UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LYK20G, Styrsystem, organisation, bedömning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Steering, organsation and assessment for VET teachers, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik att gälla från och med Utbildningsområde: Undervisning 100 % Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå och är den andra kursen i Yrkeslärarprogrammet 3. Förkunskapskrav Genomförd kurs 1 i Yrkeslärarprogrammet. 4. Innehåll Yrkeslärare arbetar främst med elever inom gymnasieskolan och med vuxna deltagare inom vuxenutbildningen. Kursen behandlar vad det innebär att som lärare vara offentlig tjänsteman i en politiskt och professionellt styrd organisation. I en sådan organisation är likabehandling och rättssäkerhet två centrala aspekter i lärarnas möten med eleverna/deltagarna. Bland annat diskuteras frågan om lärares individuella och kollektiva handlingsutrymme. Kursen består av två teman. Det första temat handlar om hur skolan styrs och organiseras, främst med fokus på yrkesutbildning. Hur väljs de kunskaper och kompetenser ut som eleverna/deltagarna förväntas lära sig och hur ser organisationen för detta ut? Skolans styrsystem, teoretiska begrepp (t.ex. läroplanskoder) samt former för demokratiskt beslutsfattande introduceras och diskuteras i relation till gymnasieskolans yrkesprogram och ämnesplaner. Yrkesutbildningen synliggörs också som en del av utbildningshistorien. Detta görs genom analyser som visar hur, och på vilka grunder, innehållet och formerna för undervisningen väljs ut och har skiftat under olika tidsepoker och i olika utbildningssystem. Dessutom introduceras ett

2 internationellt tema som syftar till att kunna ta del av erfarenheter från yrkesutbildning i andra länder. Kursens andra tema handlar om lärares myndighetsutövning i arbetet med pedagogiska bedömningar. Vilka olika funktioner fyller den pedagogiska bedömningen i yrkesutbildningar? Vilka principer för bedömning gäller i ett målstyrt och decentraliserat skolsystem? Vilka principer för bedömning har gällt under olika historiska epoker? Kursen tar också upp bedömningens syften och effekter för såväl individen, som för skolan, arbetslivet och samhället. Metoder för bedömning, skillnaden mellan formativ och summativ bedömning samt syftet med dessa olika bedömningsformer, tas upp och diskuteras. 2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse Redogöra för skolans styrsystem och yrkesutbildningens organisering, och hur dessa har förändrats över tid Beskriva hur skolans kunskaper har valts ut och organiserats under olika historiska epoker, speciellt inom yrkesutbildningar, i Sverige men också i några andra länder Färdighet och förmåga Identifiera och exemplifera arbetslivets och skolans olika förutsättningar vid val av organisation för lärandet Granska och relatera examensmålen i gymnasieskolans yrkesprogram och målen för yrkesämnena med avseende på centralt innehåll, kunskapskrav och bedömning Kritiskt granska och diskutera skolans styrsystem, organisation och urval av kunskaper, speciellt inom yrkesutbildningar, med utgångspunkt i relevanta teorier och begrepp om skolans styrning Använda några centrala termer inom sitt yrkesprogram på engelska Värderingsförmåga och förhållningssätt Diskutera och problematisera vad det innebär att läraren är en myndighetsutövare i ett politiskt styrt system 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Kursen examineras dels i genomförda gruppdiskussioner på Göteborgs universitets lärplattform (GUL), dels genom bedömning av individuella skriftliga inlämningsuppgifter, dels genom bedömning av muntliga redovisningar i anslutning till litteraturseminarier För bedömning ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen är begränsat till fem. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens uppläggning. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG).

3 3/ 3 9. Kursvärdering Kursen utvärderas genom en enkät och resultaten sammanställs och görs tillgängligt för studenterna på GUL, såväl de studenter som genomför utvärderingen som de studenter som påbörjar kursen vid nästa kurstillfälle. Sammanställningen behandlas i Yrkeslärarprogrammets programråd och utgör också underlag för kursrapport till LUN. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. I kursen används Göteborgs universitets lärplattform GUL för olika former av digital kommunikation mellan lärare och student, samt mellan studenter. Därför krävs tillgång till dator och Internet.

4 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LYK20G: Styrsystem, organisation och bedömning för yrkeslärare 7,5 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Steering, organisation and assessment for VET teachers, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis, & Løkensberg Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1-2. (22 sid.) (Boken används också i andra kurser i Yrkeslärarprogrammet.) Henning Loeb, Ingrid & Korp, Helena (red.) (2012). Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1, 9, 12. (50 sid.) (Boken används också i andra kurser i Yrkeslärarprogrammet.) Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2010). Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber. (248 sid.) Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2010). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. Kapitel 1-4, 9-10, (ca 300 sid.) Lundahl, Lisbeth, Erixon Arreman, Inger, Lundström, Ulf & Rönnberg, Linda (2010). Setting Things Right? Swedish Upper Secondary School Reform in a 40-Year Perspective. European Journal of Education, 45(1) (14 sid.) Nilsson, Marco (2012). Juridik i professionellt lärarskap. Lagar och värdegrund i den svenska skolan. Malmö: Gleerups. Kapitel 19 (31 sid.) (Boken används också i andra kurser i Yrkeslärarprogrammet.) Nylund, Mattias. (2010). Framtidsvägen: Vägen till vilken framtid för eleverna på yrkesprogrammen? Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 15(1) (20 sid.) Material från Internet Aktuella examensmål för gymnasieskolans och vuxenutbildningens yrkesprogram samt ämnesplaner inklusive kursplanerna. Stockholm: Skolverket. Hämtas från (Ca 100 sid.) Bedömning i yrkesämnen dilemman och möjligheter. Stockholm: Skolverket.

5 Hämtas från (S. 5-25, 20 sid.) Boken Gymnasieskola Stockholm: Skolverket. Hämtas från (Sid. 8-62, 54 s., samt ca 10 sid. i urval.) Material om yrkesprogrammen på engelska. Gå in på Gymnasieprogrammen på 15 språk som du hämtar på Material från Yrkesprovbanken. Klicka på länken och gå sedan in på "Yrkeskompetenser" i vänsterspalten. Film från Roslin Brennan Kemmis presentation den 21 september 2011 av det australiensiska yrkesutbildningssystemet på gymnasial nivå och inom vuxenutbildningen. Roslin är forskare och rektor för The School of Education, Charles Sturt University, Wagga Wagga, Australien. Finns att ladda upp från GUL.