åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital"

Transkript

1 HJ Skolverkets KURSplanR på enklare svenska n r / kr tt magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven alla ämnen åk1-9 FRÅN Byråkratsvenska TILL svenska odigital app GRTIS De 4 viktigaste frågorna: Vad? Vad? Hur? Hur? LV FÖRÄLDR LÄRR

2 HJ Skolverkets kursplaner på enklare svenska 2012/2013 InfoMentor Väverigatan Kristianstad Tel info@infomentor.se Presskontakt Helén Wighagen helen@infomentor.se HUR DT FUNGRr INTRVJU LVR VD? VD? HUR? HUR? INTRVJU LÄRR Bild Biologi ngelska Fysik Geografi nsvarig utgivare 52 Hem- & konsumentkunskap Mats Rosenkvist InfoMentor 58 Historia Bilder Omslag och ledare: Precious People Gruppbild: Haris Mlivic Intervjubilder: privata Idrott & hälsa Kemi Matematik VI VILL HJÄLP TILL TT öppna lådan! Tänk dig en låda. I den finns allt som du behöver lära dig i skolan, från 1:an till 9:an. Men också det som du behöver lära dig för att vara redo inför gymnasiet och allt spännande som fortsätter efter skolan. I lådan ligger läroplanen från Skolverket. I den finns kunskapskraven, alltså det som du ska lära dig, för varje ämne. Men tyvärr tycker många elever, föräldrar och lärare att dessa: är formulerade på ett krångligt sätt med många svåra ord och långa meningar är skrivna i långa stycken med text så det är svårt att urskilja varje kunskapskrav för sig och jämföra med andra betygsnivåer Skribenter va Bernhardtson, Svenska Stenarna Marie-Hélène Sund James ommunication Intervjuer: My ricson rtikel inlärning: Lena Boström Övriga artiklar: InfoMentors Skolutvecklare Moderna språk Modersmål Musik NaturorienteraNde ämnen Religionskunskap Samiska saknas för årskurs 3 i flera ämnen, vilket gör det svårt att förstå vilka kunskapskrav som gäller för 1:an till 3:an Detta gör att det är svårt eller kanske till och med omöjligt att förstå vad du ska lära dig. Lådan är stängd. Tanken med skolan är att du ska få bästa möjliga hjälp att klara kunskapskraven. Men då måste du ju också förstå vad de betyder. Det måste vara enkelt för dig, dina föräldrar och dina lärare att prata om kunskapskraven. Och det måste också vara enkelt att förstå vad du redan kan och vilka kunskaper och förmågor som du behöver utveckla. lla har rätt att förstå vad kunskapskraven innebär. Därför har vi översatt dessa till enklare och tydligare svenska och lagt till kunskapskrav för årskurs 3, även i de ämnen där de saknas. lever sådana som du, har fått läsa och jämföra. Och jag hoppas att du ska tycka som de gjorde: att detta gör det enklare att hänga med och förstå. Inte alltid enkelt men enklare. Heja! Projektledning & produktion k & Gren Reklambyrå Tryck Sörmlands Grafiska B InfoMentor arbetar med skolutveckling och är specialister på skolans processer, kommunikation och kvalitetsarbete. Vi erbjuder fortbildning och en webbaserad lärplattform för skolan. Våra lösningar finns på skolor i mer än 100 svenska kommuner. InfoMentor finns idag på mer än 1000 skolor i Sverige, ngland, Schweiz, Tyskland och Island Samhällskunskap SamhällsorienteraNde ämnen Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teckespråk för hörande Teknik INTRVJU LV HUR LÄR DU? Mats Rosenkvist VD på InfoMentor, med passion för skolutveckling INTRVJU FÖRÄLDRR SÅ HÄR HR VI GJORT

3 ÅK 3 Skolverkets kunskapskrav för betyget i slutet av åk 6 Kunskapskraven för slutet av åk 3 på enklare svenska skapade av InfoMentor leven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt. leven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider. leven kan föra enkla resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven enkla resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. Du kan laga enkel mat, duka och ta hand om disken. Du kan använda enkla redskap i köket på ett säkert sätt. Du kan berätta hur du har arbetat i köket. Du kan berätta något om vad en nyttig måltid innehåller. Du kan berätta vad några vanliga saker kostar. Du kan diskutera reklam på ett enkelt sätt. Skolverket har inte gjort kunskapskrav för åk 3 i detta ämne. Vi har därför utgått från kunskapskraven för betyget i slutet av åk 6 när vi har skapat kunskapskraven för åk 3. HM- & KONSUMNTKUNSKP Förmågor åk 1-9 på enklare svenska Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska ge dig möjlighet att utveckla din förmåga att: planera och laga måltider för olika tillfällen göra olika uppgifter i ett hem värdera hur det man köper och det man gör i ett hem påverkar en hållbar utveckling Språket i Skolverkets förmågor är förenklat av InfoMentor. InfoMentor InfoMentor

