Kvalitetsrapport Magelungens skolor

Transkript

1 Stockholm Kvalitetsrapport Magelungens skolor Stefan Berg Skolchef

2 Huvudmannens kvalitetsrapport Magelungens skolor 13/14 Kvalitetsrapporten för Magelungens grundskolor och gymnasium utgår från den verksamhetsplan som upprättades för läsåret 2013/ 2014 och är baserad på den statistik som rektorerna sänt in, den betygsstatistik som finns i vårt skoladministrativa program schoolsoft och de kvalitetsredovisningar, med analyser, som rektorerna lämnat in. Skolchefen har vidare gjort en internrevision på alla våra skolor, utifrån 20 olika punkter.(se bilaga 1 ) Kvalitetsredovisningarna för respektive skola finns att läsa på vår hemsida under varje skolas flik. Inför läsåret så beslutade skolchefen, på uppdrag av styrelsen, att följande fokusområden skulle vara gällande för Magelungens skolor: FOKUSOMRÅDEN FÖR MBC - SKOLORNA Att utveckla det pedagogiska arbetet. Varje skola skall rapportera hur de arbetat med pedagogisk utveckling under året. Utveckling av IT-baserat lärande. Enhetlig dokumentation. Rektorsgruppen ansvarar för att de dokument vi använder är enhetliga. Tydlig, enhetlig och jämförande uppföljning av kunskapsresultaten. Rektorerna ansvarar för att detta görs. Uppfölning av elevenkäter och föräldraenkäter. Rektor ansvarar för att dessa blir gjorda och analyseras. Att likabehandlingsplanen blir ett levande dokument. Dessa fokusområden var alltså mål för året som skolchefen satt upp och det är utifrån dem som kvalitetsrapporten har arbetats fram. Utöver detta så har det givetvis tagits hänsyn till de nationella målen och de långsiktiga mål som finns angivna i verksamhetsplanen. Dessa kallar vi målområden och de återkommer från år till år. (Se bilaga 2). Målområdena är: Rättvis och likvärdig betygssättning. Ökning av antalet godkända betyg och fler betygssatta ämnen. Elevernas trygghetskänsla. Ökad förståelse för neuropsykiatriska diagnoser. Normer och värden. Kunskaper kursmål. Skolornas lokala mål och dess uppfyllelse går att läsa om i skolornas egna kvalitetsrapporter på vår hemsida.

3 Att utveckla det pedagogiska arbetet. Magelungens skolor har sjösatt det pedagogiska utvecklingsprogrammet MUST. Must är ett internt utvecklingsprogram som utarbetats av Magelungens skolutvecklare under ledning av skolchefen. Must står för att undervisningen skall vara meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg. MUST har under året implementerats hos rektorerna och lärarna genom en hel studiedag. Skolutvecklarna har utarbetat en intern utbildning inom MUST som kommer att genomföras under kommande läsår. Ett utbildningstillfälle för nyanställd personal har genomförts. (Se bilaga 3 och 4). Magelungens skolor har arbetat med att scanna av alla elever och genomföra ett läsprojekt där alla skolor har deltagit. Detta för att stimulera läsning eftersom vi vet att läskunnighet är grunden för all inlärning. Det har gjorts en utvärdering av projektet bland de elever som gick ut årskurs nio och resultatet visar på en förbättring inom alla de förmågor som mätts. Magelungen har startat upp en satsning på matematikinlärning genom det s.k mattelyftet. 24 av våra lärare genomgår en tvåårig utbildning, utformad av skolinspektionen. En av våra lärare arbetar som handledare på 20% för de övriga lärarna. Hen har genomgått en utbildning på universitetet genom Skolverkets försorg. Matematiklärarna fortsätter nu med mattelyftet på egen hand med två träffar per termin. Utveckling av IT-baserat lärande Styrelsens uppdrag att arbeta aktivt med IT som pedagogiskt hjälpmedel är igång på alla våra skolor som synes i bilagan med revisionsrapporten kring våra skolor. Vi har också anordnat ett kvällsseminarium där två av de lärare som arbetar aktivt med It höll en föreläsning och en work-shop kring ämnet. Alla skolor har sett till att vi är väl försedda på hårdvarusidan. Skolchef har centralt köpt in Nationalencyklopedin digitalt, vi har sedan tidigare tillgång till ROBOMEMO och vi har centralt införskaffat ett program för bla. talsyntes. Skolorna har också tillgång till digitalt bibliotek med en mängd titlar. Alla skolor använder Schoolsoft som sitt skoladministrativa verktyg, betyg, närvaro, enkäter och inskrivningar. Skolchefen har sedan ht-15 tillsatt en förstelärare med uppdrag att utarbeta en plan för att digitaliserad undervisning och att implementera planen på våra skolor. En lärare har också fått tid för att arbeta med implementering av molntjänster i undervisningen. Enhetlig dokumentation

