Kvalitetsdokument 2018 Grundskola. Re 339 Mörbyskolan

Transkript

1 Kvalitetsdokument 2018 Grundskola Re 339 Mörbyskolan

2 1 Innehållsförteckning 1 Skolans utvecklingsarbete Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? Vilka är skolans utvecklingsområden kommande läsår? Tillgänglig lärandemiljö för alla elever6 1.4 Alla elever ska ges förutsättningar att nå alla kunskapskrav 7 Re 339 Mörbyskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 2(8)

3 Syfte med kvalitetsdokumentet Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Kvalitetsdokumentet ingår i Utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att få information från grundskolorna om hur de arbetar för att nå de statliga och kommunala målen. Det ska vara utbildnings- och kulturkontoret tillhanda senast den 15 augusti Resultaten används för budget 2019 som tas i Barn- och utbildningsnämndens i början av september. Hur mallen ska användas. De kommunala skolorna använder Stratsys, om inget annat anges. Där finns samma stödfrågor som i detta dokument. De fristående skolorna kan välja mellan att skriva direkt i mallen eller i ett eget dokument. Det finns anvisningar med stödfrågor som ska vara till hjälp när ni analyserar era resultat. Frågorna är ställda för att ge tydligare direktiv så att vi får den information som vi behöver. I vissa anvisningar är det tydligt att stödfrågorna ska besvaras. Kommunala mål Nedan finns de kommunala målen för grundskolan/grundsärskolan listade. Målen är formulerade för att stämma överens med de statliga målen och kommunens övergripande mål. Inriktningsmål för grundskolan I Danderyd ges varje elev i grundskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Grundskolorna i Danderyd har studieresultat om vid varje jämförelse är av högsta nationella klass. Resultatmål som är beslutade i Barn- och utbildningsnämnden Det är en hög andel elever som går ut årskurs 9 och är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram Eleverna i Danderyds skolor har ett genomsnittligt meritvärde som är bland de högsta i Sverige Eleverna i Danderyds skolor lyckas väl i de nationella proven Skolorna i Danderyd stimulerar och utmanar elevens språkliga förmåga Skolorna i Danderyd stimulerar och utmanar elevernas matematiska tänkande Lärarna har hög pedagogisk kompetens Skolorna i Danderyd är aktiva inom lärarutbildningen Skolorna i Danderyd arbetar aktivt med att förebygga skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor Vårdnadshavare och elever får tydlig information om hur eleven utvecklas Eleverna känner sig trygga i verksamheten Arbetsklimatet i Danderyds skolor gynnar elevens utveckling och lärande Strategier i Danderyds kommuns tillgänglighetsplan Re 339 Mörbyskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 3(8)

4 Information om hur skolorna gör sin verksamhet tillgänglig för alla elever ska framgå av kommunen hemsida samt förskolornas och skolornas hemsidor Personal i verksamheterna ska ha kunskap om alternativa pedagogiska strategier, hjälpmedel och alternativa lärverktyg, samt ha förmåga att se alternativa möjligheter för att inkludera och stärka i stället för att acceptera hinder som utestänger Bildnings- och omsorgsförvaltningen i Danderyds kommun Hör gärna av er om ni har några frågor. Petra Dahlström Re 339 Mörbyskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 4(8)

