Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten = PDA006 HANDLEDNING, LÄRANDE OCH LEDARSKAP INOM SKOLA OCH ARBETSLIV, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Supervision, Learning and Leadership in School and Working Life, 15 higher education credits Avancerad nivå Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid institutionen för pedagogik och didaktik Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Utbildningsområde: Undervisning 2. Inplacering Huvudområde: Pedagogik och didaktik. Fristående kurs som är valbar inom huvudområdet och som även ingår som valbar kurs i Masterprogram i utbildningsledarskap. 3. Förkunskapskrav Filosofie kandidatexamen med 180 högskolepoäng inom huvudområdet, eller lärarexamen med minst 180 högskolepoäng, eller motsvarande kunskaper. Även annan examen med 180 högskolepoäng på grundnivå kan efter särskild prövning ge behörighet om examensarbetet varit inriktat mot huvudområdet Pedagogik och didaktik. 4. Innehåll Kursen behandlar ett professionellt perspektiv som innebär ett reflekterande och forskande förhållningssätt till pedagogiskt arbete med handledning, lärande och ledarskap och tar sin utgångspunkt i utbildnings-vetenskaplig teori och forskning. Kursen behandlar olika teorier om handledning, vuxnas lärande, pedagogiskt ledarskap och kommunikation. Dessa teorier sätts i relation till forskning om handledning. Deltagarnas kunskapsutveckling underlättas med stöd av handledningsövningar, som planeras och genomförs i relation till den egna yrkesverksamheten.

2 PDA006 HANDLEDNING, LÄRANDE OCH LEDARSKAP I SKOLA OCH ARBETSLIV, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Supervision, Learning and Leadership in School and Working Life, 15 ECTS Obligatorisk litteratur Birnik, H. (2010). Handledande samtal. Lund: Franke, A. (2011) (tredje upplagan). Praktikhandledning - Att låta lära och att lära ut. Lund: Handal, G & Lauvås, Per. (2000). På egna villkor. Lund: (161 s) Högberg, B. (2005). Handledning snuttefilt eller kunskapsbildning. I Larsson & Lindén. Handledning perspektiv och erfarenheter. Lund: (15 s) Illeris, K. (2007). Lärande. Lund: Kroksmark, T & Åberg, K. (red.) (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Lindén, J. (2005).Handledning en konceptuell ram. I Larsson, M. & Lindén, J. Handledning perspektiv och erfarenheter. Lund: Studentlittertur. Maltén, A. (2000) Det pedagogiska ledarskapet. Lund: (258 s) Säljö, R. (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. I S. Selander. (red). Kobran, nallen och majjen - Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. s Stockholm: Liber. (19 s) Utbildningsdepartementet. Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Skagen. K. (2003). Handledningssamtal i Bakhtin-perspektiv. I Dysthe, Olga (red.). Dialog samspel och lärande. Lund: Åberg, K. (2009). Skolledares perspektiv på grupphandledning. Avhandling. Högskolan i Jönköping.

3 Referenslitteratur Ahl, Helene (2004). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Abrahamsson, Kenneth. mfl. Utbildning, kompetens och arbete. (2002) Lund: Björndal, Cato R.P. (2007) Det värderande ögat. Observation utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber AB. (149s.) Brusling, Christer & Strömqvist, Göran (red) (1996) Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000) Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Crafoord, Clarence. (1994) Människan är en berättelse. Tankar om samtalskonst. Falun: Natur och Kultur. Dahlin, Bo. mfl (2002) Besjälat lärande. Skisser till en fördjupad pedagogik. Lund: Dysthe, Olga (red.). Dialog samspel och lärande. Lund: Gjems, Liv (2001). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteatur. Höjlund, Gunilla, Göhl, Inger och Hultqvist Elisabeth (2005). Utbildningsmodeller och läroprocesser i brytningen mellan skola och arbetsliv en kunskapsöversikt. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (148s) Inglar. Tron (1999) Laerer og veileder. Om pedagogiske retninger, veiledningsstrategier og veiledningsteknikker. Oslo: Universitetsförlaget. Lauvås. Per, Hofgaard Lycke. Handal. Gunnar (2001). Kollegahandledning i skolan. Lund: Studentlitteratur Lauvås, Per, Lycke, Kristen, Hofgaard, Handal, Gunnar (1997) Att handleda läkare - en pedagogisk introduktion. Lund: Studentlitteratur Lindgren, Ulla. (2000). En empirisk studie av Mentorskap inom högre utbildning. Doktorsavhandling. Upplysning och beställning: Ulla Lindgren Umeå Universitet: Tel Ulla.lindgren@educ.umu.se Nilsson, Björn & Waldemarsson, Anna-Karin (1994). Kommunikation. Samspel mellan människor. Lund: Persson, Sven & Rönnerman, Karin (Red) (2005). Handledningens dilemman och möjligheter. Erfarenheter från förskola och skola. Lund: Sandberg, Jörgen & Targama, Axel (1998). Ledning och förståelse. Ett kompetensperspektiv på organisationer. Lund. Studentlitteratur (180s) Säljö, Roger (2005). Lärande & Kulturella Redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Falun: Norstedts Akademiska förslag AB. (241s) Söderberg Forslund, Monica (2000). Kvinnor och skolledarskap kunskapsöversikt. Skolverket (179s)

4 Tveten, Sidsel (2003). Yrkesmässig handledning. Lund:

5

6 5 (5)

7 5. Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: redogöra för teoretiska begrepp för analys av handledning, vuxnas lärande och ledarskap i relation till utbildningsvetenskaplig teori och forskning. beskriva vilka konsekvenser den egna pedagogiska yrkesteorin kan få i samband med planering och genomförande av handledande ledarskap inom det egna verksamhetsområdet. kunna välja ut och använda relevanta teoretiska begrepp för att analysera och värdera handledningssituationer inom det egna verksamhetsområdet. problematisera, analysera, kommunicera och kritiskt granska handledningssituationer inom det egna verksamhetsområdet utifrån relevant utbildningsvetenskaplig teori och forskning. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisningar av kursrapporter. Bedömning sker i anslutning till dessa individuella inlämningsuppgifter. Dessutom sker bedömning i anslutning till litteraturseminarier och handledningsövningar, där krav på aktivt deltagande ställs. 8. Betyg Vid bedömning används tregradig skala: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. 9. Kursvärdering Kursvärdering genomförs tillsammans med deltagarna dels fortlöpande, dels i slutet av kursen. Utvärderingen skall vara vägledande för genomförandet av pågående kurs samt för utveckling och planering av kommande kurser. 10. Övrigt Deltagande förutsätter grundläggande datorvana samt tillgång till dator uppkopplad mot Internet. 2