4 Skolorna har övergått till ett nätbaserat system för att hantera blanketter, draftit. Detta innebär att vi kommer att använda samma blanketter framöver. Systemet ger också tillgång till all lagstiftning inom skolans område och det ingår även en frågefunktion med 48 timmars garanti. Tydlig, enhetlig och jämförande uppföljning av kunskapsresultaten De flesta rektorerna har gjort en jämförande uppföljning av betyg, närvaro och korrelationen mellan betyg och resultat på nationella prov. Däremot så är resultaten svårtolkade och vi kommer inför nästa år att arbeta med att jämföra elevens tidigare resultat med resultatet när det varit hos oss. Vi håller på att utarbeta ett Webb baserat inskrivningsdokument som skall fyllas i vid inskrivning av alla våra elever. Det Webbaserade dokumentet är klart och används idag på skolorna. Forskningsgruppens resultat är ännu inte klara utan kommer att redovisas på nationell nivå i nästa års kvalitetsredovisning. Uppföljning av elevenkäter och föräldrarenkäter Resultaten på årets elevenkäter för grundskolan gällande trygghet/ nöjdhet är mycket goda över lag trots att en skola visar något lägre resultat. Det totala snittet ligger på 3,8 på en 5 gradig skala där 1 är lägst skattning och 5 är högst. Förra årets resultat var ett snitt på 4,10, något högre än årets resultat, men ligger inom felmarginalen. Det är 95 svarande elever, en lite låg siffra. Resultatet på föräldrar enkäten rörande nöjdhet är mycket höga med ett totalt snitt på 4,5 på en 5 gradig skala. Förra årets resultat var också 4,5 i snitt. 82 föräldrar har svarat och det är också en något låg siffra men beror på att det generellt är svårare att få in svar av vårdnadshavare. (Se bilaga 3,6,7). Att likabehandlingsplanen blir ett levande dokument/ Arbetet mot kränkande behandling De flesta av våra skolor har arbetat mycket med likabehandlingsplanen och har implementerat den i verksamheten så att den används i det dagliga arbetet. Skolorna har också arbetat efter mallen problem åtgärd resultat/ analys osv. Vi har arbetat för att planen skall bli mer lättillgänglig för vårdnadshavare och elever.

5 Skolornas likabehandlingsplaner finns att läsa på vår hemsida under respektive skolas flik. Skolchefen har under året fått in tre avvikelserapporter. Alla dessa ärenden har följts upp för att säkra att relevanta åtgärder vidtagits. Antal betyg skall öka på våra skolor. Måluppfyllelse betyg. Antalet satta betyg på våra grundskolor har ökat på våra skolor från 1961 läsåret 13/14 till 2106 satta betyg läsåret 14/15. Det är mycket svårt att utläsa vad detta egentligen betyder eftersom det är så många olika faktorer som påverkar resultatet. Antal elever, elevgruppernas sammansättning osv. Men det kanske går att ändå säga att vårt ökade fokus på betyg och kunskapsresultat har gett en viss effekt. (Se bilaga 4 och 5). Närvaron skall öka på våra skolor. De skolor som har rapporterat sin närvaro och jämfört med läsåret 2012/2013 har alla ökat sin närvaro förutom en skola. Skolorna har i snitt ökat sin närvaro med 6 % jämfört med föregående läsår. Även detta resultat är svårt att säga vad det betyder utifrån samma kriterier som när det gäller betygen. I och med att våra skolor är så små och att elevunderlaget ser olika ut år från år. Alla skolor har en mycket god kontroll på närvaron och följer noggrant upp eventuell frånvaro. Korrelation nationella prov och betyg Rektorerna har jämfört resultaten på alla gjorda nationella prov och vilket betyg eleven sedan fått. Vid en genomgång av resultaten så visar det sig det slår åt bägge hållen, vissa elever får ett lägre betyg än NP resultatet och vice versa. Det som ändå går att se är att det finns en liten tendens till att betygen är något högre än NP resultaten. Det är ingen stor avvikelse och det är kanske en avvikelse som bottnar i att flera av våra

