Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn"

Transkript

1 Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn VoB Lund 19 nov 2010 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen

2 Meny Pågående registerforskningsprojekt. Första vågen av resultat: samband mellan skolbetyg och framtida psykosociala problem Placerade barns hälsa Tonårsplaceringar Vägar till genomförbara förbättringar

3 Vad är risk? ökad/minskad sannolikhet för något specifikt ett relativt begrepp jämfört med vem? ett kvantitativt begrepp hur mycket? säger ingenting om hur många Jämförelsegruppen har alltid relativ risk (RR) =1 När RR =2 är det 100% fler RR >2-3 anses som höga överrisker 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (RR = 4)

4 Barn med en psykiskt sjuk förälder Andel barn och ungdomar med ogynnsam utveckling.

5 Att justera för bakgrundsfaktorer.. justeringar för confounders i multivariatanalyser: om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer var de samma i grupperna som jämförs hur är det då med överrisker? Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning

6 Hur många är de? 7-9 % får insatser någon gång under uppväxten, stora variationer mellan kommuner 4% av alla barn placeras i social dygnsvård någon gång under uppväxten 2/3 av alla nya placeringar berör en tonåring 1% tillbringar minst en tredjedel av sin uppväxt i social dygnsvård Jfr utlandsfödda adopterade: 1-1,5 %

7 Vilka är de? Förekomst av placering i dygnsvård före 7-årsdagen bland barn med bäst och sämst socioekonomisk bakgrund. Barn födda i Sverige Mor är sammanboende och har högskoleutbildning och förvärvsarbetade 1 nov 1997 och fick ej socialbidrag Barn födda i Sverige Mor är ensamstående och har högst grundskoleutbildning och förvärvsarbetade ej 1997 och fick socialbidrag varje år av <2.000 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen 1 av 7 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen RR >250

8 Föräldrarelaterade riskindikatorter (barn födda ) Biol mor psyk el missbruk Procent Normal Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac

9 Påverkbara riskfaktorer: Skolprestationer och ogynnsam utveckling Analyser av alla födda Samkörning av ett tiotal nationella register. Uppföljning från 16 års ålder till 2005 (24-33 år). ca personer varav bl a barn som vuxit upp i familjehem, i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen exempel på socialt utsatta barn Publicerat i Social Rapport 2010

10 Betyg från åk 9 Låga/ofullständiga betyg = < (-1SE - M), sämsta sjättedelen i riket Låg/Medel = -1SE M (1/3) Medel/Hög = M +1SE (1/3) Höga betyg = > (M+ 1SE), bästa sjättedelen i riket Stort bortfall bland fosterbarn = vi har underskattat förekomst av dåliga skolresultat

11 Procent Gräns för låga betyg ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Medelbetyg åk Flickor Pojkar

12 Flickor Pojkar Socioekonomisk grupp grupp Övrigt Övrigt Arbetare, Arbetare, ej facklärd ej facklärd Arbetare, Arbetare, facklärd facklärd Tjänstemän, låg/mellan* Tjänstemän, Tjänstemän, hög hög Familjetyp Familjetyp Ensamstående Ensamstående Kärnfamilj* Kärnfamilj* Ombildad familj Ombildad familj Annat Annat Utländsk Utländsk bakgrund bakgrund Nej* Nej* Ja Ja Ekonomiskt Ekonomiskt bistånd bistånd Nej* Ja Nej* Ja Uppväxtregion Uppväxtregion Storstad Storstad Större städer* Större städer* Landsbygd Landsbygd Bostadens upplåtelseform Bostadens Äger* Äger* Hyr Hyr Procent Procent

13 Bra skolresultat, bra utbildning Vi visste att bra skola och utbildning var.. den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till Escape from disadvantage... (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn

14 Självmordsförsök efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9 Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

15 Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

16 Allvarlig kriminalitet från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

17 Tonårsföräldraskap (13 19 år) efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9 Procent Kvinnor Övriga Arb, ej facklärda Arb, facklärda Tjm, låg/mellan (ref) Tjm, högre Betyg åk 9: Låg Låg/medel Medel/hög Hög

18 Procent Flickor Procent Pojkar Hög Medel /hög 20 Låg /medel Betyg från åk 9 Hög Medel /hög Låg /medel 0 Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Låg 0 Långvarigt familjehemsplacerade Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Långvarigt familjehemsplacerade Låg

19 Betygsenheter 0,15 0,10 0,05 0,00-0,05-0,10-0,15-0,20-0,25-0,30-0,35 Utlandadopterade från Östasien Utlandsadopterade från övriga länder Långvarigt familjehemsplacerade Linjär regression av medelbetyg i årkurs 9 för pojkar födda Analysen är justerad för kön, boende i glesbygd eller tätort och kognitiva testresultat vid mönstring.

20 Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn? Kön *** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --

21 Pessimistiska förväntningar... Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar, lärare och socialarbetare underskattar fosterbarns begåvning har pessimistiska förväntningar på skolresultat Samma i danska och brittiska studier

22 Summering 1: Barn som växer upp i fosterhem... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga Blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga jämfört med andra barn med samma betyg Situationen är samma eller något bättre för socialt utsatta barn som växer upp hemma - men svenskfödda adopterade klarar sig avsevärt bättre Vi har sannolikt underskattat problemen

23 Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, pojkar 25 % Normalgrupp Sv födda adopt KF/KP före tonåren Långv fam hem 0 Suicidförsök Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsförälder Lever på ek bistånd

24 Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, flickor 10 % 5 Normalgrupp Sv födda adopt KF/KP före tonåren Långv fam hem 0 Suicidförsök Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsförälder Lever på ek bistånd

25 Samband skolmisslyckande framtida psykosociala problem Hur mycket av överrisker kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg ( skolmisslyckande )? D v s hur hög hade risken varit om det hade varit lika vanligt bland f-barn som bland andra barn?.

26 Långvarig f-hemsvård: Suicidförsök efter ÅK RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

27 Långvarig f-hemsvård: Nark missbruk 20 år RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

28 Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år RR Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

29 10 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder, justerat för f-år och kön RR Normal Sv f adopt KF/KP F-barn

30 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder, justerat även för "skolmisslyckanden" RR Normal Svf adopt KF/KP F-barn

31 Vilka faktorer ökar risker för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? Kön *** Födelseår (*) Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Skolmisslyckande ***

32 Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt familjehemsplacerade pojkar, relaterat till skolmisslyckande Procent Allvarlig kriminalitet Narkotikamissbruk Alkoholmissbruk Tonårsföräldrar Lever på ekonomiskt bistånd Ej skolmisslyckande Skolmisslyckande

33 Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt familjehemsplacerade flickor, relaterat till skolmisslyckande Procent Allvarlig kriminalitet Narkotikamissbruk Alkoholmissbruk Tonårsföräldrar Lever på ekonomiskt bistånd Ej skolmisslyckande Skolmisslyckande

34 Situation efter vård för brittiska f-barn Högutbildade Lågutbildade 1 av 38 arbetslös 3/4 arbetslösa 1 av 26 ensam mamma hälften ensam mamma ingen i sluten vård 1/4 i sluten vård 1 av 38 hemlös 1/4 hemlösa (Jackson & Martin, 1998)

35 Summering 2 (justerat för f-år och kön) Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbruk RR = 6.8 alkoholmissbruk RR = 4.9 allvarlig kriminalitet RR = 7.5 att bli tonårsförälder RR = 3.8 bidragsberoende RR = 9.8 Skolmisslyckande förklarar runt 50% av överriskerna

36 Överriskerna är liknande men lägre för socialt utsatta barn som växer upp hemma, i t ex familjer med återkommande ek bistånd (de 2% fattigaste barnfamiljerna) Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre - även efter justering för biol föräldrars psyk sjukdom och missbruk biol mammas utbildning ålder vid placering för barnet

37 Hur många klarar sig? Inga allvarliga problem ej självmord/död efter åk 9 och ej sjm-försök efter åk 9 och ej psyk vård efter åk 9 och ej nark missbruk 20 år och ej alk missbruk 20 år och ej allvarlig krim 20 år och lever inte på socialbidrag vid 25 år

38 Hur många klarar sig? Har klarat sig bra Inga allvarliga problem och inte tonårsförälder och inget socialbidrag vid 25 års ålder och mer än grundskola vid 26 års ålder

39 Pojkar Flickor Inga allvarl problem Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam KF/KP före tonåren Långvarigt fhemsplac Har klarat sig bra Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp Utlandsfödda adopt Svenskfödda adopt Återk ek bistånd i fam KF/KP före tonåren Långvarigt fhemsplac

40 Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland f-barn? Kön ** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Ej skolmisslyckande ***

41 Slutsatser Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem oavsett socioekonomisk bakgrund Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för fosterbarns utveckling efter skolåren. Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas (i motsats till kön, erfarenheter från tidig barndom mm). Vill man förbättra fosterbarns framtidsutsikter måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan. Finns i lag sedan många decennier tillbaka

42 Somatiska hälsoproblem Eget forskningsfält i USA. Finns få europeiska studier. Vid placering: 92% någon abnormality, 35% kronisk sjukdom, 61% hudsjukdom, 25% synfel, 16% hörselfel, (n=1.407, Chernoff et al, 1994, USA) I vård en viss dag: 21% kronisk sjukdom, 15% från socialbidragsfamiljer (n=34.000, Bilaver et al, 1999, USA)

43 I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000). Problemen oftast okända för socialtjänsten Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Litet Helsingborgsförsök (n=25, 7-12 år): - 1/4 fick glasögon pga oupptäckta synfel (Tideman et al, in print) Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga ohälsa (Kristoffersen, 2005) Dansk stor studie (Egelund et al, 2008): vid 7 år betydligt vanligare att fosterbarn hade diagnoser på långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med barnavårdsklienter som inte var i dygnsvård)

44 Mycket tyder på...att det medicinska omhändertagandet är bristfälligt för placerade barn...att placerade barn är en högriskgrupp för somatisk ohälsa före, under och efter placeringen samt i vuxen ålder England: obligatorisk årlig hälsoundersökning för alla placerade barn USA: nästan alla placerade barn får en rejäl somatisk och psykiatrisk hälsoundersökning vid placering Sverige: ingenting utöver ordinära hälsokontroller i skola och BVC (undantag Sollentuna, Danderyd, Hbg)

45 Psykisk ohälsa UK (McCann, 1996): 60% av fosterhemsplacerade tonåringar i vård uppfyllde krav på minst en DSM-diagnos 96% av institutionsplacerade tonåringar 15% i normalgrupp från samma geogr område Inga liknande svenska studier

46 Pecora et als (2005): uppföljning av 659 fosterbarn i års ålder (USA) 55% psykiska problem på klinisk nivå t ex depression, fobier, panikångest, drogberoende 20% tre eller fler problem på klinisk nivå 25% PTSD (dubbelt så många som bland US krigsveteraner) Första punkt i rekommendationerna: öka/förbättra tillgången till evidensbaserade psykiatriska insatser, ta bort/minska hinder för tillgång till sådan vård

47 Allvarlig psykisk ohälsa & självmordsförsök Ungdomar födda , Uppföljning till 2000 (18-27 år) utlandsfödda adopterade f d barnavårdsbarn, föremål för insatser från socialtjänsten före tonåren jämnåriga i normalpopulationen (diagram justerade för födelseår och kön) (Vinnerljung et al, 2006)

48 Suicidförsök 19+ år 6 5 RR Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år

49 Vuxenpsykiatrisk vård 19+ år 6 5 RR Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år

50 Fd långtidsplacerade fosterbarn hade... två-till fyrfaldiga överrisker för alla utfall jämfört med jämnåriga från liknande bakgrund som växte upp hemma: efter justering för kön och födelseår biol föräldrars födelsekontinent biol mammas socioekonomiska bakgrund (ensamförälder, SES, boende, socialbidrag m m) indikationer på psykisk sjukdom och missbruk hos biol föräldrar

51 Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC RR Just för kön/ålder Barn som växer upp i familjehem 6.4 Barn som växer upp i familjer med återkommande socialbidrag 3.6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3.0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren 2.5 men som växer upp hemma Svenskfödda adopterade 2.6 Utlandsfödda adopterade 1,9 Barn som växer upp i familjer med kortvarigt socialbidrag 2.2 Barn från ensamförälderfamiljer 2.0 Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd i.s.

52 Suicid efter ÅK RR Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac

53 Suicidförsök efter ÅK RR Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac

54 Tonårsplaceringar Omfattande och problematisk vårdsektor Dyr vård Tidigare var tillsynen bristfällig. Nu? Outvärderad vård Potential för skadliga effekter 40-70% av placeringarna avbryts i förtid 40-50% placeras igen inom två år efter avslutad vård

55 Utagerande tonåringar i grupp särskilt när låg- och högriskungdomar blandas

56 Långtidsuppföljning av 718 tonåringar som placerades i vård år vid placeringen baseline data från socialakter har följts till 25 år med registerdata

57 Negativa utfall uppträder oftast i kluster Hur många klarar sig? - Beror på vad man menar med att klara sig...

58 Hur många klarar sig? Beror på vad man menar... Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 95 % och inte fängelse år 53 % och inte skyddstillsyn år 40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, 35 % psyk eller missbruk år och inte tonårspappa 32 % och inte lagförd för brott år 20 % och mer än grundskola vid 25 år 10 % och inget socialbidrag vid 25 år 8 %

59 Exempel från våra multivariatanalyser: Sammanbrott ökade risken för dåliga utfall när vi kontrollerar för en rad andra faktorer Placeringens längd hade inga samband med utfall (ingen dose-response effekt) Skola på HVB hade samband med sämre utbildning i ung vuxen ålder

60 Suicidförsök efter ÅK RR Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac

61 Nark missbruk 20 år RR Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac

62 Vägar till förbättringar för placerade barn: - Börja med skola och hälsa

63 Lönar det sig att försöka höja kvaliteten? (Kessler, Pecora m fl, 2008) Två grupper av jämförbara barn: Casey Family Program (n=111) Vanlig f-hemsvård (n=368) Uppföljning i ung vuxen ålder Casey-gruppen avsevärt mindre psykisk och somatisk ohälsa NNT för psykisk ohälsa = 3 NNT för somatisk ohälsa =5

64 Somatisk hälsa Psykisk hälsa Hälsoundersökning av alla barn vid placering Rutiner för bevakning av somatisk hälsa Undersökning av alla vid placering och i tonåren Rutiner för bevakning av psykisk hälsa Tillgång till effektiv barnpsykiatrisk vård Undersökning/rådgivning vid utskrivning

65 Tonårsföräldrar preventivmedelsrådgivning och tillgång till preventivmedel för alla placerade tonåringar använd ungdomsmottagningar systematiskt för denna högriskgrupp systematisk policy borde inte vara en fråga bara för fosterföräldrar och institutionspersonal

66 Placerade och f d placerade säger.. Samma drömmar och ambitioner om utbildning som andra barn (brittiska och amerikanska studier) Det värsta var att jag inte fick nån utbildning (brittiska och amerikanska studier) Vi måste få hjälp med skola och utbildning (norsk repr för placerades egen organisation, samma från brittiska ungdomar) Skolan det bästa i SiS-vården (BO s rapport)

67 Internationell forskning om skolinsatser med positiva resultat Olika program i USA för barn som lämnar vården ( tutors, stipendier, Casey m m) Eftervård efter 18-årsdagen (USA, Norge) F-föräldrar som tutors till yngre f-barn i Kanada (pågående försök) SkolFam i Helsingborg

68 Helsingborgsförsöket 25 fosterbarn 7-12 år testades med åldersnormerade psykologiska och pedagogiska instrument Resultaten underlag för handledning/stöd till skola, fosterhem och barn - från skolpsykolog och specialpedagog Återtest efter 24 månader för att utvärdera projektet

69 Resultat efter första mätningen Normalbegåvade Emotionellt hyggligt välfungerande Inga allvarliga beteendeproblem 75% var rejält underpresterande i skolan Stora kunskapsluckor var vanliga Lärare, fosterföräldrar och socialarbetare hade låga/negativa förväntningar på barnen. Förstod inte problemen med stora kunskapsluckor

70 Resultat efter 2 år Klinisk kunskap säger att det bör ha blivit värre d v s större skillnader jämfört med jämnåriga Wisc IK Total *** (p<0,001) Wisc IK Performance ** (p<0,01) Wisc IK Verbal * (p< 0,05) Rättstavning (DLS) * Läshastighet/läsförståelse * Ordkedjor * Magnes Matematikdiagnos i.s.

71 Fallbeskrivning Jens, åk 5 (från replikering i Norrköping) assistent i skolan, svåra koncentrationssvårigheter IK 70 vid första kartläggningen, arbetsminne 62 Matematik stanine 1 Ordination RoboMemo genomfördes Handlingsplan i övrigt följdes IK 86 vid andra kartläggningen, arbetsminne 99 (+60 %) Matematik stanine 5 Koncentrationen stadigt förbättrats Gillar skolan!

72 Skola/utbildning Replikera el lär av Helsingborgsförsöket (SkolFam) Skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn vid placering eller något år efter skolstarten Systematiskt stöd till alla placerades barns skolarbete och till utbildning efter grundskolan Träning av arbetsminnet (pågår försök i Norrköping, SiS m m) Också bra Systematiskt arbete för att öka läs- och sifferfärdigheter, börja innan skolstarten för yngre barn Förskola med starka pedagogiska inslag (yngre barn) Systematisk policy med krav på alla fosterföräldrar och personal

73 Inga tycke-till diagnoser! Använd standardiserade bedömningsinstrument

74 Att vända på huggkubben Vanligen: skolan är en arena för behandling liksom familjen, f-hemmet eller institutionen. Skolresultat kommer i andra hand efter må bra Istället: behandling är ett instrument för att hjälpa barn att klara skolan bättre Innebär att behandling kan få ett annat innehåll än idag Lär av den pedagogiska forskning som fokuserar på vad som fungerar bäst för barns skolresultat, t ex Hattie, 2009.

75 Hattie, J (2009) Visible learning mer än 800 metaanalyser omfattande studier med jfr grupper mer än 80 miljoner elever har ingått Men... Mest forskning från USA & UK gäller resultaten för Sverige? Blandar åldersgrupper, svårt att veta vad som gäller äldre/yngre Gäller resultaten för socialt utsatta barn?

76 10 skolinsatser som förbättrar elevers resultat (Hattie, 2009) Strukturerad utvärdering av enskilda lärare Lärare får video-feedback på sin undervisning Snabbare undervisning för snabba elever Insatser som minskar störande beteenden i klassrum Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter Lärare är tydlig i sin undervisning Undervisning med frågor, klargöra otydligheter & summera Feedback från lärare till elev Goda relationer mellan elever och lärare Undervisning utspridd i tiden, ej endast ett tillfälle 0,90 0,88 0,88 0,80 0,77 0,75 0,74 0,73 0,72 0,71

77 Några svenska pedagogiska käpphästar (enl Knut Sundell) Stor 0.8 Medel 0.5 Liten 0.2 Individualiserad undervisning 0,23 Undervisning via arbetslag 0,19 0 Motorisk träning vid läsinlärning 0,08 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Åldersblandade klasser 0,04 Elev bestämmer inlärning 0,04

78 Stort behov av... Kunskapsöversikter om verkningsfulla pedagogiska insatser för socialt utsatta barn Metodutveckling som innefattar försök/utvärdering, t ex av metoder som visat goda resultat i andra länder Bra exempel är Morningside programmet för matematikträning

79 Tonårsplaceringar kommer att ta tid att göra förbättringar Utvärdera mer av institutionsvården, även fosterhemsvården för tonåringar Regionala uppföljningar, t ex länsvis Eftervård, egentligen tillgång till efterresurser Undvik behandling med hög risk att skada, t ex placeringar på HVB som blandar låg/högriskungdomar Satsa på att förbättra hälsa, skola och på att minska antalet tonårsmammor bland tonåringar som vårdas på institution eller i fosterhem

80 Publikationer på svenska Social Rapport Socialstyrelsen (kap 7) Social Rapport Socialstyrelsen (kap 7) Skolprojekt inom Familjehemsvården, Hbg Stad För lista över mina artiklar i vetenskapliga tidskrifter till bo.vinnerljung@socarb.su.se

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet. Helsingborg 20 sept 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se Skolprestationers samband med framtida

Läs mer

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Presentasjon på oppstartskonferanse

Läs mer

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Barn i samhällsv och utbildning

Barn i samhällsv och utbildning Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,

Läs mer

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Skolans betydelse för placerade barns utveckling Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -

Läs mer

Skola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling

Skola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling Skola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling Stockholms län 14 och 23 maj 2013 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Tvärvetenskaplig forskning,

Läs mer

Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se

Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se Hur går det på lång sikt för fosterbarn? utbildning allvarlig psykisk ohälsa själmordsförsök

Läs mer

A fair go Det har inte utsatta barn, t ex

A fair go Det har inte utsatta barn, t ex Skolprestationer Mina värderingar - en determinant för utsatta barns utveckling Oslo 0 nov 013 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Skolan ska vara en Equal opportunity promotor

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.

21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Barn i samhällsvård 21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Öppna insatser och vård utom hemmet 1998-2008 90000 80000 70000 60000

Läs mer

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog 2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Skola, hälsa och utsatta barns utveckling

Skola, hälsa och utsatta barns utveckling Skola, hälsa och utsatta barns utveckling Gotland 25 april 2014 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Tvärvetenskaplig forskning, bl a Anders Hjern,

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap

Läs mer

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta SNS Stockholm 4 april 2016 Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet Bo Vinnerljung, professor

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell

Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte Knut Sundell Låga betyg och risker för ogynnsam utveckling hos barn (Vinnerljung, Hjern & Berlin, 2010) Alla födda 1972 1981 - ca 930 000

Läs mer

Inledning. Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn

Inledning. Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn 7 Inledning Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn Sammanfattning Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund och

Läs mer

Placerade barn Hälsa och skola

Placerade barn Hälsa och skola Placerade barn Hälsa och skola Uppsala 10 nov 2014 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se In loco parentis När samhället tar på sig ansvaret för barnens

Läs mer

Skola och socialt utsatta barns utveckling

Skola och socialt utsatta barns utveckling Skola och socialt utsatta barns utveckling Svenska BUP-kongressen Linköping 22 april 2015 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Skolbetyg som prediktor/mediator

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR

SkolFam. Vad är det? FoUiväst GR SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök

Läs mer

Barn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution

Barn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution Barn och ungdomar placerade i familjehem eller vid institution Cirka 380 personer från socialtjänsten, skolan och barn- och ungdomspsykiatrin samlades den 21 april 2009 på Restaurang Rondo i Göteborg för

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Delrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap?

Delrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap? Liv Nilhede Metodgarant, IHF Socionom KBT-terapeut, steg 1 Utbildningar i FFT, MI, ACT, Marte Meo, lösningsfokuserat behandlingsarbete INOM Konsult, handledning och utbildning Projektledare för Humana/INOM:s

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.

Läs mer

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Nationellt perspektiv

Nationellt perspektiv Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård

Läs mer

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa 2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Barn till separerade föräldrar

Barn till separerade föräldrar 2016-08-30 Barn till separerade föräldrar Hälsa, utbildning och sociala levnadsförhållanden i ett livsloppsperspektiv CHESS Stockholms Universitet/Karolinska Institutet Lisa Berg & Anders Hjern 2 Sammanfattning

Läs mer

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket. Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.se Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Att vara fosterbarn gemensamma erfarenheter av 1900-talet Den 30 maj 2013 hölls en temakväll på Stockholms stadsarkiv i anslutning till utställningen Hitta hem. Utställningen

Läs mer

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Visst är det viktigt att må bra för att kunna lära sig men minst lika viktigt att lära sig för

Läs mer

Skolprestationer. - en determinant för utsatta barns utveckling. Oslo 20 nov 2013. Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet

Skolprestationer. - en determinant för utsatta barns utveckling. Oslo 20 nov 2013. Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Skolprestationer - en determinant för utsatta barns utveckling Oslo 20 nov 2013 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Mina värderingar Skolan ska

Läs mer

Glöm inte hälsa och skola

Glöm inte hälsa och skola Back to basics Glöm inte hälsa och skola SiS, 27 mars 2014 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Varför bry oss om somatisk hälsa? 1. Troligt det

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 4 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Utanförskap när samhället varit föräldrar

Utanförskap när samhället varit föräldrar Utanförskap när samhället varit föräldrar RFMA 22 mars 2019 Bo Vinnerljung Professor emeritus, socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Hur många är de? Någon gång i dygnsvård

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn

Läs mer

Fosterbarn som unga vuxna

Fosterbarn som unga vuxna Fosterbarn som unga vuxna en översikt av resultat från några nationella registerstudier Bo Vinnerljung tema I artikeln sammanfattas resultat från flera svenska nationella registerstudier om fosterbarn

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Bakgrund Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva placeras i en annan familj. Av barn födda mellan 1970 90 blev tre

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Stockholm Stads resurser för uppföljning och utvärdering Utredare på förvaltningar Upphandlade utförare (Sweco, Markör mfl) Forskare upphandling eller utvalda

Läs mer

SKOLFAM Gävle 2010-2013

SKOLFAM Gävle 2010-2013 SKOLFAM Gävle 2010-2013 Samarbete mellan Socialtjänst och B& U Gävle kommun. Psykolog Cecilia Wändell cecilia.wandell@gavle.se Specialpedagog Kerstin Sandberg kerstin.sandberg@gavle.se www.skolfam.se UTBILDNING

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.

Läs mer

en lantlig idyll i händelsernas centrum

en lantlig idyll i händelsernas centrum en lantlig idyll i händelsernas centrum Grästorp: 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) Team Agera Samverkan mellan skola och socialtjänst FORSKNING - Bo Vinnerljung,

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Forsknings- Supplement

Forsknings- Supplement SOCIONOMENs Forsknings- Supplement Nr 25 g Redaktör: Hans Swärd SOCIONOMEN 3/2009 25 SOCIONOMENS FORSKNINGSSUPPLEMENT Nr 25 SOCIONOMENs Forsknings- Supplement Redaktion Hans Swärd redaktör för forskningssupplementet

Läs mer

2015-10-09 Ks 781/2015

2015-10-09 Ks 781/2015 2015-10-09 Ks 781/2015 Skolfam Social investering i samverkan mellan Förvaltning förskola och skola, Socialförvaltningen och Vuxenutbildnings-, arbetsmarknads- och gymnasieförvaltningen. Sammanfattning

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Dokumentation från forskarhearing den 7 oktober 2008

Dokumentation från forskarhearing den 7 oktober 2008 Promemoria 2008-11-21 Barnskyddsutredningen S 2007:14 Dokumentation från forskarhearing den 7 oktober 2008 Dokumentalist: journalist Bitte Lundborg Bo Vinnerljung Professor i socialt arbete, IMS och EpC,

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Psykisk ohälsa och beteendeproblematik bland elever placerade i familjehem och HVB

Psykisk ohälsa och beteendeproblematik bland elever placerade i familjehem och HVB Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet allmän inriktning HT2011 Psykisk ohälsa och beteendeproblematik bland elever placerade i familjehem och HVB Författare: Axel Soläng

Läs mer

Barn som anhöriga: hur går det i skolan?

Barn som anhöriga: hur går det i skolan? 2014-01-19 Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms Universitet/Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Förstå & förändra Hur kan vi förstå problematiken Hur kan vi arbeta med målgruppen

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga 1. Kom ihåg att du måste fullfölja registreringen och komma till sista sidan för att dina svar ska sparas. Så länge du har uppe samma webbläsare så ligger dina

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning

Läs mer

Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar. Stefan Kling Skolöverläkare. Grundskoleförvaltningen Malmö stad

Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar. Stefan Kling Skolöverläkare. Grundskoleförvaltningen Malmö stad Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar Stefan Kling Skolöverläkare Grundskoleförvaltningen Malmö stad Liv och hälsa ung 2013 Regionförbundet, Landstinget i Uppsala län och länets kommuner.

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Social investeringsfond i Norrköping

Social investeringsfond i Norrköping Social investeringsfond i Norrköping Totalt 40 mkr (30 mkr) Fem insatser Återföringsmodell Uppföljning/utvärdering Mänskliga vinster Ekonomiska vinster Varför en social investeringsfond? Bryta negativa

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars

Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE - Hur ser det ut? Vilka är de? Finns överallt Personal i förskola/skola Andra delar av Socialtjänst som inte är enhet för missbruk/beroende

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige

Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

en lantlig idyll i händelsernas centrum

en lantlig idyll i händelsernas centrum en lantlig idyll i händelsernas centrum TEAM AGERA Samverkan mellan skola och socialtjänst GRÄSTORP 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) INLEDANDE UPPDRAG: Starta

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer