Bedömning. Stämpel eller redskap för lärande?

Transkript

1 Bedömning Stämpel eller redskap för lärande?

2 Vem är jag? Lärare i engelska, slöjd och svenska Verksamhetsutvecklare i AFH, huvudfokus bedömningsfrågor Och vilka är ni? Specialpedagoger Socionomer Psykologer

3 Seminariets innehåll Bedömningens olika funktioner Bedömning för lärande/formativ bedömning Bedömning och motivation Bedömning för lärande och betyg Undantagsbestämmelsen

4 Utvärdera elevens lärande Som underlag för ledningsbeslut Staka ut elevens väg framåt Som underlag för egna beslut Utvärdera min egen undervisning Bedömning Informera skolledning, huvudman Forma min undervisning framåt Informera vårdnadshavare Staka ut klassens väg framåt Utvärdera klassens lärande

5 Lgr11, kapitel 2.7 Bedömning och betyg Skolans mål är att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna

6 Bedömning för lärande den stora elefanten är Dylan Wiliam undervisning lärande

7 Fem nyckelstrategier för en formativ undervisning Wiliam & Thompson, 2007 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande NO! Få till stånd ett lärande klassrum: Diskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som utvecklar och visar elevers lärande. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. Arbeta med metakognition. Ge feedback (gensvar) som för de lärande framåt.

8 Bedömningskvaliteter Volym Så högt att jag inte kunde höra mina egna tankar! Tillräckligt högt för att jag inte skulle höra mig själv tala. Ganska högt i vissa delar av rummet, men tyst i andra. Så tyst att jag kunde höra det spola på damtoaletten. Bedömningsaspe ekter Tempo Dynamik Rapp: Händerna smälls hastigt ihop. Utbryter plötsligt, byggs upp till ett öronbedövande crescendo, varar en sekund eller mer och avtar sedan motvilligt. Inkluderar eventuellt tjoande och tjimmande. Snabb: Händerna Avslappnad: Långsam: Fingrarna slås i snabb takt Händerna förs ihop slås lätt och ihop. i ett ledigt tempo. långsamt ihop. Byggs upp under en sekund, når en höjdpunkt och avtar sedan. Ingen förändring i dynamik, halvhjärtat hela tiden. Börjar med en tyst paus, visslar en sekund och dör sedan ut. Efter Heidi Andrade och Pär Wohlin

9 Glosförhör? Så här: Eller så här:

10 När började andra världskriget?

11 Två stjärnor och en glödlampa Bra dialog! Tips på stjärnor Jag kan se personerna framför mig när du beskriver dem så! Jag kan se miljön framför mig när du beskriver den så! Du skriver detaljerat! Du varierar meningarna! Du använder många olika ord! Du använder specifika ord, inte bara träd, utan björk, tall... Tips på glödlampor Prova att skriva dialog! Kan du beskriva personerna lite mer? Kan du beskriva miljön lite mer? Kan du försöka lägga till lite mer detaljer? Kan du variera meningarna lite mer? Kan du försöka hitta lite fler synonymer? Kan du använda mer specifika ord?

12 Tänkesätt den stora elefanten är Carol Dweck Statiskt- framgång beror av inre, fixerade faktorer Undviker utmaningar Ger lätt upp vid hinder eller motgångar Ser ansträngning som onödigt och icke fruktbart Har svårt att ta emot kritik Ser andras framgång som hot Dynamiskt- framgång beror av ansträngning Välkomnar utmaningar Ger inte upp vid hinder eller motstånd Ser ansträngning som något som leder till skicklighet Välkomnar konstruktiv kritik Lär av andras framgångar

13 Allmänna råden för planering och genomförande av undervisning s 25: Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling. Bedömning för lärande 1 Bedömning för lärande 3 Utvecklingssamtal Bedömning för lärande 2 4

14 Bedömning 1 Bedömning 4 Del av kunskapskrave n Bedömning 2 Bedömning 3

15 Undantagsbestämmelsen Vad är det som gäller? 15

16 Skollagen Grundskolan 10 kap 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

17 Vem avgör om undantagsbestämmelsen ska användas? När ska den användas? När ska den inte användas? Vad ska man tänka på innan den används? Vad innebär del av kunskapskrav? Vanliga exempel

18 Vem avgör om undantagsbestämmelsen ska användas? Undervisande lärare i samråd med berörda lärare, specialpedagog och rektor Man behöver som lärare alltid försöka hitta vägar för hur eleven ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt även om de är förhindrade att uppfylla ett kunskapskrav till vissa delar. Det är därför viktigt att man på skolan tar stöd av varandras erfarenheter och utvecklar en gemensam hållning kring tillämpningen av denna bestämmelse.

19 När ska den användas? Endast vid betygssättning, alltså inte vid till exempel nationella prov. Börja med att anpassa undervisning och bedömningsformer! Det ska vara omöjligt för eleven att uppnå kunskapskravet oavsett hur mycket särskilt stöd som ges.

20 När ska den inte användas? Om svårigheter att nå kunskapskraven orsakas av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land.

21 Vad ska man tänka på innan man använder den? Att man gjort alla anpassningar och gett allt särskilt stöd som är möjligt Att samråda med elevhälsoteam. Bör= ska!

22 Vad innebär enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått? Kunskapskrav för A åk 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

23 Kunskapskrav för A åk 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

24 Kunskapskrav för A åk 9 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt. Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

25 Vanliga exempel AST: samarbete, prata i grupp, minne Grav synskada: bilder, orientering, mätinstrument, presentation av idéer i bild Språkstörning: berätta, muntliga uppgifter och redovisningar, samtal och diskussioner Rörelsehinder: redskap, teknisk utrustning, spela instrument, tillaga måltid

26 Övrigt Det finns inga krav på dokumentation, men man bör kunna motivera användandet Det ska inte framgå av betygsdokumentet att man tillämpat undantagsbestämmelsen Får användas vid samtliga betygssättningstillfällen åk 6-9 Man kan använda undantagsbestämmelsen även för högre betyg än E Särskolans elever: undantagsbestämmelsen får användas, men endast i mycket sällsynta fall för utvecklingsstörningen

27 Övrigt Den del man bortser från ska ha en direkt koppling till funktionshindret Man behöver inte ha någon diagnos Funktionshindret måste vara av varaktig natur Undantagsbestämmelsen gäller enbart betygsbedömningen, man får alltså inte bortse från något i undervisningen När läraren fattat beslut om att använda undantagsbestämmelsen bör en uppföljning ske, för att ge eleven så goda möjligheter som möjligt att utvecklas vidare.

28 28 Bild: arthit somsakul

29 Tips för ytterligare läsning och tittning Om bedömning: Om undantagsbestämmelsen

30 Frågor eller synpunkter? Mejla gärna!