6 elever har mycket svårt att prestera på prov. Det är också de facto så att läraren skall ta hänsyn till allt det arbete som eleven gjort och inte endast prov, vid betygssättning. Vi kan utgå från att våra lärare många gånger hittar alternativa sätt att mäta kunskapsnivå. Sammanfattning Slutsatsen blir att skolorna har arbetat med de fokusområden som sattes upp inför läsåret 2013/ Arbetet med vårt stora utvecklingsarbete för att utveckla vår pedagogik, MUST, har precis kommit igång och det går inte ännu att utläsa några resultat av arbetet. Däremot kan sägas att alla skolor nu använder sig av MUST och att det blivit ett begrepp inom Magelungen. Det resultat som finns från vårt läsprojekt visar på att eleverna har utvecklats inom alla de områden som vi mätt. Det går ännu inte att se några resultat av matematiklyftet. Skolorna har numer tillgång till en enhetlig dokumentation. Många rektorer, men inte alla, har gjort en jämförande uppföljning av resultaten när det gäller betyg, närvaro och korrelation nationella prov och betyg. Vi har mycket goda resultat på nöjdhets- och trygghetsenkäten som våra elever och föräldrar gjort. Det bedrivs ett aktivare arbete med likabehandlingsplanen på våra skolor. Antalet betyg har ökat på våra skolor men det är svårt att dra några slutsatser av detta. Det går möjligen att säga att kanske vårt fokus på kunskapsresultat har gett en viss positiv effekt Närvaron har ökat men det är svårt att även här dra några slutsatser. Vi har kontroll på korrelationen mellan nationella prov och betygen. Det visar en liten tendens till att betygen blir något högre än de nationella proven men den avvikelsen är inte oroande på något vis då det inte går att påvisa att en viss skola skulle ha många sådana avvikelser och att det på alla våra skolor slår åt bägge hållen. Analys Rättvis och likvärdig betygssättning. Det pågår ett arbete på alla våra skolor men det behöver förstärkas på en del skolor. Ökning av antalet godkända betyg och fler betygssatta ämnen. Våra skolor sätter allt fler betyg och alla ämnen erbjuds på alla våra skolor. Vi behöver fokusera än mer på betyg och resultat och lyfta fram

7 det i våra verksamheter. Vissa skolor har inte någon specialpedagog knuten till sig vilket måste vara prioritet att lösa. Lärarbristen börjar märkas på våra skolor och det saknas en del behöriga lärare på våra skolor trots att rektor har arbetat mycket hårt med att lösa problemet. Detta är ett problem som Magelungen inte själv kan lösa utan är ett problem på politisk nationell nivå. Det vi kan göra är att se till att Magelungen är en bra arbetsplats. Skolorna gör ett bra elevhälsoarbete men behöver bli bättre på att dokumentera detta. Några skolor behöver också strukturera sitt elevhälsoarbete på ett bättre sätt. Detta kommer att bli ett av uppdragen till den nya biträdande skolchefen. Elevernas trygghetskänsla. Våra elever upplever en hög trygghetskänsla, generellt. Vissa av våra skolor behöver förbättra arbetet med likabehandlingsplanen. Att göra den till ett levande dokument. Ökad förståelse för neuropsykiatriska diagnoser. Många av våra skolor har mycket nära tillgång till kunskap runt dessa frågor men skolorna behöver uppdatera kunskapen runt dessa diagnoser. Magelungen kommer att starta en internutbildning på 7,5 hp kring denna fråga. Normer och värden. Skolorna arbetar mycket med detta, framför allt de skolor som också har behandling knutet till sig. Däremot så kan skolorna bli bättre på att dokumentera sitt arbete. Några av våra skolor behöver arbeta mer med likabehandlingsplanen för att göra det till ett levande dokument. Skolorna behöver hela tiden arbeta med sitt värdegrundsarbete utifrån att det kommer ny personal till våra skolor. Värdegrunden och bemötande är helt avgörande för framgång med de elever som vi arbetar med. Huvudmannen kommer att ta initiativ i denna fråga under året, det kommer att bli ett uppdrag till den nya biträdande skolchefen.. Kunskaper kursmål. Våra lärare arbetar med att tydliggöra målen för eleverna i de olika ämnena. Detta är ett knepigt arbete och kräver att skolorna arbetar med formativ bedömning. Något som huvudmannen tagit initiativ till genom studiedagar i frågan.

8 Stefan Berg Skolchef Magelungens skolor.