Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Transkript

1 Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor

2 Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa individer över tid i offentliga befolkningsbaserade register Möjlighet att länka register till varandra (efter godkänd etisk ansökan och sekretessprövning av ansvariga myndigheter) Ett bra statistiskt underlag och mycket goda förutsättningar för epidemiologisk forskning

3 Rapport 1: Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

4 Anonymiserade analyser av registerdata Patientregistret (alla patienter som vårdats i sluten, inneliggande vård) Dödsorsaksregistret Koppla föräldrar till barn (Flergenerationsregistret) Socioekonomiska faktorer (Folk och Bostadsräkningarna, LISA) Två olika analysmodeller och populationer 1. Någon gång under barndomen, hur många barn talar vi om? Barn födda i Sverige (dödsfall: ), från födseln till 18 år 2. Under ett specifikt år, hur många barn talar vi om då? Alla folkbokförda barn (0-17 år) i Sverige Här beräknades ett genomsnittligt värde per år.

5 Definitioner Missbruk: huvud- eller bidiagnos vid utskrivning från sjukhus som specifikt indikerar missbruk eller annan fysisk eller psykisk sjukdom kopplat till missbruk Psykisk sjukdom: vårdtillfälle med psykiatrisk huvuddiagnos som inte är direkt kopplad till missbruk Varför inneliggande vård på sjukhus? Om en psykisk sjukdom eller ett missbruk är så allvarligt att det följs av vård på sjukhus tänker vi att det troligen också påverkat barnet Förmodligen inte ett enstaka tillfälle utan pågått under en längre tid Ambitionen att endast inkludera barn som verkligen är i behov av information och/eller stöd denna definition ger troligen inte en överskattning

6 Procent av barn födda som har en pappa och/eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. missbruk och/eller psykisk sjukdom någon gång under barndomen. 10,0% 9,0% 8,0% 7,8% 7,0% 6,0% 5,7% 5,0% 4,0% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre Under ett enskilt år handlade det om ca barn

7 Procent av barn födda som har en pappa och/eller mamma som haft någon indikation i nationella register på riskbruk av alkohol och/eller narkotika (tillkommer: vård i öppenvård, dömd i domstol för rattonykterhet eller narkotikabrott). 18,0% 17,0% 16,0% 15,3% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,8% 4,0% 2,0% 0,0% Alkohol Narkotika Minst en av dessa två

8 Antidepressiv medicinering hos biologiska föräldrar under åren i relation till barnets ålder det aktuella året. Årsincidens. 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% Far Mor 4,0% 2,0% 0,0% Under ett genomsnittligt år hade 11% av barnen en mamma och 5,5% en pappa som behandlats med antidepressiva läkemedel

9 Andel av mödrar med missbruk som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 80% 70% 60% 60,3% 52,9% 68,4% 63,6% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

10 Andel av fäder som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 60% 56,4% 50% 49,8% 40% 30% 30,6% 30,4% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

11 Barn som förlorat en förälder: Andel av barn födda som förlorade minst en förälder innan de fyllde 18 år efter dödsorsak. (1/1 000) 30,0 25,0 24,1 Dödsfall per ,0 15,0 10,0 10,7 16,4 8,5 Far Mor 5,0 0,0 Alla dödsfall 4,7 1,5 Säkerställt eller misstänkt självmord 3,1 0,7 Olycka/Våld Övriga 3.4% av barnen födda förlorade minst en förälder Under åren ca 3,500 barn årligen Varav barn som förlorat en förälder pga plötslig, oväntad död

12 Barnets ålder vid faderns dödsfall efter dödsorsak. 100% 90% 80% 70% 36,7% 27,9% 60% 50% 40% 30% 20% 48,4% 31,0% 34,9% 32,4% 55,5% 29,7% 12-17år 6-11 år 0-5 år 10% 0% 20,6% 28,4% 39,7% 14,7% Alla dödsfall Säkerställt eller misstänkt självmord Olycka/Våld Övriga

13 Procent av barn födda i Sverige som har en pappa och eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. alkoholmissbruk, efter ursprung 7% 6% 5,8% 5% 4% 3% 2,5% 2% 1% 1,8% 1,3% 0% SV NO EU UE Föräldrar födda i Europa och utanför Europa vårdades mer sällan på sjukhus pga missbruk Däremot föräldrar med annat nordiskt ursprung än svenskt vårdades oftare pga alkoholmissbruk

14 Procent av barn födda i Sverige som har en pappa och eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. psykisk sjukdom, efter ursprung Alla grupper av föräldrar med annat ursprung än svenskt vårdades oftare på sjukhus pga psykisk (och somatisk) sjukdom

15 Somatisk sjukdom Svårare att beskriva utifrån den här typen av registeranalyser något riktigt bra mått finns inte i svenska register Allvarligare fysisk sjukdom hos föräldrar definierades som vårdtillfällen med en vårdlängd på mer än 7 dagar, utan diagnos som indikerade missbruk eller psykisk sjukdom

16 Allvarlig fysisk sjukdom: Procent av barn födda som har en pappa och/eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus i minst en vecka sammanhängande på grund av somatisk sjukdom, uteslutande missbruk 14% 12,6% 12% 10% 8% 6% 6,4% 6,8% 4% 2% 0% Far Mor Någon eller bägge Många fler föräldrar har någon form av kronisk sjukdom, 28% av föräldrar till barn i åldrarna år rapporterade minst en kronisk sjukdom i ULF

17 Socioekonomisk position (SEP) Baserat på hushållets SEI i Folk och Bostadsräkningen 1990 Hög=Högre och medelhög tjänstemän Medel=Lägre tjänstemän och yrkesutbildade arbetare Låg=Outbildade arbetare Oklassificerade=Övriga

18 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av alkoholmissbruk hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

19 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av psykisk sjukdom hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 12% 10% 9,6% 8% 7,7% 6% 5,3% 4% 4,0% 2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

20 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och dödsfall hos någon eller bägge föräldrar hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder (1/1000) , , ,8 25, Ej klassificerade och egna företagare Låg status Medel status Högre status

21 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och dödsfall hos någon förälder pga våld eller olycka hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder ,1 7 Dödsfall per ,9 3,1 2,1 1 0 Ej klassificerade och egna företagare Låg status Medel status Högre status

22 Barn i samhällsvård Hur stor andel av barn till föräldrar som vårdats på sjukhus pga missbruk eller psykisk sjukdom har någon gång varit omhändertagna för samhällsvård? Dygnsvård barnet placeras i familjehem eller på institution

23 Barn i samhällsvård: Procent av barn födda till mamma eller pappa som vårdats inneliggande på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom som varit placerade i socialtjänstens dygnsvård. 40% 35% 34,2% 30% 25% 22,7% 20% 15% 14,9% 16,7% 10% 5% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

24 Barn som är placerade under lång tid (>5 år) i samhällsvård 34,9% förälder vårdad pga. alkohol 22,4% förälder vårdad pga. narkotika 38,5% förälder vårdad pga. psykisk sjukdom 61,6% någon av ovanstående Alkohol, narkotika och psykisk sjukdom är vanliga anledningar till att barn blir och förblir placerade

25 Barn som är placerade under lång tid (>5 år) i samhällsvård 20,4% förlorar en förälder i dödsfall innan arton år Ytterligare 2,5% förlorar bägge föräldrarna

26 Slutsatser rapport 1 Missbruk, sjukdom och död hos föräldrar varierar med familjens sociala position: ojämlikhetsperspektivet viktigt! Barn i samhällsvård är en särskilt viktig målgrupp för insatser för barn som anhöriga Allvarlig fysisk sjukdom hos föräldrar svårt beskriva med endast den här typen av registeranalyser - ytterligare analyser behövs. Beräkningar av hur många barn som berörs varierar med datakälla. En diskussion om prioriteringar behövs, rätt typ av insatser till viss typ av problem hos föräldrarna och behov hos barnet

27 Rapport 2 Barn som anhöriga Hur går det i skolan? Publiceras i december 2013

28 Tack för uppmärksamheten!