Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL"

Transkript

1 Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL LS-LED (kopplad till Anvisning LS-LED ) 1

2 Innehållsförteckning 1. RIKTLINJENS SYFTE BAKGRUND BARN BEHÖVER INFORMATION, RÅD OCH STÖD LAGAR OCH BARNETS RÄTTIGHETER STYR ARBETET DEFINITIONER OCH FÖRTYDLIGANDE AV BEGREPP HUVUDMÅL EFFEKTMÅL FRÅN ORD TILL HANDLING... 5 Strategiskt stöd och uppföljning för riktlinjens genomförande... 5 Bilaga 1 LAGAR OCH STÖDJANDE DOKUMENT

3 1. RIKTLINJENS SYFTE Med utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 2g syftar detta dokument till att tydliggöra Landstinget Sörmlands, verksamheters och anställdas, ansvar för det närstående barnets (0-18 år) rätt till information, råd och stöd. 2. BAKGRUND 2.1 BARN BEHÖVER INFORMATION, RÅD OCH STÖD Varje år drabbas många barn och unga av att någon i deras närhet blir allvarligt sjuk, skadas, eller dör. Dessutom lever många barn med anhöriga som har missbruksproblematik, kronisk sjukdom och/eller funktionsnedsättning. 1 Barn och unga i dessa situationer riskerar att påverkas negativt av de vuxnas och sin egen oro samt förändringar i vardagen. Det kan ibland innebära orimligt stort ansvarstagande, kanske bristande omsorg och svåra upplevelser. Forskning visar att barns mående påverkas både på kort och på lång sikt när en närstående drabbas av något av det ovan beskrivna. Information, råd och stöd till dessa barn är avgörande när det gäller att minska risken för att barnets hälsa och utveckling ska påverkas negativt. Påfrestningen som det kan innebära för familjen att uppleva eller leva med svår sjukdom eller beroendeproblematik kan dessutom påverka föräldrars möjligheter att ge barnen stöd I dessa sammanhang är det varje barns rätt att bli uppmärksammat och få den information och det stöd som hon eller han behöver. Tidigare studier har visat på att barns behov som närstående försummats eller glömts bort i vården. Skälen varierar, men forskningen säger bl.a. att det sker på grund av bristande rutiner och osäkerhet hos personalen. Hälso- och sjukvårdens strukturer och tradition tillåter sällan att man följer barn som närstående över tid, trots att kunskap finns om krisreaktioner och dess varierande förlopp. Barnets reaktioner kan komma i både nära relation till det allvarliga som hänt, eller vid en annan tidpunkt i livet. Här behöver landstinget arbeta för att möta dessa barn oavsett när reaktioner och behov av information och stöd uppstår. En av de största utmaningarna i arbetet med barns behov som närstående är att de patientnära verksamheterna på ett medvetet och strukturerat sätt strävar efter ett ökat familjeperspektiv utifrån en personcentrerad vård. Detta förutsätter utvecklingsarbete och samarbete både inom vården och med externa aktörer LAGAR OCH BARNETS RÄTTIGHETER STYR ARBETET Den 1 januari 2010 infördes bestämmelsen 2g i HSL för att stärka barnets rätt när de är anhöriga. Den säger: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. 1 Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Hjern/Manchina, NKA Barn som anhöriga 2013:1 2 Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom hur ser livet ut i ung vuxen ålder?, Hjern/Araat/Vinnerljung, NKA Barn som anhöriga 2014:4 3 Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen. Hjern/Arat/Rostila/Berg/Vinnerljung, NKA Barn som anhöriga 2014:3 4 Unga omsorgsgivare. Nordenfors/Melinder/Daneback, NKA Barn som anhöriga 2014:5 5 Barn som anhöriga. Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider, Socialstyrelsen art.nr

4 Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnets varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Redan 2011 beslutade Landstinget Sörmland att verksamheternas ansvar enligt HSL 2g inte kan begränsas till enbart om barnets förälder drabbas av de i lagen uppräknade tillstånden. Alla barn som har någon nära sig som möter den sörmländska vården ges därför rätten att få information, råd och stöd när de är anhöriga (ex. syskon, mor/farföräldrar, nära släkt/vänner). Utgångspunkten för ställningstagandet är barns rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Där ges varje barn rätt till: god och jämlik hälsa (artikel 2, 23, 24) förutsättningar att leva ett fullvärdigt liv, där såväl skydd av barnet som förutsättningar för delaktighet inkluderas (artikel 6, 12, 18, 19, 39) Genom att inta ett rättighetsperspektiv på situationer där barn är anhöriga i patientnära verksamheter förstärker landstinget sitt arbete med att vara en hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och inkluderande samhällsaktör. I Landstinget Sörmland är därför anhörigbegreppet, när det gäller barn och unga, breddat och målgruppen för insatserna benämns barn som närstående. (För utförligare beskrivning av berörda lagar och styrande dokument, se bilaga 1) 3. DEFINITIONER OCH FÖRTYDLIGANDE AV BEGREPP Barn som närstående en breddad definition Barn har rätt till information, råd och stöd när någon dem närstående har allvarlig fysisk sjukdom/skada/funktionsnedsättning (med allvarlig menas att sjukdomen/skadan/funktionsnedsättningen är av sådan art att den över tid kan påverka barnets utveckling och vardag) psykisk störning/sjukdom/funktionsnedsättning missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel (här menas narkotika och/eller medicinmissbruk) eller om den närstående oväntat avlider. Det är barnet och dess vårdnadshavare som har tolkningsföreträde om vem som för barnet betraktas som närstående. Patientnära verksamheter Begreppet innefattar Folktandvården Sörmland, verksamheter inom hälso och sjukvårdsförvaltningen, Karsuddens sjukhus, Hälsoval samt privata vårdgivare som har avtal eller samarbete med Landstinget Sörmland. Särskilt beakta I HSL 2g finns skrivningen särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd. Skrivningen ställer krav på berörd personal att i alla patientmöten aktivt efterfråga om det finns barn som närstående, samt att hantera barnets behov av information, råd och stöd utifrån barnets bästa. Barnperspektiv Är ett tvådelat begrepp. Å ena sidan innebär det att ha en medvetenhet om sitt eget vuxna perspektiv på barn och på vilken grund verksamheten tar ställning till vad som är bra för barn. Å andra sidan ställer barnperspektivet också krav på vuxna att försöka se möten, skeenden, beslut och konsekvenser med barnets ögon, genom att göra barnet delaktigt. Barnkompetens I arbetet med barnets rätt som närstående innebär barnkompetens först och främst att se, möta och lyssna till barn i den dagliga verksamheten. Det är angeläget att i mötet informera och stödja barnet utifrån dess ålder och mognad. 4

5 4. HUVUDMÅL Landstingets patientnära verksamheter har tagit fram och infört en verksamhetsanpassad handlingsplan med tillhörande rutin för arbetet med HSL 2g Chefer och anställda har god kännedom om handlingsplan och rutiner 5. EFFEKTMÅL Varje barns behov av information, råd och stöd uppmärksammas och beaktas när de är närstående till någon i patientnära verksamheter Risken för ohälsa har minskat hos barn när de är närstående till någon i patientnära verksamheter Föräldrar/vårdnadshavares behov av stöd uppmärksammas och beaktas när det gäller ansvaret för barnets välmående och trygghet i situationer där barn är närstående 6. FRÅN ORD TILL HANDLING Utifrån ovan uppsatta mål kompletteras riktlinjen med en anvisning beslutad av landstingsdirektören. (LS-LED ) Där beskrivs aktiviteter för genomförandet, kopplat till ansvarsnivåer och särskilda funktioner. I anvisningen ges också stöd för framtagande av verksamhetsanpassad handlingsplan. Strategiskt stöd och uppföljning för riktlinjens genomförande Råd Barn som närstående Strategiskt stöd för landstingets arbete under riktlinjens giltighetstid ges av Råd Barn som närstående. För rådets uppdrag, sammansättning och finansiering se anvisningen. Styrgrupp för rådets arbete är landstingsdirektören och dennes tjänstemannaledning. Rådet avrapporterar arbetet en gång per år genom en årlig verksamhetsplan och verksamhetsberättelse, och därutöver vid behov. Uppföljning Landstingsstyrelsen ansvarar för att efterfråga resultat och följa upp förvaltningens arbete med riktlinjen. Revidering av riktlinjen Rådet Barn som närstående ansvarar för att årligen säkerställa riktlinjens giltighet och sakinnehåll. Riktlinjen revideras senast Ansvarig för revidering är landstingsdirektören. 5