4 HM- & KONSUMNTKUNSKP ÅK 6 Skolverkets kunskapskrav i hem- och konsumentkunskap i slutet av åk 6 Kunskapskraven i slutet av åk 6 på enklare svenska leven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt. leven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider. leven kan föra enkla resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven enkla resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. leven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt. leven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider. leven kan föra utvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. leven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt. leven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider. leven kan föra välutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation. Du kan laga enkla måltider och göra andra uppgifter som hör ihop med måltiden. Du gör det som krävs på ett ganska bra sätt. Du kan använda metoder, livsmedel och redskap på ett säkert sätt som fungerar ganska bra när du lagar måltider och gör andra uppgifter i ett hem. Du kan ge enkla omdömen om hur du har arbetat och hur ditt resultat blev. Du kan diskutera på ett enkelt sätt om varierade och nyttiga måltider. Du kan diskutera på ett enkelt sätt hur det man köper hänger ihop med hur mycket pengar man har. Du jämför priser på några vanliga varor och hur de påverkar miljö och hälsa. Du kan laga enkla måltider och göra andra uppgifter som hör ihop med måltiden. Du gör det som krävs på ett bra sätt. Du kan använda metoder, livsmedel och redskap på ett säkert sätt som fungerar bra när du lagar måltider och gör andra uppgifter i ett hem. Du kan ge utvecklade omdömen om hur du har arbetat och hur ditt resultat blev. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt om varierade och nyttiga måltider. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt om hur det man köper hänger ihop med hur mycket pengar man har. Du jämför priser på några vanliga varor och hur de påverkar miljö och hälsa. Du kan laga enkla måltider och göra andra uppgifter som hör ihop med måltiden. Du gör det som krävs på ett mycket bra sätt. Du kan använda metoder, livsmedel och redskap på ett säkert sätt som fungerar mycket bra när du lagar måltider och gör andra uppgifter i ett hem. Du kan ge välutvecklade omdömen om hur du har arbetat och hur ditt resultat blev. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt om varierade och nyttiga måltider. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt om hur det man köper hänger ihop med hur mycket pengar man har. Du jämför priser på några vanliga varor och hur de påverkar miljö och hälsa. Du kan diskutera på ett enkelt sätt om skillnader mellan reklam och annan information om det man kan köpa. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt om skillnader mellan reklam och annan information om det man kan köpa. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt om skillnader mellan reklam och annan information om det man kan köpa.

5 HM- & KONSUMNTKUNSKP ÅK 9 Skolverkets kunskapskrav i hem- och konsumentkunskap i slutet av åk 9 Kunskapskraven i slutet av åk 9 på enklare svenska leven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som före kommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. leven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. leven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. leven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. leven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. leven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. leven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. leven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då utvecklade resonemang med relativt god koppling till konsekvenser för privatekonomi. leven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt. leven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. leven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. leven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Du kan planera och laga måltider och göra andra uppgifter i ett hem. Du gör det som krävs på ett ganska bra sätt. Du kan använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert sätt som fungerar ganska bra när du planerar, lagar måltider och gör andra uppgifter i ett hem. Du kan välja hur du ska arbeta och motivera dina val på ett enkelt sätt med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Du kan ge enkla omdömen om hur du har arbetat och hur ditt resultat blev. Du kan diskutera på ett enkelt sätt om hur man kan sätta ihop varierade och nyttiga måltider och hur man kan göra för att måltiderna ska passa olika människors behov. Du kan planera och laga måltider och göra andra uppgifter i ett hem. Du gör det som krävs på ett bra sätt. Du kan använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert sätt som fungerar bra när du planerar, lagar måltider och gör andra uppgifter i ett hem. Du kan välja hur du ska arbeta och motivera dina val på ett utvecklat sätt med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Du kan ge utvecklade omdömen om hur du har arbetat och hur ditt resultat blev. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt om hur man kan sätta ihop varierade och nyttiga måltider och hur man kan göra för att måltiderna ska passa olika människors behov. Du kan planera och laga måltider och göra andra uppgifter i ett hem. Du gör det som krävs på ett mycket bra sätt. Du kan använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert sätt som fungerar mycket bra när du planerar, lagar måltider och gör andra uppgifter i ett hem. Du kan välja hur du ska arbeta och motivera dina val på ett välutvecklat sätt med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Du kan ge välutvecklade omdömen om hur du har arbetat och hur ditt resultat blev. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt om hur man kan sätta ihop varierade och nyttiga måltider och hur man kan göra för att måltiderna ska passa olika människors behov. leven kan beskriva och föra enkla resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. leven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. leven kan beskriva och föra utvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. leven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. leven kan beskriva och föra välutvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. leven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Du kan jämföra olika sätt att betala det man köper. Du diskuterar på ett enkelt sätt hur det påverkar hur mycket pengar man har. Du kan diskutera på ett enkelt sätt om viktiga rättigheter och skyldigheter som man har när man köper något. Du ger exempel på hur de används i olika situationer. Du kan diskutera på ett enkelt sätt hur det man köper och det man gör i ett hem påverkar en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Du kan jämföra olika sätt att betala det man köper. Du diskuterar på ett utvecklat sätt hur det påverkar hur mycket pengar man har. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt om viktiga rättigheter och skyldigheter som man har när man köper något. Du ger exempel på hur de används i olika situationer. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt hur det man köper och det man gör i ett hem påverkar en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Du kan jämföra olika sätt att betala det man köper. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt hur det påverkar hur mycket pengar man har. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt om viktiga rättigheter och skyldigheter som man har när man köper något. Du ger exempel på hur de används i olika situationer. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt hur det man köper och det man gör i ett hem påverkar en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

