Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL"

Transkript

1 Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

2 Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress: ISBN: Grafisk produktion: AB Typoform Omslagsfoto: Lena Granefelt/Johnér Bildbyrå Foton: s. 10 Rebecca Wallin/Scandinav Bildbyrå, s. 13 Thinkstock, s. 19 IBL Bildbyrå, s. 26 Thinkstock Tryck: Elanders, Stockholm 2014

3 Inledning Detta informationsmaterial förtydligar vad som krävs för behörighet att undervisa inom särskolan, specialskolan samt för att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Kraven anges i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen) där det framgår vilken utbildning som krävs.

4 Innehåll 5 Legitimation för speciallärare 7 Förutsättningar för behörighet 11 Krav för behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd 14 Krav för behörighet att undervisa i särskolan 20 Krav för behörighet att undervisa i specialskolan 21 Fritidspedagoger 23 Ytterligare behörighet och övergångsbestämmelser 25 För dig som saknar speciallärarexamen med inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning 27 Tillämpliga bestämmelser

5 Legitimation för speciallärare Vad regleras i behörighetsförordningen? Behörighetsförordningen reglerar lärares och förskollärares behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet. Där anges vilken utbildning som krävs för att en lärare eller förskollärare ska vara behörig. Lärare och förskollärare med en speciallärarexamen, en sådan specialpedagogexamen som jämställs med en speciallärarexamen eller en lärarexamen med särskild inriktning eller specialisering, kan utifrån denna examen ges behörighet att undervisa som lärare i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, specialskolan, i särskild utbildning för vuxna samt att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Samtliga arbetsuppgifter och professioner som finns i skolväsendet regleras inte i behörighetsförordningen och kan således inte heller leda till behörighet på legitimationshandlingen. Legitimationsreformen omfattar enbart lärares och förskollärares behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet i fråga om skolformer, årskurser, ämnen och ämnesområden. Det är således enbart undervisning av elever som regleras i behörighetsförordningen. Specialpedagogiska arbetsuppgifter såsom handledning av vuxna i elevernas omgivning, stöd och rådgivning till lärare och lärarlag, specialpedagogiska utredningar och annat övergripande, organisatoriskt arbete inom skolor och kommuner regleras alltså inte. Vad redovisas på legitimationen? Skolverket meddelar två typer av legitimationshandlingar, förskollärarlegitimation och lärarlegitimation. På legitimationshandlingen redovisas de behörigheter att undervisa som följer av lärarens eller förskollärarens utbildning. Om läraren eller förskolläraren har en examen som ger behörighet att undervisa som speciallärare, redovisas behörigheten som följer av en sådan examen tillsammans med övriga behörigheter på en lärarlegitimation. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 5

6 En speciallärarexamen, en sådan specialpedagogexamen som jämställs med en speciallärarexamen eller en lärarexamen med särskild inriktning eller specialisering kan ge följande behörigheter: Behörighet att undervisa som lärare i särskolan och/eller specialskolan, och/eller Behörighet att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd BEHÖRIGHET ATT UNDERVISA SOM LÄRARE I SÄRSKOLAN OCH SPECIALSKOLAN För att vara behörig att undervisa i ämnen och ämnesområden inom särskolan eller specialskolan krävs att läraren eller förskolläraren har en speciallärarexamen, specialpedagogexamen eller lärarexamen som omfattar en inriktning eller specialisering mot sådan funktionsnedsättning som undervisningen avser. BEHÖRIGHET ATT SOM SPECIALLÄRARE BEDRIVA UNDERVISNING SOM AVSER SÄRSKILT STÖD I skollagen och behörighetsförordningen görs en åtskillnad mellan ämnesundervisning och undervisning som avser särskilt stöd. Undervisning som avser särskilt stöd innebär att specialläraren ger elever med särskilda behov ökade förutsättningar för att nå kunskapskraven för ett ämne samt stödjer eleven i sin skolsituation. Undervisning som avser särskilt stöd föregås alltid av en utredning samt ett beslut om åtgärdsprogram av rektor. 6 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

7 Förutsättningar för behörighet Krav på behörighetsgivande examen En förutsättning för att kunna ges behörighet grundat på en speciallärarexamen eller en specialpedagogexamen är att läraren eller förskolläraren i övrigt har en examen som ger behörighet att undervisa i skolväsendet. Beroende på vilken typ av examen som läraren eller förskolläraren har, ges olika behörigheter utifrån en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen. Det är alltså lärar- eller förskollärarexamen som styr vilka behörigheter en lärare eller förskollärare kan få, både vad gäller skolformer, årskurser och ämnen. Det innebär att en förskollärare, en grundlärare årskurs 1 3 och en ämneslärare i gymnasieskolan kommer att ges olika behörigheter utifrån en speciallärarexamen, även om de har läst samma speciallärarutbildning. Detta innebär även att Skolverket inte kan meddela någon behörighet alls utifrån en speciallärarexamen om det i grunden inte finns en behörighetsgivande lärareller förskollärarexamen. Vilka utbildningar ger behörighet? Det finns tre utbildningar som ger behörighet att undervisa som lärare i särskolan och specialskolan respektive att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd: speciallärarexamen, specialpedagogexamen och lärarexamen som omfattar en särskild inriktning eller specialisering. Dessa behörigheter kan inte ges grundat på teoretiska examina i specialpedagogik, till exempel en filosofie magisterexamen, eller fristående kurser i specialpedagogik oavsett hur många högskolepoäng utbildningen som helhet omfattar. Behörigheterna är således inte avhängiga antalet högskolepoäng, det avgörande för behörigheten är vilken examen som har avlagts. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 7