6 Bilaga 1 LAGAR OCH STÖDJANDE DOKUMENT Nedan följer en kort sammanställning av de lagar och styrande dokument inom sakområdet som utgör grund för landstingets ställningstaganden och formuleringar. Listan är formerad i alfabetisk ordning. FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s Konvention om barnets rättigheter är ett folkrättsligt bindande dokument som beskriver barns och ungas politiska, medborgerliga, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Konventionen ger uttryck för samhällets syn på barn och barndom och vilar på fyra grundprinciper; Barnets rätt att inte diskrimineras (artikel 2) Barnets bästa ska komma i främsta rummet (artikel 3) Barnets rätt till liv och utveckling (artikel 6) Barnets rätt att få komma till tals, uttrycka sina åsikter och få dem respekterade (artikel 12) Enligt konventionen ska offentlig verksamhet särskilt beakta sitt ansvar för att prata med, lyssna till, respektera och beakta det som barn och unga har att förmedla. Föräldrabalken Huvudregeln när det gäller vårdnadshavarnas ansvar för barnet regleras enligt 6 kap. föräldrabalken (FB). I 6 kap. I 1 FB sägs att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. De ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kränkande behandling. Den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda, enligt 6 kap. 2. Vårdnadshavaren har, enligt 6 kap 11, rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska också i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Barnet ska således ha ett medinflytande som med tiden tangerar eller, under vissa omständigheter, övergår till ett självbestämmande. HSL Hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål är en god vård på lika villkor för alla patienter. För att tydliggöra patientnära verksamheters ansvar när det gäller barn som närstående beslutade Sveriges Riksdag om ett tillägg i HSL Tillägget trädde i kraft och säger: HSL 2 g Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har 1. en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med plötsligt avlider. Patientlagen (2014:821) Den 1 januari 2015 trädde en ny Patientlag i kraft. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. I kap.5 3 sägs att: Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformning och genomförande av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt inte hindrar detta. Patientsäkerhetslag (2010:659) Patientsäkerhetslagen lyfter fram att även närstående till patienter ska uppmuntras att involveras i patientsäkerhetsarbetet. I 6 kapitlet 5 lyfts också skrivningarna från HSL 2g om barn som närstående, samt ansvaret att uppmärksamma och anmäla om barn misstänks fara illa (SoL kap 14). Dessutom lyfter lagen i 6 kap. 8 hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för att visa närstående hänsyn och omtanke när patienter avlider. 6

7 Socialtjänstlagen Alla i offentlig verksamhet som direkt eller indirekt möter barn, ungdomar och föräldrar har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa, enligt Socialtjänstlagen 14 kap. Det kan tex handla om omsorgssvikt från de vuxna, eller barnets rätt till, och behov av, skydd. Det är det enskilda barnets behov och rättigheter som är utgångspunkt för om anmälan ska göras. Socialstyrelsens kvalitetsföreskrift God vård I 1 står under Bemötande av patienter, att ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner så att patientens värdighet och integritet respekteras, patienten och närstående visas omtanke och respekt oavsett t.ex. ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning, och att patienten och närstående informeras och görs delaktiga om det inte finns hinder för detta enligt sekretesslagen (1980:100) eller Patientsäkerhetslagen. (2010:659) Socialstyrelsens Meddelandeblad 2010/4 Texten i meddelandebladet bygger i huvudsak på prop 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor mm, SOU 2006:100 Ambition och ansvar samt Socialstyrelsens handbok Anmälningsskyldigheten om missförhållanden som rör barn (2005). Meddelandebladet redogör framförallt för frågor om sekretess och tystnadsplikt runt barn som närstående kopplat till HSL 2g. Här lyfts tydligt fram barnets rätt att kommat till tals och vara delaktig. WHO:s definition av palliativ vård WHO beskriver palliativ vård som ett förhållningssätt som förbättrar livskvaliteten för patienter och deras familjer som står inför problem förknippade med livshotande sjukdom. Detta görs genom att förebygga och lindra lidande samt tidigt identifiera och behandla smärta och andra problem såsom fysiska, psykosociala och andliga problem. När det gäller närståendes situation och palliativ vård uttrycker WHO att den palliativa vården ska: erbjuda ett stödsystem för att hjälpa familjen under patienternas sjukdom och i sin egen sorg använda teamets resurser för att möta behoven hos patienter och deras anhöriga, inklusive sorgerådgivning om så behövs ( 7

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Hälso- och sjukvårdsstaben 1 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. t.o.m. Stabschef/Susanne Forslund Landstingsdirektör 2014-08-28 2017-08-28

Läs mer

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående. Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.. Åsa Stålhane, samordnare för landstinget Sörmlands barnrättuppdrag Barns och ungas rätt till stöd som närstående skärptes

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio. Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Främja. Säkerställa. Bevaka. Barnets rättigheter

Främja. Säkerställa. Bevaka. Barnets rättigheter Främja Säkerställa Bevaka Barnets rättigheter Handlingsplan kopplad till landstingets Riktlinje för arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-2017, LS-LED 12-419. Beslutad av Landstingsdirektören

Läs mer

5 28/13 Barns ratt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

5 28/13 Barns ratt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård LANDSTINGET SORMLAND Hållbarhetsnämnden PROTOKOLL DATUM 2013-10-30 DIARIENR HBN13-001-10 5 28/13 Barns ratt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård Behandlat av 1 Hållbarhetsnamnden

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

1 januari (HSL 2 g )

1 januari (HSL 2 g ) 1 januari 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010 Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Verksamhetschefer Hälso- och sjukvårdspersonal Nr. 7/2010 September 2010 Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård Barnets rättsliga ställning inom hälso- och

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga 1 (11) Typ: Program Gäller from: 2017-02-23 Version: 2.0 Fastställt: SN 2010-06-09 70, 2013-02-21 12, 2017-02-23 22 NVN 2013-03-15 12, 2017-03-13 23 Uppdateras: 2019-03 Program för stöd till anhöriga 2017-2019

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för anhörigstöd Innehåll Syfte och mål... 3 Syfte...3 Mål...3 Målgrupp för riktlinjen... 3 Lagstiftning... 3 Socialtjänstlagen...3

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum 2011-03-17 Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN

Läs mer

Lagstiftning och samverkan

Lagstiftning och samverkan Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se

Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun orebro.se SOCIALFÖRVALTNINGENS VÄRDEGRUND UR ETT BARNPERSPEKTIV: Vi stödjer barn i deras vardag. Vi är till för

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården 1(7) Landstingets kansli Ansvarig Linda Frank, utredare Titel Fastställt 2012-10-05 Reviderat Mats Bojestig Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården Inledning Varje år drabbas många

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Utbildningsplan barnets rättigheter för Landstinget Uppsala Län

Utbildningsplan barnets rättigheter för Landstinget Uppsala Län sid. 1 Upprättad 141117 av Martin Price, Länsbarnombudsman i Uppsala Beslutad i landstingsstyrelsen Uppsala 141124. Utbildningsplan 1. Bakgrund och giltighet. sid 1-2 2. Översikt utbildningsbehov, som

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Information anhörigstöd 2015

Information anhörigstöd 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN Katharina Johansson, katharina.johansson@kil.se INFORMATION 2015-05-19 Information anhörigstöd 2015 SOCIALNÄMNDEN I KILS KOMMUN KIL1000, v1.0, 2013-06-14 Sida 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten

Läs mer

Anhörigstöd. Information till anhörig-, brukar- och patientorganisationer

Anhörigstöd. Information till anhörig-, brukar- och patientorganisationer Anhörigstöd Information till anhörig-, brukar- och patientorganisationer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Det ungdomsvänliga mötet. Ungdomars rä, i vården

Det ungdomsvänliga mötet. Ungdomars rä, i vården Det ungdomsvänliga mötet Ungdomars rä, i vården AFS Adolescent Friendly Services Mötas med respekt Uppleva a7 man lyssnar Känna a7 problemet tas på allvar Vad vill vi på vår mo7agning? Vi vill göra besöket

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

Arbete med närstående

Arbete med närstående Sida 1 av 10 Arbete med närstående lokal instruktion Sida 2 av 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. NÄRSTÅENDE... 3 3. MINDERÅRIGA NÄRSTÅENDE... 4 3.1 SOCIALTJÄNSTLAGEN OROSANMÄLAN... 4 3.2 INFORMATION,

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

Information om patientsäkerhetslagen

Information om patientsäkerhetslagen Information om patientsäkerhetslagen Inflytandesamordnare för patienter och närstående Inflytandeombud för patienter och närstående Barnsamordnare. Barnombud Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Utbildning BHV juridik

Utbildning BHV juridik Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål Hälsa Lärande Trygghet Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret Våra övergripande mål På Förskolan Äventyret arbetar vi aktivt för att alla barn ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt.

Läs mer

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Frågar man inget får man inget veta Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn Bakgrund Anhörig organisation vårt uppdrag Föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer