Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se"

Transkript

1 Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS

2 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är are av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Hälso- och sjukvårdslagen 2009: 979, 2 g och Patientsäkerhetslagen 2010: 659, 6 kap. 5

3 Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Nka Barn som anhöriga 2013:3 Anders Hjern, Lisa Berg, Mikael Rostila & Bo Vinnerljung

4 Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Rapport 3 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet Nka Barn som anhöriga 2014:3 Anders Hjern, Arzu Arat, Mikael Rostila, Lisa Berg & Bo Vinnerljung

5 Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjlighet att följa individer i offentliga befolkningsbaserade register Möjlighet att länka register till varandra (efter godkänd etisk ansökan och sekretessprövning av ansvariga myndigheter) Individer kan efter länkning följas i en rad olika register och kan också följas över tid Ett bra statistiskt underlag och mycket goda förutsättningar för epidemiologisk forskning

6 Anonymiserade analyser av registerdata Patientregistret Dödsorsaksregistret Flergenerationsregistret (koppla föräldrar till barn) Socioekonomiska faktorer (Folk och Bostadsräkningarna, LISA) Betyg och gymnasiebehörighet i årskurs 9 (Åk-9 registret) Utbildningsregistret Registret över lagförda

7 Definitioner Missbruk: huvud- eller bidiagnos vid utskrivning från sjukhus som specifikt indikerar eller annan fysisk eller psykisk sjukdom kopplat till Psykisk sjukdom: vårdtillfälle med psykiatrisk huvuddiagnos som inte är direkt kopplad till Vårdats på sjukhus vid minst ett tillfälle innan barnet fyllt 18 år

8 Varför inneliggande vård på sjukhus? Om en psykisk sjukdom eller ett är så allvarligt att det följs av vård på sjukhus tänker vi att det troligen också påverkat barnet påtagligt Att föräldern får vård på sjukhus innebär också att et blir känt och kan därför vara utgångspunkt för insatser för barnet Ambitionen att endast inkludera barn som verkligen är i behov av information och/eller stöd denna definition ger troligen inte en överskattning, tvärtom underskattar det troligen antalet barn som berörs av föräldrars

9 Barn vars föräldrar är patienter i den slutna s- och beroendevården Hur många är de?

10 Procent av barn födda som har en pappa och/ eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. och/eller psykisk sjukdom under deras barndom. 10,0% 9,0% 8,0% 7,6% 7,0% 6,0% 5,7% 5,0% 4,0% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

11 Procent av barn födda som har en pappa och/eller mamma som haft någon indikation i nationella register på riskbruk av alkohol och/eller narkotika. 18,0% 17,0% 16,0% 15,3% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,8% 4,0% 2,0% 0,0% Alkohol Narkotika Minst en av dessa två

12 Procent av barn födda som har en mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. och/eller psykisk sjukdom under deras barndom. 4,5% 4,0% 3,9% 3,5% 3,3% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,7% 0,6% 0,5% 0,0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

13 Procent av barn födda som har en pappa som vårdats inneliggande på sjukhus pga. och/eller psykisk sjukdom under deras barndom.

14 Hur ser livet ut i ung vuxen ålder?

15 Studiepopulationen Barn födda i Sverige som fortfarande var folkbokförda i Sverige vid 18 års ålder (n= ) Uppföljning från 18 års ålder till 2008 (30-35 års ålder) 8% hade minst en förälder som vårdats på sjukhus för och/eller psykisk sjukdom (innan barnet var 18 år)

16 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder. 30% 25% Kvinnor Män 20% 15% 10% 5% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

17 Inneliggande och/eller öppen vård på sjukhus med diagnos som indikerar alkohol- eller narkotika 16% 14% 12% Kvinnor Män 10% 8% 6% 4% 2% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

18 Mortalitet efter 18 års ålder 3,5% 3,0% 2,5% Kvinnor Män 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

19 Kronisk sjukdom eller funktionshinder enligt inkomster vid års ålder. 12% 10% Kvinnor Män 8% 6% 4% 2% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

20 Sociala skillnader 1. I förekomst av i barnfamiljer

21 Socioekonomisk position (SEP) Baserat på hushållets SEI i Folk och Bostadsräkningen 1990 Hög=Högre och medelhög tjänstemän Medel=Lägre tjänstemän och yrkesutbildade arbetare Låg=Outbildade arbetare Oklassificerade=Övriga

22 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av alkohol hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1,2% 1% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

23 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av psykisk sjukdom hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 12% 10% 9,6% 8% 7,7% 6% 5,3% 4% 4,0% 2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

24 Relativ risk för eget alkohol i åldern år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. JECH 2013) High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

25 Relativ risk för eget narkotika i åldern år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. Addiction 2013) High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

26 Sociala skillnader 1. I förekomst av i barnfamiljer 2. I konsekvenser av et för barnen

27 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder i förhållande till föräldrars högsta utbildning. 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd 5,0% 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

28 Indikation på eget från 18 års ålder i förhållande till föräldrars högsta utbildning. 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

29 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder i förhållande till föräldrars födelseland. 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Missbruk hos en eller två föräldrar Psykisk sjukdom hos en eller två föräldrar Ingen psyk sjd, eller försöjningsstöd 0,0% Två Sverigefödda En Sverigefödd Norden Övriga världen

30 Indikation på eget från 18 års ålder i förhållande till föräldrars födelseland. 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Missbruk hos en eller två föräldrar Psykisk sjukdom hos en eller två föräldrar Ingen psyk sjd, eller försöjningsstöd 1,0% 0,0% Två Sverigefödda En Sverigefödd Norden Övriga världen

31 Utbildning Skolprestationer i åk 9 Postgymnasial utbildning

32 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars eller psykiska sjukdom , ,8 26, ,7 23,1 23, ,2 18, ,3 9,6 Pojkar Flickor 5 0 Inget eller psykisk sjukdom Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Far Mor

33 Procent som avslutat eftergymnasial utbildning år % 50% Kvinnor Män 40% 30% 20% 10% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

34 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 efter föräldrars högsta utbildning och hos en eller bägge föräldrar 45% 42,3% 40% 35% 30% 25% 28,4% 27,9% 20% 15% 14,9% 13,2% Övriga Missbruk 10% 5% 0% 5,6% Grundskola Gymnasium Postgymnasial

35 Procent som avslutat eftergymnasial utbildning år 2008 efter föräldrars högsta utbildning 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd 20,0% 10,0% 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

36 Försörjning Eget arbete Försörjningsstöd

37 Procent som hade inkomst av anställning i november % 90% Kvinnor Män 85% 80% 75% 70% 65% Inget Far Mor eller psykisk sjd alkohol alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

38 Procent som uppbar försörjningsstöd under % 12% 10% Kvinnor Män 8% 6% 4% 2% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

39 Procent som uppbar försörjningsstöd år 2008 efter föräldrars högsta utbildning 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd 2,0% 1,0% 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

40 Kriminalitet Dömd i domstol med påföljd av fängelse, rättspsykiatrisk vård eller skyddstillsyn

41 Betydande kriminalitet: Procent efter 18 års ålder. 30% 25% 20% Kvinnor Män 15% 10% 5% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

42 Socialtjänstens barn Barn i familjer som uppbar försörjningsstöd året innan artonårsdagen Barn som placerats i samhällsvård före tonåren (vanligen på grund av orsaker som har att göra med föräldraskap) Barn som placerats i samhällsvård efter tonåren (ofta på grund av egen kriminalitet eller ) Utgör 18% av hela gruppen av barn som anhöriga

43 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård efter 18 års ålder hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom eller 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Psykisk sjukdom Missbruk

44 Kronisk sjukdom/funktionshinder efter 18 års ålder hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom eller 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Psykisk sjukdom Missbruk

45 Procent utan gymnasiebehörighet för barn till föräldrar med i relation till insatser från socialtjänsten Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Kort tidig barnavård Lång tidig barnavård Standardiserad Ostandardiserad

46 Procent som hade slutfört eftergymnasial utbildning efter erfarenhet av samhällsvård 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Ostandardiserad Standardiserad

47 Procent som uppbar försörjningsstöd efter erfarenhet av samhällsvård 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Psykisk sjukdom Missbruk

48 Procent med betydande kriminalitet efter erfarenhet av samhällsvård 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Psykisk sjukdom Missbruk

49 Slutsatser (1) Att växa upp med psykisk sjukdom och/eller hos föräldrar förknippat med en ökad nivå av psykisk ohälsa och eget i vuxen ålder. Den psykiska ohälsan leder till en lägre förmåga till egen försörjning/arbete och en högre dödlighet.

50 Slutsatser (2) Misslyckande i grundskolan grundlägger den sociala karriären Socialtjänstens barn har den högsta sjukligheten och den sämsta utbildningskarriärren Missbruk och psykisk sjukdom är vanligast i socialt sårbara familjer, men de relativa konsekvenserna är likartade i familjer med hög socioekonomisk position

51 Implikationer Socialtjänsten viktigaste aktören, samhällsvården den viktigaste verksamheten för förändringsarbete; skola och hälsa i centrum. Beroendevården behöver utveckla sitt samarbete med förebyggande verksamheter för barn. Försök med sådana insatser pågår bla i Göteborg och Stockholm Svensk barn- och skolhälsovård behöver utveckla sitt arbete med särskilt sårbara grupper. Socialstyrelsens nyligen publicerade vägledning för BVC är ett steg på den vägen.

52 Tack för uppmärksamheten!

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? 1 Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet. 2013-06-01 Anders Hjern och Helio Adelino

Läs mer

Barn som anhöriga: Hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? Barn som anhöriga: Hur går det i skolan? Lisa Berg Med Dr, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Barn som anhöriga till patienter i vården Hur många är de? (Nka Barn som anhöriga 2013:1, rapport 1)

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder?

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Att växa upp med föräldrar som har sproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder? Nka Barn som anhöriga 2014:4 Rapport 4 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern. barnläkare, professor Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? 2013 Författarna och Nationellt kompetenscentrum anhöriga Nka Barn som anhöriga 2013:1 Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Barn som anhöriga

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning

Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Barn som anhöriga

Läs mer

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Nka Barn som anhöriga 2014:3 Rapport 3 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen

Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Nka Barn som anhöriga 2014:3 Rapport 3 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Nka Barn som anhöriga 2016:1 Rapport 5 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Barn som anhöriga: hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: hur går det i skolan? 2014-01-19 Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete

Läs mer

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Barn som anhöriga: hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms

Läs mer

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barnperspektivet inom Beroendevården Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Barn till separerade föräldrar

Barn till separerade föräldrar 2016-08-30 Barn till separerade föräldrar Hälsa, utbildning och sociala levnadsförhållanden i ett livsloppsperspektiv CHESS Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Lisa Berg & Anders Hjern 2 Sammanfattning

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302793 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Psykiatriöverenskommelse 2014

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv

Läs mer

Barn som anhöriga. Barndag Karlskrona den 29 november Pauline Johansson Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson

Barn som anhöriga. Barndag Karlskrona den 29 november Pauline Johansson Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Barn som anhöriga Barndag Karlskrona den 29 november 2017 Pauline Johansson Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Uppdrag Nka o Nka har uppdrag av regeringen att vara

Läs mer

ANTOLOGI. Att se barn som anhöriga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Hur många barn och hur går det för barnen?

ANTOLOGI. Att se barn som anhöriga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Hur många barn och hur går det för barnen? Hur många barn och hur går det för barnen? Kapitel 5 Barn som anhöriga i vården hur många är de?, Anders Hjern, Helio Adelino Manhica - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar ANTOLOGI Under redaktion

Läs mer

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barnperspektivet inom Beroendevården Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Anhöriga barn Barnet ur olika perspektiv Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Varför är föräldrar så

Läs mer

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års

Läs mer

Barn i samhällsv och utbildning

Barn i samhällsv och utbildning Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg Socialchefsdagarna i Östersund Torsdagen den 28 september 2017 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Parterna samt

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende 2010-10-26 Mats Persson 1 Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om rättspsykiatrisk vård Patientsäkerhetslagen 2010-10-26 Mats Persson 2

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping

Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping Utvärdering av Barntraumateamet i Norrköping Kerstin Bergh Johannesson, Kristina Bondjers, Filip Arnberg, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala Universitet Doris Nilsson, Teresia Ängarne-Lindberg,

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17

Läs mer

1 januari (HSL 2 g )

1 januari (HSL 2 g ) 1 januari 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av

Läs mer

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling. Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL 2015-2018 LS-LED15-0349 (kopplad till Anvisning LS-LED15-0349) 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 09:65 Diarienr: 09/4938 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: 2009-11-03 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Landstingsstyrelsen Kommunstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnder

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE - Hur ser det ut? Vilka är de? Finns överallt Personal i förskola/skola Andra delar av Socialtjänst som inte är enhet för missbruk/beroende

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit 6. Barn vars föräldrar Under år 2003 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 300 sin biologiska pappa. 7 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir det ett

Läs mer

Vårdproduktionsutskottet

Vårdproduktionsutskottet Vårdproduktionsutskottet Ingrid Bergman Ledningsstrateg 046-275 19 01 Ingrid.Bergman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-16 Dnr 1302793 1 (5) Vårdproduktionsutskottet Psykiatriöverenskommelse 2014 Ordförandens

Läs mer

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg. RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader. Bo Hovstadius, Lisa Ericson, Lennart Magnusson. Nka Barn som anhöriga 2015:8

Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader. Bo Hovstadius, Lisa Ericson, Lennart Magnusson. Nka Barn som anhöriga 2015:8 Barn som anhöriga ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Bo Hovstadius, Lisa Ericson, Lennart Magnusson Nka Barn som anhöriga 2015:8 Barn som anhöriga hälsoekonomisk studie av samhällets

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.

Läs mer

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp

Läs mer

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen

Läs mer

ANTOLOGI. Att se barn som anhöriga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Hur många barn och hur går det för barnen?

ANTOLOGI. Att se barn som anhöriga - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar. Hur många barn och hur går det för barnen? Hur många barn och hur går det för barnen? Kapitel 6 Barn som anhöriga - hur går det i skolan?, Anders Hjern, Lisa Berg, Mikael Rostila, Bo Vinnerljung - Om relationer, interventioner och omsorgsansvar

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 4 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Jenni Niska och Elisabet Olofsson

Jenni Niska och Elisabet Olofsson Jenni Niska och Elisabet Olofsson 2014-05-20 Stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av stöd till barn i familjer med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller där våld förekommer 19 lokala och regionala

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Välkommen till seminarium om barn som anhöriga vid svåra händelser

Välkommen till seminarium om barn som anhöriga vid svåra händelser Välkommen till seminarium om barn som anhöriga vid svåra händelser 09.00 Välkommen. Patrik Söderberg ambulanssjukvården i Stockholm Ludmilla von Zweigbergk SLL Social hållbarhet 09.10 Till dig som inte

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Sammanfattning Syftet med rapporten

Sammanfattning Syftet med rapporten Syftet med rapporten Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Hälsa påverkar männi skors välmående, vilket innebär att det är ett mål i sig att alla barn ska må så bra som möjligt. Men god hälsa

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Anhörigstöd det lönar sig

Anhörigstöd det lönar sig Anhörigstöd det lönar sig Anhörigstöd i samverkan - Hur löser vi framtidens utmaningar? Tomelilla den 22 september 2016 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Anhöriga

Läs mer

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Hälso- och sjukvårdsstaben 1 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. t.o.m. Stabschef/Susanne Forslund Landstingsdirektör 2014-08-28 2017-08-28

Läs mer

Barn som är omsorgsgivare

Barn som är omsorgsgivare Barn som är omsorgsgivare Stockholm den 5 december 2018 Rosita Brolin Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland FUB ingår i styrgruppen Medlem i Eurocarers och International Alliance Carers Organisation (IACO)

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående

Läs mer

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk Att växa upp i ekonomisk utsatthet SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk Hur tänker nationalekonomer? Mål: att med begränsade resurser skapa så mycket välstånd som möjligt En viktig komponent i detta är individers

Läs mer

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga 1 (11) Typ: Program Gäller from: 2017-02-23 Version: 2.0 Fastställt: SN 2010-06-09 70, 2013-02-21 12, 2017-02-23 22 NVN 2013-03-15 12, 2017-03-13 23 Uppdateras: 2019-03 Program för stöd till anhöriga 2017-2019

Läs mer

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa 2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt

Läs mer

Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria

Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria Beroendeenheten Minimaria Alkohol och drogrådgivningen Vuxengruppen (socialsekreterare) Boende och boendesociala gruppen Alkohol och drogrådgivningen Minimaria MiniMaria

Läs mer

MÅLGRUPPSINVENTERING

MÅLGRUPPSINVENTERING Barn och Unga, Individ och familjeomsorgen 2014 2015-11-15, Beatrice Jacobsson, Sofie Stener ENS SYFTE OCH MÅL Syftet med målgruppsinventeringen är att få en bild av de - och unga som är aktuella på socialtjänstens

Läs mer