EN OBEROENDE KRAFT. Malin Fransson
|
|
- Camilla Lundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EN OBEROENDE KRAFT Malin Fransson
2 Malin Fransson Just nu Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 7-9 SO för nyanlända i årskurs 7-9 Adjungerande adjunkt vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Författare på Natur & Kultur
3 Webbinariets upplägg Om språkutvecklande undervisning SO-ämnenas språkliga karaktär Exempel på språkutvecklande lektionsaktiviteter Alignment och baklängesplanering Exempel från undervisningsupplägg Exempel på före, under och efter läsning/textarbete Frågor från er deltagare Referenser
4 Språkutvecklande SO-undervisning - tre didaktiska kännetecken Kontextualisering Organisation av interaktionen i klassrummet Språklig stöttning
5 SO-ämnenas språkliga karaktär - språklig stöttning - språk och tanke Sakbegrepp: befolkning, urbanisering, migration etc. Tankebegrepp: orsaker, konsekvenser, jämförelse, perspektiv, samband, förändring etc. Tankebegreppen bidrar till att strukturera resonemangen. Sambandsord eftersom, på grund av, det innebär, å ena sidan etc.
6 Språkutvecklande lektionsaktiviteter - begreppshieraki Fem världsreligioner Religiös byggnad Heliga texter Religiös ledare tempel Koranen rabbin
7 Språkutvecklande lektionsaktiviteter - Venndiagram
8 Språkutvecklande lektionsaktiviteter - orsaksresonemang Ett brott begås exempelvis stöld, misshandel eller klotter En orsak till att en person begår ett brott kan vara att: personen hade en dålig bakgrund och grupptrycket påverkade personen En annan orsak till att en person begår ett brott kan vara att: Fattigheten gjorde hen tvungen att begår brott för att få pengar till mat. Ytterligare en orsak till att en person begår ett brott kan vara att: Individen är inte nöjd med regeringen och visar det med att vara mot lagen och göra brott.
9 Språkutvecklande lektionsaktiviteter - kolletivt lärande genom modelltexter Förklara vad det kan finnas för religiösa orsaker till att människor väljer att bära vissa klädesplagg. Ge flera exempel från någon eller några världsreligioner. Förklara även vad det finns för likheter mellan olika orsaker Nästan i alla religioner finns speciella kläder och det är som simbol och vill visa något. Som kippa och det är judar som använder det i synagogor. Med kippa vill de visa att gud ligger högre än människor och vara artigmot gud (Jahve). När judarna går till synagoga då tar de på sig kippa och de kan även ha skorna på men i Islam är det tvärtom, dvs man tar av sig skorna och därefter tvättar man fötterna och ansikte för att visa artighet mot gud (Allah). Inom islam kvinnor måste ha sjal och långa klädning på sig för att andra män inte ska se deras kropp och det är synd att andra se deras kropp. Samma sak gäller för nunnor inom kristendomen de måste ha sjal och lång klädning för samma orsak.
10 Alignment - hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra. Syfte och långsiktigt mål Kunskapskrav Konkretiserade lärandemål Centralt innehåll Undervisning Bedömningssituationer Vad är det för ämnesspecifika förmågor som arbetet utgår ifrån? Vilka kunskapskrav är kopplade till de förmågor som arbetsområdet berör? Vad ska eleven kunna visa på de olika kravnivåerna? Vilka konkreta delmål arbetar vi mot? Vad är rimligt att eleven utvecklar under den period som arbetet pågår? Vilket centralt innehåll kommer arbetet att beröra? Hur kommer vi att arbeta för att eleverna ska utveckla de förmågor, kunskapskrav och kortsiktiga mål som arbetsområdet berör? Vilka formativa bedömningssituationer kommer vi att genomföra under arbetsområdets gång? Vilka summativa... Det ligger också ett ansvar att inspirera, motivera och utmana.
11 Generativ fråga: Varför bor det så många människor på vissa platser och så få på andra? Målet är att du kan förklara varför det bor så många människor vid vissa platser på jorden och så få människor vid andra platser. Målet är också att du kan förklara konskevenser av urbanisering och orsaker bakom migration.
12 Du får lära om: Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet. Varför fler och fler människor flyttar till stora städer Orsaker till att människor flyttar mellan länder Avslutande uppgift Innehåll och struktur i undervisningen
13 Avslutande uppgift I den här uppgiften får du möjlighet att förklara varför det bor så många människor vid vissa platser på jorden och vad urbaniseringen får för konsekvenser. I uppgiften ska du också förklara några orsaker bakom migration. En målande beskrivning av en händelse - ett case. Uppgiften Tips på hur du kan skriva Låt mig börja med att förklara varför Mumbai och många andra städer världen ligger vid kusten Många stora städer växer snabbt eftersom När städer växer snabbt kan det innebära att Ämnesord Befolkning, odlingsmark, urbanisering, stad, landsbygd, kommunikation, bofast, invånare, slumområden folkmängd, flytt, flykt, migration Ord att ta hjälp av Konsekvens Orsak Eftersom Det innebär att På grund av Är även Trots att Å ena sidan å andra sidan
14 Innehåll och struktur i undervisningen kontextualisering planerad interaktion språklig stöttning Språkutvecklande undervisning Innan Under Efter
15 Innan Samtala i par! Vad är viktigast för att vi människor ska kunna överleva/leva på en plats? Vilken är den största stad du har varit i? Varför tror du att så många bosätter sig i städer? Vad finns det för fördelar, bra saker, med att bo i städer? Vad finns det för nackdelar, dåliga saker, med att bo i städer? Vilka anledningar kan det finnas till att människor flyttar? Försök att ordna era svar från den vanligaste till den minst vanliga orsaken.
16 In i texten Arbeta med orden befolkning odlingsmark urbanisering stad landsbygd invånare folkmängd flytt flykt Metoder Förklara på annat språk Synonymer Sätt in ordet i en mening/sammanhang Hur kan ordet böjas?
17 Under Städer växer fram där De första städerna växte fram vid världens största floder för flera tusen år sedan. I nästa stycke får du läsa om hur det kommer det sig att städer växte fram på vissa platser. Många städer har vuxit fram i områden där det funnits tillgång till viktiga naturresurser som exempelvis vatten, bra odlingsmark, mineraler och olja. Vid Eufrat och Tigris, i dagens Irak fanns till exempel bra odlingsmark och god tillgång till vatten. Här växte världens första stad fram för flera tusen år sedan. Staden hette Ur och var en del av det babyloniska riket. Många stora städer ligger vid kuster. Här kan man bygga hamnar och på så sätt lasta båtar med varor som vi kan använda för att handla mellan länder. Båten är också ett kommunikationsmedel som vi människor kan resa med. Goda möjligheter till handel och kommunikation är ytterligare en förklaring till varför vissa städer vuxit upp. Stryk under de ord som förklarar varför städer vuxit upp på vissa platser. Ett sätt att kommunicera med andra länder är att resa med båt. På vilka andra sätt kan vi kommunicera med andra länder?
18 Under Urbaniseringen och landsbygden Vad händer med den svenska landsbygden när alltfler flyttar till de stora städerna? Urbaniseringen leder till att färre bor på landsbygden och att de redan små städerna får allt färre invånare. Färre människor innebär att färre vill handla mat och andra varor. Det blir med andra ord mindre efterfrågan vilket leder till att företag inte kan tjäna pengar och därmed tvingas läggas ner. När företag lägger ner blir det färre jobb och fler blir arbetslösa. Förskolor och skolor kan tvings att lägga ner eftersom det finns för få barn i området. Även annan samhällsservice som sjukhus och vårdcentraler kan tvingas att lägga ner. När det finns ont om jobb och sämre tillgång till skola och sjukvård så vill ännu fler flytta till en stad med bättre utbud och samhällsservice. Vad skulle kunna ändras så att fler vill bo kvar på landsbygden och i mindre städer? Urbaniseringen och den växande staden Vad händer med staden när alltfler flyttar dit? Det som driver på urbaniseringen är att fler väljer att flytta till städer. Många söker sig till städer för att få bättre möjligheter till jobb och utbildning. Ytterligare anledning till att många söker sig till städer är att de vill ha större utbud av samhällsservice som skola och sjukvård. Andra anledningar till att städer drar till sig människor är stort utbud av nöjen och mötesplatser. När fler människor söker sig till städer så skapas större efterfrågan på såväl varor som samhällsservice. Större efterfrågan gör att företag kan växa och anställa fler. Även på exempelvis skolor, sjukhus och äldreboende behöver man fler som arbetar när staden får fler invånare. När staden växer så skapas samtidigt jobb som just var en vanlig anledning till att många söker sig till staden. Vad är det som gör att många vill flytta till en stad?
19 Efter Orsaker till urbanisering Det kan finnas olika orsaker till att människor flyttar till städer. Vilka orsaker kan ligga bakom dessa gruppers flytt till städer? Ungdomar flyttar till städer för att Äldre personer flyttar till städer för att Arbetslösa personer flyttar till städer för att
20 Efter Urbaniseringen och landsbygden Bilden visar hur olika händelser påverkar varandra i ett pågående förlopp. Placeras in meningarna på rätt plats i orsaks-cirkeln. Fler flyttar till städer för att där finns fler jobb och möjlighet till att studera vid ett universitet. På landsbygden är det färre unga som väljer att stanna kvar. Få barn föds. Det blir minskad efterfrågan på skola och sjukvård. Det blir svårt att hitta jobb och långa avstånd att skjutsa barn till skola och förskola.
21 Självskattning synliggöra lärandet och öva metakognition saker jag lärt mig (bedöm dig själv). 2 sker som var svåra att förstå (prata med en lärkamrat). 1 sak jag vill veta mer om (reflektera fundera på hur du kan lära dig mer om detta?) Trafikljusen (kopplade till målen för kaptilet) Grönt ljus = Det här kan jag. Gult ljus = Jag är på väg. Rött ljus = Jag förstår inte.
22 Referenslista Arevik, Sten & Hartzell Ove. (2009). Att göra tänkande synligt.: en bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Bjerregaard, Maria & Kinberg, Björn. (2015) Språkutvecklande SO-undervisning. Stockholm: Natur & Kultur Gibbons, Pauline. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. Stockholm:Hallgren & Fallgren Hajer, Maaike & Meestringa, Theun. (2014). Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren Jönsson, Anders & Odenstad Christina. (2014) Bedömning i SO: för grundskolan. Malmö: Gleerups Slemmen Wille, Trude. (2013). Bedömning för lärande I klassrummet. Malmö: Gleerups. Lundahl, Christian. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber
23 Frågor
24 Tack för idag! Anmäl er gärna till fler webbinarier på nok.se/webbinarier
25 Tack och lycka till!
Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Läs merFritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merWorkshop. 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum
Workshop 2013-02-07 Integrera och interagera- språkutvecklande metoder med eleven i centrum Presentation Yvonne Amundstad vårdlärare Kristina Hallberg vårdlärare Zerena Toroczkay lärare i svenska och svenska
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merModell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin
Modell för planering SYFTE BEDÖMNING INTER- AKTION SPRÅKLIGA MÅL STÖTTNING UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin Vilket kunnande ska undervisningen utveckla?
Läs merKurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Läs merÄr alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merHen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?
Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa? Malin Sunesson Specialpedagog fördjupning NPF malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd, Lotsen orebro.se Koncentration, hålla en röd tråd Ordförståelse, grammatisk
Läs merOlika läsning för olika ämnen?
Olika läsning för olika ämnen? Vad säger forskningen? Läslyftet Skolverket maj 2018 Björn Kindenberg Didaktisk professionalism VAD lässtrategier är HUR och NÄR man ska undervisa om lässtrategier VARFÖR
Läs mer"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?
"Vi tror olika!!" En planering som utvecklar elevernas förmåga att jämföra några av våra världsreligioner. Eleverna är med och har elevmedverkan i innehåll i olika uppgifter samt hur de vill visa att de
Läs merAtt arbeta språkutvecklande
2017-05-29 12:12 Sida 1 (av 5) Att arbeta språkutvecklande Samhälle i dag 7 / Samhälle i dag 7 Fokus Att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika språkliga nivåer är mer regel än undantag. Därför
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SSA125 Svenska som andraspråk, fortsättningskurs 2, 15 högskolepoäng Swedish as a Second language, Intermediate Course 2, 15 higher education credits Grundnivå / First
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merNyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod SOG202. SO för grundlärare F-3: Individ, samhälle, tid och rum, 15 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och insikter i de samhällsorienterande ämnena samhällskunskap, religion, historia och
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merDe abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.
De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer
Läs merStudiehandledning SLU000 Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, 7,5hp Uppdragsutbildning Bollnäs folkhögskola Vecka 44 h18 vecka 10 v19
HÖGSKOLAN I GÄVLE Akademin för utbildning och ekonomi Avdelningen för humaniora, ämnesgruppen för svenska språket Studiehandledning SLU000 Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet, 7,5hp Uppdragsutbildning
Läs merIntroduktion Få syn på språket
Introduktion Få syn på språket Ann-Marie Wahlström Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 1/9 2014 L9S220/LGS220, HT14 Få syn på språket Alla skolformer, verksamheter och ämnen från förskola till
Läs merLärarens guide till cirkelmodellen
Lärarens guide till cirkelmodellen ERICA EKLÖF 1 Erica Eklöf är språk-, läs- och skrivutvecklare på enheten för lärande i Halmstad kommun. Där arbetar hon bl.a. med förskole-/skolutvecklingsprocesser,
Läs merSpråkutvecklande mål. Språkutveckling i fokus 7 maj 2019 Karin Pettersson
Språkutvecklande mål Språkutveckling i fokus 7 maj 2019 Karin Pettersson Rita Ta papper och penna Rita ett hus på 30 sekunder en skorsten, 2 poäng 4 fönster, 4 poäng gardiner, 5 poäng färglagt huset,
Läs merKursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.
Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap
Läs merStudiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång
Senast uppdaterad 2015-08-26 1 (5) Studiehandledning Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Välkomna! Mälardalens högskolas kompetensutvecklingsinsats Nyanländas lärande mottagande,
Läs merHär finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen.
DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA Här finner du fakta om fyra av dem. Den femte är som ni redan vet, kristendomen. Syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
Läs merHösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen
Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan Hinduism & Buddhism Planering Läxförhör Inlämning v. 34-35 Hinduism v. 36 Buddhism v. 37 Jobba med inlämningar (textanalys och jämförande text) torsdag v.35
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merHösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen
Hinduism & Buddhism Planering Läxförhör Inlämning v. 46-47 Hinduism v. 48 Buddhism v. 49 Jobba med inlämningar (textanalys och jämförande text) tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen Analysen
Läs merLär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12
Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning
Modul: Främja elevers lärande i SO Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande SO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merLäroplansträff Välkomna
Läroplansträff 2013-11-08 Välkomna Program för förmiddagen 8.30 Kort återblick från förra träffen 8.50 Genomgång i grupper av kap 8 i Hatties bok 9.30 Kaffe 9.50 Vilken effekt har feed-back på elevernas
Läs merUpptäck Religion. PROVLEKTION: Alla vänners dag
Upptäck Religion Upptäck Religion är en modern religionsbok ur många aspekter. Den ger alla världsreligioner lika stort utrymme, ställer de etiska frågor som tio-tolvåringar funderar över, och svarar väldigt
Läs merAbrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam
Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de
Läs merMuntlighet som resurs i elevens lärande. Anne Palmér Växjö den 5 september 2014
Muntlighet som resurs i elevens lärande Anne Palmér Växjö den 5 september 2014 Föreläsningens disposition Bakgrund: språk och lärande Muntlighet som brobyggare mellan vardagsspråk och ämnesspråk Muntlighet
Läs merVad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?
Hur och varför utför man vissa ritualer och handlingar inom kristendomen? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen? Det här ska vi lära oss i det här arbetsområdet
Läs merATT STÖTTA AKADEMISKT SKRIVANDE INOM HÖGRE UTBILDNING MED FOKUS PÅ BREDDAT DELTAGANDE
ATT STÖTTA AKADEMISKT SKRIVANDE INOM HÖGRE UTBILDNING MED FOKUS PÅ BREDDAT DELTAGANDE LINA LARSSON (ASK) GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för akademiskt språk (ASK) (Göteborgs universitet) Att stötta studenter
Läs merJag högläser varför då?
Jag högläser varför då? Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte För att levandegöra
Läs merAtt arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8
Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merTill religionsprovet fredag vecka 50
Till religionsprovet fredag vecka 50 Provet kommer vara precis som vanligt, där det finns fakta, ord och resonemangsdel. Allt detta har vi gått igenom i klassen! Islam betyder att lyda Gud. En person som
Läs merArbetsområde: Kartan. Världen i din ficka
Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka Huvudsakligt ämne: Geografi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet geografi syftar till: Länk Följande
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs merKunskapskrav i religion
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället Reflektera
Läs merFlerspråkighet och de samlade språkliga resurserna (ämnesspecifik text: slöjd)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 1: Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna
Läs merHur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson
Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola
Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merAtt planera för elevers språkanvändning
Modul: Språk- och kunskapsutvecklande arbete Del 8: Att planera för elevers språkanvändning Att planera för elevers språkanvändning Eva Bringéus, Malmö Stad och Maria Kouns, Malmö högskola Vad behöver
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete
Språk- och kunskapsutvecklande arbete Den här modulen tar upp vad ett språk- och kunskapsutvecklande arbete kan innebära i olika ämnen. Modulens fokus är riktat mot elevers aktiva språkanvändning som ett
Läs merSO-S Religion Lärarhandledning
SO-S Religion Lärarhandledning SO-serien är ett komplett och flexibelt material för åk 7-9. Serien är uppdaterad för Lgr 11. Till ämnesboken finns en lärarhandledning full av tips och övningar. PROVLEKTION:
Läs merFörsta upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Läs merNyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN
Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN Nyanländas skolgång Nya bestämmelser om utbildning för nyanlända elever 2016 Det finns stora variationer gällande organisation
Läs merSPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR
SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline
Läs merReligiösa byggnader i Malmö
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Religiösa byggnader i Malmö Malmö Synagoga Övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Judiska Församlingen
Läs merCentralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9
VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Läs merUtifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor.
Språkliga mål Varför ska man formulera språkliga mål? Man behöver formulera språkliga mål för att tydliggöra för eleverna och för oss själva vilka språkliga krav som kursplanerna ställer. De språkliga
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 4 6
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur
Läs mer! Namn: Det finns ungefär 1,3 miljarder muslimer i världen. I Sverige bor det ungefär
Islam Det finns ungefär 1,3 miljarder muslimer i världen. I Sverige bor det ungefär 350 000 muslimer. Islam betyder att lyda Gud. En person som tror på islam kallas muslim. Tro Gud (Allah) skapade världen.
Läs merReferera inte plagiera
Referera inte plagiera Hur man citerar och gör källhänvisningar - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 7-9 Syfte Tanken med denna övning är att väcka frågor och tillsammans diskutera vad det innebär
Läs merBILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet
6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med
Läs merBefolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Läs merManual studiehandledning
1 (10) Manual studiehandledning Fastställd av BUF ledningsgrupp 170816 2 (10) Effektiv studiehandledning faktorer och riktlinjer som främjar en god studiehandledning Vad är studiehandledning? Studiehandledning
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs mer2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna
2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ SOM MOTSVARAR DEN UTBILDNING SOM GES INOM TRÄNINGSSKOLAN INOM GRUNDSÄRSKOLAN Individ och samhälle Kurskod: SGRIND7 Verksamhetspoäng:
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merNyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21
Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.
Läs merHandledarutbildning Matematiklyftet. Ett språkutvecklande förhållningssätt
Handledarutbildning Matematiklyftet Ett språkutvecklande förhållningssätt generella förmågor powerful knowledge? 2 Petra Magnusson Ett språkutvecklande förhållningssätt Språkinriktad undervisning Språkutvecklande
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merVälkommen till Högskolan i Gävle och Akademin för Utbildning och ekonomi
Välkommen till och Akademin för Utbildning och ekonomi KURSNAMN Skolframgång i det flerspråkiga klassrummet KURSKOD SLU000 ANMÄLNINGSKOD 22223 KURSVECKOR V 10 (-16) V 43 (16). Uppstart: Kursplan KURSANSVARIG.
Läs merVåga snacka Lärarhandledning 4
Våga snacka Lärarhandledning 4 Lärarhandledningen och arbetsbladen är skapade av Lena Wilhelmsson och Christina Säflund Olsson. Lena är lärare i svenska och franska och förstelärare i svenska som andraspråk
Läs merVåga snacka Lärarhandledning 2
Våga snacka Lärarhandledning 2 Lärarhandledningen och arbetsbladen är skapade av Lena Wilhelmsson och Christina Säflund Olsson. Lena är lärare i svenska och franska och förstelärare i svenska som andraspråk
Läs merReligions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6
Ämne / arbetsområde Religionskunskap, samhällskunskap / Vem är same? Årskurs 4-6 Lärarinstruktion: Detta lektionsupplägg är anpassat för årskurs 4-6 och kan kopplas till det centrala innehållet i religionskunskap
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merSpråkinriktad undervisning Workshop - Utveckling av ordförråd i samarbete mellan språk och matematik
Språkinriktad undervisning Workshop - Utveckling av ordförråd i samarbete mellan språk och matematik Elisabet Bellander elisabet.bellander@gmail.com Universitetsholmens Gymnasium, Malmö Förklaring - Kursplan
Läs merSova över Lärarmaterial
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Özlem Sara Cekic Boken handlar om: Ayse, Vilma och Lisa är tre kompisar. Flickorna planerar att de ska sova över hos Vilma, men Ayse är helt säker på att hon inte får.
Läs merAv: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Lärarhandledning
Av: Annika Löthagen Holm Sluka svenska! Lärarhandledning SLUKA SVENSKA! Serien Sluka svenska! riktar sig till elever som läser svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet. Innehållet fokuserar på
Läs merÄmnesövergripande arbete med resonerande texter i SO
Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO Björn Kindenberg & Maria Wiksten Symposium 2018 Nationellt centrum för svenska som andraspråk Björn Kindenberg Doktorand, Institutionen för språkdidaktik
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merFörstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel
Förstå språket NO/SO ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion Innehåller provkapitel Förstå språket NO/SO för dig som undervisar nyanlända I Förstå språket NO/SO får eleverna lära sig svenska
Läs merSå här jobbar vi i Halmstads kommun
Några steg på vägen i arbetet med matematik och systematisk uppföljning av flickors och pojkars lärande och utveckling Så här jobbar vi i Halmstads kommun Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Annalena
Läs merBoken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte
Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde
Läs merreflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merUpptäck Jordens resurser människor och miljö
Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och
Läs merLyft språket, lyft tänkandet
Sida 1 (6) 2014-03-13 Handledning till Lyft språket, lyft tänkandet av Pauline Gibbons Februari 2012 stockholm.se Utbildningsförvaltningen Forskning och Utveckling - Språkforskningsinstitutet Sida 2 (6)
Läs merMitt arbetshäfte om religion.
Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merBarn i världen - fattiga och rika, är alla lika?
Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när
Läs merStrategier för att utveckla elevernas diskussioner
Modul: Förmåga att granska information, kommunicera och ta ställning Del 4: Att diskutera Strategier för att utveckla elevernas diskussioner Margareta Ekborg, Britt Lindahl, Karin Nilsson, Kristina Svensson,
Läs mer