5 2 Skolans utvecklingsarbete 2.1 Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? Ni kan antingen skriva direkt här eller lägga med en utvärdering eller liknande som bilaga. Utvecklingsområde: Elever som behöver stöd och riskerar att inte nå kunskapskraven. Vi har haft lyckade satsningar som det statsfinansierade lärarfortbildningen "Specialpedagogik för lärande" där nio lärare från olika ämnes - och arbetslag har ingått. Vi kommer att fortsätta satsningen i år med ny modul, nya lärare och ny handledare. Även lektionen vi kallat för "försprånget" har varit lyckat och i utvärderingen har både lärare och elever gett högsta betyg. Försprånget innebär att elever som behöver mer förförståelse inför ett arbetsområde eller lektioner får gå en lektion för att gå igenom t.ex begrepp. Detta har inneburit att elever som annars håller sig tysta eller inte tror sig kunna vågar vara med mer i arbetet på ordinarie lektioner. Vi kommer i år att utöka försprånget och ha ämneslärare i språk, SO, matematik och NO. När det gäller elever med frånvaroproblematik har vi delvis lyckats bättre än förra året, vi har jobbat hårt på Lärcentrum med att få elever med hög frånvaro att bli motiverade och att få adekvat undervisning på rätt nivå. Vi har utökat specialpedagogkompetensen under våren och kommer under läsåret att implementera specialkompetensen i arbetslagen, en speciallärare/specialpedagog per arbetslag genom att delvis omorganisera lärcentrum. Utvecklingsområde: trygghet och trivsel Vi har under året haft ett större vuxenteam där en av de ansvariga lärarna har varit sammankallande vilket har strukturerat upp arbetet bättre. Det har varit lyckat att ta med caféansvarig i vuxenteamsarbetet eftersom då ingår personal som har en mer informell roll för eleverna. Vuxenteamet har fortsatt sitt arbete med förebyggande åtgärder. Det har under läsåret varit en tydlig struktur för möten varje vecka för planering av förebyggande åtgärder men även för att fånga upp stämningen på skolan. Hösten 2017 var Mörbyskolan pilotskola i Danderyds kommun för värdegrundsprojektet likaolikametoden. Kartläggning genomfördes under hösten, personal blev utbildade, elever hade en temadag och vårdnadshavare blev medbjudna på en kvällsträff med workshop. Satsningen var lyckad och effektrapporten visade att 100% av personalen är nöjd till mycket nöjd.87,5% av eleverna svarade bra eller jättebra.100% av föräldrarna är nöjd till mycket nöjd med temadagen och utbildningen. Kartläggningen visade att det överlag var tryggt och positivt på skolan men att vi behöver arbeta med att få ner stress, att elever känner att de blir bedömda efter hur duktiga de är och att vi behöver arbeta med att få alla att känna sig inkluderade. På studiedagen 15 mars arbetade hela personalgruppen med att inför läsåret arbeta för att få ner stressen hos elever och att öka måluppfyllelsen, alla ska kunna Re 339 Mörbyskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 5(8)

6 känna att de är delaktiga och kan klara av att gå ut grundskolan och vara förberedda för gymnasiestudier. Vi arbetade med hur vi ska kunna öka inkluderingen och tillgängligheten för alla och hur vi kan arbeta för att digitaliseringsprocessen med bl.a programmering ska bli något positivt. 2.2 Vilka är skolans utvecklingsområden kommande läsår? Ni kan antingen skriva här eller lägga med en arbetsplan/verksamhetsplan eller liknande som bilaga. Tänk på att det som läggs här blir offentligt. Utvecklingsområde : Organisationen kommer att delvis göras om och EHT kommer att decentraliseras ut i arbetslagen genom att speciallärare/specialpedagoger kommer att tillhöra ordinarie arbetslag istället för att vara ett eget arbetslag. En förstelärartjänst har tillsatts för att dokumentera och följa upp detta arbete. Vårt EHT-arbete kommer att utvecklas och som stöd i det kommer EHT att genomgå en nätbaserad kurs i regi av SPSM - Att höja skolans elevhälsokompetens- ett processarbete för likvärdig utbildning. alla matematiklärare kommer att gå en nätbaserad kurs - Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning 7,5 hp som en del i hela skolans digitaliseringsprocess. En förstelärartjänst har tillsatts för att bl.a leda, dokumentera och följa upp detta arbete. 2.3 Tillgänglig lärandemiljö för alla elever Följande ska tas upp i beskrivningen: Hur kartläggs och utvärderas den pedagogiska, sociala och fysiska tillgängligheten av lärandemiljön? Hur har tillgänglighetsarbetet utvecklats under läsåret? Om tillgängligheten inte har kartlagts och utvärderats beskriv vilka förutsättningar behöver skapas för att kunna utvärdera tillgängligheten tidsplan för kartläggningen och utvärderingen inför nästa läsår Kan ni se tecken på att anpassningar i klassrummet gynnar alla elever? Hur kartläggs och utvärderas den pedagogiska, sociala och fysiska tillgängligheten av lärandemiljön? Om tillgängligheten inte har kartlagts och utvärderats beskriv vilka förutsättningar behöver skapas för att kunna utvärdera tillgängligheten tidsplan för kartläggningen och utvärderingen inför nästa läsår Re 339 Mörbyskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 6(8)

7 Tillgängligheten i lärandemiljön blir kartlagt och utvärderat i arbetslag, ämneslag, av EHT och tillsammans med elever och vårdnadshavare. Vi har under läsåret haft kontakt med SPSM och hörselhabiliteringen på Rosenlunds sjukhus samt vårdnadshavare till de elever med hörselnedsättning och följt upp hur arbetet har gått. Kartläggningen av tillgängligheten kan se olika ut, då det gäller det pedagogiska är det framförallt i klassrummet som tillgängligheten ska vara hög, i den ordinarie undervisningen. I skolutvecklingsprojekten TLC och "specialpedagogik för lärande" har tillgängligheten varit i centrum. Undervisningsdiskussioner efter askultationer lärarna sinsemellan har varit lyckad. Från och med ht 18 kommer EHT att vara representerat i alla arbetslag och man kommer på så sätt att ha uppföljning och utvärdering kontinuerligt. Även den sociala tillgängligheten ska vara hög i klassrummet, mentor har ett övergripande ansvar att kartlägga och utvärdera kontinuerligt med sina mentorselever. Trivselenkät görs en gång per år för alla elever och vuxenteamet har ett ansvar att analysera denna. Kurator och skolsköterska har gemensamt ett uppstartsamtal med alla sjuor. Kuratortjänsten är utökad till 100% sedan 2016 och så även skolsköterskan sedan januari 2018 som därigenom har ett utökat anvar för att kartlägga och utvärdera. Som rektor Elever som av olika skäl har svårt att finna trygghet i stora grupper har kunnat få undervisning i Lärcentrum för att vi på så sätt önskat en ökning skolnärvaron. Inför läsår 2018/19 kommer vi att få elever som tillhör grundsärskolan och en av dessa elever är blind. All personal som kommer att arbeta med eleven(speciallärare, lärare, elevassistenter) har under våren gått en kurs på SPSM för att förbereda inför detta. Vi har även haft kontakt med Vasaskolan angående de elever som kommer att läsa enligt särskolan och vi har gjort en organisation runt de eleverna. Den planeringen behöver komma tillstånd tidigare för att organisationen ska kunna anpassas. Hur har tillgänglighetsarbetet utvecklats under läsåret? Om tillgängligheten inte har kartlagts och utvärderats beskriv hur ni arbetar med anpassningar i klassrummet. Kan ni se tecken på att anpassningar i klassrummet gynnar alla elever? Kan ni se tecken på att anpassningar i klassrummet gynnar alla elever? Ja, t.ex. anpassningarna runt eleverna med nedsatt hörsel som stoltassar, akustikplattor, bättre ljus, ljuddämpande gardiner gynnar alla. 2.4 Alla elever ska ges förutsättningar att nå alla kunskapskrav Offentlig statistik hämtas av utbildnings- och kulturkontoret under hösten och presenteras för nämnden. Här vill vi ha er reflektion om hur ni lyckats med det målet. Om inte alla nått alla mål hur har ni analyserat orsakerna? Vilka åtgärder kan ni Re 339 Mörbyskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 7(8)

8 vidta för att förbättra resultatet till nästa år? Hur tillgängliggörs den ordinarie undervisningen via ledning och stimulans och extra anpassningar? Hur får elever som lätt klarar målen ledning och stimulans för att utvecklas ytterligare? Hur tillgängliggörs skolverksamheten för elever i behov av särskilt stöd? Re 339 Mörbyskolan, Kvalitetsdokument 2018 Grundskola 8(8)