6 a Skolverkets kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av åk 3 leven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. leven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. leven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. leven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner. Kunskapskraven i slutet av åk 3 på enklare svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar ganska bra. Du kan förstå ganska bra vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten. Du kan diskutera tydliga budskap i texter på ett enkelt sätt. Du jämför det med något du själv har varit med om. Du kan skriva enkla texter på dator och med en handstil som går att läsa. Du kan stava ord som du ofta använder och ord som är vanliga i texter som handlar om saker du känner till. Du använder stor bokstav, punkt och frågetecken. Du kan skriva berättelser med tydlig början, handling och slut. Du kan söka information från en källa någon visar dig. Du skriver en enkel faktatext med den viktigaste informationen. Du kan använda viktiga ord som hör ihop med det du skriver om. Du skriver så att det är tydligt vad texten handlar om. Du kan använda bilder för att göra det du vill berätta med dina texter tydligare. ÅK 3 Du kan ge enkla omdömen om dina och andras texter med hjälp av frågor. Du gör dina texter bättre med hjälp av omdömen. SVNSK Förmågor åk 1-9 på enklare svenska Undervisningen i svenska ska ge dig möjlighet att utveckla din förmåga att: uttrycka dig när du pratar och skriver läsa och analysera olika texter anpassa ditt språk till de som lyssnar eller läser, till ditt budskap och till situationen känna igen vad som är typiskt för svenskan och använda regler för hur man pratar och skriver söka information från olika källor och värdera dem Språket i Skolverkets förmågor är förenklat av InfoMentor. Du kan prata med andra om saker du känner till. Du ställer frågor, ger kommentarer och säger vad du tycker. Du kan berätta om saker som händer i vardagen så att det är lätt för den som lyssnar att förstå. Du kan ge och ta enkla muntliga instruktioner. InfoMentor InfoMentor

7 SVNSK ÅK 6 Skolverkets kunskapskrav i svenska i slutet av åk 6 Kunskapskraven i slutet av åk 6 på enklare svenska leven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. leven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling. leven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt. leven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. leven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. leven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. leven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling. leven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt. leven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. leven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. leven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. leven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. leven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt. leven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. leven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Du kan med flyt läsa skönlitteratur och faktatexter för barn och ungdomar. Du använder metoder som fungerar ganska bra. Du har ganska bra läsförståelse när du läser olika texter. Du gör enkla sammanfattningar av innehållet i tidsordning. Du kommenterar innehållet på ett ganska bra sätt. Du kan förstå och diskutera olika slags texters budskap på ett enkelt sätt. Du gör det med hjälp av vad du själv varit med om. Du beskriver på ett enkelt sätt vad du tyckte och tänkte när du läste. Du kan skriva olika slags av texter med ganska tydligt innehåll. Dina texter är uppbyggda på ett ganska bra sätt och ditt språk är ganska varierat. Du kan på ett ganska bra sätt använda viktiga regler för hur man skriver, stavar och använder skiljetecken. Du kan skriva berättande texter med enkla beskrivningar och enkel handling. Du kan söka och sätta ihop information från några källor. Du diskuterar på ett enkelt sätt hur informationen kan användas. Du kan sätta ihop information från olika källor och använda enkla beskrivningar och egna ord. Du använder ord som hör ihop med det du skriver om på ett ganska bra sätt. Du kan på ett ganska bra sätt använda bilder eller andra konstnärliga uttryck tillsammans med dina texter för att göra budskapen starkare och mer levande. Du kan ge enkla omdömen om innehållet i texter. Du förbättrar dina texter med hjälp av omdömen på ett ganska bra sätt. Du kan ställa frågor och säga vad du tycker om saker som du känner till så att samtalet fortsätter på ett ganska bra sätt. Du kan förbereda och hålla en enkel muntlig redovisning med början, innehåll och slut som fungerar ganska bra. Du anpassar din redovisning till de som lyssnar och till budskapet på ett ganska bra sätt. Du kan ge exempel på minoritetsspråk i Sverige och diskutera på ett enkelt sätt om dialekter och andra språkliga varianter i svenskan. Du ger exempel på likheter och skillnader mellan svenskan och andra nordiska språk. Du kan med bra flyt läsa skönlitteratur och faktatexter för barn och ungdomar. Du använder metoder som fungerar bra. Du har bra läsförståelse när du läser olika texter. Du gör utvecklade sammanfattningar av innehållet i tidsordning. Du kommenterar innehållet på ett bra sätt. Du kan förstå och diskutera olika slags texters budskap på ett utvecklat sätt. Du gör det med hjälp av vad du själv varit med om. Du beskriver på ett utvecklat sätt vad du tyckte och tänkte när du läste. Du kan skriva olika slags av texter med tydligt innehåll. Dina texter är uppbyggda på ett bra sätt och ditt språk är varierat. Du kan på ett bra sätt använda viktiga regler för hur man skriver, stavar och använder skiljetecken. Du kan skriva berättande texter med utvecklade beskrivningar och utvecklad handling. Du kan söka och sätta ihop information från några källor. Du diskuterar på ett utvecklat sätt hur informationen kan användas. Du kan sätta ihop information från olika källor och använda utvecklade beskrivningar och egna ord. Du använder ord som hör ihop med det du skriver om på ett bra sätt. Du kan på ett bra sätt använda bilder eller andra konstnärliga uttryck tillsammans med dina texter för att göra budskapen starkare och mer levande. Du kan ge utvecklade omdömen om innehållet i texter. Du förbättrar dina texter med hjälp av omdömen på ett bra sätt. Du kan ställa frågor och säga vad du tycker om saker som du känner till så att samtalet fortsätter på ett bra sätt. Du kan förbereda och hålla en utvecklad muntlig redovisning med början, innehåll och slut som fungerar bra. Du anpassar din redovisning till de som lyssnar och till budskapet på ett bra sätt. Du kan ge exempel på minoritetsspråk i Sverige och diskutera på ett enkelt sätt om dialekter och andra språkliga varianter inom svenskan. Du ger exempel på likheter och skillnader mellan svenskan och andra nordiska språk. Du kan med mycket bra flyt läsa skönlitteratur och faktatexter för barn och ungdomar. Du använder metoder som fungerar mycket bra. Du har mycket bra läsförståelse när du läser olika texter. Du gör välutvecklade sammanfattningar av innehållet i tidsordning. Du kommenterar innehållet på ett mycket bra sätt. Du kan förstå och diskutera olika slags texters budskap på ett välutvecklat sätt. Du gör det med hjälp av vad du själv varit med om. Du beskriver på ett välutvecklat sätt vad du tyckte och tänkte när du läste. Du kan skriva olika slags av texter med mycket tydligt innehåll. Dina texter är uppbyggda på ett mycket bra sätt och ditt språk är mycket varierat. Du kan på ett mycket bra sätt använda viktiga regler för hur man skriver, stavar och använder skiljetecken. Du kan skriva berättande texter med välutvecklade beskrivningar och välutvecklad handling. Du kan söka och sätta ihop information från några källor. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt hur informationen kan användas. Du kan sätta ihop information från olika källor och använda välutvecklade beskrivningar och egna ord. Du använder ord som hör ihop med det du skriver om på ett mycket bra sätt. Du kan på ett mycket bra sätt använda bilder eller andra konstnärliga uttryck tillsammans med dina texter för att göra budskapen starkare och mer levande. Du kan ge välutvecklade omdömen om innehållet i texter. Du förbättrar dina texter med hjälp av omdömen på ett mycket bra sätt. Du kan ställa frågor och säga vad du tycker om saker som du känner till så att samtalet fortsätter på ett mycket bra sätt. Du kan förbereda och hålla en välutvecklad muntlig redovisning med början, innehåll och slut som fungerar mycket bra. Du anpassar din redovisning till de som lyssnar och till budskapet på ett mycket bra sätt. Du kan ge exempel på minoritetsspråk i Sverige och diskutera på ett enkelt sätt om dialekter och andra språkliga varianter inom svenskan. Du ger exempel på likheter och skillnader mellan svenskan och andra nordiska språk.

