Välkomna till handledarutbildning. Jerry Albihn

Transkript

1 Välkomna till handledarutbildning Jerry Albihn

2 Handledarrollen Handledarrollen Modulen omfattar två dagar. Under dag ett behandlas handledning och den rollen det innebär för läraren samt handledarrollen i relation till företagen. Detta kopplas till utbildningens upplägg med kärn- och karaktärsämnen och de inblandade parternas förväntningar, roller och ansvar. Olika modeller och perspektiv för handledningsmodeller presenteras och bearbetas. Modulen behandlar praktikens betydelse och ställning, bemötande av elever och elevers introduktion på företag Under dag två belyses den centrala roll som handledaren på företaget har samt på vilket sätt läraren kan arbeta med handledning/utbildning av handledaren på företaget. Modulen behandlar hur man etablerar och bibehåller goda relationer mellan företaget och skolan. Vi diskuterar och arbetar också med definitionen av vad handledning är samt ansvarsfördelning mellan skolan och företaget beträffande handledningsuppdraget.

3 Eleven i fokus Eleven Modulen behandlar vilka perspektiv läraren behöver ha att få eleven att förstå sitt eget lärande dialog och analys av lärande och lärprocesser. Vi tar upp svåra samtal att underkänna elever och att föra diskussioner med elever som inte fungerar på arbetsplatsen. Hur man gör en analys av och för dialog med eleven kring dennes lärande är ytterligare inslag i modulen. Vi kommer att ägna en del av modulen till att ge insyn i hur man kan arbeta med elever med särskilda behov/elever i behov av särskilt stöd.

4 Styrdokument Styrdokumenten I modulen behandlar vi styrdokumenten och vad de säger om kvalitetssäkring, god bedömning och betygssättning som verktyg för att uppnå en bra kvalitet i lärlings- och APU-utbildningen. Med utgångspunkt i lärarens vardag tolkar vi kurser och kursmoment och klargör vilka lämpliga kurser/delar av kurser som är genomförbara på arbetsplatsen och hur dessa svarar upp mot målen. Detta ställs i relation till vilket utbildningsrelevant innehåll företaget kan erbjuda och hur man som handledare skall hantera situationen. I modulen behandlas också vilken dokumentation som behövs och krävs för att handledaren och eleven skall handla i enlighet med program- och kursmål. Bedömning och betygsättning av elevens prestation och kunskaper med hjälp av kursmoment i lämpliga kurser tas upp till behandling. Bedömningsverktyg för handledare och elev för bedömning av moment på arbetsplatsen penetreras.

5 Lagar o avtal Denna modul behandlar inledningsvis de avtal om utbildning/praktik som tecknas mellan skolan och arbetsplatsen. En genomgång av Arbetsmiljö och säkerhet för respektive företag och bransch görs och modulen är därför branschanpassad. Aktuell dokumentation från Arbetsmiljöverket för respektive företag och bransch gås igenom och frågor kring Arbetsmiljölagen med relevans för elevens situation tas up till behandling. Avtal och försäkringsfrågor som berör branschen och eleven gås igenom och diskuteras. De Oskrivna lagar, etik och moral, som kan förekomma på respektive arbetsplats och hur elev och handledare skall förhålla sig till dessa tas upp till diskussion.

6 Uppföljning Vikten av kontinuerlig uppföljning genom besök och telefonsamtal i samband med handledning av elever på en arbetsplats tas upp i denna modul. Företagets förväntningar och hur dessa skall hanteras förs upp till diskussion. Dokumentation och effektiva system för uppföljning av verksamheten gås igenom och den praktiska tillämpningen av dessa prövas. Vikten av att ha handledarträffar 2-3 gånger per läsår, information och diskussion om aktuella frågor samt erfarenhetsutbyte belyses. Frågor kring formativ och summativ utvärdering diskuteras och exempel på olika typer utvärderingar gås igenom. I denna modul tas också fram exempel på hur handledaren kan genomföra träning för instruktörer på arbetsplatsen inför elevens placering. (train the trainer)

7 Branscherna och kontakten med arbetslivet Inom den branschspecifika modulen sker genomgång av programmet och vilka uppgifter som faller inom branschens och lärlingsrådets ansvarsområde. Här samverkar lärare och branschrepresentanter i en gemensam diskussion. De förutsättningar (tid, lokal, utrustning, pedagogik) som finns på företagen inom branschen tas upp till behandling. I ett bredare perspektiv behandlas samhället och företaget, lärlingsrådets roll, gemensam lärandekultur, arbetsplatslärande och handledarens roll i branschperspektiv. Metodik, uppläggning och planering med utgångspunkt från branschens krav och önskemål behandlas genom exempel och övningar. Ett moment om hälsa, ergonomi och säkerhetsmetodik avslutar modulen.

8 Jerry Albihn Arbetsplats för lärande

9 Arbetsplatslärande Vad är det? Arbetsplatslärande är när teori och praktik smälter ihop så att man medvetet lär sig samtidigt som man arbetar

10 Introduktion Handledarrollen kan se ut på många olika sätt beroende på yrke, bransch och utbildningsupplägg. Det som är gemensamt är att handledaren är den som får arbetsplatslärandet att fungera i praktiken

11 Lärande i praktiken All kunskap har en tyst struktur För att förstå denna kunskap måste den som lär ha erfarenheter från de sammanhang där kunskapen ingår eller äger rum Praktiken blir kunskapens grund Lärandet är situerat Handledningen får en avgörande roll

12 Grundutbildning för företagshandledare Innehåll Handledarens roll och funktion Upplägg och genomförande av APL Elevernas introduktion på företaget Rutiner vid elevuppföljning (närvaro etc.) Handledarens roll som trygghetsfaktor Modeller för handledning Information om gymnasieskolans struktur Målen i läroplaner och kursplaner Bedömning och betygsättning Metoder arbetssätt och ansvarsfördelning vid uppföljning och utvärdering

13 Grunddragen i handledarutbildning Handledarutbildning Motivation för handledaruppdrag Känslor och relationer i handledaruppdraget Uppföljning Vad är handledning? Arbetsmiljöfrågor Kvalitetssäkring

14 Handledarens roll och funktion 1. Skaffa kunskaper om lärlingens tidigare erfarenhetsträning 2. Sätta mål och göra en utbildningsplan (utifrån måldokument och lärlingens tidigare kunskap och erfarenheter) 3. Organisera utbildningen utifrån planerna 4. Bedöma och hålla sig uppdaterad om lärlingens framsteg 5. Stimulera lärlingen att bli en självständig yrkesutövare 6. Ha återkommande uppföljningssamtal om hur utvecklingen framskrider

15 fyra enkla steg för företagshandledaren A/ Lär känna din lärling B/ Sätt upp mål C/ Gör en utbildningsplan D/ Gör uppföljningar

16 Elevers introduktion Det viktiga första mötet Att som studerande komma till en okänd arbetsplats med nya människor kan kännas ganska nervöst därför är det viktigt att få en bra start. Planera den första träffen Ta er tid Gör ett översiktsschema Håll kontakt Skapa rutiner

17 Första dagen på jobbet Första dagen kan vara pirrig och många elever känner sig osäkra Här är några tips från elever som kan vara bra att tänka på Någon som tar emot eleven Presentera handledaren och den övriga personalen Visa lokalerna: omklädningsrum, toaletter, lunchrum.. Gå igenom arbetstider Hur det fungerar med raster, luncher mm Elevens arbetsuppgifter Lämplig klädsel

18 Handledarens roll som trygghetsfaktor En vanlig traditionell syn inom lärlingsutbildning är att lärlingen, som befinner sig längst ner i hierarkin, får ödmjukt påbörja sin utbildning med de enklaste sysslorna som städning och vara hjälpreda. Lärlingen förväntas vara till lags och får svårt att göra sin röst hörd även när det gäller sin egen utbildningssituation. Dagens skola utbildar elever till ett helt annat tänkande än vad den traditionella uppfattningen står för. Lärlingen som i skolan är van att vara med om att utforma sin utbildning kan tappa intresset och sluta Hur motverkar vi detta? (i skolan och inom en handledarutbildning?)

19 Modeller för handledning Handledningens faser Inledning Självständigt arbete Handledning Vägledd undervisning Lärande

20 Vad handlar handledningens olika faser om? Inledningen Fokus i elevens inlärning: metoder, rutiner Handledarrollen: handledaren som en modell Centrala element: eleven observerar och deltar i handledarens verksamhet/arbetsuppgifter Vägledd undervisning Fokus i elevens inlärning: färdigheter Handledarrollen: tränare Centrala element: observation och återkoppling på elevens ansträngningar

21 Vad handlar handledningens olika faser om? Från undervisning till lärande Fokus i elevens inlärning: förstå sitt och arbetskamraternas agerande, utveckla den egna praktiken Handledarrollen: handledaren som kritisk vän Centrala element: observation Självständigt arbete Fokus i elevens inlärning: lära sig och undersöka grunderna för reglerna i yrket Handledarrollen: medforskare/diskussionspartner Centrala element: supervison supervison = ett yrkesmässigt och uppgiftsinriktat förhållande

22 Två modeller för handledning Lärlingsmodellen Modell för handling och reflexion

23 Modeller för handledning Lärlingsmodellen Lärandet som ett samspel mellan individer Lärandet kan bara utvecklas till ny inlärning genom ett tillrättaläggande av situationer som eleven bara kan klara av med stöd och hjälp av en mer erfaren person Lärandet utgörs av flera steg på vägen Lärandet sker genom utövning, övning, imitation och identifiering Mäster visar och förklarar, lärlingen prövar själv och blir rättad Hur kan vi utbilda er handledaren för den rollen?

24 Modeller för handledning Handling och reflexion Lärandet som växling mellan handling och reflektion Lärandet innebär att eleven blir medveten om grunderna för sitt kommande yrke snarare än att förmedla hur en riktig yrkesutövning ser ut. Att förstå den man handleder och ha respekt för dennes uppfattningar Lärandet sker genom reflektion över sitt eget och andras handlande/yrkesverksamhet för att vinna insikt om sin egen Mäster utgör samtalspartner och är skicklig som tolkare och analytiker

25 Kunskapsprogression A. Urvalet av utbildningens innehåll genomförs så att det finns en systematik i den ordning som kunskaperna förmedlas B. Eleverna skall kunskapsmässigt förflytta sig från en lägre nivå till en högre C. En process där eleverna successivt socialiseras in i ett vetenskapligt sätt att tänka

26 Hur tillägna sig en färdighet? Novis Börjar lära sig Kompetent yrkesutövning Yrkeskicklighet kompetens Expert Novisen lär sig regler och använder sig av dem för att styra sina handlingar Genom erfarenhet o praktik får novisen tillgång till föredömen och goda exempel som används som ett komplement till reglerna Egna färdigheter utvecklas ur de aspekter som är viktigare än andra o yrkesutövaren känner ansvar för sina insatser Regler och principer ersätts med situationsanpassning man ser vad som måste göras Man vet vad som skall göras i en viss situation och också hur det skall göras Dreyfus & Dreyfus 2000

27 Övning ger färdighet Genom att göra en uppgift om och om igen får man till slut en teknik att sitta. För en erfaren yrkesman sker reflektionen ofta mer eller mindre automatiskt. Genom att reflektera kan du föra ett resonemang med dig själv där du svarar på frågan varför. Det är inte bara du som handledare som ska reflektera. Reflektion är också en viktigt att lära ut till din elev.

28 Sammanfattning Dagens arbete Aktuella problem Handlednings struktur 2 Direkt styrning Alternativ delaktighet Första hjälpen Rådgivning 1 Arbetsfas Inledning Sammanfattning 3 Avslutning Empiriskt konkluderande Generell tillämpning Inför nästa dag

29 Handledaren ska tillsammans med elevens yrkeslärare/examinator identifiera de kurser och moment i kurser som kan genomföras på arbetsplatsen Handledaren ska samtala med och hjälpa eleven att reflektera kring sitt lärande på arbetsplatsen Uppföljning Handledaren ska tillsammans med elev och yrkeslärare/examinator validera de kunskaper och färdigheter som eleven har tillgodogjort sig på arbetsplatsen I samråd med handledaren kan yrkeslärare/examinator betygsätta de kurser som genomförts på arbetsplatsen

30 Utöver målen kan vi identifiera några Nyckelkvalifikationer Tidspassning Arbetsamhet Pålitlighet Yrkesskicklighet Handlag Göra klart uppgifter Självständighet

31 Även det som gått fel eller inte blivit så bra måste diskuteras Det är viktigt att eleven får reda på när han/hon gör fel. Var tydlig men varsam när du framför kritik. Utgå gärna från en konkret situation. Tala om för eleven att det är ok att göra fel. Att göra fel och sedan diskutera varför och hur man skulle gjort istället är också ett led i lärandet.

32 Att tänka på när du ger kritik Fokusera på lösningar och förbättringar snarare än fel Försök att ge så konkret kritik som möjligt, visa tydligt vilket moment eller vilken situation du syftar på Kritisera bara sådant som eleven har möjlighet att förändra och utveckla Framför kritiken vid ett lämpligt tillfälle så att eleven har en rimlig chans att ta den till sig Dra dig inte för att ge kritik. Tänk på att väl formulerad kritik är en gåva och en nödvändighet för att eleven ska kunna utvecklas i yrket och som människa

33 Hjälpmedel för elevernas lärande Loggbok Dubbellogg Upplevelseanteckningar Teckningar Rollspel Videofilmning

34 Yrkesarbetarna/handledaren är viktiga förebilder. Ungdomars behöver vuxna förebilder och kontakter för diskussioner och stöd för att bilda en uppfattning om de normer som finns på en arbetsplats. Jobbkompisar och handledaren sprider genom sina kontakter med lärlingen de normer och värderingar som lärlingen kommer att ha med sig livet ut Kan detta göras till en medveten process på arbetsplatsen eller sker detta successivt?

35 Men..handledaren då? Känner du dig trygg i din yrkesroll? I dina praktiska Arbetsuppgifter? I dina möten med ungdomarna? Är du lyhörd för andras behov och önskningar? Kan du acceptera att människor agerar och tänker olika? Kan du ändra och anpassa dig efter olika situationer utan att förlora prestige?

36 Handledningens fällor och fallgropar Ansvarsfällan Otålighetsfällan Intellektualiseringsfällan Sentimentaliseringsfällan Ytlighetsfällan Popularitetsfällan Överta inte ansvaret för andras lärande o utveckling Du ser lösningen men visa inte vem som läst flest böcker i ämnet Lätta att bli för känslomässigt engagerad Glöm inte ställa krav på dem som skall handledas Ändra inte formen på handledningen för att bli populär

37 Att ge återkoppling Syftet med återkoppling är att hjälpa studenten att utvecklas och målet är att starta reflektion och självvärdering. Formativ bedömning: regelbundet återkommande framåtblickande samtal. Summativ bedömning: ett bakåtblickande samtal där lärandemålen följs upp och slutligt bedöms. Vid både formativ och summativ bedömning bör både bedömningsmall och lärandemål användas som utgångspunkt.

38 Att ge återkoppling - planering Tidpunkt för ett återkopplingssamtal bör avtalas vid placeringens början. Om den verksamhetsförlagda utbildningen löper över en längre tid bör delsamtal genomföras. Direkt återkoppling efter ett genomfört moment är positivt. Ett avslutande sammanfattande samtal/bedömning är viktigt.

39 Gymnasieskolan Strukturer i Program, ämnesplaner och kurser Inriktning Gymnasiearbete Programfördjupning Gymnasiegemensamma ämnen Individuellt val Program-gemensamma ämnen

40 Skolans roll och ansvar Tillsammans med eleven ta fram en individuell studieplan Gå igenom mål och kunskapskrav med elev och handledare Tillsammans med handledaren identifiera de kurser och moment i kurser som kan genomföras på arbetsplatsen Ansvara för de teoretiska delar av kursen som lämpar sig bäst för studier i skolan Säkerställa att utbildningen är godkänd av resp. bransch och facklig organisation

41 Elevens roll Ta ansvar för sitt lärande på arbetsplatsen, ex.vis föra dagbok Delta aktivt vid uppföljningssamtalen Följa de regler, rutiner och arbetstider som finns på arbetsplatsen Meddela arbetsplatsen när han/hon inte kan komma pga sjukdom Meddela arbetsplatsen när han/hon inte kan komma pga andra aktiviteter i skolan Ge arbetsplatsen så god framförhållning som möjligt vid frånvaro Prata med handledare eller yrkeslärare/examinator om något inte känns bra på arbetsplatsen

42 Arbetsplatsförlagd utbildning Utöver att APL är kursplanestyrd bör eleverna: Lära känna arbetsplatsen Hur arbetet är organiserat Hur kraven på kvalitet och i arbetet upprätthålls och kontrolleras De fackliga organisationernas uppgifter Arbetarskydd Arbetsplatsens personalpolitik Hur lärande på arbetsplatser går till Ds 1997:78 Gymnasieskola i ständig utveckling

43 Betygskriterier BKF Barn-, kulturoch fritidsverksamhet i matrisform G VG MVG Kriterier Novis Expert Ha kunskap om och kunna medverka i planering, genomförande och utvärdering av aktiviteter Du kan, efter att ha fått instruktioner, planera och genomföra enklare aktiviteter. Du behöver stöd av din handledare under hela tiden. Du kan också samtala om aktiviteten med din handledare i efterhand. Du kan, efter att ha fått instruktioner, på egen hand planera hur du skall utföra en viss aktivitet och också på egen hand gemomföra den. Du behöver stöd av din handledare under större delen av tiden. Du kan också samtala om och diskutera kring aktiviteten med din handledare i efterhand. Du kan på egen hand planera hur du skall utföra en viss aktivitet och också på egen hand gemomföra den. Du rådfrågar din handledare om du kör fast i planering eller genomförande. Du kan också diskutera kring aktivitetens pedagogiska värde med din handledare i efterhand. Du kan med utgångspunkt från pedagogiska idéer planera och genomföra en eller flera aktiviteter. Du arbetar noggrant och försöker anpassa aktiviteten till rådande förutsättningar. Du kan också vid planering och genomförande ta hänsyn till aktivitetens pedagogiska värde. Du kan med utgångspunkt från pedagogiska idéer planera och genomföra flera aktiviteter enskilt eler i grupp. Du arbetar noggrant, samverkar med övrig personal och försöker anpassa aktiviteten till rådande förutsättningar. Du kan också vid planering och genomförande ta hänsyn till aktivitetens pedagogiska värde och dra slutsatser om detta efter genomförd aktivitet.

44 Pedagogisk bedömning - hur gör man? Under lärlingsperioden iakttar handledaren eleverna, hur de arbetar och ger ett omdöme till den lärare som skall bedöma elevens prestationer och kvalitén i det de utför

45 Pedagogisk bedömning - hur gör man? Genom att visa på goda exempel, som uppfyller kriterierna, synliggör vi för eleverna vad de förväntas uppnå eller hur de förväntas utföra en viss uppgift

46 Arbetsplatsförlagd utbildning hur kan man göra? För lärarna gäller: Dokumentation av elevernas arbeten Kan göras genom att läraren eller handledaren, eller varför inte eleven, fotograferar eller filmar färdiga praktiska övningar med digitalkamera (mobiltelefon) Insamling av uppgifter Kan göras genom samtal och diskussioner med handledarna på företaget samlas deras uppfattningar och bedömningar in. Observationer på plats Läraren gör besök på arbetsplatsen och gör noggranna observationer i ett observationsschema

47 Utvärderings och utvecklingscirkeln 1. Insamling av information 5. Kan leda till förnyelse och utveckling 2. Ger en bild av verkligheten 4. Ger ny kunskap 3. Ger möjlighet till utvärdering

48 Nätbaserad handledarutbildning Filmer arbetsplats Situationer Situationer Situationer Självstudiematerial Exempelsamling Exempel bedömning handledningsmodeller,validitet Bedöm och motivera Ingång handledning Distanskurs Kursplan Uppgifter Uppgifter Uppgifter Handledarens roll och funktion Styrdokument Genomförande APL Diskussionsforu m Expertkommenta r Litteratur Bedömning Självtest rätt exempel Rapportblankette r Uppföljning Bilaga 1