Läsförståelse i alla ämnen (ämnesspecifik text: hem- och konsumentkunskap)
|
|
- Ola Vikström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 7: Läsförståelse i alla ämnen Läsförståelse i alla ämnen (ämnesspecifik text: hem- och Johanna Karlsson, Lunds universitet, Johanna Gerberich & Karin Höijer, Högskolan Kristianstad Sammanfattning Att läsa och följa recept är en vanligt förekommande aktivitet inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Denna texttyp ställer höga krav på läsfärdigheten hos elever och innebär en extra utmaning för nyanlända elever. Exempel på stöttning som kan ge nyanlända elever möjlighet till parallell språk- och kunskapsutveckling är att arbeta med aktiviteter före, under och efter läsning, att låta eleverna ta hjälp av sitt starkaste språk och att ha ett löpande ämnesöverskridande samarbete. Inledning I kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap för grundskolan står det bland annat att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang (Skolverket 2017). Vid planering och tillagning av mat i undervisningen i hem- och konsumentkunskap står ofta texttypen recept i centrum utifrån receptets beskrivning förväntas eleverna kunna läsa, förstå och följa instruktionerna. I det centrala innehållet för hem- och konsumentkunskap för årskurs 7 9 pekas också denna texttyp ut som en central del av ämnet. Studier har visat att en stor del av undervisningen kring matlagning och måltider i hem- och konsumentkunskap utgår från att eleverna läser och följer recept, men det framgår också att läsning av recept kan vara krävande för elever som inte är vana vid texttypen (Brunosson m.fl. 2014). Den här texten handlar om hur lärare i hem- och konsumentkunskap kan ta hjälp av lässtrategier för att stötta nyanlända elever när det gäller läsförståelse. Eftersom recept är något som elever regelbundet stöter på i hem- och konsumentkunskap utgår exemplen i denna text från läsning av just recept. Att läsa recept Texttypen recept hör till en specifik matlagnings- eller bakningskontext. För att förstå texten och kunna följa instruktionerna förutsätts en hel del tidigare kunskap som ingår i denna kontext (Norrick 1983). Om instruktionerna exempelvis säger att eleven ska knåda en deg i fem minuter är det underförstått att tiden är ungefärlig och att det är degens konsistens som avgör när knådandet är klart. För att veta hur en deg ska kännas när den är klar behöver man ha bakat tidigare och tillägnat sig denna kunskap före detta baktillfälle. Det finns mycket i recepttexten som är utelämnat eller underförstått. När det exempelvis står vispa grädden står det oftast inte vilket redskap som ska användas, och när det står stek i 1 (8)
2 smör är mängden smör ofta utelämnad. Läsaren förväntas veta vad man vispar med och hur mycket smör som är en lämplig mängd vid stekning. Läsaren förväntas också förstå att texten ska följas steg för steg, men ofta är det otydligt vilka steg som kan ske parallellt och vilka steg som måste vara avslutade innan nästa steg kan påbörjas. En instruktion som exempelvis sätt på ugnen innebär ofta att följande steg kan påbörjas under tiden ugnen blir varm, men det sägs inte explicit. Receptläsande förutsätter med andra ord att läsaren redan behärskar vissa färdigheter och har kunskaperna som krävs för att receptet ska kunna följas självständigt. Detta kallar en del forskare receptlitteracitet, en del av den multilitteracitet som eleverna behöver för att klara dagens skola (och livet efter skolan) (Brunosson m.fl. 2014). Recept är också minimalistiska texter på så sätt att informationen både är begränsad och koncentrerad. Receptet är i sin helhet ofta innehållstungt, men även de enskilda delarna är innehållsmässigt tyngda med exempelvis flera moment och instruktioner i varje steg (Cotter 1997). Recepten innehåller ofta svåra ord och begrepp som inte förklaras i texten. En del ord som är vanliga i recept behöver också förstås på flera olika nivåer. Begreppet vispa har en bokstavlig ordbetydelse men också en betydelse i handlingen eleverna behöver förstå hur man exempelvis rör sig för att utföra vispandet i praktiken. De måste också förstå vad handlingen leder till, till exempel vad vispandet medför för gräddens konsistens. Receptets speciella disposition kan också vara en utmaning när det gäller läsförståelse. En av svårigheterna ligger i hur texten för det mesta är utformad med ingredienser och instruktioner separerade. När texten är utformad på detta vis måste läsaren gå fram och tillbaka i texten många gånger och riskerar att tappa bort sig. Men givetvis ser inte alltid recept ut på detta vis. Läsningen kan också försvåras av att recept kan se väldigt olika ut både när det gäller layout, ordning i arbetsmomenten och detaljnivå på instruktioner. Att läsa recept ställer alltså höga krav på läsfärdigheten hos alla elever, men de höga språkliga kraven innebär en extra utmaning för nyanlända elever. Ett sätt att stötta eleverna när det gäller läsning av recept är att arbeta aktivt med läsandet tillsammans i klassen med hjälp av lässtrategier. Dessa lässtrategier kan man arbeta med konkret i klassrummen genom aktiviteter före, under och efter läsning. I denna text utgår vi från ett recept på potatis- och purjolökssoppa för att exemplifiera de olika lässtrategierna. Receptet finns i sin helhet i Bilaga 1. Aktiviteter före läsning Skapa förförståelse För att skapa en grund att stå på och kunna bygga vidare med nya kunskaper behöver elevernas förkunskaper och erfarenheter synliggöras. Vilka färdigheter och kunskaper har eleverna sedan tidigare när det gäller matlagning? Hur vana är de vid att läsa recept? Känner de till de råvaror och redskap som används i det aktuella receptet? Det är viktigt att nyanlända elever får använda sitt/sina starkaste språk för att få samma möjlighet som andra elever att uttrycka det som de redan vet. Ett sätt att hjälpa nyanlända elever att aktivera sina 2 (8)
3 tidigare kunskaper är att låta dem ta hjälp av sin hemmiljö (se Del 5). Eleverna kan exempelvis få i uppdrag att fråga hemma om hur tillagning av en viss soppa (eller annan maträtt) går till, vilka ingredienser som ingår och om recept används eller inte. Ett sådant samtal hemma hjälper eleverna att befästa en del centrala ord och begrepp på sitt starkaste språk innan arbetsmomentet i skolan sätter igång. Ett annat alternativ är att läraren tillsammans med studiehandledaren planerar in studiehandledning för nyanlända elever före arbetsmomentets start för att täcka in samma område. Genom att lyfta fram de förkunskaper som redan finns i gruppen får läraren en överblick över vad eleverna behöver mer undervisning om, och samtidigt får eleverna tillgång till varandras kunskaper. Arbetet med receptet på potatis- och purjolökssoppa skulle kunna inledas med ett samtal om orden soppa, koka, potatis och purjolök: Vad associerar eleverna till när de hör orden? När och i vilket sammanhang har de stött på orden tidigare? Som nämnts i den generella texten till Del 7 är det vid läsning viktigt att ha en viss förförståelse för texttypen som studeras. Texttypen recept innebär en del utmaningar för en ovan läsare eftersom mycket i texten är underförstått texterna är komprimerade och innehåller många svåra ord och begrepp textens disposition är ovanlig. När man arbetar med att skapa förförståelse för texten kan det vara bra att börja med textens disposition så att eleverna redan från början kan se hur texten ska läsas och sedan i vilken ordning som de olika delarna i texten ska följas. Eftersom ett recept inte läses från första till sista raden behöver eleverna förstå vad de olika avdelningarna i receptet har för funktion och hur de kan läsa och följa receptet genom att regelbundet blicka tillbaka till olika delar av texten. I detta sammanhang kan läraren också lyfta den rika variation som finns inom texttypen två recept som beskriver samma typ av maträtt kan se helt olika ut, både i form, språk och informationsmängd. Frågor som kan ligga till grund för det gemensamma samtalet i klassrummet kan exempelvis vara: Varför skriver man ett recept?, För vem skrivs ett recept? och Vad har bilder, bildtexter och grafiska illustrationer för funktion i texten? Elevernas förförståelse kan också ökas om de kan se kopplingen mellan receptläsande i hem- och konsumentkunskap och läsande av instruktionstexter i andra skolämnen. Kemi och slöjd är exempel på ämnen där olika former av instruerande texter förekommer. Dessa ämnen har även en del drag gemensamma med recept som används i hem- och konsumentkunskap. Genom att de ämnen som arbetar med liknande texttyper samarbetar blir det lättare för eleverna att se texterna som just texttyper och förstå hur de är uppbyggda och ska läsas (Gibbons 2013). Även att bygga upp ordförråd är en del av att skapa förförståelse. Om det finns många okända ord i en text påverkas läsförståelsen negativt. Inför läsning av ett recept behöver 3 (8)
4 exempelvis orden för redskapen, råvarorna och måttenheterna i receptet förklaras. Orden kan kontextualiseras i salen där hem- och konsumentkunskapsundervisningen bedrivs genom att etiketter med de svenska orden för de verktyg och material som används i undervisningen sätts upp. Utöver de mer ämnesspecifika orden innehåller recept även en stor mängd verb i imperativ (uppmaningsform, som exempelvis häll, sätt och späd). Imperativ är en ganska ovanlig verbform som mest förekommer i instruktioner. Det kan vara så att nyanlända elever i gruppen har stött på verben i annan form tidigare men behöver stöttning när det gäller att koppla imperativformen till de andra verbformerna. Detta kan läraren göra genom att exempelvis markera imperativformerna tydligt, som i instruktionsdelen i receptet på potatis- och purjolökssoppa, gå igenom och förklara betydelse och koppla verbformen till de vanligare presensformerna (häller, sätter och späder) eller infinitivformerna (hälla, sätta och späda). Även receptets förkortningar som exempelvis dl och msk behöver förklaras. Ett samarbete med modersmålsundervisningen skulle kunna innebära att man arbetar med texttypen recept även där. På så sätt får eleven centrala ord och begrepp på sitt starkaste språk samtidigt som de nya svenska orden lärs in. Vid arbete med att skapa förförståelse genom att bygga upp ordförrådet är det bra att samla nya ord och begrepp i en lista som alla elever har tillgång till. För att återigen kunna bygga broar till det som eleverna redan kan är det viktigt att tänka på att förankra de nya orden och begreppen i ett språk som eleven behärskar. Det kan exempelvis innebära att eleverna får hjälp med att översätta listan till sitt starkaste språk. Om eleverna arbetar på egen hand med översättningsverktyg är det en fördel om läraren deltar i översättningen. Även om läraren inte behärskar samma språk som eleven kan läraren hjälpa eleven att hitta fram till rätt översättning genom att kontrollera med olika synonymer eller att bildsöka med elevens översättning. En annan form av stöttning när det gäller ordförrådet är att läraren packar upp orden, det vill säga förklarar vad som görs och vem som gör det (se ämnesspecifik text för idrott och hälsa i Del 4 för en utveckling av uppackning av svåra ord). För att dessa nya begrepp ska bli lättare att förstå behöver de kopplas till vardagsspråket. Om det finns tid kan exempelvis olika spel eller lekar vara till hjälp. Ett sätt att befästa nya ord och begrepp är memory, där eleverna får para ihop ämnesspecifika ord eller skolord med en vardagsspråklig synonym eller förklaring (se vidare i Gibbons 2013 och Kaya 2016). Göra förutsägelser och ställa frågor till texten När eleverna har byggt upp en viss förförståelse för receptet kan de troligen göra en del förutsägelser om vad det kommer att innehålla. För att förbereda ytterligare inför läsningen skulle läraren också kunna ta fram råvarorna som ska användas i receptet och låta eleverna 4 (8)