8 SVNSK ÅK 9 Skolverkets kunskapskrav i svenska i slutet av åk 9 Kunskapskraven i slutet av åk 9 på enklare svenska leven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. leven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. leven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. leven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. leven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. leven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. leven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. leven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. leven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. leven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. leven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. leven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. leven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. leven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. leven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Du kan med flyt läsa skönlitteratur och faktatexter. Du väljer och använder olika metoder på ett ganska bra sätt beroende på vilken typ av text du ska läsa. Du har ganska bra läsförståelse när du läser olika texter. Du gör enkla sammanfattningar av innehållet och beskriver på ett ganska bra sätt när och varför saker händer. Du kan förstå och diskutera tydliga budskap i olika verk på ett enkelt sätt. Du gör det med hjälp av vad du själv varit med om och med hjälp av frågor om livet och omvärlden. Du kan diskutera på ett enkelt sätt om olika verk och om personerna som skapat dem. Du kan dra ganska bra slutsatser om hur olika verk har påverkats av den tid och kultur som de skapats i. Du kan skriva olika typer av texter med ett ganska varierat språk och du binder ihop texten på ett enkelt sätt. Du anpassar språket till den typ av text du skriver och använder regler för hur man skriver på ett ganska bra sätt. Du kan skriva berättande texter med enkla beskrivningar och olika sätt att berätta. Du bygger upp handlingen på ett enkelt sätt. Du kan söka och sätta ihop information från några källor. Du diskuterar på ett enkelt sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. Du kan sätta ihop information från olika källor och använda enkla beskrivningar och förklaringar. Du använder ett enkelt språk som hör ihop med det du skriver om. Du bygger upp dina texter, använder citat och källhänvisningar på ett ganska bra sätt. Du kan med bra flyt läsa skönlitteratur och faktatexter. Du väljer och använder olika metoder på ett bra sätt beroende på vilken typ av text du ska läsa. Du har bra läsförståelse när du läser olika texter. Du gör utvecklade sammanfattningar av innehållet och beskriver på ett bra sätt när och varför saker händer. Du kan förstå och diskutera budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk på ett utvecklat sätt. Du gör det med hjälp av vad du själv varit med om och med hjälp av frågor om livet och omvärlden. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt om olika verk och om personerna som skapat dem. Du kan dra bra slutsatser om hur olika verk har påverkats av den tid och kultur som de skapats i. Du kan skriva olika typer av texter med ett varierat språk och du binder ihop texten på ett utvecklat sätt. Du anpassar språket till den typ av text du skriver och använder regler för hur man skriver på ett bra sätt. Du kan skriva berättande texter med utvecklade beskrivningar och olika sätt att berätta. Du bygger upp handlingen på ett utvecklat sätt. Du kan söka och sätta ihop information flera olika källor. Du diskuterar på ett utvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. Du kan sätta ihop information från olika källor och använda utvecklade beskrivningar och förklaringar. Du använder ett utvecklat språk som hör ihop med det du skriver om. Du bygger upp dina texter, använder citat och källhänvisningar på ett bra sätt. Du kan med mycket bra flyt läsa skönlitteratur och faktatexter. Du väljer och använder olika metoder på ett mycket bra sätt beroende på vilken typ av text du ska läsa. Du har mycket bra läsförståelse när du läser olika texter. Du gör välutvecklade sammanfattningar av innehållet och beskriver på ett mycket bra sätt när och varför saker händer. Du kan förstå och diskutera dolda budskap i olika verk på ett välutvecklat sätt. Du gör det med hjälp av vad du själv varit med om och med hjälp av frågor om livet och omvärlden. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt om olika verk och om personerna som skapat dem. Du kan dra mycket bra slutsatser om hur olika verk har påverkats av den tid och kultur som de skapats i. Du kan skriva olika typer av texter med ett mycket varierat språk och du binder ihop texten på ett välutvecklat sätt. Du anpassar språket till den typ av text du skriver och använder regler för hur man skriver på ett mycket bra sätt. Du kan skriva berättande texter med välutvecklade beskrivningar och olika sätt att berätta. Du bygger upp handlingen på ett välutvecklat sätt. Du kan söka och sätta ihop information från många olika källor. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. Du kan sätta ihop information från olika källor och använda välutvecklade beskrivningar och förklaringar. Du använder ett välutvecklat språk som hör ihop med det du skriver om. Du bygger upp dina texter, använder citat och källhänvisningar på ett mycket bra sätt. > Fortsättning nästa uppslag > Fortsättning nästa uppslag

