur ser de ut, vad är förväntningarna, vilka nyheter kan vi förvänta oss inom den närmsta framtiden? Lena Andersson, rektor Hanna Dolck, kurator Dammhagskolan, Landskrona stad Dammhagskolan har skapat en flexibel organisation med goda förutsättningar för nyanlända elevers lärande. De har gått från att vara en utanförskola till att bli en kunskapsskola och arbetar utifrån en strukturerad modell för uppföljning av de nyanlända elevernas färdigheter som nu även blivit en modell för alla skolans elever Förmiddagskaffe Välkomsten - att utveckla en organisation med rutiner och funktioner som ger bra mottagande och inkludering av nyanlända elever Organisation Rektors ansvar och pedagogiska ledarskap hur kan rektorn på bästa sätt organisera skolans mottagande av nyanlända elever? Vilka anpassningar kräver den nya lagstiftningen för verksamheten i skolan? Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper Processer och rutiner för att praktiskt genomföra en god kartläggning och bedömning vilka dokument ska användas, vem bör ansvara/genomföra kartläggningen och vilken kompetens krävs? (Skolverkets kartläggningsmaterial) Hur säkra att kartläggningen utgår från elevens referensramar och har ett tydligt resursperspektiv som synliggör? elevens styrkor och vilka områden som bör utvecklas Hur utvärdera användandet av materialet så att bedömningarna blir så korrekta som möjligt? Elevens fortsatta skolgång -övergång från Mottagningsenhet till reguljär klass Vägen från Mottagningsenhet till reguljär klass hur säkra en framgångsrik övergång? Vad krävs för att säkra att kartläggningen blir ett stöd för läraren i bedömning och planering av undervisning? Vilka anpassningar kan skolan göra för att inkludera nyanlända elever och skapa en framgångsrik skola? Sofia Bråberg, områdeschef med ansvar för förskolor och grundskolor Hülya Basaran, förstelärare i Svenska som andraspråk Trollhättans stad Sofia har varit ansvarig för att bygga upp Mottagningsenheten Välkomsten i Trollhättan och har deltagit i Skolverkets utbildning Nyanlända i skolan förutsättningar, organisation och skolframgång. Hülya jobbar en del av sin tjänst som utvecklingslärare med stadsövergripande kompetensutveckling och är med i referensgrupper för Skolverkets projekt för att inkludera nyanlända elever samt författare till boken Nyanlända elever i mitt klassrum språkutveckling med digitala resurser. Trollhättan är en av de deltagande kommunerna vid utprovningen av Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever Konferensen avslutas Lunch för deltagare på fördjupningseftermiddagen

5 Separat bokningsbar fördjupningseftermiddag kl Bedömning av nyanlända elevers kunskaper metoder och praktiska arbetsmodeller för kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Med en ny lagstiftning och ett ökat antalet nyanlända elever i skolan är det av stor vikt att varje skola har en flexibel organisation och den kunskap som krävs för att göra högkvalitativa bedömningar av nyanländas kunskaper med målsättning att nå en snabbare integrering och möjlighet till kunskapsutveckling. En god pedagogisk kartläggning ska ge underlag för rätt klassplacering, anpassad undervisning och åtgärder som varje elev är i behov av. Under eftermiddagen får du ta del av exempel på hur man skapar en flexibel verksamhet och organiserar arbetet utifrån resurser och elevernas behov. Dessutom får du konkreta exempel på hur din skola kan arbeta med kartläggning av bland annat modersmål och ämneskunskaper som ett led i att ge förutsättningar för nyanländas lärande. Bedömning av nyanlända elevers kunskaper metoder och praktiska arbetsmodeller för kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Hur bör vi mobilisera och organisera oss för att följa alla regelverk vad gäller kartläggning och mottagande? Bemötande och förhållningssätt A & O för en lyckad kartläggning och fortsatt undervisning Dokumentation för att praktiskt genomföra en god kartläggning och bedömning, analysen av denna och hur dokumentationen utgör ett aktivt underlag Hur säkra att kartläggningen utgår från elevens specifika behov för att kunna ge individuellt stöd? Hur arbeta systematiskt med kartläggning och uppföljningen över tid för att visa progression? Linda Castell, utvecklingskonsult och föreläsare, Linköping Linda är utbildad Sva-lärare mot grundskolans äldre årskurser. Hon jobbar även deltid på Skolverket och i Linköpings kommun, där fokus är utvecklingsarbete gällande nyanlända och flerspråkiga elever. Dessutom håller Linda i uppskattade seminarier och utbildningar över hela landet kring bedömning och kartläggning av nyanlända elevers kunskap. Sagt om Kompetentos konferenser: Har fått mycket användbara verktyg. Bra med forskning/metodik i blandning Linköpings kommun Mycket spännande och intressant. Bra blandning av talare och ämnen Borås kommun

6 Avsändare: Kompetento Maria Sandels gränd Stockholm Felaktiga uppgifter? Vänligen returnera till avsändaren B Sverige Porto betalt FOKUS NYANLÄNDA ELEVER Datum: Nyanlända elever Konferens och fördjupning den april 2016 Konferensanläggning: Citykonferensen Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46, Stockholm Fyra sätt att anmäla sig: Telefon Mail anmalan@kompetento.se Post Kompetento, Maria Sandels Gränd 1, Stockholm Web Priser Boka innan den Boka innan den Ordinarie pris 26 februari 23 mars Konferens 5995 kr 6995 kr 6995 kr Fördjupning 2495 kr 2495 kr 2495 kr Konferens + fördjupning 6990 kr 7990 kr 9490 kr kr i rabatt kr i rabatt Alla priser exkl moms, rabatter går inte att kombinera kr i rabatt Förnamn Efternamn Befattning Avdelning/enhet e-postadress Telefon Jag anmäler mig till: Konferens Endast fördjupning Konferens och fördjupning Faktureringsadress; adress, postnummer, ort, ev referensnummer Postadress; adress, postnummer, ort Betalningsvillkor: Betalning sker mot faktura, 30 dagars betalningsvillkor, hela anmälningsavgiften måste vara betald innan konferensdagarna. Betalning efter förfallodagen debiteras dröjsmålsränta med 10 %. Avbokningsvillkor: Din bokning kan alltid överlåtas till någon kollega. Vid skriftlig avbokning senast 4 veckor innan konferensen erhålls full avgift, vid avbokning fram till 2 veckor innan konferensen erhålls ett värdebevis på hela summan att använda som betalning på någon annan av Kompetentos konferenser, därefter utgår ingen ersättning vid avbokning. Vid avbokning tas en administrativ avgift på 500 kr. Kompetento reserverar sig för eventuella mindre ändringar i programmet som t.ex. ändring av lokal eller enstaka talare. Varmt välkommen till konferensen!