Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom. Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen
|
|
- Erik Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildningskontoret Social- och omsorgskontoret: Barn och ungdom Delrapport Södertälje Skolakut Fastställd av styrgruppen Södertälje den 26 oktober 2009 Södertälje den 26 oktober 2009 Monica Sonde, projektansvarig Jan Jönsson, projektledare
2 Innehållsförteckning 1. Projektbeskrivning 3 2. Effektmål 3 3. Projektmål 4 4. Avgränsning 4 5. Verksamheten i siffror under perioden fram till den 1 oktober Viktiga händelser under rapporteringsperioden 5 7. Viktiga händelser under kommande period 6 8. Utvecklingsområden 6 9. Måluppfyllelse Bilder av verksamheten Samarbetsformer 9
3 Sid 3 (10) 1. Projektbeskrivning Södertälje Skolakut är ett samverkansprojekt mellan Utbildningskontoret och Social- och omsorgskontoret i Södertälje kommun. Utbildningsnämnden finansierar projektet utifrån beslut av kommunfullmäktige. Projektet bygger på synsättet att skolan är viktig för en ung människas liv och utveckling liksom att en välfungerande skolgång har stor förebyggande betydelse för att undvika att barn och ungdomar riskerar en negativ utveckling. En central utgångspunkt är också alla myndigheters särskilda och nödvändiga skyldighet att samverka kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Målgruppen för Södertälje skolakuts arbete är skolpliktiga ungdomar i skolår 6 till 9 med antingen ett asocialt beteende som blivit akut ohanterliga för skolpersonalen på grund av hot, våld eller andra kriminella handlingar, eller ungdomar som har hög skolfrånvaro. I den nya tillfälliga skolsituationen ska det bedrivas så mycket skolarbete som är möjligt och läroplanen ska följas. Skolans betydelse för den enskildes livsmöjligheter ska framhållas och förväntningarna på skolprestationer vara lika höga som i en normal skolsituation. Under placeringstiden ska ett förstärkt utredningsarbete pågå inom socialtjänsten och en planering för kommande insatser ska utformas. En pedagogisk kartläggning ska göras av elevens behov och förutsättningar och en långsiktig skollösning tas fram. Modellen ska ge tid att förbereda en bra lösning, utan att ungdomen ska hinna misslyckas ytterligare eller att andra ungdomar och personal blir oroliga. Södertälje skolakuts team består av en speciallärare/teamledare, en specialpedagog, en socialsekreterare och en familjebehandlare. 2. Effektmål - Långsiktigt hållbara sociala och pedagogiska insatser kring den aktuella eleven ska utformas utifrån hans eller hennes behov. - Socialtjänstens utredning ska ske skyndsamt och den pedagogiska kartläggningen fördjupas. - Det ska bli lugnt på skolan efter en akut händelse, både för pedagoger och för elever. Färre elever ska följa efter i ett asocialt beteende. - Eleven ska se sig själv som en lärande individ. - Elever med hög skolfrånvaro ska återgå till en fungerande skolsituation med en giltig närvaro om minst fyra av fem dagar per vecka - Elever som varit föremål för Skolakutens insatser ska nå målen i så många ämnen som möjligt samt bli behöriga att söka nationellt program på gymnasiet
4 Sid 4 (10) 3. Projektmål - Att snabbt kunna agera när en elev begår kriminell handling som skapar oro på skolan, kunna hantera berörd elev och tillsammans med socialtjänsten arbeta fram en mer långsiktig lösning - Att utveckla bra metoder för att i samarbete med socialtjänsten effektivt få elever med hög skolfrånvaro tillbaka till en fungerande skolsituation. - Skolledningen ska kunna få stöd och hjälp när elev begår hot- eller våldshandling som skapar stor oro på skolan. - Efter beslut om akut placering i Skolakuten ska eleven kunna tas emot och få undervisning inom 48 h. - Pedagogisk kartläggning görs av placerad elev och eventuella insatser planeras. - Placerad ungdoms behov av insatser till skydd och/eller stöd ska utredas av socialtjänsten under placeringstiden och eventuella insatser planeras. - För akut placerad elev gäller att pedagogisk kartläggning och socialtjänstens utredning och insatser ska vara klara inom 6 veckor. - Placerad elev ska uppleva att Skolakuten arbetar i nära samverkan med berörd skola och socialdistrikt, för att de insatser som påbörjats ska kunna fullföljas när placeringen i Skolakuten avslutats. - Erbjuda elever i skolår 9 som har haft kontakt med Skolakuten stödundervisning under höstlov, sportlov, påsklov samt delar av sommarlovet. 4. Avgränsning Elever i grundskolans skolår 6 till 9 kan komma ifråga för Skolakutens insatser. Skolakuten är en tillfällig placering och kan inte användas som permanent lösning för elever vars behov redan är utredda, men vars stödbehov inte har kunnat tillgodoses. Barn och ungdomar som blir föremål för omedelbart omhändertagande enligt LVU eller har sådana skydds- och stödbehov att socialtjänsten måste göra en akut placering kan inte komma ifråga för Skolakutens insatser. Undervisning i elevens hem ska ske endast i yttersta nödfall i nära samförstånd med vårdnadshavarna. Skolakuten kan inte arbeta med arbetsmiljön på skolorna. Det ansvarar varje rektor för. Skolakuten kan inte arbeta förebyggande, i syfte att förhindra nyrekrytering av asociala ungdomar och inte heller motverka skolfrånvaro generellt i kommunen. Detta arbetar bland andra skolpersonal, socialsekreterare, fältassistenter, fritidsgårdspersonal och polis kontinuerligt med.
5 Sid 5 (10) Skolakuten omfattar inte elever med exempelvis svår psykiatrisk problematik, där andra insatser är nödvändiga i första hand. 5. Verksamheten i siffror under perioden fram till den 1 oktober Inkomna anmälningar: 91 stycken (varav 14 elever anmälda flera gånger). 15 anmälningar har inkommit från socialtjänsten. 11 skolor har anmält elevärenden. Anmälda flickor: 37 Anmälda pojkar: 49 Klassärenden: 5 Alla anmälningar har samlats i en ärendebank. 15 elevfall har i samband med förnyad kontakt med skolan avförts från ärendebanken efter anmälan, då oron på skolan minskat och man funnit egna lösningar. Inskrivna i verksamheten: Totalt: 17 elever, 1 klass samt 1 konsultation. Flickor: 7 elever Pojkar: 11 elever Skolår: 6: 1 ärende 7: 3 ärenden 8: 9 ärenden (varav 1 konsultation) 9: 6 ärenden (varav 1 klass) Huvudsakligen intagen av frånvaroskäl: 9 elever Huvudsakligen intagen av akuta skäl: 7 elever (samtliga pojkar) Huvudsakligen intagen i väntan på annan skolplacering: 1 elev Klasskonsultation: 1 ärende Konsultation insatser: 1 ärende Skolor som haft elever placerade: 8 skolor Avslutade ärenden t.o.m : 14 ärenden Genomsnittlig placeringstid, skolveckor (av de som avslutats): 8½ veckor En placering har avbrutits i och med socialtjänstens placering (ej medräknad i genomsnittlig placeringstid). 6. Viktiga händelser under rapporteringsperioden - Projektledare anställd och på plats i augusti Rekryteringsprocess och anställning av resterande team klart i oktober
6 Sid 6 (10) - Bildande av tre referensgrupper tillsammans med socialtjänsten, elevhälsan respektive skolledare. - Information vid lednings- och nätverksmöten på Utbildningskontoret och Social- och omsorgskontoret. - Insamling av elevärenden genom besök på skolornas elevvårdsteam. - Beslut om lokal och iordningställande av lokalen. - Projektplanen fastställd av styrgruppen 21 oktober. Planeringsfasen därmed avslutad. - Samtliga teammedlemmar på plats 3 november. - Första elev intagen 6 november. - De första eleverna avslutar sin placering i början av februari. - Besked i april om att två av teamets medlemmar kommer att lämna projektet efter sommaren. Socialsekreteraren går till annan tjänst i kommunen och specialpedagogen kommer att bli mamma under hösten. - Utvärderingsmodell fastställd av styrgruppen i maj och utvärderingsenkäter utsända till berörda parter. - Rekryteringsprocess och anställning av en vikarierande specialpedagog samt en socialsekreterare klart i juni Viktiga händelser under kommande period - Introduktion av nya medarbetare i teamet augusti Familjebehandlaren kommer att utbildas till gruppledare i Komet för föräldrar till ungdomar år under läsåret 09/10. - Föräldrar till elever i skolakuten kommer att erbjudas att Kometutbildning. - Slutrapport färdigställs till Utvecklingsområden - Elevurval och intagningsrutiner. - Handledning till elevernas arbetslag. - Stöd till föräldrarna, med inriktning mot att bli fungerande skolföräldrar. - Återslussningen från skolakuten till en fungerande skolsituation. 9. Måluppfyllelse Det går inte att i denna delrapport göra en fullödig utvärdering av projektets måluppfyllelse, då verksamheten endast varit igång med elever sedan i november Vi kan dock redan nu identifiera några målsättningar som ser ut att infrias och andra som tydliga utvecklingsområden. I samtliga fall som Södertälje Skolakut tagit sig an, utom ett där placeringen fick avbrytas, har elevernas närvaro och studieinsatser ökat radikalt under placeringstiden. I flera fall har en hundraprocentig frånvaro på flera läsår
7 Sid 7 (10) brutits och vänts till nästan full närvaro. Elever som inte haft godkänt betyg i något ämne har läst in hela terminskurser och fått godkänt betyg. Det står klart att det tydliga fokus på studier som råder i verksamheten bidrar till att eleverna ser sig själva som lärande individer efter en tid i skolakuten. En förklaring till att det råder studiefokus i Södertälje skolakuts verksamhet kan vara teamets redan från början högt ställda förväntningar på vad eleverna ska kunna åstadkomma. Skolakuten har utarbetat en aktionsplan för hur elever som uteblir på morgonen eller försvinner under skoldagen ska kontaktas och följas upp. Den går huvudsakligen ut på att snabbt och regelbundet ringa till både elev och vårdnadshavare och motivera eleven att komma till skolan. Personalen ringer oavbrutet hela dagen om så behövs och gör efter någon dags ogiltig frånvaro hembesök. Detta har visat sig vara en framgångsrik modell och hembesök har sällan krävts. Genom det kartläggningsarbete som bedrivs under placeringen i skolakuten får skolan och socialtjänsten en tydligare uppfattning om elevens förutsättningar och behov. En framgångsfaktor för att det ska fungera i skolan tycks vara när skolan har möjlighet att erbjuda en lösning med gedigna stödinsatser för eleven på skolan, med tydligt identifierade personer som engagerar sig i eleven och som eleven kan knyta an till, utifrån det kartläggningsarbete som skolakuten genomfört. Återslussning till klass via studiegård eller mindre grupp på skolan har visat sig mer hållbart än omedelbar återgång till stor klass. En viktig faktor är skolledningens och arbetslagets engagemang för att redan när placeringstiden startar, börja diskutera lösningar så att eleven kan komma tillbaka på ett bra sätt. Det förutsätter en insikt om att eleverna inte repareras under placeringen i skolakuten. Den ger istället skolan tid att hitta bra lösningar. Även om eleverna generellt har ökat sin närvaro i skolan liksom sina studieinsatser under placeringen, har det inte alltid fungerat när eleven sedan kommit tillbaka till skolan igen. Efter några positiva veckor faller en del elever successivt tillbaka i sina gamla negativa beteendemönster. I något fall har situationen till och med förvärrats en tid efter placeringen jämfört med hur det var före placeringen. Flera elever har önskat få gå kvar i skolakuten för en längre tid. Återslussningen till skolan efter placeringstiden i Södertälje Skolakut är det viktigaste utvecklingsområdet för kommande period. Eleverna har tagits in utifrån de anmälningar som inkommit från skolor och socialtjänst. Verksamheterna har snabbt förstått vad det är för elevkategorier skolakuten tar emot. De flesta elever som anmälts har haft stora behov av skolakutens insatser, men i en del fall har problematiken löst sig efter rådgivning vid anmälningstillfället. Prioritering av eleverna har varit nödvändigt. I och med det stora antalet anmälningar som inkom redan under hösten har många elevfall fått prioriteras bort.
8 Sid 8 (10) När det gäller akuta elevärenden har skolakuten kunnat bereda dessa elever plats efter en kortare väntetid. Efter beslut om intag har skolakuten alltid varit beredd att ta emot eleven redan nästa dag, men i flera fall har det varit nödvändigt att förbereda placeringen på skolan under någon dag. Prioriteringar av ärenden har gjorts utifrån följande kriterier: - Om anmälan har inkommit från både skola och socialtjänst. - Endast en akutelev åt gången (även om det vanligtvis har varit två). - Någorlunda jämn fördelning av tjejer och killar i elevgruppen. - Spridning av ärenden mellan skolor och skolår. - Elever med tillsynes olika problematik, för att pröva olika arbetssätt. Det har visat sig svårt att bedöma vilken dignitet ett ärende har enbart utifrån skolans beskrivning och det som socialtjänsten kommit fram till i tidigare utredningar. Mycket har uppenbarats under placeringstiden, i synnerhet vad gäller elever med hög frånvaro. Under kommande period behöver vi utveckla effektivare rutiner för elevintaget, så att platserna utnyttjas fullt ut. Socialtjänstens utredningar av placerade elever har bedrivits skyndsamt och är av hög kvalitet. Mycket i familjernas livssituation har uppdagats som tidigare utredningar inte kommit fram till. Därmed har också adekvata insatser kunnat sättas in i högre grad än tidigare. De pedagogiska kartläggningarna har bidragit till att förtydliga både elevernas styrkor, utvecklings- och behovsområden. I flertalet elevärenden har det saknats tydlig dokumentation från skolgången, i vissa fall helt och hållet. I och med de uppföljningsmöten som hållits kontinuerligt mellan familjen, skolan och socialtjänsten under placeringstiden och den pedagogiska kartläggningen har dokumentationen i ärendena förbättrats. Skolornas och socialtjänstens samverkan kring ärendena har stärkts genom regelbundna uppföljningsmöten i skolakutens regi kring elever under och efter placeringstiden. Det har också blivit tydligt för både elever och vårdnadshavare att skola och socialtjänst jobbar nära varandra för barnets bästa. Föräldrarna till skolakutens elever har ofta stora stödbehov, både vad gäller omsorg och struktur. Familjebehandlarens roll kommer att utvecklas under hösten, då föräldrarna kommer att erbjudas att delta i Kometutbildning. Projektmålet om att ge konsultativt stöd till skolledningar vid skolakuta händelser har inte efterfrågats, men det har inte heller marknadsförts i någon större utsträckning. Diskussioner förs kring att ta fram en handlingsplan för Södertäljes skolor i händelse av grovt våld på skolan.
9 Sid 9 (10) 10. Bilder av verksamheten En del i utvärderingen av projektet Södertälje Skolakut är en enkät riktad till elev, vårdnadshavare, skolledning och elevvårdsteam, lärarlag och socialhandläggare. Enkäten skickas ut c:a en månad efter avslutad placeringsperiod. Eftersom det än så länge är ganska få elever som passerat genom skolakuten är antalet enkätsvar få. Sammanställningen kan dock ge bilder av hur verksamheten fungerar. Eleverna tycker generellt att det varit bra att gå på skolakuten. En del anser att det fungerar bättre nu på skolan, men för andra fungerar det fortfarande dåligt. Flera av eleverna tar upp som positivt att de kunnat få mer hjälp, att det givit dem lugn och ro och att personalen kunnat möta ungdomarna på ett bra sätt. De flesta eleverna upplever att stödet på skolan är dåligt eller obefintligt efter placeringstiden. Föräldrarna är i stort sett nöjda med den hjälp som deras barn fått på skolakuten. De upplever dock inte att deras barn fått något stöd i skolan efter tiden i skolakuten och inte heller att barnets intresse för skolan ökat. Skolledningarnas bild av elevernas situation efter placeringstiden är att det fortsätter att gå dåligt i skolan. Däremot upplever man att samarbetet mellan skola och socialtjänst påverkats i positiv riktning. Placeringen har för många skolor skapat andrum vid en rörig situation och förståelsen och kunskapen om elevernas behov har ökat. Skolakuten skulle behöva bli bättre på att överföra studieresultaten vid placeringens slut och hela lärarlaget behöver engageras i återslussningsplanen. Samtidigt menar några skolledningar att samarbetet med skolakuten tar för mycket av lärarlagens tid. Lärarlagen har svarat i mycket liten utsträckning, men önskar längre placeringstid och att klyftan mellan skolakutens lilla grupp och helklassen i skolan minskas vid utslussningen. Socialtjänsten anser generellt att skolakuten bidragit till att underlätta bedömningen, påskynda utredningen och att det varit positivt för samverkan mellan socialtjänst och skola. Socialtjänsten upplever att den täta kontakten skapat bättre insyn i ungdomarnas liv. Förbättringsområden är hur utslussningen och uppföljningen sker. Det skulle behövas en mellanform i skolan innan eleven börjar gå utan stöd i helklass. 11. Samarbetsformer Teamet har suttit samlat i lokaler i anknytning till Teknikgymnasiet i Södertälje. Detta har bidragit till effektivt arbete med snabbt informationsutbyte och bra samarbetsklimat. En viktig del i teamarbetet är att varje vecka stämma av hur ärendena utvecklar sig och att diskutera vad som ska bli nästa steg, samt att teammedlemmarna samordnar sig kring de olika möten och aktiviteter som ska ske under arbetsveckan.
10 Sid 10 (10) Regelbundna planeringsdagar har ägt rum när eleverna är på lov och dessa har varit mycket värdefulla, då teamet fått tid att reflektera över verksamheten och hur den ska utvecklas vidare. Det har visat sig finnas ett stort behov i teamet av att resonera med någon som står utanför den dagliga verksamheten då den är så intensiv och ibland konfliktfylld att det kan vara svårt att lyfta blicken. Både arbetsledningens placering utanför verksamheten, liksom regelbundna konsultationer med psykolog, fyller därför en viktig funktion. Tre referensgrupper bildades redan vid projektets uppstart i augusti 2008, med socialdistriktens gruppchefer, Elevhälsan (numera Resurscentrum) respektive skolledare. Mötena med dem har varit mycket värdefulla för att ta del av samarbetspartnernas tankar kring verksamheten. Projektledningen har kunnat testa av nya idéer. I referensgrupperna har också eventuella missförstånd kunnat redas ut i ett tidigt skede.
Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA
HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA Innehåll Uppdrag 3 Elevvård definition 3 Målsättning för elevvårdsarbetet 3-4 Aktiviteter/handlingar för en bra elevhälsa 4 Ansvarsfördelning
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014
Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 ÖVERTORNEÅ KOMMUN www.overtornea.se/elevhalsan.shtml 1. Målsättning - Organisera ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen där en tydlig
Läs merHandlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14
Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökåsenskolan Ann Hammarström, rektor Innehåll Grunduppgifter... 4 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar... 4 Verksamhet... 4 Vår vision... 4
Läs merEiraskolans elevhälsoplan
EIRASKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2014-08-13 Eiraskolans elevhälsoplan Utdrag ur Lgr11 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merElevs rätt till utbildning
Elevs rätt till utbildning Varje elev kan och vill Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och andra värden. För att kunna göra det måste eleven
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merArbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans
Läs merHandlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015
Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs mer2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se
2015/2016 Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till föräldrar. Den innehåller
Läs merÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13
ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden Elevhälsa Handlingsplan Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA MÅL Skolans allmänna målsättning enligt skollag, arbetsmiljölag
Läs merElevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merBarnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
Läs merEnheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund
Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund VÅR VISION Fokus på Framtiden Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor Trivsel och Trygghet ger arbetsglädje Detta kompendium
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merHillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen och övriga pedagoger på skolan. Vår vision
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2009/10 1. Inledning Förskoleklassens kvalitetsredovisning har sammanställts av rektor. Underlag för sammanställningen är arbetslagets utvärdering
Läs merRiktlinjer för barn- och elevhälsoarbetet
Riktlinjer för barn- och elevhälsoarbetet Barn och utbildningsförvaltningen Beslutad efter samverkan 2011 Reviderad 2012-09-12 1 INLEDNING...6 2 VISION OCH VÄRDEORD...6 3 VERKSAMHETSIDÈ...6 4 BARN- OCH
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merTionde skolåret - ett utvecklingsprojekt
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden
Läs merBeslut för förskola. i Sandvikens kommun
x Skolinspektionen Beslut Sandvikens kornmun kommun@sandviken.se Beslut för förskola i Sandvikens kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,
Läs merKvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9
Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs merArbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan
20160108 Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan Nivå 1 (se handlingsplanen) Arbetslaget Nivå 2 (se handlingsplanen) Lilla Elevhälsan Bollplank Kontaktlänk Överlämnande av ärenden till elevhälsan
Läs merElevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015
Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra
Läs merBARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE
BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn
Läs merLULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merVälkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merOlika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14
, Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merNäsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Näsums skola Ingrid Andersson, 0456-82 27 30 Ingrid.andersson@bromolla.se TJÄNSTESKRIVELSE 1(11) Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merHandlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun
2014-01-30 1 (5) Kommunförvaltningen Handlingsplan Dnr: UN 2013/372 Ester Alavei Utbildningsspecialist Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun Syftet med handlingsplanen är att skolorna i
Läs merBarn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merHandlingsplan för frånvaro
Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merSkiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016
1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola Rektor: Åsa Karlsson Rektors telefonnummer: 035-152791 Skolområde: Norr Datum: 1 dec 2010 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merSektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA
Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i
Läs merPlan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.
Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter
Läs merELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA
Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410
Läs merUndervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet
1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer 2011-09-01 Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merPITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET
PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET Innehåll Grunduppgifter... 2 Vår vision... 2 Utvärdering... 3 Främjande insatser... 3 Kartläggning... 4 Förebyggande
Läs merStockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor
Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merLikabehandlingsplan samt årlig plan mot kränkande behandling. Åkers skola och Fritidshem. Läsåret 2011/2012. Innehåll
Likabehandlingsplan samt årlig plan mot kränkande behandling Åkers skola och Fritidshem Läsåret 2011/2012 Innehåll Inledning Definitioner och begrepp Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Mobbning
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merLokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10
Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Inledning Vallaskolan är en F-9-skola. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret F-9 och Omegaspåret F-9. Vallaskolan har ett kommunövergripande uppdrag
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merGrimsåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass och grundskola a för planen Rektor: Ewa Hermelin. Likabehandlingsgrupp:
Läs merBjörnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
BJÖRNEKULLASKOLAN Sidan 1 av 9 Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling BJÖRNEKULLASKOLAN Sidan 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Vision Sida 3 2. Definitioner Sida 3 3. Rutiner,
Läs merÖvergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Läs merkuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och
Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Lagens innehåll och syfte: Två gällande lagar skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Den ena är Diskrimineringslagen
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun
2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merHällekis Skola, Fritidshemmet Kullens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hällekis Skola, Fritidshemmet Kullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Ansvariga för planen
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merKvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014
Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...
Läs merTill stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14
SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merBeslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola
Beslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola efter tillsyn av den fristående Hägernässkolan i Täby kommun Täby Friskola AB e-post: info@tabyfriskola.se Rektorn vid Hägernässkolan e-post: karstin.hultman@tabyfriskola.se
Läs merElevhälsa 2014-01-15/CA
2014-01-15/CA Om skolan 1. Österåkers gymnasium grundtankar och riktlinjer 2. Lokal arbetsplan/verksamhetsplan 2013/2014 med prioriterade mål 3. Elevhandbok 4. Personalhandbok 5. Elevhälsa med bl.a. -
Läs merRiktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun
Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess
Läs merBeslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun
Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:
Läs merMADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6. Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering
MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6 Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan för Orrefors Skola år F-6 år 2015-2016 Inledning Planen mot diskriminering, trakasserier
Läs mer2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Läs merTranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all
Läs merStödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?
Stödinsatser i skolan Vad behöver jag som förälder Veta? Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN:
Läs merUtbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun
Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53
Läs merElevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014
Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande
Läs merSTUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium
STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande
Läs merNågra viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).
Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen
Läs merBarn- och Elevhälsoplan
Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam
Läs mer