Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård

Transkript

1 Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård

2 ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att var tionde patient med schizofreni som avlider ligger hemma en vecka eller längre innan dödsfallet upptäcks. Deras undersökning visar också att denna utveckling tilltagit över tiden

3 Ekonomisk utveckling Personer med betydande psykisk funktionsnedsättning har fortfarande inte bara klart sämre ekonomiskt utgångsläge, inkomsten har dessutom i princip stått still under en tioårsperiod. Eftersom den övriga befolkningens inkomst har ökat innebär det att den ovan nämnda gruppens ekonomiska resurser faktiskt har försämrats.

4 Arbetsinkomst

5 Disponibel inkomst

6 Ekonomiskt bistånd 5 procent av befolkningen erhåller ekonomiskt bistånd. Motsvarande siffra för personer som uppgivit rörelsehinder är drygt 9 procent, medan bland dem med psykisk funktionsnedsättning hela 23 procent får ekonomiskt bistånd.

7 Ekonomiskt stöd Ekonomiskt stöd från närstående, anhörig eller släkting är vanligast för personer med psykisk funktionsnedsättning bland de grupper vi har jämfört. Siffran för övriga funktionsnedsatta ligger nära siffran för befolkningens genomsnitt.

8 Utbildning Personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland gruppen som endast har grundskoleutbildning och då det gäller eftergymnasial utbildning är de underrepresenterade.

9 Läge påp arbetsmarknaden Få personer med funktionsnedsättning kommer in på arbetsmarknaden och de flesta omfattas därmed inte heller av socialförsäkringssystemet, vilket gör dem ännu mer utsatta.

10 Läge påp arbetsmarknaden De har en lägre arbetsmarknadsanknytning än befolkningen i stort och det är vanligare att dessa personer har ekonomiskt bistånd. Inom gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning är det drygt fem gånger så vanligt.

11 Boende Personer med funktionsnedsättning bor i högre utsträckning än andra i hyresrätt. De har också något högre boendekostnad per kvadratmeter än andra grupper.

12 Somatisk vård v och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom Personer med psykisk sjukdom har sämre somatisk hälsa än övriga och dör i förtid. En studie redovisar hälsoutfall, inklusive dödlighet vårdåtgärder läkemedelsanvändning

13 Kohortstudie (registerbaserad) Urval patienter samtidig Patienter psykisk sjukdom uppföljningstid - hälsoutfall - vårdåtgärder Minst 2 slutenvårdstillfällen p.g.a. psykiatrisk diagnos 10 år före urval: 1) depression/ångest 2) psykos 3) alkohol 4) narkotika relativa risker beräknas (poisson regression)

14 Stroke Urval patienter (Patientregistret) vårdtillfällen psykisk sjukdom förstagångsstroke/tia Patienter samtidig psykisk sjukdom uppföljningstid karotiskirurgi (30 dagar) dödlighet (6 månader)

15 Karotiskirurgi vid stroke n(total n) IRR (95% CI) Referens ( ) 1.0 Depression/Ångest 12 (2 257) 0.5 ( ) Psykos 7 (945) 0.6 ( ) Alkohol 11 (1 377) 0.5 ( ) Narkotika 1 (240) 0.4 ( ) Justerat för kön, ålder och samsjuklighet (psykisk sjukdom och missbruk)

16 Dödlighet vid stroke n (total n) IRR (95% CI) Referens ( ) 1.0 Depression/Ångest 356 (1 905) 1.5 ( ) Psykos 139 (814) 1.8 ( ) Alkohol 143 (1 152) 1.8 ( ) Narkotika 25 (199) 1.8 ( ) Justerat för kön, ålder och samsjuklighet (psykisk sjukdom och missbruk) Självmord och skadehändelser med oklar avsikt exkluderade

17 Amputation till följd av diabetes n(total n) IRR (95% CI) Referens 556 ( ) 1.0 Depression/Ångest 22 (2 932) 4.0 ( ) Psykos 1 (2 234) 0.4 ( ) Alkohol 14 (2 339) 4.6 ( ) Narkotika 6 (654) 8.8 ( ) Justerat för kön, ålder och samsjuklighet (psykisk sjukdom och missbruk)

18

19

20 Stadium bröstcancer (åldrarna år) andel patienter (%) stadium

21 Slutsatser Psykisk sjuka riskerar tidig död och sämre hälsa än övriga patienter med somatisk sjukdom Läkemedelsanvändningen lägre Somatisk sjuklighet hos psykiskt sjuka upptäcks senare eller undgår behandling av olika skäl Men också, när väl kontakt med vården får inte lika vård