Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

Transkript

1 Speciallärare INFORMATIONSMATERIAL

2 Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress: ISBN: Grafisk produktion: AB Typoform Omslagsfoto: Lena Granefelt/Johnér Bildbyrå Foton: s. 10 Rebecca Wallin/Scandinav Bildbyrå, s. 13 Thinkstock, s. 19 IBL Bildbyrå, s. 26 Thinkstock Tryck: Elanders, Stockholm 2014

3 Inledning Detta informationsmaterial förtydligar vad som krävs för behörighet att undervisa inom särskolan, specialskolan samt för att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Kraven anges i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen) där det framgår vilken utbildning som krävs.

4 Innehåll 5 Legitimation för speciallärare 7 Förutsättningar för behörighet 11 Krav för behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd 14 Krav för behörighet att undervisa i särskolan 20 Krav för behörighet att undervisa i specialskolan 21 Fritidspedagoger 23 Ytterligare behörighet och övergångsbestämmelser 25 För dig som saknar speciallärarexamen med inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning 27 Tillämpliga bestämmelser

5 Legitimation för speciallärare Vad regleras i behörighetsförordningen? Behörighetsförordningen reglerar lärares och förskollärares behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet. Där anges vilken utbildning som krävs för att en lärare eller förskollärare ska vara behörig. Lärare och förskollärare med en speciallärarexamen, en sådan specialpedagogexamen som jämställs med en speciallärarexamen eller en lärarexamen med särskild inriktning eller specialisering, kan utifrån denna examen ges behörighet att undervisa som lärare i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, specialskolan, i särskild utbildning för vuxna samt att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Samtliga arbetsuppgifter och professioner som finns i skolväsendet regleras inte i behörighetsförordningen och kan således inte heller leda till behörighet på legitimationshandlingen. Legitimationsreformen omfattar enbart lärares och förskollärares behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet i fråga om skolformer, årskurser, ämnen och ämnesområden. Det är således enbart undervisning av elever som regleras i behörighetsförordningen. Specialpedagogiska arbetsuppgifter såsom handledning av vuxna i elevernas omgivning, stöd och rådgivning till lärare och lärarlag, specialpedagogiska utredningar och annat övergripande, organisatoriskt arbete inom skolor och kommuner regleras alltså inte. Vad redovisas på legitimationen? Skolverket meddelar två typer av legitimationshandlingar, förskollärarlegitimation och lärarlegitimation. På legitimationshandlingen redovisas de behörigheter att undervisa som följer av lärarens eller förskollärarens utbildning. Om läraren eller förskolläraren har en examen som ger behörighet att undervisa som speciallärare, redovisas behörigheten som följer av en sådan examen tillsammans med övriga behörigheter på en lärarlegitimation. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 5

6 En speciallärarexamen, en sådan specialpedagogexamen som jämställs med en speciallärarexamen eller en lärarexamen med särskild inriktning eller specialisering kan ge följande behörigheter: Behörighet att undervisa som lärare i särskolan och/eller specialskolan, och/eller Behörighet att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd BEHÖRIGHET ATT UNDERVISA SOM LÄRARE I SÄRSKOLAN OCH SPECIALSKOLAN För att vara behörig att undervisa i ämnen och ämnesområden inom särskolan eller specialskolan krävs att läraren eller förskolläraren har en speciallärarexamen, specialpedagogexamen eller lärarexamen som omfattar en inriktning eller specialisering mot sådan funktionsnedsättning som undervisningen avser. BEHÖRIGHET ATT SOM SPECIALLÄRARE BEDRIVA UNDERVISNING SOM AVSER SÄRSKILT STÖD I skollagen och behörighetsförordningen görs en åtskillnad mellan ämnesundervisning och undervisning som avser särskilt stöd. Undervisning som avser särskilt stöd innebär att specialläraren ger elever med särskilda behov ökade förutsättningar för att nå kunskapskraven för ett ämne samt stödjer eleven i sin skolsituation. Undervisning som avser särskilt stöd föregås alltid av en utredning samt ett beslut om åtgärdsprogram av rektor. 6 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