8 SPECIALLÄRAREXAMEN Speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) (examensordningen) samt äldre motsvarigheter ger behörighet att undervisa som speciallärare. Med äldre motsvarigheter avses äldre speciallärarutbildningar vid speciallärarlinjens gren 1, 2, 3 samt basdel och fortsättningsdel. Inriktningen på speciallärarexamen avgör om läraren ges behörighet att undervisa i särskolan eller specialskolan. En speciallärarexamen ger alltid behörighet att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd, oavsett inriktning eller specialisering. En speciallärarexamen med inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning eller särskola ger behörighet att undervisa i särskolan samt elever med utvecklingsstörning i specialskolan. En speciallärarexamen med inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning ger behörighet att undervisa elever i specialskolan med sådan funktionsnedsättning som speciallärarexamen är inriktad mot. En speciallärarexamen som antingen saknar specifik inriktning eller specialisering, eller har en annan inriktning än de som nämns ovan, ger behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Behörigheten i särskilt stöd avser då sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. SPECIALPEDAGOGEXAMEN Behörighetsförordningen jämställer vissa specialpedagogexamina med speciallärarexamen. För att en specialpedagogexamen ska jämställas med en speciallärarexamen ska den vara påbörjad före utgången av 2008 och utfärdad senast den 30 juni Anledningen till att endast vissa specialpedagogexamina jämställs med speciallärarexamina är att det under många år inte var möjligt att utbilda sig till speciallärare vid Sveriges universitet och högskolor. År 2007 återinfördes speciallärarutbildningen på nytt. De lärare som utbildade sig till specialpedagoger under den tidsperiod när speciallärarutbildningen inte fanns, kan därför ges samma behörighet som speciallärare. 8 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

9 Även om vissa specialpedagogexamina jämställs med speciallärarexamen meddelas inte legitimation som specialpedagog eftersom denna kategori inte omfattas av legitimationsreformen. En specialpedagogexamen kan ge behörighet som speciallärare, men det är inte möjligt att ges behörighet som specialpedagog. LÄRAREXAMEN MED SÄRSKILD INRIKTNING ELLER SPECIALISERING Kravet på avlagd speciallärarexamen gäller inte för lärare som har en examen som omfattar en inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning. Dessa lärare kan genom sin lärarexamen ges behörighet att undervisa i särskolan respektive specialskolan. En lärarexamen med en inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning ger behörighet att undervisa i särskolan samt elever med utvecklingsstörning i specialskolan. En lärarexamen med en inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning ger behörighet att undervisa elever i specialskolan med sådan funktionsnedsättning som inriktningen eller specialiseringen avser. Denna bestämmelse om undantag från speciallärarexamen gäller enbart behörigheten att undervisa som lärare i särskolan och specialskolan. En sådan lärare kan alltså inte ges behörighet att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Andra lärarexamina som omfattar inriktning eller specialisering mot exempelvis specialpedagogik eller mot specialpedagogisk verksamhet ger följaktligen varken behörighet att undervisa i särskolan, specialskolan eller behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Det är således uteslutande examina med tydlig inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning som omfattas av undantaget. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 9

10 10 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

11 Krav för behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd En förutsättning för att ges behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd är att läraren eller förskolläraren har en speciallärarexamen eller en sådan specialpedagogexamen som jämställs med en speciallärarexamen. Behörigheten att undervisa avser sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. Behörighet ges i skolformer, och i förekommande fall årskurser, utifrån vad den grundläggande lärar- eller förskollärarexamen ger behörighet att undervisa i. Behörigheten ges alltså inte i enskilda ämnen eller ämnesområden. Det är inte heller möjligt att genom kompletterande studier eller lång erfarenhet ges denna behörighet. Nedan följer en tablå över vilken typ av examen som krävs för att ges behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd i respektive skolform och årskurs. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 11

12 Om examen ger behörighet att undervisa i Så följer behörighet i särskilt stöd i Om examen ger behörighet att undervisa i Så följer behörighet i särskilt stöd i Förskolan Förskoleklassen Förskoleklassen Träningsskolan Gymnasiesärskolans individuella program Förskoleklassen Grundskolan åk 1 3 Grundskolan åk 1 6 Sameskolan åk 1 6 Specialskolan åk 1 6 Grundsärskolan åk 1 9 Träningsskolan Gymnasiesärskolans individuella program Grundskolan åk 1 6 Grundskolan åk 1 9 Sameskolan åk 1 6 Specialskolan åk 1 10 Grundsärskolan åk 1 9 Träningsskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program Grundskolan åk 4 9 Grundskolan åk 4 9 Sameskolan åk 4 6 Specialskolan åk 4 10 Grundsärskolan åk 4 9 Träningsskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program Grundskolan åk 7 9 Grundskolan åk 7 9 Specialskolan åk 7 10 Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program Gymnasieskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program Grundskolan åk 4 6 Grundskolan åk 4 9 Sameskolan åk 4 6 Specialskolan åk 4 10 Grundsärskolan åk 4 9 Träningsskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program 12 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

13 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 13

14 Krav för behörighet att undervisa i särskolan En förutsättning för att ges behörighet att undervisa i grundsärskolan, gymnasiesärskolan samt i särskild utbildning för vuxna är att läraren har en inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning i sin speciallärarexamen, specialpedagogexamen eller lärarexamen. Vilka skolformer, årskurser och ämnen som läraren ges behörighet att undervisa i avgörs av lärarens övriga utbildning. Grundsärskolans årskurs 1 6 VILKEN EXAMEN KRÄVS FÖR BEHÖRIGHET? För att ges behörighet att undervisa i grundsärskolans årskurs 1 6 krävs i regel en lärarexamen som är avsedd för undervisning i minst en av grundskolans årskurser 1 3. Lärare med en sådan examen ges behörighet att undervisa i grundsärskolans årskurs 1 6 i de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. Av en ämnesbehörighet i grundskolans årskurs 1 3 följer således motsvarande ämnesbehörighet i grundsärskolans årskurs PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNEN Lärare som inte har en examen avsedd för grundskolans årskurs 1 3, men vars utbildning omfattar ett eller flera praktisk-estetiska ämnen, 2 kan under vissa förutsättningar ges behörighet att undervisa i dem i grundsärskolans årskurs 1 6. Detta gäller för lärare som har en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, eller en examen avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4 9 i grundskolan. För ämnena bild, idrott och hälsa samt musik kan behörighet även ges lärare som är behöriga att undervisa i något av ämnena i grundskolans årskurs 7 9 eller gymnasieskolan Undantaget från denna regel är grundsärskolans ämnen naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen, för vilka det krävs behörighet i grundskolan i samtliga ämnen biologi, fysik och kemi respektive geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. 2. Med praktisk-estetiska ämnen avses ämnena bild, idrott och hälsa, musik, hem- och konsumentkunskap och slöjd 3. Från och med den 1 januari 2015 omfattas även ämnena hem- och konsumentkunskap och slöjd av denna bestämmelse. 14 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

15 Grundsärskolans årskurs 7 9 VILKEN EXAMEN KRÄVS FÖR BEHÖRIGHET? För att ges behörighet att undervisa i grundsärskolans årskurs 7 9 krävs i regel en lärarexamen som är avsedd för undervisning i minst en av grundskolans årskurser 4 6. Läraren ges behörighet att undervisa i grundsärskolans årskurs 7 9 i de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En ämnesbehörighet i grundskolans årskurs 4 6 innebär således motsvarande ämnesbehörighet i grundsärskolans årskurs BEHÖRIGHET GENOM KOMPLETTERANDE STUDIER Lärare som inte har en examen som är avsedd för undervisning i grundskolans årskurs 4 6 kan ges behörighet att undervisa i grundsärskolans årskurs 7 9 om de har kompletterat sin examen med ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng i vartdera ämnet svenska, matematik och engelska samt med något av följande alternativ: samhällsorienterande ämnen om 30 högskolepoäng, i huvudsak jämn fördelning mellan ämnena, naturorienterande ämnen om 30 högskolepoäng, i huvudsak jämn fördelning mellan ämnena, 30 högskolepoäng i ett eller 15 högskolepoäng i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd, eller svenska som andraspråk om 30 högskolepoäng PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNEN Lärare som har en examen med inriktning mot arbete i minst en av årskurserna 7 9 i grundskolan kan bli behöriga att undervisa i praktisk-estetiska ämnen 5 i grundsärskolans årskurs 7 9 om ämnena omfattas av lärarens utbildning. Detta gäller även lärare som har kompletterande studier om minst 30 högskolepoäng i ett av dessa ämnen, eller 15 högskolepoäng i två, så länge läraren har en lärarexamen. För ämnena bild, idrott och hälsa samt musik gäller, precis som för grundsärskolans årskurs 1 6, att lärare som är behöriga att undervisa i ett eller flera av ämnena 4. Undantaget från denna regel är grundsärskolans ämnen naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen, för vilka det krävs behörighet i grundskolan i samtliga ämnen biologi, fysik och kemi respektive geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. 5. Med praktisk-estetiska ämnen avses ämnena bild, idrott och hälsa, musik, hem- och konsumentkunskap och slöjd SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 15

16 i grundskolans årskurs 7 9 eller gymnasieskolan även är behöriga i ämnet i grundsärskolans årskurs Träningsskolan BEHÖRIGHET GENOM GRUNDSÄRSKOLANS ÄMNEN Samtliga lärare som har meddelats behörighet att undervisa i ett ämne i grundsärskolan är även behöriga att undervisa i ett eller flera av träningsskolans ämnesområden, om lärarens utbildning är relevant för ett ämnesområde. Behörighet i ett ämnesområde 7 kan med andra ord ges om läraren är behörig att undervisa i grundsärskolan i ett av de ämnen som ingår i ämnesområdet. Estetisk verksamhet, som är en gruppering av ämnena bild, musik och slöjd, kan exempelvis ges om läraren är behörig att undervisa i ett eller flera av ämnena bild, musik eller slöjd i grundsärskolan. Följande ämnesområden finns i träningsskolan. De ämnen som är relevanta för respektive ämnesområde anges inom parentes: Estetisk verksamhet (bild, musik, slöjd) Kommunikation (svenska, svenska som andraspråk, modersmål) Motorik (idrott och hälsa) Vardagsaktiviteter (hem- och konsumentkunskap, samhällsorienterande ämnen) Verklighetsuppfattning (matematik, teknik, naturorienterande ämnen) FÖRSKOLLÄRARE Förskollärare ges behörighet att undervisa i träningsskolans samtliga ämnesområden oavsett vilka ämnen eller kurser som ingår i examen. 6. Från och med den 1 januari 2015 omfattas även ämnena hem- och konsumentkunskap och slöjd av denna bestämmelse. 7. Ett ämnesområde är en gruppering av ämnen 16 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

17 Gymnasiesärskolan Behörighet att undervisa i ett ämne i gymnasiesärskolan ges lärare som är behöriga att undervisa i samma ämne i grundsärskolans årskurs 7 9. I gymnasiesärskolan finns även ämnena dans och teater, som inte återfinns i grundsärskolan. Till skillnad från andra ämnen ges behörighet i ämnena dans och teater om lärarens examen omfattar ämnet, eller om läraren har kompletterande studier i en omfattning om 30 högskolepoäng i ämnet. YRKESÄMNEN För att undervisa i yrkesämnen i gymnasiesärskolan krävs ingen speciallärarexamen, istället krävs att läraren är behörig att undervisa i motsvarande yrkesämne i gymnasieskolan. Gymnasiesärskolans individuella program BEHÖRIGHET GENOM GYMNASIESÄRSKOLAN, GRUNDSÄRSKOLAN ELLER TRÄNINGSSKOLAN Lärare som är behöriga att undervisa i gymnasiesärskolan, grundsärskolan eller träningsskolan är även behöriga att undervisa i gymnasiesärskolans individuella program i ett eller flera ämnesområden för vilka lärarens utbildning är relevant. Gymnasiesärskolans individuella program består av ämnesområden, precis som träningsskolan. Behörighet i ett ämnesområde ges om lärarens utbildning har gett behörighet att undervisa i minst ett av de ämnen som ingår i ämnesområdet. Följande ämnesområden finns i individuella programmet. De ämnen som är relevanta för respektive ämnesområde anges inom parentes: Estetisk verksamhet (bild, musik, slöjd) Hem- och konsumentkunskap (hem- och konsumentkunskap) Idrott och hälsa (idrott och hälsa) Individ och samhälle (samhällsorienterande ämnen) Natur och miljö (matematik, teknik, naturorienterande ämnen) Språk och kommunikation (svenska, svenska som andraspråk, modersmål) SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 17

18 FÖRSKOLLÄRARE Förskollärare som är behöriga att undervisa i träningsskolan ges behörighet att undervisa i gymnasiesärskolans individuella program i motsvarande ämnesområden som förskollärarens utbildning ger behörighet att undervisa i inom grundsärskolan. Ämnesområdena inom de respektive skolformerna motsvarar till viss del varandra i fråga om de grupperingar av ämnen som ett ämnesområde består av. Behörigheten i ett ämnesområde inom individuella programmet styrs därmed av hur väl ett ämnesområde inom träningsskolan kan anses motsvara ett ämnesområde inom individuella programmet. Särskild utbildning för vuxna GRUNDLÄGGANDE NIVÅ En lärare som är behörig att undervisa i ett ämne i någon av grundsärskolans årskurser, är även behörig att undervisa i motsvarande ämne inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. GRUNDLÄGGANDE NIVÅ MOTSVARANDE TRÄNINGSSKOLAN En lärare som är behörig att undervisa i ett ämnesområde i träningsskolan, är även behörig att undervisa i motsvarande ämnesområde inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå motsvarande träningsskolan. GYMNASIAL NIVÅ En lärare som är behörig att undervisa i ett ämne i gymnasiesärskolan, är även behörig att undervisa i motsvarande ämne inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. 18 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

19 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 19

20 Krav för behörighet att undervisa i specialskolan En förutsättning för att ges behörighet att undervisa i specialskolan är att läraren har en inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning i sin speciallärarexamen, specialpedagogexamen eller lärarexamen. Läraren är endast behörig att undervisa elever med sådan funktionsnedsättning som lärarens examen avser. Vilka årskurser och ämnen som läraren ges behörighet att undervisa i avgörs av lärarens utbildning. Krav på behörighet i grundskolan Grundkravet för behörighet att undervisa i specialskolan är att läraren har en examen som är avsedd för arbete i grundskolan eller att läraren blir behörig att undervisa i grundskolan genom annan utbildning. Läraren ges då behörighet att undervisa i specialskolan i motsvarande årskurser och ämnen som ges för grundskolan. Praktisk-estetiska ämnen Lärare som är behöriga att undervisa i ett eller flera av ämnena bild, idrott och hälsa eller musik i gymnasieskolan är dock även behöriga att undervisa i ämnet/ämnena i specialskolans årskurs Från och med den 1 januari 2015 omfattas även ämnena hem- och konsumentkunskap och slöjd av denna bestämmelse. 20 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

21 Fritidspedagoger Vilka fritidspedagogutbildningar är behörighetsgivande? Fritidspedagoger som har en examen som är äldre än grundlärarexamen enligt examensordningen med inriktning mot arbete enbart i fritidshem, kan meddelas lärarlegitimation med behörighet att undervisa i skolväsendet. De fritidspedagogutbildningar som kan leda till en lärarlegitimation är utbildningar från universitet och högskolor. Fritidspedagogutbildningar genomförda på gymnasial nivå ger inte behörighet. Fritidspedagogers möjlighet att undervisa i särskolan och specialskolan Behörigheten för fritidspedagoger att undervisa i särskolan och specialskolan fungerar på samma sätt som för övriga lärare; det är fritidspedagogens utbildning som styr vilken behörighet i ämnen, ämnesområden och årskurser som kan ges i särskolan respektive specialskolan. För att en fritidspedagog ska kunna ges behörighet att undervisa i särskolan krävs även en inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning i speciallärarexamen eller specialpedagogexamen. För att ges behörighet att undervisa i specialskolan krävs en inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning i speciallärarexamen eller specialpedagogexamen. Undervisning som avser särskilt stöd De bestämmelser som reglerar behörighet att undervisa grundat på en äldre fritidspedagogutbildning omfattar inte behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Fritidspedagoger som har en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen som omfattar en annan inriktning eller specialisering än de som nämns ovan kan därför inte ges någon behörighet att undervisa som speciallärare. Nedan följer en tablå över vilka behörigheter som kan ges fritidspedagoger som har en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 21

22 Om fritidspedagogexamen ger behörighet att undervisa i Och läraren har en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen har inriktning mot Så ges följande behörigheter beträffade skolformer (Observera att behörigheten att undervisa styrs av de ämnesstudier som utbildningen omfattar) Grundskolan åk 1 3 Utvecklingsstörning Grundsärskolan åk 1 6 Träningsskolan åk 1 9 Gymnasiesärskolans individuella program Särvux grundläggande nivå Särvux grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan Specialskolan åk 1 4 Grundskolan åk 1 6 Utvecklingsstörning Grundsärskolan åk 1 9 Träningsskolan åk 1 9 Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program Särvux grundläggande nivå Särvux grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan Särvux gymnasial nivå Specialskolan åk 1 7 Grundskolan åk 1 3 Grundskolan åk 1 6 Grundskolans åk 1 3 eller 1 6 Dövhet eller hörselskada, synskada eller grav språkstörning Dövhet eller hörselskada, synskada eller grav språkstörning Övrig eller ingen inriktning Specialskolan åk 1 4 Specialskolan åk SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

23 Ytterligare behörighet och övergångsbestämmelser Lång erfarenhet av undervisning En lärare, förskollärare eller fritidspedagog som har lång erfarenhet av undervisning i ett ämne eller ämnesområde i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, särskild utbildning för vuxna eller specialskolan kan ges behörighet i ämnet eller ämnesområdet grundat på den erfarenheten. Behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd kan inte ges grundat på lång undervisningserfarenhet. Äldre högskolestudier avsedda att ge en viss behörighet Lärare och förskollärare vars examen är utfärdad före den 1 juli 2011 och som före den 1 december 2013 har kompletterat sin examen med högskoleutbildning som var avsedd att ge en viss behörighet, kan ges den behörigheten. Utifrån denna bestämmelse kan lärare ges behörighet att undervisa i särskolan eller specialskolan om läraren har fullgjort högskoleutbildning som var avsedd för undervisning av ett eller flera ämnen i särskolan eller specialskolan. Detta gäller för samtliga lärare och förskollärare och är inte förenat med ett krav om en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 23

24 För dig som saknar en behörighetsgivande examen Lärare som har en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen med inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning men som inte har en behörighetsgivande examen, kan inte meddelas en lärarlegitimation. 9 Sådana speciallärare och specialpedagoger som sedan den 1 december 2013 är anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna får däremot fortsatt bedriva undervisning som lärare utan legitimation i följande områden: I inriktningen träningsskola inom grundsärskolan I specialskolan om undervisningen motsvarar inriktningen träningsskola inom grundsärskolan På gymnasiesärskolans individuella program I särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå motsvarande träningsskolan Dessa lärare får undervisa i ovanstående inriktningar och skolformer även om de tillträder en ny tjänst som lärare. 9. Exempelvis speciallärare med arbetsterapeututbildning, socialpedagogexamen eller fritidspedagogutbildning från gymnasieskola 24 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

25 För dig som saknar speciallärarexamen med inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning Förlängd övergångsperiod Lärare som anställdes i särskolan eller specialskolan före den 1 juli 2011 får ansvara för undervisningen samt betygssättningen utan legitimation fram till den 30 juni Lärarlyftet II Genom Lärarlyftet II kan lärare och förskollärare läsa hela eller delar av en speciallärarutbildning som leder till en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Villkoren för att kunna antas till utbildningen är att läraren har en sådan behörighetsgivande examen som krävs för att kunna ges behörighet att undervisa i särskolan, samt att läraren är anställd inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 25

26 26 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

27 Tillämpliga bestämmelser LAGAR Skollag (2010:800) Lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) FÖRORDNINGAR Förordning (2011:326) om behörighet om legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen) Legitimation för speciallärare 4 kap. 10 behörighetsförordningen legitimationshandlingen Förutsättningar för behörighet 1 kap. 5 behörighetsförordningen specialpedagogexamen 2 kap behörighetsförordningen behörighet att undervisa i grundsärskolan 2 kap c behörighetsförordningen behörighet att undervisa i specialskolan 2 kap behörighetsförordningen behörighet att undervisa i gymnasiesärskolan 2 kap. 32 behörighetsförordningen behörighet att undervisa inom särskild utbildning för vuxna 2 kap behörighetsförordningen behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd 2 kap behörighetsförordningen fritidspedagogers behörighet att undervisa i skolväsendet Ytterligare behörighet och övergångsbestämmelser Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till behörighetsförordningen punkten 9 och 10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till behörighetsförordningen punkten kap behörighetsförordningen SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 27

28

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare; SFS 2013:830 Utkom från trycket den 19 november 2013 utfärdad den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor; SFS 2011:326 Utkom från trycket den 5 april 2011 utfärdad den 17 mars 2011.

Läs mer

Legitimation för lärare och förskollärare

Legitimation för lärare och förskollärare Legitimation för lärare och förskollärare Var är vi nu? Antal beslutade legitimationer 1 mars 2013 80 000 Varför tar handläggningen tid? stor spännvidd; många examenstyper fördelade över drygt fyrtio års

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens.

Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens. Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens. Rapport mars 2014 Beslutad av förvaltningschefen 2014-03 - 18 1 Inledning I direktiv

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016

Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016 Datum 2016-10-13 1(7) Handläggare Magnus Rehn Direkttelefon 0380-51 83 28 E-postadress magnus.rehn@nassjo.se Kartläggning av lärarlegitimation och förskollärarlegitimation 2016 Inledning I denna rapport

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor för deltagande samt finansiering

Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor för deltagande samt finansiering Utbildningskontoret Lars Rehnberg TJÄNSTESKRIVELSE 2012-02-13 12 Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Personalutskottet Kommunstyrelsen Lärarlyftet II Prioriteringar för höstterminen 2012, villkor

Läs mer

Universitetskanslersämbetets yttrande över Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Universitetskanslersämbetets yttrande över Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) YTTRANDE 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se Reg.nr Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Universitetskanslersämbetets yttrande över Utbildning,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om dels fortsatt giltighet av förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar

Läs mer

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Bilaga 1 Nationella krav Allmänt krav För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet. Förskollärare Sökandes utbildning ska vara en utbildning med förskollärarinriktning i utbildningslandet.

Läs mer

Sammanfattning. Legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för. Bilaga 2

Sammanfattning. Legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för. Bilaga 2 Bilaga 2 I detta betänkande presenterar Lärarutredningen sina förslag till legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för lärare och förskollärare. Förslagen innebär också att behörighetsreglerna

Läs mer

Kompetenskartläggning förskola och skola vt 2012

Kompetenskartläggning förskola och skola vt 2012 Kompetenskartläggning förskola och skola vt 212 Innehåll Kompetenskartläggning... 1 förskola och skola vt 212... 1 Bakgrund, syfte och mål... 3 Tillvägagångssätt och genomförande... 4 Resultat förskola...

Läs mer

Fritidspedagogers, speciallärares och specialpedagogers behörighet att undervisa m.m.

Fritidspedagogers, speciallärares och specialpedagogers behörighet att undervisa m.m. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-12-12 Handläggare: Anahitta Shaghoie Telefon: 08 508 33 664 Till Utbildningsnämnden 2013-01-17 Fritidspedagogers, speciallärares

Läs mer

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga REGLEMENTE 1(5) Fastställt av skolnämnden den 20 juni 2012 SKN 50 Reglemente för mottagande till grundsärskola i Håbo kommun Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52

Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52 Legitimation och skärpta behörighetsregler SOU 2008:52 Utredarens förslag Det ska krävas legitimation för att en lärare ska få undervisa och anställas utan tidsbegränsning i syfte att säkerställa hög och

Läs mer

2 a kap. Nationella krav

2 a kap. Nationella krav Dnr: 2013:1116 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:36) om villkor för behörighet för lärare och förskollärare med utländsk utbildning; beslutade den xx xx 2014. Med stöd av

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om utformningen av terminsbetyg i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan; SKOLFS 2014:50 Utkom från trycket

Läs mer

Carl Josefsson (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Carl Josefsson (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Vissa skolfrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 maj 2013 Maria Arnholm Carl Josefsson (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation

SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation Du som vill veta mer om vilka lärarutbildningar som finns idag och vad de innehåller, behörighet och legitimation, vem som behöver detta, hur saker hänger

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare; SFS 2013:694 Utkom från trycket den 9 juli 2013 utfärdad den 27 juni

Läs mer

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Grundsärskola och gymnasiesärskolan Grundsärskolan består av nio årskurser. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. I Sverige

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs. Historia

Läs mer

Efterled som används i examensbevisen

Efterled som används i examensbevisen som används i examensbevisen I tabellerna nedan framgår vilket kompetensområde respektive inriktning inom Lärarprogrammet ger i efterledet på examensbeviset. Om man läser två inriktningar kommer båda kompetensområdena

Läs mer

Lärarlegitimation och behörighet

Lärarlegitimation och behörighet Lärarlegitimation och behörighet Presentation 2015-06-15 för studenter på alternativa KPU (antagna VT15) Behörighetsförordningen Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

Läs mer

REVIDERAD 2014-03-15. Kort om Särskild utbildning för vuxna

REVIDERAD 2014-03-15. Kort om Särskild utbildning för vuxna REVIDERAD 2014-03-15 Till Eleven Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Handlingsplan för ökad behörighet i provarmdos förskolor, grund- och gymnasieskolor

Handlingsplan för ökad behörighet i provarmdos förskolor, grund- och gymnasieskolor Handlingsplan för ökad behörighet i provarmdos förskolor, grund- och gymnasieskolor Skollagen 2010:800 2 kap, 13-19 reglerar vilka som får undervisa i skolväsendet. Det är endast den som har legitimation

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Senaste lydelse av. SKOLFS 2011:159 Utkom från trycket den 15 december 2011

Senaste lydelse av. SKOLFS 2011:159 Utkom från trycket den 15 december 2011 Senaste lydelse av SKOLFS 2011:159 Utkom från trycket den 15 december 2011 Skolverkets föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan; beslutade

Läs mer

Foto: Johan Wingborg LÄRARPROGRAM. Tillägg: antagning HT13-VT14

Foto: Johan Wingborg LÄRARPROGRAM. Tillägg: antagning HT13-VT14 Foto: Johan Wingborg LÄRARPROGRAM Tillägg: antagning HT13-VT14 UTAN LÄRARE - INGEN FRAMTID Var med och påverka Sverige år 2100! Cancerforskare, bilmekaniker, barnmorskor, musiker eller brandmän vilka skulle

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna TILL ELEVEN Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-82-0

Läs mer

Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 1-90 hp, ingår i Lärarlyftet

Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 1-90 hp, ingår i Lärarlyftet Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 1-90 hp, ingår i Lärarlyftet Special Teacher Education Programme Utbildningsplanen avser uppdragsutbildning inom ramen för Skolverkets

Läs mer

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-04-06 PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) 2016 Den 15 oktober varje år rapporterar skolhuvudmännen elever och personal till SCB. Skolverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2011:186 Utkom från trycket den 15 mars

Läs mer

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner Dagens presentation Bakgrund och uppdrag Styrdokument som berörs, och lite ansvarsfördelning.

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Utökad undervisningstid i matematik

Utökad undervisningstid i matematik Promemoria 2012-07-09 U2012/3839/S Utbildningsdepartementet Utökad undervisningstid i matematik 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 3 2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen

Läs mer

Överlämnande till Gymnasiesärskolan

Överlämnande till Gymnasiesärskolan Överlämnande till Gymnasiesärskolan Skickas senast i samband med att eleven slutar på grundsärskolan till: Alléskolan, 694 80 Hallsberg. Personuppgifter: Elevens efternamn Elevens förnamn Elevens personnummer

Läs mer

Cirkulärnr: 14:34 Diarienr: 14/4662 P-cirknr: 14-2:14 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:34 Diarienr: 14/4662 P-cirknr: 14-2:14 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:34 Diarienr: 14/4662 P-cirknr: 14-2:14 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Lärare, förskollärare, legitimation, behörighet, övergångsbestämmelser, arbetsrätt Ulrika Wallén,

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Promemoria Utbildningsdepartementet 2016-08-23 U2016/03475/S En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1 Författningsförslag... 12 1.1 Förslag

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2014:458 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017 Inriktning årskurs 7-9 (4,5 år, 270 hp) Huvudämne och kombinationer 2 Bild 90 hp i kombination med Observera att godkänt färdighetsprov i Bild krävs.

Läs mer

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 1 (7) Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 Sedan den 1 juli 2015 måste lärare och förskollärare ha legitimation för att självständigt få sätta betyg och för att

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar Olof Andersson, Christian Magnusson Gemensamt för alla skolformer: vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna

Kort om särskild utbildning för vuxna LÄTTLÄST TILL ELEVEN Kort om särskild utbildning för vuxna FOTO: MICHAEL MCLAIN Till dig som vill läsa på särskild utbildning för vuxna Du som har fyllt 20 år och har utvecklingsstörning eller hjärnskada

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Uppdrag till Statens skojverk att svara för Lärarlyftet II

Uppdrag till Statens skojverk att svara för Lärarlyftet II Postadress TeJefonvaxe! [ post: reglslrator@educatlon.mlnlstry se 08-405 la 00 ~ --I--~ Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2011-10-06 U2011/5531/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm

Läs mer

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund Två svenskämnenvarför så lika? Lena Sjöqvist Anna Österlund En fråga vi måste ställa oss Svenska som andraspråk, varför så svårt att definiera? Universitetsämnet Ämnet i kursplanerna i Lgr 11 och Lgy 11

Läs mer

Din utbildning och lärarlegitimationen

Din utbildning och lärarlegitimationen Din utbildning och lärarlegitimationen Lärarlegitimationen - uppdraget Kvalitetssäkring och utveckling av verksamheten Bidra till professionalism genom tydligare krav Öka yrkets status fler ska bli lärare

Läs mer

Redovisning av uppdrag om hur stor del av undervisningen som bedrivs av behöriga lärare Dnr U2014/2048/GV

Redovisning av uppdrag om hur stor del av undervisningen som bedrivs av behöriga lärare Dnr U2014/2048/GV 1 (38) Redovisning av uppdrag om hur stor del av undervisningen som bedrivs av behöriga lärare Dnr U2014/2048/GV Härmed redovisas uppdraget om hur stor del av undervisningen som bedrivs av behöriga lärare

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad november 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ---------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag Bilaga 1: Redovisning av statistik statsbidrag Utbildningsnämnden Innehåll 1 Statistik för förskola pedagogisk omsorg... 2 1.1 Personaltäthet utbildningsnivå i förskolor i Danderyd... 2 2 Statistik för

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola

Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola Tjänsteskrivelse 2016-10 - 20 Handläggare Jane Jonsson - Syrén Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0271 Utbildningsnämnden Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola Förslag till

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 20 Grundskola 19694910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

1. Information om Programintroduktion och första kursveckan

1. Information om Programintroduktion och första kursveckan 2012-12-05 Välkommen till Lärarlyftet II Speciallärarutbildningen med inriktning Utvecklingsstörning Våren 2013 Du har antagits till Speciallärarutbildningen vid Umeå Universitet inom ramen för Lärarlyftet

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Högskoleverkets HSVFS 2010: föreskrifter (HSVFS 2007:8) om områdesbehörigheter;

Föreskrifter om ändring i Högskoleverkets HSVFS 2010: föreskrifter (HSVFS 2007:8) om områdesbehörigheter; Föreskrifter om ändring i Högskoleverkets HSVFS 2010: föreskrifter (HSVFS 2007:8) om områdesbehörigheter; beslutade den xx december 2010 Högskoleverket föreskriver med stöd av 7 kap. 9 a, 10 a och 18 a

Läs mer

Regeringens proposition 2010/11:94

Regeringens proposition 2010/11:94 Regeringens proposition 2010/11:94 Vissa skolfrågor Prop. 2010/11:94 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2011 Fredrik Reinfeldt Jan Björklund (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

Utbildning, undervisning och ledning

Utbildning, undervisning och ledning Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola Delbetänkande av Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner Stockholm 2017 SOU 2017:51 SOU och Ds

Läs mer

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2015/2016 Karina Bronell, rektor Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2011:186) om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2011:688

Läs mer

Studera vid Lärarhögskolan 2015/16

Studera vid Lärarhögskolan 2015/16 Version 5, 2015 Studera vid Lärarhögskolan 2015/16 Bli lärare, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog eller speciallärare Lärarhögskolan www.lh.umu.se 1 Innehållet i denna broschyr ger en översiktlig

Läs mer

Skolverket föreskriver följande med stöd av 6 kap. 19 skolförordningen (2011:185) och 8 kap. 28 och 13 kap. 29 gymnasieförordningen (2010:2039).

Skolverket föreskriver följande med stöd av 6 kap. 19 skolförordningen (2011:185) och 8 kap. 28 och 13 kap. 29 gymnasieförordningen (2010:2039). Senaste lydelse av SKOLFS 2011:123 Utkom från trycket den 15 augusti 2011 Skolverkets föreskrifter om betygskatalog; beslutade den 1 juli 2011. (Senaste ändring SKOLFS 2014:21.) Skolverket föreskriver

Läs mer

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri.

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri. Bakgrund Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett stödmaterial som beskriver hur den skriftliga individuella utvecklingsplanen med omdömen och den framåtsyftande planeringen kan se ut. Stödmaterialet

Läs mer

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30.

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30. Örebro universitet Bilaga till utbildningsplanerna Praktisk pedagogisk utbildning till gymnasielärare, 40 poäng samt Praktisk pedagogisk utbildning till grundskollärare i årskurs 4-9, 40 poäng Förteckning

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag om ändring i Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:35) om ansökan om legitimation för lärare och förskollärare

Konsekvensutredning avseende förslag om ändring i Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:35) om ansökan om legitimation för lärare och förskollärare Rättssekretariatet Elin Brunell Konsekvensutredning Dnr: 2013:903. 1 (8) Konsekvensutredning avseende förslag om ändring i Skolverket föreskrifter (SKOLFS 2011:35) om ansökan om legitimation för lärare

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

U2016/04953/UH

U2016/04953/UH Promemoria 2016-11-17 U2016/04953/UH Utbildningsdepartementet En flexiblare ämneslärarutbildning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). I promemorian lämnas

Läs mer

Information till studenter på ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 hp (LAAGY), antagna ht13

Information till studenter på ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 hp (LAAGY), antagna ht13 Kalmar och Växjö den 6 mars 2013 Information till studenter på ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 hp (LAAGY), antagna ht13 Nedan följer information om behörighetskrav

Läs mer

STÖDMATERIAL. Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

STÖDMATERIAL. Den skriftliga individuella utvecklingsplanen STÖDMATERIAL Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer:

Läs mer

Individuella programmen GySär13

Individuella programmen GySär13 Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Bakgrund. Allmänt. 1. Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås (jfr 6 1) Dnr :1608

Bakgrund. Allmänt. 1. Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås (jfr 6 1) Dnr :1608 Konsekvensutredning avseende förslag till förändringar i styrdokument med anledning av regeringsuppdrag till Skolverket om nationella it-strategier för skolväsendet Innehållet i konsekvensutredningen utgår

Läs mer

Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare

Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare Promemoria 2013-12-17 U2013/7686/S Utbildningsdepartementet Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare Sammanfattning I promemorian föreslås ändringar i skollagen

Läs mer

Välkommen till partnerområdesdag 18 april 2012

Välkommen till partnerområdesdag 18 april 2012 Välkommen till partnerområdesdag 18 april 2012 Dagens program: 9.00-10.00 Välkommen - Johan Elmfeldt Presentation av VFU-organisationen i LUT 2011, Utbildning för handledare och mentorer, med mera - Anders

Läs mer

Välkommen Till. särskild utbildning för vuxna. Kurskatalog 2014-15. Träningskolan, Grundläggande nivå och gymnasienivå

Välkommen Till. särskild utbildning för vuxna. Kurskatalog 2014-15. Träningskolan, Grundläggande nivå och gymnasienivå Välkommen Till särskild utbildning för vuxna Kurskatalog 2014-15 Träningskolan, Grundläggande nivå och gymnasienivå Du är välkommen att söka kurser hos oss, om du behöver extra stöd i din inlärning, på

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Ekhammarskolan Skolvägen 20 19634 KUNGSÄNGEN Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands-Bro 0139 Grundskola 92284588 http://wwwupplands-brose/barn-och-utbildning/barn-och-unga-6-16-ar/kom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor; SFS 2002:395 Utkom från trycket den 7 juni 2002 Omtryck utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver

Läs mer

Konsekvensutredning. Konsekvensutredning

Konsekvensutredning. Konsekvensutredning Rättssekretariatet Elin Brunell Dnr: 2013:1116 1 (6) Med stöd av bemyndigande i 3 kap. 2 och 4 kap. 13 förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen)

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Smedby skola Ryttargatan 275 19471 UPPLANDS VÄSBY Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands Väsby 04 Grundskola 36789655 http://wwwupplandsvasbyse/smedbynavet

Läs mer

i skolan och i fritidshemmet

i skolan och i fritidshemmet KALMAR Rättigheter och skyldigheter i skolan och i fritidshemmet Om dina rättigheter och skyldigheter Skolan ska upplysa dig och dina föräldrar om vilka rättigheter och skyldigheter ni har, vilka krav

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer