Delrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap?

Transkript

1

2 Liv Nilhede Metodgarant, IHF Socionom KBT-terapeut, steg 1 Utbildningar i FFT, MI, ACT, Marte Meo, lösningsfokuserat behandlingsarbete INOM Konsult, handledning och utbildning Projektledare för Humana/INOM:s flickstudie 2

3 Delrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap? Vad vet vi om tonårsgraviditeter? Vad vet vi om vår målgrupp? Studiens upplägg Hypoteser...

4 Teamet bakom studien Lisa Skogens, lektor fil doctor, Socialhögskolan, Stockholm Liv Nilhede, INOM/Humana Bo Vinnerljung, Professor, Socialhögskolan, Stockholm

5 % Problemet: Tonårsmammor bland flickor födda Normal Öppenv före tonår 0-2 år före tonåren 2-5 år före tonår 5-12 år 12 år + Öppenv tonår 0-2 år tonåren 2-5 år tonåren Vinnerljung et al, 2007

6 Tonårsmammor är en mycket selekterad grupp i befolkningen Majoriteten har klarat sig dåligt i skolan Majoriteten lever på försörjningsstöd i början av vuxenlivet Mer än var femte tonårsmamma har fått insatser från Socialtjänsten Social Rapport 2006, 2010;

7 Konsekvenser för tonårsmammor och deras barn Tonårsmammor har en ökad risk för psykiska problem, dåligt välbefinnande och instabil familjesituation över hela livscykeln. Inlåsning i en s k fattigdomsfälla. Majoriteten av svenska tonårsmammor (52%) har vid 26 års ålder högst grundskolexamen (andra flickor 8%). När de är år får de flesta (56%) försörjningsstöd (12% bland jämnåriga unga kvinnor). Tonårsmammornas barn har en mångfaldigt högre sannolikhet att också bli föremål för socialtjänsten insatser. (Vinnerljung et al, 2010). 7

8 Även bland placerade tjejer Var tredje SiS-tjej blir tonårsmamma 25-30% som placeras pga beteendeproblem i HVB eller f-hem blir tonårsmamma (Vinnerljung & Sallnäs, 2008; Sallnäs & Vinnerljung, 2009; Vinnerljung et al, 2007, 2010).

9 Hur kan det vara så här? Institutionsvård tycks inte ha preventiva effekter vad gäller tonårsföräldraskap, tvärtom... Vad gäller familjehemsplacerade flickor halveras överriskerna om man räknar bort skolmisslyckande som riskfaktor. För flickor som placerats på grund av beteendeproblem är sambandet med skolmisslyckande ännu högre. Skillnader mellan användande av preventivmedel bland flickor som haft insatser från socialtjänsten och normalpopulation. 9

10 Skillnader i utskrivning av preventivmedel (Ericsson, 2012, Contraceptive behaviors and births among Swedish child welfare clients, sid 13, Stockholms Universitet) 10

11 Erfarenheter från internationella studier I England har andelen tonårsgraviditeter minskat. Anledningen till detta tycks primärt vara att skolsystemet förbättrats, framför allt för underprivilegierade grupper. (Girma & Patton 2015) Placerade flickor har i högre grad oskyddat sex, väljer i högre utsträckning socialt belastade partners och har en mer positiv inställning till tidigt föräldraskap och en mer konservativ inställning till abort än icke placerade jämnåriga. (Corlyon & McGuire, 1999), 11

12 Studien undersöker Inställning till/syn på tidigt föräldraskap? aborter? preventivmedelsanvändning? skola och framtidsplaner För att fundera över prevention måste vi veta mer hur placerade tjejer själva ser på detta.

13 En explorativ studie, finansierad av Humana/INOM Gruppintervjuer med personal på två HVB Individuella intervjuer med ett tiotal flickor år som har varit placerade på någon av INOM/Humanas hvb Studien har prövat och beviljats av etisk nämnd

14 Hypoteser (sannolika/osannolika) Föräldraskap som karriär? Föräldraskap som ett sätt att skapa en hel och lycklig familj? Oplanerat föräldraskap det som händer det händer? Föräldraskap som ett sätt att bibehålla en parrelation? Föräldraskap som en lösning på omgivningens förväntningar? Föräldraskap som en väg till gemenskap? Föräldraskap som en strategi för att ta kontroll över sitt liv? 14

15 Etisk grundregel Primum non nocere Framförallt, skada inte