7 Förutsättningar för behörighet Krav på behörighetsgivande examen En förutsättning för att kunna ges behörighet grundat på en speciallärarexamen eller en specialpedagogexamen är att läraren eller förskolläraren i övrigt har en examen som ger behörighet att undervisa i skolväsendet. Beroende på vilken typ av examen som läraren eller förskolläraren har, ges olika behörigheter utifrån en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen. Det är alltså lärar- eller förskollärarexamen som styr vilka behörigheter en lärare eller förskollärare kan få, både vad gäller skolformer, årskurser och ämnen. Det innebär att en förskollärare, en grundlärare årskurs 1 3 och en ämneslärare i gymnasieskolan kommer att ges olika behörigheter utifrån en speciallärarexamen, även om de har läst samma speciallärarutbildning. Detta innebär även att Skolverket inte kan meddela någon behörighet alls utifrån en speciallärarexamen om det i grunden inte finns en behörighetsgivande lärareller förskollärarexamen. Vilka utbildningar ger behörighet? Det finns tre utbildningar som ger behörighet att undervisa som lärare i särskolan och specialskolan respektive att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd: speciallärarexamen, specialpedagogexamen och lärarexamen som omfattar en särskild inriktning eller specialisering. Dessa behörigheter kan inte ges grundat på teoretiska examina i specialpedagogik, till exempel en filosofie magisterexamen, eller fristående kurser i specialpedagogik oavsett hur många högskolepoäng utbildningen som helhet omfattar. Behörigheterna är således inte avhängiga antalet högskolepoäng, det avgörande för behörigheten är vilken examen som har avlagts. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 7

8 SPECIALLÄRAREXAMEN Speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) (examensordningen) samt äldre motsvarigheter ger behörighet att undervisa som speciallärare. Med äldre motsvarigheter avses äldre speciallärarutbildningar vid speciallärarlinjens gren 1, 2, 3 samt basdel och fortsättningsdel. Inriktningen på speciallärarexamen avgör om läraren ges behörighet att undervisa i särskolan eller specialskolan. En speciallärarexamen ger alltid behörighet att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd, oavsett inriktning eller specialisering. En speciallärarexamen med inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning eller särskola ger behörighet att undervisa i särskolan samt elever med utvecklingsstörning i specialskolan. En speciallärarexamen med inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning ger behörighet att undervisa elever i specialskolan med sådan funktionsnedsättning som speciallärarexamen är inriktad mot. En speciallärarexamen som antingen saknar specifik inriktning eller specialisering, eller har en annan inriktning än de som nämns ovan, ger behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Behörigheten i särskilt stöd avser då sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. SPECIALPEDAGOGEXAMEN Behörighetsförordningen jämställer vissa specialpedagogexamina med speciallärarexamen. För att en specialpedagogexamen ska jämställas med en speciallärarexamen ska den vara påbörjad före utgången av 2008 och utfärdad senast den 30 juni Anledningen till att endast vissa specialpedagogexamina jämställs med speciallärarexamina är att det under många år inte var möjligt att utbilda sig till speciallärare vid Sveriges universitet och högskolor. År 2007 återinfördes speciallärarutbildningen på nytt. De lärare som utbildade sig till specialpedagoger under den tidsperiod när speciallärarutbildningen inte fanns, kan därför ges samma behörighet som speciallärare. 8 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