9 SVNSK ÅK 9 Skolverkets kunskapskrav i svenska i slutet av åk 9 Kunskapskraven i slutet av åk 9 på enklare svenska Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt. leven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. leven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt. leven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. leven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt. leven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. leven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Du kan på ett ganska bra sätt använda bilder eller andra konstnärliga uttryck och medier tillsammans med dina texter för att göra dina budskap starkare och mer levande. Du kan ge enkla omdömen om innehållet i texter och hur de är uppbyggda. Du förbättrar dina texter med hjälp av omdömen på ett ganska bra sätt. Du kan ställa frågor och säga vad du tycker om olika saker så att samtalet och diskussionen fortsätter på ett ganska bra sätt. Du motiverar dina åsikter på ett ganska bra sätt. Du kan förbereda och hålla en enkel muntlig redovisning med början, innehåll och slut som fungerar ganska bra. Du anpassar din redovisning till de som lyssnar, till budskapet och till situationen på ett ganska bra sätt. Du kan diskutera på ett enkelt sätt det svenska språkets historia och speciella kännetecken. Du beskriver likheter och skillnader mellan svenskan och andra nordiska språk. Du kan på ett bra sätt använda bilder eller andra konstnärliga uttryck och medier tillsammans med dina texter för att göra dina budskap starkare och mer levande. Du kan ge utvecklade omdömen om innehållet i texter och hur de är uppbyggda. Du förbättrar dina texter med hjälp av omdömen på ett bra sätt. Du kan ställa frågor och säga vad du tycker om olika saker så att samtalet och diskussionen fortsätter på ett bra sätt. Du motiverar dina åsikter på ett bra sätt. Du kan förbereda och hålla en utvecklad muntlig redovisning med början, innehåll och slut som fungerar bra. Du anpassar din redovisning till de som lyssnar, till budskapet och till situationen på ett bra sätt. Du kan diskutera på ett utvecklat sätt det svenska språkets historia och speciella kännetecken. Du beskriver likheter och skillnader mellan svenskan och andra nordiska språk. Du kan på ett mycket bra sätt använda bilder eller andra konstnärliga uttryck och medier tillsammans med dina texter för att göra dina budskap starkare och mer levande. Du kan ge välutvecklade omdömen om innehållet i texter och hur de är uppbyggda. Du förbättrar dina texter med hjälp av omdömen på ett mycket bra sätt. Du kan ställa frågor och säga vad du tycker om olika saker så att samtalet och diskussionen fortsätter på ett mycket bra sätt. Du motiverar dina åsikter på ett mycket bra sätt. Du kan förbereda och hålla en välutvecklad muntlig redovisning med början, innehåll och slut som fungerar mycket bra. Du anpassar din redovisning till de som lyssnar, till budskapet och till situationen på ett mycket bra sätt. Du kan diskutera på ett välutvecklat sätt det svenska språkets historia och speciella kännetecken. Du beskriver likheter och skillnader mellan svenskan och andra nordiska språk.

10 Så här har vi tänkt och gjort Det är skolans och lärarnas ansvar att förklara kunskapskraven för elever och vårdnadshavare. Vi har underlättat detta arbete genom att översätta alla kunskapskrav till enklare svenska. Vi har översatt förmågorna och kunskapskraven i grundskolans läroplan Lgr 11 till ett språk som är lättare för eleverna att förstå. Vi gjorde motsvarande bearbetning med den gamla läroplanen 2007 och på kort tid valde då 20 % av landets kommuner att använda våra förtydliganden. Då precis som nu har ledorden i vårt arbete varit tydlighet och kommunikation. Den förra läroplanen Lpo 94 och tillhörande kursplaner med mål i alla ämnen fick fortfarande tio år efter införandet mycket kritik. Insikten var att den var svår att implementera tillsatte dåvarande regeringen utredningen Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan 1). Utredningen kom bland annat fram till att kursplanerna och målen behövde bli tydligare. I utredningens sammanfattning kan man läsa: Kursplanerna har ett abstrakt språk och är svåra att tolka. Tanken med skolan är ju att eleverna ska få bästa möjliga stöd och möjlighet att klara av kunskapskraven och få med sig de förmågor som skolan har i uppgift att ge eleverna möjlighet att utveckla. Då måste ju eleverna till att börja med förstå kunskapskraven. Det måste vara så enkelt som möjligt för elever, vårdnadshavare och lärare att kommunicera kring kunskapskraven. Så här har vi gjort Det måste vara så enkelt som möjligt för eleverna att förstå vad de redan kan och vilka kunskaper som de behöver utveckla. Med detta som bakgrund gav Skolverket ut en ny läroplan (Lgr11) för grundskolan under Under implementeringsarbetet är det många som har reagerat på att språket i de nya kunskapskraven fortfarande är svårt att förstå. lever, vårdnadshavare och lärare tycker att kunskapskraven: är formulerade på ett krångligt sätt med många svåra ord och långa meningar är skrivna i långa textstycken i kolumner där det är svårt att urskilja varje kunskapskrav och jämföra med andra betygsnivåer saknas för årskurs 3 i flera ämnen, vilket gör det svårt att kommunicera kring bedömningen av elevernas kunskaper i de tidigare skolåren Därför har vi nu förtydligat kunskapskraven i alla ämnen genom att översätta det som brukar kallas för byråkratsvenska till enklare och tydligare svenska. Vi har också skapat tydliga kunskapskrav för årskurs 3 i de ämnen där det saknades. För att vara konsekventa och för att kvalitetssäkra vårt arbete med att göra kunskapskraven tydligare så har vi utgått från följande riktlinjer: Vi skriver i Du - form som riktar sig direkt till eleven 2). Vi översätter och vi ersätter långa svåra ord och formuleringar med enklare. Vi låter ämnesspecifika ord och begrepp stå kvar. Vi förkortar onödigt långa meningar genom att dela upp dem i kortare meningar. Vi formulerar om meningar för att få bättre flyt i språket. Vi ändrar inte innebörden i kunskapskraven. Vi sammanfattar flera ord med ett ord när vi tycker att det förenklar utan att ändra innebörden. Vi formulerar varje kunskapskrav så att det kan läsas separat och inte nödvändigtvis måste läsas ihop med föregående eller nästa. 1) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan, SOU 2007:28 2) Jennfors; 2008, tt bra utvecklingssamtal är bättre än det förra, Magisteruppsats Malmö högskola Uppdelning av kunskapskraven Skolverket skriver kunskapskraven i löpande text och tanken är att de ska läsas och förstås som en helhet. Flera av meningarna är formulerade så att de syftar tillbaka till varandra. tt exempel: leven ger då exempel på vilket innebär att eleven gör detta i samband med något som redan är beskrivet i meningen innan, i det här exemplet: leven för enkla resonemang om Detta innebär alltså att när eleven för enkla resonemang om så ger eleven exempel på tt annat exempel på samband mellan kunskapskraven är: leven har grundläggande kunskaper om... som hör ihop med nästa mening: leven visar det genom att Det är därför viktigt att läsa hela texten just som en helhet för att få perspektiv på vad eleven ska göra och i vilket sammanhang. Bedömningsarbetet innebär dock i praktiken att om en elev inte klarar av alla kunskapskrav som hör ihop med varandra inom en betygsnivå, så måste man kunna tydliggöra vad i texten som eleven klarar av/ inte klarar av. Det kommer sannolikt vara så att en elev kan befinna sig på olika nivåer, och för kunskapskrav som beskrivs i olika meningar trots att meningarna hör ihop med varandra. Vi har därför valt att dela upp Skolverkets kunskapskrav mening för mening. Detta har vi gjort både för att göra bedömningarna av elevens kunskaper tydligare och också för att tydliggöra progressionen i det som skiljer kunskapskraven åt mellan nivåerna, och. Kunskapskrav för åk 3 OBS Översättningarna är inte tänkta att ersätta Skolverkets text i lärarnas arbete med att bedöma elevernas kunskaper. Bedömningarna ska göras utifrån Skolverkets text. Översättningarna ska vara en hjälp för elever och vårdnadshavare att förstå kunskapskraven. I Skolverkets kursplaner finns för nästan hälften av alla ämnen kunskapskrav för årskurs 3, 6 och 9. I ämnet Moderna språk finns det bara kunskapskrav för årskurs 9 eftersom det är ett ämne som man generellt bara läser i de senare årskurserna i grundskolan. Kunskapskraven i årskurs 3 har bara en nivå för godtagbara kunskaper, medan det finns tre nivåer ( ) i årskurs 6 och 9. I nio ämnen (slöjd, teknik, samiska, hemkunskap, idrott och hälsa, musik, bild, engelska, modersmål) finns inga kunskapskrav får årskurs 3. I dessa ämnen ska elever, föräldrar och lärare i till exempel årskurs 2 prata om vad eleverna kan genom att titta på kunskapskraven för nivå i årskurs 6. Detta blir svårt för lärarna och abstrakt för elever och föräldrar. Vi har därför valt att skapa kunskapskrav i årskurs 3 i de ämnen där de inte finns. Vi tillsammans med aktiva lärare som undervisar i årskurs 1-6 har gjort det genom att först studera de ämnen där det finns kunskapskrav för både årskurs 6 och 3 och jämför dem. Sedan har vi läst centralt innehåll, tittat på kunskapskraven för årskurs 6 och utifrån det skapat kunskapskrav på enkel svenska för årskurs 3. Det är viktigt att tänka på att kunskapskraven för årskurs 3 beskriver vad eleverna minst ska kunna när de går ut årskurs 3.