5 först gissa de olika råvarornas smak genom att titta, känna och lukta på dem och sedan låta eleverna (om de vill) smaka 1. Utifrån elevernas sinnesupplevelser kan läraren leda ett samtal kring följande frågor: Finns det tankar bland eleverna om hur soppan kommer att smaka och se ut? Finns det frågor om receptet? Vad vill eleverna veta om innehållet i receptet? Vad tror eleverna inte kommer att stå i receptet? Läraren och eleverna kan tillsammans sammanställa ett VÖL-schema med sådant som eleverna vet och sådant som de önskar veta. Detta schema sparas för att eleverna ska kunna gå tillbaka och fylla på schemat med sådant som de har lärt sig i slutet av arbetet. Aktiviteter under läsning I kommentarmaterialet till ämnet hem- och konsumentkunskap betonas att kunskap och handlande hänger tätt samman och att kunskaper i hem- och konsumentkunskap kommer till liv i verklighetsnära situationer där intellekt, känslor, sinnen och handlingar förenas (Skolverket 2011). När man arbetar med läsaktiviteter i samband med receptläsning behöver själva handlandet vävas in i läsandet för att teorin och praktiken ska kunna mötas och att kunskapen ska kunna befästas i handlingarna. Med andra ord behöver läsaktiviteterna under läsning ske parallellt med att eleverna använder texten. Det är en fördel om läraren har gått igenom texten i sin helhet med eleverna och har kunnat svara på de frågor som har uppstått, men det är under själva tillagningen av soppan som det blir tydligt vilka delar av receptet som eleverna har förstått och vilka delar som behöver förtydligas. Att fortsätta arbeta med ordförståelse och med att ställa frågor till texten är två läsaktiviteter som kan ske under tiden receptet följs. Ordförståelse Eftersom receptet innehåller en hel del nya ord och begrepp är det nödvändigt att stanna upp då och då under läsningen och tillagningen och repetera och därmed också befästa de nya ord och begrepp som dyker upp. Eleverna behöver ha listan över centrala ord och begrepp till hjälp under tiden de läser och få möjlighet att fylla på listan efter hand med nya ord som behöver förklaras när de dyker upp. I ett ämne som hem- och konsumentkunskap, där kunskapen befästs i handlingen, är det under tillagandet när råvarorna och redskapen 1 En metod för att arbeta med smakupplevelser utifrån sinnesintryck är saperemetoden. För mer information om denna metod, se Livsmedelsverket (8)
6 aktivt används som orden får en innebörd för eleverna och därmed blir lättare att ta till sig. Läraren kan uppmuntra eleverna att prata med varandra om de handlingar som de utför under tiden de tillagar soppan. På så vis repeterar eleverna de nya orden samtidigt som handlingen utförs, något som skapar ytterligare en koppling mellan ord och innebörd (jfr Campopiano, Hasselskog & Johansson 2017). Göra förutsägelser och ställa frågor till texten Nya frågor kommer sannolikt att dyka upp under tillagningen. Eftersom recept är en texttyp där mycket är underförstått blir det ofta inte tydligt vilken information som eleven eventuellt saknar för att kunna genomföra uppgiften förrän han eller hon befinner sig i tillagningsprocessen. Läraren finns närvarande i salen och stöttar och svarar på frågor under tiden eleverna tillagar soppan, men de frågor som eleverna ställer och de svårigheter som dyker upp längs vägen bör också samlas upp eftersom både frågorna och svaren kan utgöra en bra kunskapsgrund för framtida receptläsning. Om VÖL-scheman användes under fasen före läsning kan dessa följa med under tillagningen och fyllas på allt eftersom nya frågor uppstår. Att hela tiden arbeta med frågor är ett sätt att hålla motivationen uppe genom att ställa frågor som är relevanta för eleverna kopplas textens innehåll till deras verklighet. Aktiviteter efter läsning Lägga samman med tidigare kunskaper När eleverna har följt recepten och tillagat sina soppor är det viktigt att gå tillbaka till texten igen. Vilka frågor ställde eleverna under tillagningens gång? Vilka delar i receptet visade sig vara svåra att förstå under tillagningen? Finns det missuppfattningar som behöver diskuteras eller ord som fortfarande har oklar betydelse? Det kan visa sig att elevernas soppor inte ser likadana ut eller smakar likadant trots att alla följde samma recept. Vad beror olikheterna på? Här kan läraren styra tillbaka eleverna till receptet och gå igenom arbetsgången, ingredienserna, redskapen och metoderna igen kanske är något av slutresultaten ett resultat av ett missuppfattat ord eller omvänd arbetsgång 2. Efter tillagning är det också dags att lägga samman de nya kunskaperna med de tidigare. Här kan eleverna arbeta vidare med VÖL-schemat. Schemat är redan ifyllt med sådant som eleverna vet sedan tidigare och sådant som de vill veta. För att på ett tydligt sätt koppla ihop de tidigare kunskaperna med nya kunskaper fylls därför den avslutande delen om vad eleverna har lärt sig i. 2 För exempel på hur man kan arbeta i hem- och konsumentkunskap utifrån misslyckade resultat, se Del (8)
7 I nästa del fördjupas området skrivning och hur man kan stötta nyanlända elever i skrivutvecklingen. Referenser Brunosson, A., Brante, G., Sepp, H. & Mattsson Sydner, Y. (2014) To use a recipe not a piece of cake. Students with mild intellectual disabilities use of recipes in home economics. I: International Journal of Consumer Studies, pp Campopiano, C., Hasselskog, P. & Johansson, M. (2017). Multimodala resurser för lärande. I: Skolverkets läslyftsmodul Från vardagsspråk till ämnesspråk, Del 8, Läs & skrivportalen. v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/förskoleklass/029- vardagssprakamnessprak/del_08/material/flik/del_08_momenta/artiklar/m29_gr_08a_01_resurse r.docx Cotter, C. (1997) Claiming a piece of the pie: how the language of recipes defines community. I: Recipes for Reading. Community Cook- books, Stories, Histories (red A. Bower), pp University of Massachusetts Press, Amherst, MA. Gibbons, P. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande (2., uppdaterade uppl.). Uppsala: Hallgren & Fallgren. Kaya, A (2016). Att undervisa nyanlända. Metoder, reflektioner & erfarenheter. Stockholm: Natur & Kultur. Livsmedelsverket (2015). Mat för alla sinnen: sensorisk träning enligt SAPERE-metoden: handledning årskurs 4 6. (1. rev. uppl.) Uppsala: Livsmedelsverket. Norrick, N. (1983) Recipes as texts: technical language in the kitchen. I: Sprache, Diskurs und Text (red. R. Jongen), pp Niemeyer, Tübingen. Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i hem- och konsumentkunskap. Stockholm: Skolverket. 7 (8)
8 Bilaga (8)
Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna
Läs merAtt lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: hem- och konsumentkunskap)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 5: Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp
Läs merLäsförståelse i alla ämnen (generell text)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 7: Läsförståelse i alla ämnen Läsförståelse i alla
Läs merFlerspråkighet och de samlade språkliga resurserna (ämnesspecifik text: slöjd)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 1: Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna
Läs merAtt aktivera och synliggöra elevers förkunskaper (ämnesspecifik text: musik)
Nyanländas lärande Grundskola åk 7 9 och Gymnasieskola Modul: Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 3: Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaper
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merVi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål
Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl
Läs merKursplanen i hem- och konsumentkunskap
kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018
Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018 Vad tänker du på när du hör begreppet Språk - och kunskapsutvecklande
Läs merKurslitteratur Att undervisa nyanlända elever
Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2.
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merModuler om språk-, läs och skrivutveckling
Moduler om språk-, läs och skrivutveckling Varför ett Läslyft och för vem? Modulerna om språk-, läs och skrivutveckling är framtagna inom Läslyftet Regeringsuppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merHur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson
Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs merIntroduktion Få syn på språket
Introduktion Få syn på språket Ann-Marie Wahlström Språk- och kunskapsutvecklande undervisning 1/9 2014 L9S220/LGS220, HT14 Få syn på språket Alla skolformer, verksamheter och ämnen från förskola till
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merUtifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor.
Språkliga mål Varför ska man formulera språkliga mål? Man behöver formulera språkliga mål för att tydliggöra för eleverna och för oss själva vilka språkliga krav som kursplanerna ställer. De språkliga
Läs merGenrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet
Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet Ett projektarbete som är starkt kopplat till erfarenhetsgrundad kunskap från olika perspektiv Förskolan Grundskolan Gymnasiet Skolspråket
Läs merPedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Grundläggande läs- och skrivutveckling för grundlärare i fritidshem, 7,5 hp Education Ba (A), Basic Learning Reading and writing, Teacher Education, Afterschool Centres
Läs merÄr alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 4 6
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur
Läs merLäslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING
Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING Alla insåg att det rör alla. Läslyftet handlade inte bara om svenskan. Det var nog den viktigaste insikten för alla. (Lärare, gymnasiet) Jag
Läs merLäsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun
Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en
Läs merKommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning
Modul: Främja elevers lärande i SO Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande SO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merPedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick
Läs merManual studiehandledning
1 (10) Manual studiehandledning Fastställd av BUF ledningsgrupp 170816 2 (10) Effektiv studiehandledning faktorer och riktlinjer som främjar en god studiehandledning Vad är studiehandledning? Studiehandledning
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merFritidshemmens rikskonferens Språket på fritids Petra Magnusson
Fritidshemmens rikskonferens 2017 Språket på fritids Petra Magnusson Rektor med ambitioner, fritidspersonal med lust och nyfikenhet Kommunens lektor: kunskaper om/i språkutv och kollegialt lärande Skolenhet
Läs merSkolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merGenrer och texttyper
Borås Högskola Kurs 11SLU Genrer och texttyper Sagor 2012-01-04 Handledare: Gunilla Elber Inledning Jag har valt att göra denna fältuppgift med eleverna i min egen klass. Vi har sedan skolstarten i höstas
Läs merPlanerade moduler för höstterminen 2015
Planerade moduler för höstterminen 2015 Samtal om text Modulen används i Läslyftets utprövningsomgång. Exemplen i modulen är främst hämtade från undervisning i svenska och svenska som andraspråk men avsikten
Läs mer1 (12) Manual studiehandledning+
1 (12) Sp Manual studiehandledning+ 2 (12) Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning s. 2 2. Effektiv studiehandledning s. 3 3. Vad är studiehandledning? s. 4 4. Vem ska få studiehandledning? s. 4 5.
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merCSL-dagen 2012. Susanne Duek
CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med
Läs merSyfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.
Pedagogisk Planering Ämne: Hem- och konsumentkunskap Lokal Pedagogisk Planering: ÅK 9 Tema: Jag gör medvetna val. Tid: Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Utveckla
Läs merDagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17
Dagens lektion Genomgång av Hur man utvärderar Planering av lunch åk 4 Lektion 3 Vt-17 Syfte: Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Läs merLärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska
1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de
Läs merEva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet
Matematik Grundskola åk 1-9 Modul: Språk i matematik Del 3: Cirkelmodellen - texter i matematik Texter i matematik Eva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet I matematikklassrummet
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala 7 januari 2018 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser
Läs merSamhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den
Saman Abdoka Elevens bakgrund en resurs De senaste tjugo åren har inneburit stora förändringar för såväl samhälle som skolmatematik. Ur en lång erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klassrum ger
Läs merPlan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Läs merSPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR
SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merCentrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling
Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt
Läs merSpråket människans främsta verktyg
Språket människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun. Vad ska denna plan bidra till? All verksamhet inom BoU 2016 har en policy
Läs merBeskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27
Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare
Läs merSpråket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.
Barn och utbildningsnämnden 2012-10-12 1 (5) Barn och utbildningsförvaltningen Utveckling Anne-lie Andersson Leweby, 016-710 24 54 Språket- människans främsta verktyg Språkutvecklingsplan För förskolor,
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola
Modul: Att främja elevers lärande i NO, I Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merKartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling
Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merLångsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?
Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling? Förskolan (barnehagen) Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling?
Läs merRegional nätverksträff 151123
Regional nätverksträff 151123 Aktuellt Information från Skolverket Läslyftet Bedömningsstöd Kunskapskrav åk 1 Utvecklingsmedel till det Regionala nätverket Ge alla elever chansen att lära sig läsa och
Läs merLäsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3
Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3 Nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov En
Läs merUpplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan
Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:
Läs merReviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil
Reviderade 2014-01-16 Nösnäs, Skola och Barnomsorg 2014-01-16 Bilaga 1 Nyanländ elev/nyanlänt barn Blanketten är gjord för att användas från förskolan till och med gymnasiet. Använd de frågor som är relevanta
Läs merSnabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena
Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna
Läs merEtt Sagolikt Fritids. COPYRIGHT 2018 Lärandelek sthlm AB
Ett Sagolikt Fritids Vad säger forskningen? Vuxnas engagemang har stor betydelse för barnens språk- och kunskapsutveckling Samtal Lek Sagoläsning Samtalsprat - Uppfostransprat Antal ord du hört som 3-åring
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merHKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll
3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merDen skriftliga individuella utvecklingsplanen
Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merATT VÄLJA KÖKSREDSKAP
ATT VÄLJA KÖKSREDSKAP Eva Mårtensson, Sofiaskolan, Stockholm Carole Pardue, Mariaskolan Stockholm Learning study i ämnet Hem- och konsumentkunskap Genomförd med elever i årskurs 6 Syfte: att studera hur
Läs merHem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011
Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merSpråkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket
Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket Pia Nygård Larsson Malmö högskola/ls, Institutionen Kultur-språk-medier (KSM), Svenska med didaktisk inriktning (Smdi) Varför är språk i olika
Läs merNyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Läs merVISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Läs merMODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL
3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merAtt arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8
Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Läs merBesvarande av remiss om kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer
Skolverket 106 20 STOCKHOLM 2010-02-05 1 (6) Dnr 02-2009:4330 Besvarande av remiss om kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer Sammanfattning Skolinspektionen har tagit del
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet
Läs merModuler LÄSLYFTET I SKOLAN
Moduler 2018 2019 LÄSLYFTET I SKOLAN Välkommen till Läslyftet! Den här översikten ger en kort beskrivning av modulernas innehåll och är tänkt att hjälpa er i valet av modul. Årskurs och primär målgrupp
Läs merDagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning
Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:
Läs merATT SPRÅKINRIKTA EN UNDERVISNINGSMILJÖ SITS-KONGRESS
ATT SPRÅKINRIKTA EN UNDERVISNINGSMILJÖ SITS-KONGRESS 181013 MARIA RUBIN UNIVERSITETSADJUNKT I SPECIALPEDAGOGIK VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD, DOKTORAND MALMÖ UNIVERSITET SPRÅKET SOM RÖD TRÅD I ÄMNES- OCH
Läs merPROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström
Annika Mårtensson Marianne Billström PROVKAPITEL Innehåll CYKEL ORDKUNSKAP Tankekarta 4 Analogier 5 SPRÅKLÄRA Alfabetisk ordning 6 Alfabetisk ordning 7 SKRIVNING Den magiska cykeln Tänk och planera 8 Den
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merBeslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun.
Oxelösunds kommun Tomas Ekholnn tomas.ekholm oxelosund.se efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00 Lund. www.skolinspektionen.se
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merBedömningsstöd Verktygslåda för texttyper
Bedömningsstöd Verktygslåda för texttyper Varför? Vad? Hur? Undervisning, vägledning och feedback är i stor utsträckning det viktigaste för elevers motivation och skriftliga utveckling. Utöver det behöver
Läs merYttrande över remiss av betänkandet Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)
1 (1) 2017-10-05 Dnr SU FV-1.1.3-2198-17 Områdesnämnden för humanvetenskap Fredrik Oldsjö Områdeskanslichef Yttrande över remiss av betänkandet Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU
Läs meråk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital
HJ Skolverkets KURSplanR på enklare svenska n r 1 2012 / 2013 89 kr tt magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven alla ämnen åk1-9 FRÅN Byråkratsvenska TILL svenska odigital app GRTIS De 4 viktigaste
Läs merPedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4
Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 ne m gu nde r A era t Ämne: Svenska åk 4 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 4 Beräknad tidsåtgång: 400 500 minuter under 4 5 veckor LGR 11, del
Läs merSvenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Läs merATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING
ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING DAGENS FÖRELÄSNING 1. Undervisning inkluderande och elevnära 2. Språket betydelse 3. Planering undervisningens innehåll AKTIVERA FÖRKUNSKAPER,
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merTemperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Temperatur Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson 2 Till Läraren Specialpedagogiska skolmyndigheten I repeteras och tränas grundläggande begrepp från Temperatur 1. innehåller också nya moment och som ger
Läs merLära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby
Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet
Läs merPlanera och organisera för Läslyftet 2015/16
Skolhuvudmän och rektorer Dnr: 2014:1254 1 (9) Planera och organisera för Läslyftet 2015/16 Detta diskussionsunderlag är tänkt att användas när deltagande i Läslyftet planeras och organiseras. et syftar
Läs merBridge the Gap
Nådens pedagogik Specialpedagogiskt perspektiv på undervisning och bedömning. wern.palmius@spsm.se WernP Bridge the gap - 2016 1 Nådens pedagogik? Kan nåden finnas i skolan? Där nåden ställs mot lagen
Läs mer