9 Även om vissa specialpedagogexamina jämställs med speciallärarexamen meddelas inte legitimation som specialpedagog eftersom denna kategori inte omfattas av legitimationsreformen. En specialpedagogexamen kan ge behörighet som speciallärare, men det är inte möjligt att ges behörighet som specialpedagog. LÄRAREXAMEN MED SÄRSKILD INRIKTNING ELLER SPECIALISERING Kravet på avlagd speciallärarexamen gäller inte för lärare som har en examen som omfattar en inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning. Dessa lärare kan genom sin lärarexamen ges behörighet att undervisa i särskolan respektive specialskolan. En lärarexamen med en inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning ger behörighet att undervisa i särskolan samt elever med utvecklingsstörning i specialskolan. En lärarexamen med en inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning ger behörighet att undervisa elever i specialskolan med sådan funktionsnedsättning som inriktningen eller specialiseringen avser. Denna bestämmelse om undantag från speciallärarexamen gäller enbart behörigheten att undervisa som lärare i särskolan och specialskolan. En sådan lärare kan alltså inte ges behörighet att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Andra lärarexamina som omfattar inriktning eller specialisering mot exempelvis specialpedagogik eller mot specialpedagogisk verksamhet ger följaktligen varken behörighet att undervisa i särskolan, specialskolan eller behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Det är således uteslutande examina med tydlig inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning som omfattas av undantaget. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 9

10 10 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

11 Krav för behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd En förutsättning för att ges behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd är att läraren eller förskolläraren har en speciallärarexamen eller en sådan specialpedagogexamen som jämställs med en speciallärarexamen. Behörigheten att undervisa avser sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. Behörighet ges i skolformer, och i förekommande fall årskurser, utifrån vad den grundläggande lärar- eller förskollärarexamen ger behörighet att undervisa i. Behörigheten ges alltså inte i enskilda ämnen eller ämnesområden. Det är inte heller möjligt att genom kompletterande studier eller lång erfarenhet ges denna behörighet. Nedan följer en tablå över vilken typ av examen som krävs för att ges behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd i respektive skolform och årskurs. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 11

12 Om examen ger behörighet att undervisa i Så följer behörighet i särskilt stöd i Om examen ger behörighet att undervisa i Så följer behörighet i särskilt stöd i Förskolan Förskoleklassen Förskoleklassen Träningsskolan Gymnasiesärskolans individuella program Förskoleklassen Grundskolan åk 1 3 Grundskolan åk 1 6 Sameskolan åk 1 6 Specialskolan åk 1 6 Grundsärskolan åk 1 9 Träningsskolan Gymnasiesärskolans individuella program Grundskolan åk 1 6 Grundskolan åk 1 9 Sameskolan åk 1 6 Specialskolan åk 1 10 Grundsärskolan åk 1 9 Träningsskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program Grundskolan åk 4 9 Grundskolan åk 4 9 Sameskolan åk 4 6 Specialskolan åk 4 10 Grundsärskolan åk 4 9 Träningsskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program Grundskolan åk 7 9 Grundskolan åk 7 9 Specialskolan åk 7 10 Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program Gymnasieskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program Grundskolan åk 4 6 Grundskolan åk 4 9 Sameskolan åk 4 6 Specialskolan åk 4 10 Grundsärskolan åk 4 9 Träningsskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program 12 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

13 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 13

14 Krav för behörighet att undervisa i särskolan En förutsättning för att ges behörighet att undervisa i grundsärskolan, gymnasiesärskolan samt i särskild utbildning för vuxna är att läraren har en inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning i sin speciallärarexamen, specialpedagogexamen eller lärarexamen. Vilka skolformer, årskurser och ämnen som läraren ges behörighet att undervisa i avgörs av lärarens övriga utbildning. Grundsärskolans årskurs 1 6 VILKEN EXAMEN KRÄVS FÖR BEHÖRIGHET? För att ges behörighet att undervisa i grundsärskolans årskurs 1 6 krävs i regel en lärarexamen som är avsedd för undervisning i minst en av grundskolans årskurser 1 3. Lärare med en sådan examen ges behörighet att undervisa i grundsärskolans årskurs 1 6 i de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. Av en ämnesbehörighet i grundskolans årskurs 1 3 följer således motsvarande ämnesbehörighet i grundsärskolans årskurs PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNEN Lärare som inte har en examen avsedd för grundskolans årskurs 1 3, men vars utbildning omfattar ett eller flera praktisk-estetiska ämnen, 2 kan under vissa förutsättningar ges behörighet att undervisa i dem i grundsärskolans årskurs 1 6. Detta gäller för lärare som har en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, eller en examen avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4 9 i grundskolan. För ämnena bild, idrott och hälsa samt musik kan behörighet även ges lärare som är behöriga att undervisa i något av ämnena i grundskolans årskurs 7 9 eller gymnasieskolan Undantaget från denna regel är grundsärskolans ämnen naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen, för vilka det krävs behörighet i grundskolan i samtliga ämnen biologi, fysik och kemi respektive geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. 2. Med praktisk-estetiska ämnen avses ämnena bild, idrott och hälsa, musik, hem- och konsumentkunskap och slöjd 3. Från och med den 1 januari 2015 omfattas även ämnena hem- och konsumentkunskap och slöjd av denna bestämmelse. 14 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

15 Grundsärskolans årskurs 7 9 VILKEN EXAMEN KRÄVS FÖR BEHÖRIGHET? För att ges behörighet att undervisa i grundsärskolans årskurs 7 9 krävs i regel en lärarexamen som är avsedd för undervisning i minst en av grundskolans årskurser 4 6. Läraren ges behörighet att undervisa i grundsärskolans årskurs 7 9 i de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En ämnesbehörighet i grundskolans årskurs 4 6 innebär således motsvarande ämnesbehörighet i grundsärskolans årskurs BEHÖRIGHET GENOM KOMPLETTERANDE STUDIER Lärare som inte har en examen som är avsedd för undervisning i grundskolans årskurs 4 6 kan ges behörighet att undervisa i grundsärskolans årskurs 7 9 om de har kompletterat sin examen med ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng i vartdera ämnet svenska, matematik och engelska samt med något av följande alternativ: samhällsorienterande ämnen om 30 högskolepoäng, i huvudsak jämn fördelning mellan ämnena, naturorienterande ämnen om 30 högskolepoäng, i huvudsak jämn fördelning mellan ämnena, 30 högskolepoäng i ett eller 15 högskolepoäng i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd, eller svenska som andraspråk om 30 högskolepoäng PRAKTISK-ESTETISKA ÄMNEN Lärare som har en examen med inriktning mot arbete i minst en av årskurserna 7 9 i grundskolan kan bli behöriga att undervisa i praktisk-estetiska ämnen 5 i grundsärskolans årskurs 7 9 om ämnena omfattas av lärarens utbildning. Detta gäller även lärare som har kompletterande studier om minst 30 högskolepoäng i ett av dessa ämnen, eller 15 högskolepoäng i två, så länge läraren har en lärarexamen. För ämnena bild, idrott och hälsa samt musik gäller, precis som för grundsärskolans årskurs 1 6, att lärare som är behöriga att undervisa i ett eller flera av ämnena 4. Undantaget från denna regel är grundsärskolans ämnen naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen, för vilka det krävs behörighet i grundskolan i samtliga ämnen biologi, fysik och kemi respektive geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. 5. Med praktisk-estetiska ämnen avses ämnena bild, idrott och hälsa, musik, hem- och konsumentkunskap och slöjd SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 15

16 i grundskolans årskurs 7 9 eller gymnasieskolan även är behöriga i ämnet i grundsärskolans årskurs Träningsskolan BEHÖRIGHET GENOM GRUNDSÄRSKOLANS ÄMNEN Samtliga lärare som har meddelats behörighet att undervisa i ett ämne i grundsärskolan är även behöriga att undervisa i ett eller flera av träningsskolans ämnesområden, om lärarens utbildning är relevant för ett ämnesområde. Behörighet i ett ämnesområde 7 kan med andra ord ges om läraren är behörig att undervisa i grundsärskolan i ett av de ämnen som ingår i ämnesområdet. Estetisk verksamhet, som är en gruppering av ämnena bild, musik och slöjd, kan exempelvis ges om läraren är behörig att undervisa i ett eller flera av ämnena bild, musik eller slöjd i grundsärskolan. Följande ämnesområden finns i träningsskolan. De ämnen som är relevanta för respektive ämnesområde anges inom parentes: Estetisk verksamhet (bild, musik, slöjd) Kommunikation (svenska, svenska som andraspråk, modersmål) Motorik (idrott och hälsa) Vardagsaktiviteter (hem- och konsumentkunskap, samhällsorienterande ämnen) Verklighetsuppfattning (matematik, teknik, naturorienterande ämnen) FÖRSKOLLÄRARE Förskollärare ges behörighet att undervisa i träningsskolans samtliga ämnesområden oavsett vilka ämnen eller kurser som ingår i examen. 6. Från och med den 1 januari 2015 omfattas även ämnena hem- och konsumentkunskap och slöjd av denna bestämmelse. 7. Ett ämnesområde är en gruppering av ämnen 16 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

17 Gymnasiesärskolan Behörighet att undervisa i ett ämne i gymnasiesärskolan ges lärare som är behöriga att undervisa i samma ämne i grundsärskolans årskurs 7 9. I gymnasiesärskolan finns även ämnena dans och teater, som inte återfinns i grundsärskolan. Till skillnad från andra ämnen ges behörighet i ämnena dans och teater om lärarens examen omfattar ämnet, eller om läraren har kompletterande studier i en omfattning om 30 högskolepoäng i ämnet. YRKESÄMNEN För att undervisa i yrkesämnen i gymnasiesärskolan krävs ingen speciallärarexamen, istället krävs att läraren är behörig att undervisa i motsvarande yrkesämne i gymnasieskolan. Gymnasiesärskolans individuella program BEHÖRIGHET GENOM GYMNASIESÄRSKOLAN, GRUNDSÄRSKOLAN ELLER TRÄNINGSSKOLAN Lärare som är behöriga att undervisa i gymnasiesärskolan, grundsärskolan eller träningsskolan är även behöriga att undervisa i gymnasiesärskolans individuella program i ett eller flera ämnesområden för vilka lärarens utbildning är relevant. Gymnasiesärskolans individuella program består av ämnesområden, precis som träningsskolan. Behörighet i ett ämnesområde ges om lärarens utbildning har gett behörighet att undervisa i minst ett av de ämnen som ingår i ämnesområdet. Följande ämnesområden finns i individuella programmet. De ämnen som är relevanta för respektive ämnesområde anges inom parentes: Estetisk verksamhet (bild, musik, slöjd) Hem- och konsumentkunskap (hem- och konsumentkunskap) Idrott och hälsa (idrott och hälsa) Individ och samhälle (samhällsorienterande ämnen) Natur och miljö (matematik, teknik, naturorienterande ämnen) Språk och kommunikation (svenska, svenska som andraspråk, modersmål) SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 17

18 FÖRSKOLLÄRARE Förskollärare som är behöriga att undervisa i träningsskolan ges behörighet att undervisa i gymnasiesärskolans individuella program i motsvarande ämnesområden som förskollärarens utbildning ger behörighet att undervisa i inom grundsärskolan. Ämnesområdena inom de respektive skolformerna motsvarar till viss del varandra i fråga om de grupperingar av ämnen som ett ämnesområde består av. Behörigheten i ett ämnesområde inom individuella programmet styrs därmed av hur väl ett ämnesområde inom träningsskolan kan anses motsvara ett ämnesområde inom individuella programmet. Särskild utbildning för vuxna GRUNDLÄGGANDE NIVÅ En lärare som är behörig att undervisa i ett ämne i någon av grundsärskolans årskurser, är även behörig att undervisa i motsvarande ämne inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. GRUNDLÄGGANDE NIVÅ MOTSVARANDE TRÄNINGSSKOLAN En lärare som är behörig att undervisa i ett ämnesområde i träningsskolan, är även behörig att undervisa i motsvarande ämnesområde inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå motsvarande träningsskolan. GYMNASIAL NIVÅ En lärare som är behörig att undervisa i ett ämne i gymnasiesärskolan, är även behörig att undervisa i motsvarande ämne inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. 18 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

19 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 19

20 Krav för behörighet att undervisa i specialskolan En förutsättning för att ges behörighet att undervisa i specialskolan är att läraren har en inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning i sin speciallärarexamen, specialpedagogexamen eller lärarexamen. Läraren är endast behörig att undervisa elever med sådan funktionsnedsättning som lärarens examen avser. Vilka årskurser och ämnen som läraren ges behörighet att undervisa i avgörs av lärarens utbildning. Krav på behörighet i grundskolan Grundkravet för behörighet att undervisa i specialskolan är att läraren har en examen som är avsedd för arbete i grundskolan eller att läraren blir behörig att undervisa i grundskolan genom annan utbildning. Läraren ges då behörighet att undervisa i specialskolan i motsvarande årskurser och ämnen som ges för grundskolan. Praktisk-estetiska ämnen Lärare som är behöriga att undervisa i ett eller flera av ämnena bild, idrott och hälsa eller musik i gymnasieskolan är dock även behöriga att undervisa i ämnet/ämnena i specialskolans årskurs Från och med den 1 januari 2015 omfattas även ämnena hem- och konsumentkunskap och slöjd av denna bestämmelse. 20 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

21 Fritidspedagoger Vilka fritidspedagogutbildningar är behörighetsgivande? Fritidspedagoger som har en examen som är äldre än grundlärarexamen enligt examensordningen med inriktning mot arbete enbart i fritidshem, kan meddelas lärarlegitimation med behörighet att undervisa i skolväsendet. De fritidspedagogutbildningar som kan leda till en lärarlegitimation är utbildningar från universitet och högskolor. Fritidspedagogutbildningar genomförda på gymnasial nivå ger inte behörighet. Fritidspedagogers möjlighet att undervisa i särskolan och specialskolan Behörigheten för fritidspedagoger att undervisa i särskolan och specialskolan fungerar på samma sätt som för övriga lärare; det är fritidspedagogens utbildning som styr vilken behörighet i ämnen, ämnesområden och årskurser som kan ges i särskolan respektive specialskolan. För att en fritidspedagog ska kunna ges behörighet att undervisa i särskolan krävs även en inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning i speciallärarexamen eller specialpedagogexamen. För att ges behörighet att undervisa i specialskolan krävs en inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning i speciallärarexamen eller specialpedagogexamen. Undervisning som avser särskilt stöd De bestämmelser som reglerar behörighet att undervisa grundat på en äldre fritidspedagogutbildning omfattar inte behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Fritidspedagoger som har en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen som omfattar en annan inriktning eller specialisering än de som nämns ovan kan därför inte ges någon behörighet att undervisa som speciallärare. Nedan följer en tablå över vilka behörigheter som kan ges fritidspedagoger som har en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 21

22 Om fritidspedagogexamen ger behörighet att undervisa i Och läraren har en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen har inriktning mot Så ges följande behörigheter beträffade skolformer (Observera att behörigheten att undervisa styrs av de ämnesstudier som utbildningen omfattar) Grundskolan åk 1 3 Utvecklingsstörning Grundsärskolan åk 1 6 Träningsskolan åk 1 9 Gymnasiesärskolans individuella program Särvux grundläggande nivå Särvux grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan Specialskolan åk 1 4 Grundskolan åk 1 6 Utvecklingsstörning Grundsärskolan åk 1 9 Träningsskolan åk 1 9 Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans individuella program Särvux grundläggande nivå Särvux grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan Särvux gymnasial nivå Specialskolan åk 1 7 Grundskolan åk 1 3 Grundskolan åk 1 6 Grundskolans åk 1 3 eller 1 6 Dövhet eller hörselskada, synskada eller grav språkstörning Dövhet eller hörselskada, synskada eller grav språkstörning Övrig eller ingen inriktning Specialskolan åk 1 4 Specialskolan åk SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

23 Ytterligare behörighet och övergångsbestämmelser Lång erfarenhet av undervisning En lärare, förskollärare eller fritidspedagog som har lång erfarenhet av undervisning i ett ämne eller ämnesområde i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, särskild utbildning för vuxna eller specialskolan kan ges behörighet i ämnet eller ämnesområdet grundat på den erfarenheten. Behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd kan inte ges grundat på lång undervisningserfarenhet. Äldre högskolestudier avsedda att ge en viss behörighet Lärare och förskollärare vars examen är utfärdad före den 1 juli 2011 och som före den 1 december 2013 har kompletterat sin examen med högskoleutbildning som var avsedd att ge en viss behörighet, kan ges den behörigheten. Utifrån denna bestämmelse kan lärare ges behörighet att undervisa i särskolan eller specialskolan om läraren har fullgjort högskoleutbildning som var avsedd för undervisning av ett eller flera ämnen i särskolan eller specialskolan. Detta gäller för samtliga lärare och förskollärare och är inte förenat med ett krav om en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 23

24 För dig som saknar en behörighetsgivande examen Lärare som har en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen med inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning men som inte har en behörighetsgivande examen, kan inte meddelas en lärarlegitimation. 9 Sådana speciallärare och specialpedagoger som sedan den 1 december 2013 är anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna får däremot fortsatt bedriva undervisning som lärare utan legitimation i följande områden: I inriktningen träningsskola inom grundsärskolan I specialskolan om undervisningen motsvarar inriktningen träningsskola inom grundsärskolan På gymnasiesärskolans individuella program I särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå motsvarande träningsskolan Dessa lärare får undervisa i ovanstående inriktningar och skolformer även om de tillträder en ny tjänst som lärare. 9. Exempelvis speciallärare med arbetsterapeututbildning, socialpedagogexamen eller fritidspedagogutbildning från gymnasieskola 24 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

25 För dig som saknar speciallärarexamen med inriktning eller specialisering mot utvecklingsstörning Förlängd övergångsperiod Lärare som anställdes i särskolan eller specialskolan före den 1 juli 2011 får ansvara för undervisningen samt betygssättningen utan legitimation fram till den 30 juni Lärarlyftet II Genom Lärarlyftet II kan lärare och förskollärare läsa hela eller delar av en speciallärarutbildning som leder till en speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Villkoren för att kunna antas till utbildningen är att läraren har en sådan behörighetsgivande examen som krävs för att kunna ges behörighet att undervisa i särskolan, samt att läraren är anställd inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna. SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 25

26 26 SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL

27 Tillämpliga bestämmelser LAGAR Skollag (2010:800) Lag (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) FÖRORDNINGAR Förordning (2011:326) om behörighet om legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen) Legitimation för speciallärare 4 kap. 10 behörighetsförordningen legitimationshandlingen Förutsättningar för behörighet 1 kap. 5 behörighetsförordningen specialpedagogexamen 2 kap behörighetsförordningen behörighet att undervisa i grundsärskolan 2 kap c behörighetsförordningen behörighet att undervisa i specialskolan 2 kap behörighetsförordningen behörighet att undervisa i gymnasiesärskolan 2 kap. 32 behörighetsförordningen behörighet att undervisa inom särskild utbildning för vuxna 2 kap behörighetsförordningen behörighet att bedriva undervisning som avser särskilt stöd 2 kap behörighetsförordningen fritidspedagogers behörighet att undervisa i skolväsendet Ytterligare behörighet och övergångsbestämmelser Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till behörighetsförordningen punkten 9 och 10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till behörighetsförordningen punkten kap behörighetsförordningen SPECIALLÄRARE INFORMATIONSMATERIAL 27

28