11 Värdeorden De värdeord som Skolverket använder för att synliggöra progressionen i kunskapskraven mellan betygsnivåerna - är svåra att definiera. De har ingen entydig innebörd utan måste tolkas av varje lärare och sedan förklaras för elever och vårdnadshavare. xempel på värdeord som Skolverket använder är: -nivå: på ett i huvudsak fungerande sätt -nivå: på ett ändamålsenligt sätt -nivå: på ett ändamålsenligt och effektivt sätt Vår ambition är inte att definiera värdeorden på ett entydigt sätt utan att istället översätta dem till ett språk som eleverna kan känna igen och som därför är lättare att förstå. xempel på vår översättning av Skolverkets värdeord är: -nivå: på ett ganska bra sätt -nivå: på ett bra sätt -nivå: på ett mycket bra sätt Lärarnas uppgift att tolka värdeordens innebörd och förklara för elever och vårdnadshavare kvarstår alltså. Här kan det uppfattas som motsägelsefullt att vi säger att vi har förtydligat kunskapskraven eftersom vi inte har definierat värdeorden, vilket många vill ha hjälp med. nledningen till vårt förhållningssätt är att vi inte vill inkräkta på Skolverkets medvetna intention att kunskapskraven ska tolkas lokalt av varje lärare med hjälp av stödmaterial från Skolverket. Det är dock anmärkningsvärt att denna intention kvarstår trots att det var en av de saker som kritiserades i utredningen av Lpo94. Det stora friutrymmet att tolka kunskapskraven på olika sätt leder oundvikligen till att bedömningen och betygsättningen av elevernas kunskaper inte blir likvärdig. Vi har medvetet valt att ofta översätta Skolverkets olika värdeord på samma sätt. Vårt resonemang här är att om Skolverkets olika sätt att formulera värdeorden ändå kräver en tolkning och en förklaring så är det bättre att de formuleras på ett mer enhetligt sätt för att eleven ska känna igen sig i språkbruket. I de fall som Skolverkets värdeord är mer definierade och inte kräver någon tolkning så har vi varit noga med att inte översätta dem. Skolverkets fetmarkering av värdeorden är inte konsekvent. Vi har valt att inte fetmarkera små mellanord som och, på och sätt. Vår ambition är att endast fetmarkera ord som tydliggör innehållet i kunskapskravet och vad som är skillnaden mellan betygsnivåerna. n process i flera steg I arbetet med att översätta och förtydliga kunskapskraven har flera olika personer deltagit i olika steg: Språkexperter - arbetar professionellt med att översätta svår byråkratsvenska till enklare svenska. Lärare årskurs alla ämnen i grundskolan finns representerade Lärare årskurs alla ämnen i grundskolan finns representerade Lärare årskurs som undervisar i samiska som förstaspråk och samiska som andraspråk Skolutvecklare (f.d. lärare och fortfarande aktiva lärare) från InfoMentor - med erfarenhet av utvecklingsarbete kring betyg och bedömning lever i årskurs 1-9 InfoMentors skolutvecklare som översatt Skolverkets förmågor och kunskapskrav till enklare svenska: Sofia Folkesson, Mats Rosenkvist, Pernilla Tostgård och Daniel Nilsson. Steg 1 Språkexperterna översatte samtliga kunskapskrav till ett enklare språk. Steg 2 n referensgrupp med ämneslärare i årskurs 1-9 granskade och kommenterade översättningarna av alla kunskapskrav i sina respektive ämnen. Utifrån sina kommentarer skrev de sedan förslag på nya översättningar. Steg 3 n annan referensgrupp med lärare som undervisar i årskurs 1-6 skapade kunskapskrav för årskurs 3 i de ämnen där det saknas. De nya kunskapskraven för årskurs 3 skapades med utgångspunkt i kunskapskraven för betygsnivå i årskurs 6. Steg 4 n grupp med skolutvecklare från InfoMentor granskade och bearbetade systematiskt översättningarna av alla kunskapskrav i alla ämnen samt de nya kunskapskraven för årskurs 3. I detta steg lades stort fokus på: - att kvalitetssäkra arbetet och säkerställa konsekvens i översättningarna mellan olika ämnen. - att noggrant läsa kursplaneras delar om Syfte och entralt innehåll samt dessutom Skolverkets kommentarmaterial. Steg 5 De bearbetade översättningarna granskades och kommenterades återigen av referensgrupperna med lärare samt av språkexperterna. Steg 6 llt material redigerades slutligen av InfoMentors skolutvecklare utifrån de kommentarer som gjorts i steg 4. Steg 7 Korrekturläsning. Under arbetets gång har vi vid två tillfällen stämt av med elever i årskurs 1-9 för att undersöka hur de uppfattar skillnaden mellan Skolverkets formuleringar och våra översättningar. Vi vill speciellt tacka! - lever på Fjälkinge skola - va Bernhardtson och Marie-Hélène Sund - Höörs kommun: Skolchef Martin Persson och Verksamhetsutvecklare Jan Gayen - Lärare i Höörs kommun: amilla Olsson, Pia Witte, Niklas Fritzin, Linda Hyll, Sofia ngbe, Jonas Kroon, hristian Rasmusson, ecilia Mattsson Jagenheim, nette Dennberg, Susanne Thomasson, Åsa Olofsson, Magnus Gejdner,, velhin ndrén, atarina Håkanson, hristel Jansson och Mia Fredriksson - Lärarna nn Blomdahl och Pernilla Kral Persson - Sameskolstyrelsen och lärarna lsy Labba och Åsa Blind - k & Gren Reklambyrå

12 odigital app Klipp ut ett hål här. Hej! Brukar du fundera över de skriftliga omdömen du får från dina lärare och hur de får dig att utvecklas i skolan? Det har vi. Därför har vi tagit fram vad vi lite skämtsamt brukar kalla en odigital app för att du applicerar den ovanpå ett skriftligt omdöme. Vår app sätter fokus på de fyra viktigaste frågorna som hjälper dig att utvecklas i skolan: Vad? Vad? Hur? Hur? Hugg tag i en sax och följ instruktionerna nedan. 1. Plocka fram de skriftliga omdömen du fått av dina lärare. 2. Klipp ett hål längs med den streckade linjen ovan. 3. pplicera detta blad ovanpå ett skriftligt omdöme i taget, så att det syns genom den tomma rutan. 4. Läs igenom omdömet och kolla efter följande: Vad? Kan man utläsa något om vad du kan? Vad? Kan man förstå vad du behöver utveckla? Hur? Får man reda på hur skolan/läraren ska hjälpa dig att utvecklas? Hur? Får du tips om hur du själv kan göra för att utvecklas? 5. Om det omdöme du har fått svarar på dessa fyra frågor grattis! 6. Om inte, prata med din lärare och visa upp det goda exemplet här till höger. Du hittar också fler exempel på Formativt omdöme för elev i åk 3 svenska, skrivit av Lena Sandberg, Norra Lyckan-skolan, Perstorp. Du är en god läsare. När du skriver visar du prov på stor fantasi. n utvecklingsmöjlighet för dig är att öva din förmåga att bearbeta dina texter. Detta kan jag hjälpa dig med genom att komma med råd och tips på hur berättelserna kan byggas ut. Målet är att du själv ska kunna planera ditt skrivande och ändra i texten för att göra den bättre. Planera Undervisa Samarbeta Bedöma nalysera Lära Online lla elever ska nå målen!

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak

Läs mer

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Övergripande planering

Övergripande planering Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kunskapskrav SVENSKA År 9

Kunskapskrav SVENSKA År 9 Kunskapskrav SVENSKA År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra ( ) sammanfattningar

Läs mer

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med: 7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa

Läs mer

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Vallaskolan Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera

Läs mer

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A Läsa med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Läsa. Eleven kan läsa skönlitteratur och

Läsa. Eleven kan läsa skönlitteratur och Läsa Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosa texter med flyt genom att, på ett i huvud sak fungerande sätt, välja och använda läs strategier utifrån olika texters särdrag. Ge nom att göra enkla sammanfattningar

Läs mer

Svenska som andraspråk åk 1

Svenska som andraspråk åk 1 Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

SAMTYCKE ÅK 9 till överlämnande av pedagogiska dokument från gymnasieantagningen till gymnasieskolan

SAMTYCKE ÅK 9 till överlämnande av pedagogiska dokument från gymnasieantagningen till gymnasieskolan 1 1(13) Ankomststämpel SAMTYCKE ÅK 9 till överlämnande av pedagogiska dokument från gymnasieantagningen till gymnasieskolan Information om personuppgiftslagen (PuL) Personuppgifter i ansökan behandlas

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Bedömning. Stämpel eller redskap för lärande?

Bedömning. Stämpel eller redskap för lärande? Bedömning Stämpel eller redskap för lärande? Vem är jag? Lärare i engelska, slöjd och svenska Verksamhetsutvecklare i AFH, huvudfokus bedömningsfrågor Och vilka är ni? Specialpedagoger Socionomer Psykologer

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia.

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia. Carpe diem Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia. Syfte Ni ska lära er att utveckla förståelse för hur historiska berättelser används i

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider

Läs mer

Rapport för skriftligt omdöme Vifolkaskolan 7-9

Rapport för skriftligt omdöme Vifolkaskolan 7-9 Svenska Vifolkaskolan 7-9 E C A 1 2 3 4 5 6 1 läsa flyt genom att, på ett i fungerande sätt, välja och använda läsa gott flyt genom att, ändamålsenligt sätt, välja och använda läsa mycket gott flyt genom

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Förslag den 25 september Svenska

Förslag den 25 september Svenska Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande. Svenska åk 4-6 - Centralt innehåll Argumentera Muntliga presentationer och muntligt berättande Hjälpmedel: Stödord, bilder, digitala medier. Gester och kroppsspråk Tala, lyssna och samtala Berättande texter

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan 1(16) SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan Ankomststämpel Information om personuppgiftslagen (PuL) Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Läs igenom kursplanen för Svenska som andraspråk här nedanför. Läs och arbeta med kursboken

Läs mer

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering Under arbetsområdet Språket genom media kommer eleverna att arbeta med media som en metod att öva på sina färdigheter och öka sina kunskaper i språket. Vi kommer att ta upp många saker ur det centrala

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:18) om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; Utkom från trycket

Läs mer

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Nya samlade läroplaner

Nya samlade läroplaner Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Läsårsplanering årskurs 4

Läsårsplanering årskurs 4 Läsårsplanering årskurs 4 Tema: Uppstart - Gå igenom teman och arbetsområden inför hösten. - Skriva brev, måla vimplar, om mig mm. - Gå igenom klassrumsklimatet och deras förväntningar. - DLS, läsflyt

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Skillnader i Lgr11 mellan svenska och svenska som andraspråk Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker

Läs mer

Vem är du att bestämma över mig

Vem är du att bestämma över mig Vem är du att bestämma över mig Det som hände var en så stor förändring och allt gick så fort att man brukar kalla det revolution. Syfte Ni ska få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Pedagogisk planering Boken om mig Syfte Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera

Läs mer

för samtalen och diskussionerna framåt

för samtalen och diskussionerna framåt Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare

Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare Ämne: Svenska Klass: 7 Ansvarig lärare: Anna Liljenberg, Helena Nilsson Period: HT-16 Beskrivning av arbetsområdet: Du ska skriva en berättelse om hur två hjältar

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741 Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Teckenspråk för döva och hörselskadade

Teckenspråk för döva och hörselskadade Teckenspråk för döva och hörselskadade Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar

Läs mer

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Övergripande planering

Övergripande planering Övergripande planering Ämne: Årskurs: 8 Svenska Ansvarig lärare: Åsa Andersson Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för

Läs mer

Marika Edberg. 1stegitaget.wordpress.com ettstegitaget instagram Lä sä rsplänering ä rskurs 6 svenskä. Grovplanering höstterminen

Marika Edberg. 1stegitaget.wordpress.com ettstegitaget instagram Lä sä rsplänering ä rskurs 6 svenskä. Grovplanering höstterminen Lä sä rsplänering ä rskurs 6 svenskä Grovplanering höstterminen TEMA: UPPSTART - VECKA 34 - Gå igenom betyg, kunskapskrav och kursplanerna. - Gå igenom teman och arbetsområden inför hösten. - Dela ut material

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer