Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.

Transkript

1 Helsingborg 20 sept 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet

2 Skolprestationers samband med framtida psykosociala problem för alla barn för placerade barn Vägar till förbättringar för placerade barn

3 Ökad/minskad sannolikhet ett kvantitativt begrepp (hur mycket?) ett relativt begrepp (jämfört med vad/vem?) Säger ingenting om hur många En relativ risk (RR) på 2 är 100% fler RR >2-3 anses som höga överrisker 3 % av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (RR = 4)

4 justeringar för confounders/mediatorer i multivariatanalyser: om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer var de samma i grupperna som jämförs hur är det då med överrisker? Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning

5 omfattning och påverkbara faktorer Bo Vinnerljung, socialt arbete Anders Hjern, barnläkare, epidemiolog Marie Berlin, sociolog

6 Analyser av dataset med alla födda Samkörning av ca 10 nationella register. Uppföljning från 16 års ålder till ca personer varav bl a barn som vuxit upp i samhällsvård, i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen

7 Betyg från åk 9 som prediktor för framtida psykosociala problem för alla barn för utsatta barn (t ex barn som växer upp i f-hem) Publicerat i Social Rapport 2010 (Socialstyrelsen)

8 Låga/ofullständiga betyg = < (M-1SE), sämsta sjättedelen i riket Låg/Medel = M - 1SE (1/3) Medel/Hög = M +1SE (1/3) Höga betyg = >(M+ 1SE), bästa sjättedelen i riket Stort bortfall bland fosterbarn Vi har underskattat förekomst av dåliga skolresultat för dem och därmed också betydelsen av skolmisslyckande för deras framtid

9 Låga betyg har samband med mycket, t ex svag kognitiv förmåga andra individuella egenskaper beteendeproblem hälsoproblem svagt stöd från hemmiljön, svår uppväxt etc skolrelaterade faktorer svag peer status i klassen

10 Procent Gräns för låga betyg ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Medelbetyg åk Flickor Pojkar

11 Flickor Pojkar Socioekonomisk grupp grupp Övrigt Övrigt Arbetare, Arbetare, ej facklärd ej facklärd Arbetare, Arbetare, facklärd facklärd Tjänstemän, låg/mellan* Tjänstemän, Tjänstemän, hög hög Familjetyp Familjetyp Ensamstående Ensamstående Kärnfamilj* Kärnfamilj* Ombildad familj Ombildad familj Annat Annat Utländsk Utländsk Utländsk bakgrund bakgrund bakgrund Nej* Nej* Ja Ja Ekonomiskt Ekonomiskt bistånd bistånd Nej* Nej* Ja Ja Uppväxtregion Uppväxtregion Storstad Storstad Större städer* Större städer* Landsbygd Landsbygd Bostadens upplåtelseform Bostadens Äger* Äger* Hyr Hyr Procent Procent

12 Vi visste att bra skola och utbildning var.. den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till Escape from disadvantage... (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn

13 Förekomst av självmordsförsök efter åk 9 relaterat till betyg och social bakgrund Procent Kvinnor Procent Män Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg 3 Låg-medel 2 Medel-hög 1 0 Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg Låg-medel Medel-hög Hög

14 Procent Kvinnor Procent Män Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) 8 Låg 6 Låg-medel 4 Medel-hög 2 0 Hög Tjm hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg Låg-medel Medel-hög Hög

15 Procent Kvinnor Procent Män Låg Låg Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög 4 Låg-medel 2 Medel-hög 0 Hög Övrigt Ej facklärd arb Facklärd arb Tjm låg/ mellan (ref) Tjm hög Låg-medel Medel-hög Hög

16 Procent Flickor Procent Pojkar Hög 40 M edel /hög Låg 20/medel Betyg från åk 9 Hög Medel /hög Låg /medel 0 Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Låg 0 Långvarigt familjehemsplacerade Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Långvarigt familjehemsplacerade Låg

17 Betygsenheter 0,15 0,10 0,05 0,00-0,05-0,10-0,15-0,20-0,25-0,30-0,35 Utlandadopterade Utlandsadopterade Långvarigt från Östasien från övriga länder familjehemsplacerade Linjär regression av medelbetyg i årkurs 9 för pojkar födda Analysen är justerad för kön, boende i glesbygd eller tätort och kognitiva testresultat vid mönstring.

18 Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar, lärare och socialarbetare underskattar fosterbarns begåvning har ofta låga/pessimistiska förväntningar på skolresultat Samma i danska studier

19 Kön *** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --

20 Barn som växer upp i fosterhem... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar Blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar jämfört med andra barn med samma betyg Situationen är samma eller något bättre för socialt utsatta barn som växer upp hemma - men svenskfödda adopterade klarar sig avsevärt bättre Vi har sannolikt underskattat problemen

21 Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, pojkar 25 % Normalgrupp Sv födda adopt KF/KP före tonåren Långv fam hem 0 Suicidförsök Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsförälder Lever på ek bistånd

22 Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, flickor 10 % 5 Normalgrupp Sv födda adopt KF/KP före tonåren Långv fam hem 0 Suicidförsök Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsförälder Lever på ek bistånd

23 Hur mycket av överrisker kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg ( skolmisslyckande )? D v s hur hög hade risken varit om det hade varit lika vanligt bland f-barn som bland andra barn?.

24 Långvarig f-hemsvård: Suicidförsök efter ÅK RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

25 Långvarig f-hemsvård: Nark missbruk 20 år RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

26 Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

27 Långvarig f-hemsvård: Tonårsförälder RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

28 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder RR R Normal Svf adopt KF/KP F-barn

29 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder, justerat för skolmisslyckanden RR Normal Svf adopt KF/KP F-barn

30 Kön *** Födelseår (*) Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Skolmisslyckande ***

31 Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade pojkar, relaterat till skolmisslyckande, i procent Ej skolmissl Skolmissl 5 0 Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsföräld Lever på ek bistånd

32 Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade flickor relaterat till skolmisslyckande, i procent Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsföräld Lever på ek bistånd Ej skolmissl Skolmissl

33 (justerat för f-år och kön) Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbruk RR = 6.8 alkoholmissbruk RR = 4.9 allvarlig kriminalitet RR = 7.5 att bli tonårsförälder RR = 3.8 bidragsberoende RR = 9.8 Skolmisslyckande förklarar 35-55% av överriskerna

34 Överriskerna är liknande men lägre för socialt utsatta barn som växer upp hemma, i t ex familjer med återkommande socialbidrag (de 2% fattigaste barnfamiljerna) Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre, även efter justering för biologiska föräldrars psyk sjukdom missbruk utbildning

35 Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC RR Just för kön/ålder Barn som växer upp i familjehem 6.4 Barn som växer upp i familjer med återkommande socialbidrag 3.6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3.0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren men som växer upp hemma Svenskfödda adopterade 2.6 Utlandsfödda adopterade 1,9 Barn som växer upp i familjer med kortvarigt socialbidrag 2.2 Barn från ensamförälderfamiljer 2.0 Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd 2.5 i.s.

36 Suicid efter ÅK RR R Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före Fhem >5 år Tonårsplac 13

37 Suicidförsök efter ÅK RR R Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före Fhem >5 år Tonårsplac 13

38 Nark missbruk 20 år RR R Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före Fhem >5 år Tonårsplac 13

39 Inga allvarliga problem ej självmord/död efter åk 9 och ej sjm-försök efter åk 9 och ej psyk vård efter åk 9 och ej nark missbruk 20 år och ej alk missbruk 20 år och ej allvarlig krim 20 år och lever inte på socialbidrag vid 25 år

40 Har klarat sig bra Inga allvarliga problem och inte tonårsförälder och inget socialbidrag vid 25 års ålder och mer än grundskola vid 26 års ålder

41 Pojkar Flickor Inga allvarl problem Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam KF/KP före tonåren Långvarigt fhemsplac Har klarat sig bra Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam KF/KP före tonåren Långvarigt fhemsplac

42 Kön ** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Ej skolmisslyckande ***

43 Slutsatser Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem oavsett socioekonomisk bakgrund Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för utsatta barns utveckling efter skolåren. Dåliga skolprestationer är en viktig förklaring till att barn som växer upp i fosterhem har mycket höga risker för ogynnsam utveckling. Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas (i motsats till kön, erfarenheter från tidig barndom mm). Vill man förbättra utsatta barns framtidsutsikter måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan. Enligt lag och av etiska skäl gäller detta särskilt placerade barn

44

45 Samma drömmar och ambitioner om utbildning som andra barn (brittiska och amerikanska studier) Det värsta var att jag inte fick nån utbildning (brittiska och amerikanska studier) Vi måste få hjälp med skola och utbildning (norsk repr för placerades egen organisation, samma från brittiska ungdomar) Skolan det bästa i SiS-vården (BO s rapport)

46 Olika program i USA för äldre barn som lämnar vården ( tutors, stipendier m m) Förlängd placering efter 18-årsdagen (USA, Norge) men kan vara en effekt av selektion F-föräldrar som tutors till yngre f-barn (Kanada) SkolFam i Helsingborg

47 Skola/utbildning Replikera el lär av Helsingborgsförsöket (SkolFam) Skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn vid placering eller något år efter skolstarten (obs kunskapsluckor) Systematiskt stöd till alla placerades barns skolarbete, i grundskolan och i gymnasiet Träning av arbetsminnet (pågår försök i Norrköping, SiS m m)? Också bra Systematiskt arbete för att öka läs- och sifferfärdigheter, börja innan skolstarten för yngre barn Förskola med starka pedagogiska inslag (yngre barn) Systematisk policy med krav på alla fosterföräldrar och personal

48 Vanligen: skolan är en arena för behandling liksom f-hemmet, eller institutionen, skolresultat kommer i andra hand Instället: behandling som ett instrument för att hjälpa barn klara skolan bättre Innebär att behandling kan få ett annat innehåll än idag Skolan i centrum för vården. Placerade barn ska ha bättre skolstöd än andra barn pga större behov Lär av den pedagogiska forskning som fokuserar på vad som fungerar bäst för barns skolresultat, t ex Hattie, 2009.

49 mer än 800 metaanalyser omfattande studier med jfr grupper mer än 80 miljoner elever har ingått Men... Mest forskning från USA & UK Gäller resultaten för socialt utsatta barn? gäller resultaten för Sverige?

50 (Hattie, 2009) Strukturerad utvärdering av enskilda lärare Lärare får video-feedback på sin undervisning Snabbare undervisning för snabba elever Insatser som minskar störande beteenden i klassrum Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter Lärare är tydlig i sin undervisning Undervisning med frågor, klargöra otydligheter & summera Feedback från lärare till elev Goda relationer mellan elever och lärare 0,90 0,88 0,88 0,80 0,77 0,75 0,74 0,73 0,72 Undervisning utspridd i tiden, ej endast ett tillfälle 0,71

51 Kunskapsöversikter om verkningsfulla pedagogiska insatser för socialt utsatta barn Metodutveckling som innefattar försök/utvärdering, t ex av metoder som visat goda resultat i andra länder Bra exempel är Morningside programmet för matematikträning

52 Social Rapport 2006, kapitel 7. Socialstyrelsen. Social Rapport 2010, kapitel 7. Socialstyrelsen