Glöm inte hälsa och skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Glöm inte hälsa och skola"

Transkript

1 Back to basics Glöm inte hälsa och skola SiS, 27 mars 2014 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet

2 Varför bry oss om somatisk hälsa? 1. Troligt det finns mkt ohälsa bland SiS-ungdomar A. Risktagande beteende (missbruk, våld etc) Ökad risk för olyckor/skador, sexuellt överförda sjukdomar etc B. Många har utblivit från rek hälsokontroller C. En stor grupp kommer från vårdmiljöer med bristfälligt hälsoomhändertagande (hvb, fosterhem)

3 2. Enhetlig bild från internationell forskning USA: Minst hälften av ungdomar i SiS-liknande vårdmiljöer har ngt allvarligt somatiskt hälsoproblem Liknande resultat från UK, Spanien, Australien, Kanada Sjukdomar i luftvägarna, följdtillstånd av skador från yttre våld, syn/hörselproblem etc Stor grupp saknar vaccinationer (USA, Kanada, Spanien) Höga/extrema förekomster av tandohälsa (USA, Kanada, Spanien, UK)

4 USA: federala riktlinjer och rek från Barnläkarförbundet Hälsoscreening direkt vid intag av utbildad personal, t ex sjuksköterska (std formulär): (2004: 76% av institutionerna) Hälsoundersökning/health assessment inom 24 tim efter intagning (sjuksköterska och/eller läkare) Syn, hörsel, öron/näsa/hals, blodtryck/puls, blodprov, anamnes (2004: 26% inom 24 tim, 73% inom en vecka)

5 3. Inga svenska studier på SiS-ungdomar men.. Somatisk läkarundersökning av 121 barn som aktualiserats för utredning/behandling/placering hos kommunalt vårdbolag i Skåne 1/3 förskolebarn, 1/3 skolbarn, 1/3 tonåringar Barnen undersökta av en skolöverläkare med lång erfarenhet

6 Antal remisser Vårdcentral 24 Ögon 8 Öron-näsa-hals 11 Logoped 1 Kirurg 1 Ortoped 3 Barnmedicin 18 BUP 10 Hudklinik 7 Tandhälsovård 4 Skolhälsovård 5 Barnhälsovård 1 Kvinnoklinik 1 50% fick minst en remiss Summa 94 (för 121undersökta barn) Bild från Stefan Kling, Skolöverläkare i Malmö Stad

7 75% hade en omfattande sjukdomshistoria Vanligt med kroppsliga symtom och obehandlade sjukdomar - nedsatt hörsel, synproblem, allergier etc 20% saknade rek vaccinationer Varannan tonårspojke/var tredje tonårsflicka hade karies som krävde behandling

8 4. Vad ungdomarna själva säger SiS ungdomar som skrevs in 2011: 87% uppger minst ett hälsoproblem Varannan flicka/var tredje pojke vill ha hjälp med hälsoproblem Flickor: 81 % minst tre hälsoproblem (pojkar 41%) 53% ryggbesvär, 39% dålig syn, 41% mensbesvär, 37% allergi/astma

9 4. Hur det ser ut idag på SiS SiS-ungdomar får ingen std hälsokontroll Varannan flicka/var tredje pojke vill ha hjälp med hälsoproblem SiS behandlare: 27% av flickorna och 14% av pojkarna behöver minst viss hjälp Bara för 3% av alla inskrivna anser behandlarna att hjälp är nödvändig el absolut nödvändig

10 SiS-finansierat projekt Vi genomför hälsokontroller med alla skolpliktiga ungdomar som under ett år skrivs in på fyra SiS-hem i södra Sverige (förväntat n=ca 120) Översampling av flickor. Fullständig/ofullständig vaccinering? Indikationer på somatiska hälsoproblem som bör leda till sjukvårdsinsatser? Indikation på tandhälsoproblem som kräver behandling?

11 Vi? Skolöverläkare Stefan Kling i Malmö + en sjuksköterska gör jobbet Vetenskaplig ledning: Anders Hjern, barnläkare/professor vid KI/CHESS Bo Vinnerljung Fick OK från etikprövningsnämnden igår. Alla förberedelser klara.

12 Hälsokontroll: Den eviga svenska frågan Vems ansvar? Sjukvården Socialtjänsten SiS? Ungdomarna och föräldrarna bryr sig inte. Vi tar inte ställning det är en politisk fråga.

13 Genomförande Insamling av journalmaterial - den unges hälsohistoria inkl vaccinationer (anamnes) Std test välmående (Kidscreen) före läkarbesök Undersökning av syn, hörsel, längd/vikt (BMI) Läkarundersökning inkl karieskoll Hälsosamtal med läkare (ca 1 tim) Blodprov, urinprov (Hepatit, HIV, chlamydia) Åtgärdsplan (remisser, kompl av vaccinationer m m)

14 Vad tycker SiS-hemmen om det här? Initierat av SiS Mycket positiv inställning från inst cheferna och sjuksköterskorna på SiS-hemmen.

15 Varför bry oss om skola? Ivar Frönes, norsk sociolog: I kunskapssamhället är skolan marginaliseringsgeneratorn Exklusion från arbetsmarknad, destruktiv livsstil, ohälsa, missbruk, kriminalitet etc

16 I industrisamhället var dåliga skolresultat inget problem. Det var bara att följa kompisarna in genom fabriksgrindarna. I kunskapssamhället krävs utbildning i någon form - för att få jobb. Skolbetyg mer avgörande för framtiden idag än socioekonomisk bakgrund

17 Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 Procent Kvinnor Procent Män Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

18 Bakgrundsvariabel Samband med nark missbruk RR Mors socioekonomiska status el utbildning Mor född utanför Europa ** 1,7 Mor ensamstående * 1,5 Mor tonårsmamma -- Mor arbetar inte -- Mor förtidspension -- Mor lever på socialbidrag * 1,4 Mor allvarlig psykisk ohälsa * 1,3 Far allvarlig psykisk ohälsa -- Mor missbruk * 1,4 Far missbruk ** 1,6 Mor allvarlig kriminalitet * 1,3 Far allvarlig kriminalitet * 1,5 Geografisk uppväxt i storstad vs på landet ** 1,7 Personen är man *** 2,4 Inga/ofullständiga/låga betyg *** 4,1 --

19 Oberoende av föräldrars SES % av alla pojkar med inga/ofullst/låga betyg har indikation på narkotikamissbruk 5-6 % av flickorna

20 Skolmisslyckande har stort förklaringsvärde om man vill förstå varför socialt utsatta barn har då dystra framtidsutsikter

21 Inga/ofullst/låga betyg i åk 9 Över medel Pojkar Normalgrupp 22% 41% Barn i fam med mkt soc bidr 57% 13% Växt upp i fosterhem 60% 11% Flickor Normalgrupp 11% 60% Barn i fam med mkt soc bidr 40% 25% Växt upp i fosterhem 43% 23% Har tagit bort alla med förtidspension el likn vid 23 år. Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård).

22 8 7 Barn i familjer med långvarigt socialbidrag RR före/efter kontroll for misslyckad skolgång Normalpop RR= korr för kön/ålder och dåliga betyg Nark missbruk Allv krim Teen föräld Lever på socialbidrag

23 Risk att bli tonårsmamma för flickor placerade under tonåren. N= Normalpop RR=1 Modell 1: just för kön, f-år Modell 2: + skolmisslyckande 1 Mod 1 Mod 2 Tonårmamma

24 Vilka faktorer ökar chansen för negativa utfall bland fosterbarn och barn från socialbidragsfamiljer? Skolmisslyckande plus kön Ingen/marginell betydelse mors utbildning mor/far psykisk sjukdom eller missbruk ålder vid placering, tid i vård (för f-barn)

25 Vilka faktorer ökar chansen för positiva utfall bland fosterbarn och barn från socialbidragsfamiljer? Frånvaron av skolmisslyckande plus kön Ingen/marginell betydelse mors utbildning mor/far psykisk sjukdom eller missbruk ålder vid placering, tid i vård (för f-barn)

26 Samband dåliga skolresultat antisocialt beteende Dåliga skolresultat Antisoc beteende

27 Samband dåliga skolresultat antisocialt beteende Dåliga skolresultat Antisoc beteende Dåliga skolresultat Antisoc beteende skolan blir en plåga söker sig till likasinnade kamrater skolk etc

28 Interventioner yngre barn + Skolresultat Antisoc beteende Antisoc beteende + Skolresultat

29 Interventioner yngre barn + Skolresultat Antisoc beteende Antisoc beteende + Skolresultat Interventioner tonåringar Antisoc beteende + Skolresultat + Skolresultat? Antisoc beteende

30 Har förbättrade läs- och matte-kunskaper ett egenvärde även om vi inte kan relatera det till minskad kriminalitet på kort sikt? Ja det bör öka chansen att de unga kan tillgodogöra sig vändpunkter längre fram i livet (hypotes).

31 Obesvarade frågor Är skolmisslyckande en tung riskmarkör för SiS-ungdomars fortsatta utveckling? I vilken utsträckning är skolmisslyckande en påverkbar riskfaktor för SiS-ungdomar?

32 Mark Lipsey: metaanalys av 400 studier av insatser mot ungdomskriminalitet (1995) Utfall Korrelation med minskad brottslighet Sign Psykologiska mått 0.12 n.s. Personlig anpassning (bred) 0.25 <0.01 Går i skolan 0.57 <0.01 Skolprestationer 0.09 n.s Yrkesutbildning/-träning 0.30 <0.05 Flera rapporter från intervjuer med SiS-ungdomar: Skolan var/är bäst

33 Regeringsuppdraget SiSam Varför inte också göra något som är möjligt att göra under begränsad plac tid ungdomarna kan ha faktisk nytta av när de kommer till sina hemskolor har hygglig chans att visa positiva resultat

34 Konkret Std tester av alla Läsförmåga Mattefärdigheter (särskilt viktigt att identifiera kunskapsluckor) Påbörja träning utifrån den unges behov - som kan fortsätta i hemskolan Läs- och mattefärdigheter Arbetsminnesträning (?) Pre-post mätningar av det som kan mätas inom relativt kort intervall

35 Och gärna en kunskapsöversikt.. likt Jansson & Björcks Traumatisering bland ungdomar med antisocial problematik (SiS, 2012). Vilka specialpedagogiska modeller/metoder verkar vara verksamma för ungdomar med antisocial problematik? Utfall: läskunskaper, mattekunskaper, förbättrade skolprestationer mm inte minskat antisocialt beteende

36 Allt vad vi vet tyder på Att skolan är uppskattad/efterfrågad av eleverna Skolan var/är bäst Att SiS har bra och engagerade lärare Mitt förslag: använd denna resurs ännu mer systematiskt, även för ungdomar med kort placeringstid Jfr hälsokontroll: systematik samma för alla

37

38 Urval av referenser American Academy of Pediatrics (AAP) (2001). Health care for children and youth in the juvenile correctional care system. Pediatrics, 107, American Academy of Pediatrics (AAP) (2011). Health care for youth in the juvenile justice system. Policy statement. Pediatrics, 128, Bartlett L, Kanellos-Sutton M & van Wylick R (2008). Immunization rates in a Canadian juvenile corrections facility. Journal of Adolescent Health, 43, Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011). School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review, 33, Gallager C & Dobrin A (2007). Can juvenile justice dentention facilities meet the call of the American Academy of Pediatrics and National Commission on Correctional Health care? A national analysis of current practice. Pediatrics, 119, Gauffin K, Vinnerljung B, Fridell M, Hesse M & Hjern A (2013). Childhood socioeconomic status, school failure, and drug abuse a Swedish national cohort study. Addiction, 108, Golzari M, Hunt S & Anoshiravani A (2006). The health status of youth in juvenile detention facilities. Journal of Adolescent Health, 38, van Harten M (2012). The oral health status of incarcerated youth at a Toronto-area youth center. Acad Thesis. Toronto: University of Toronto, dept of Biological and Diagnostic Sciences/Dental Public Health.

39 Urval av ref, forts Kling S (2010). Fosterbarns hälsa - det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö, rapport till Socialstyrelsen. Malmö: Malmö stad. Kling S, Nilsson I, Vinnerljung B & Hjern A (kommande). Hälsa grundläggande medicinsk hälsobedömning - uppföljning av 120 barn som utretts inom socialtjänsten. Olivan G G (2002). Estado de salud de jouvenes varones delicuentes [Heath status of delinquent male youths]. Aten Primaria, 29, Sedlak A & McPherson K (2010). Survey of youth in residential placement: Youth s needs and services. Rockville, MD: Weststat. Hämtad från Shelton D (2000). Health status of young offenders and their families. Journal of Nursing Scholarship, 32, SiS (2012). Ungdomar intagna på SiS särskilda ungdomshem under Stockholm: SiS, Institutionsvård i fokus, nr 13/2012. Society for Adolescent Medicine (SAM) (2000). Health care for incarcerated youth. Position paper of the Society for Adolescent Medicine. Journal of Adolescent Health, 27, Vinnerljung B, Berlin M & Hjern A (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Socialstyrelsen Social Rapport 2010, kap 7, s Stockholm: Socialstyrelsen

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa

Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års

Läs mer

Skola och socialt utsatta barns utveckling

Skola och socialt utsatta barns utveckling Skola och socialt utsatta barns utveckling Svenska BUP-kongressen Linköping 22 april 2015 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Skolbetyg som prediktor/mediator

Läs mer

Skola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling

Skola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling Skola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling Stockholms län 14 och 23 maj 2013 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Tvärvetenskaplig forskning,

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Skolans betydelse för placerade barns utveckling

Skolans betydelse för placerade barns utveckling Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

A fair go Det har inte utsatta barn, t ex

A fair go Det har inte utsatta barn, t ex Skolprestationer Mina värderingar - en determinant för utsatta barns utveckling Oslo 0 nov 013 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Skolan ska vara en Equal opportunity promotor

Läs mer

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.

Helsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet. Helsingborg 20 sept 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se Skolprestationers samband med framtida

Läs mer

23-24 mars 2015 i Stockholm.

23-24 mars 2015 i Stockholm. "Nordens Barn - fokus på barn i fosterhem 23-24 mars 2015 i Stockholm. Somatisk hälsa, hälsoundersökningar Stefan Kling, skolöverläkare, Malmö stefan.kling@malmo.se HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN Varför

Läs mer

Skola, hälsa och utsatta barns utveckling

Skola, hälsa och utsatta barns utveckling Skola, hälsa och utsatta barns utveckling Gotland 25 april 2014 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Tvärvetenskaplig forskning, bl a Anders Hjern,

Läs mer

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa 2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt

Läs mer

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Presentasjon på oppstartskonferanse

Läs mer

Barn i samhällsv och utbildning

Barn i samhällsv och utbildning Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,

Läs mer

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn

Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Utanförskap när samhället varit föräldrar

Utanförskap när samhället varit föräldrar Utanförskap när samhället varit föräldrar RFMA 22 mars 2019 Bo Vinnerljung Professor emeritus, socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Hur många är de? Någon gång i dygnsvård

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

Placerade barn Hälsa och skola

Placerade barn Hälsa och skola Placerade barn Hälsa och skola Uppsala 10 nov 2014 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se In loco parentis När samhället tar på sig ansvaret för barnens

Läs mer

Skolprestationer för utsatta barn en påverkbar risikofaktor

Skolprestationer för utsatta barn en påverkbar risikofaktor Skolprestationer för utsatta barn en påverkbar risikofaktor Fyn nov 2015 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se God skolegang uddannelse Den stærkeste

Läs mer

Familjehemsdagarna Hallstaberget Sollefteå 22 oktober Stefan Kling, Skolöverläkare/Barnläkare

Familjehemsdagarna Hallstaberget Sollefteå 22 oktober Stefan Kling, Skolöverläkare/Barnläkare Familjehemsdagarna Hallstaberget Sollefteå 22 oktober 2016 Stefan Kling, Skolöverläkare/Barnläkare De kan bli familjehem Du ska ha ork, tid och intresse för barn. Du kan vara gift, sambo eller ensamstående.

Läs mer

Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn

Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn VoB Lund 19 nov 2010 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Meny Pågående

Läs mer

21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.

21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Barn i samhällsvård 21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Öppna insatser och vård utom hemmet 1998-2008 90000 80000 70000 60000

Läs mer

Placerade barns hälsa

Placerade barns hälsa Placerade barns hälsa Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten Familjehemsplacerade barns hälsa Hälsa hos ungdomar på vårdinstitution internationella studier Fortsatta utvecklingsinsatser Växjö 19 november

Läs mer

Göteborg 27 maj 2013

Göteborg 27 maj 2013 Samverkan för placerade barns skolgång och hälsa I. Familjehemsplacerade barns hälsa II. Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten Göteborg 27 maj 2013 Stefan Kling, samordnande skolhälsovårdsläkare,

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar. Stefan Kling Skolöverläkare. Grundskoleförvaltningen Malmö stad

Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar. Stefan Kling Skolöverläkare. Grundskoleförvaltningen Malmö stad Hälsa och skolgång hos socialt utsatta barn och ungdomar Stefan Kling Skolöverläkare Grundskoleförvaltningen Malmö stad Liv och hälsa ung 2013 Regionförbundet, Landstinget i Uppsala län och länets kommuner.

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Barns uppväxtvillkor och hälsa

Barns uppväxtvillkor och hälsa Barns uppväxtvillkor och hälsa Stefan Kling, barnläkare, stefan.kling@skane.se Karlskrona, 29 november 2017 Diskussionspunkter Hälsobegreppet Fysisk och Psykisk hälsa Föräldrars och ansvariga vuxnas relation

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se

Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se Hur går det på lång sikt för fosterbarn? utbildning allvarlig psykisk ohälsa själmordsförsök

Läs mer

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta

Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta SNS Stockholm 4 april 2016 Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet Bo Vinnerljung, professor

Läs mer

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.

Läs mer

Tjugo barnavårdsärenden - Ohälsosamma förlopp för barn, familj, skola och socialtjänst. Lennart Nygren Institutionen för socialt arbete

Tjugo barnavårdsärenden - Ohälsosamma förlopp för barn, familj, skola och socialtjänst. Lennart Nygren Institutionen för socialt arbete Tjugo barnavårdsärenden - Ohälsosamma förlopp för barn, familj, skola och socialtjänst Lennart Nygren Institutionen för socialt arbete Innehåll Vad är social barnavård? Hur kan barnavårdsprocessen se ut?

Läs mer

Nyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag. Dagens Medicin 17 mars 2017

Nyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag. Dagens Medicin 17 mars 2017 Nyanlända barns psykiska hälsa - så ger vi stöd i skolans vardag Stefan Kling Barnläkare Skolöverläkare Malmö stad Grundskoleförvaltningen stefan.kling@malmo.se Dagens Medicin 17 mars 2017 Elevhälsans

Läs mer

Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå

Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå November 2011 Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå Barn som varit placerade under hela årskurs 9, åren 1998-2009, har klart sämre förutsättningar än jämnåriga att få ett arbete och ett

Läs mer

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

Hälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag. Liv Lyngå Folsach

Hälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag. Liv Lyngå Folsach Barns behov i Centrum Hälsoundersökning enligt BBIC -ett regionalt uppdrag Liv Lyngå Folsach Barnhälsoöverläkare liv.lynga-vonfolsach@skane.se VISION BBIC MÅL REGIONALT UPPDRAG BBIC De barn och unga som

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog 2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN Projekt: Nordens Barn Fokus på barn i fosterhem HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN 1 Varför CHECKLISTA? Du håller i din hand en checklista för hälsoundersökning av fosterbarn. Checklistan är ett av resultaten

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Skolprestationer. - en determinant för utsatta barns utveckling. Oslo 20 nov 2013. Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet

Skolprestationer. - en determinant för utsatta barns utveckling. Oslo 20 nov 2013. Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Skolprestationer - en determinant för utsatta barns utveckling Oslo 20 nov 2013 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Mina värderingar Skolan ska

Läs mer

Glöm inte hälsa och skola!

Glöm inte hälsa och skola! Glöm inte hälsa och skola! Gryning, Göteborg 20 oktober 2016 Bo Vinnerljung Professor emeritus, socialt arbete, Stockholms Universitet Seniorforskare, klinisk epidemiologi, inst för medicin, Karolinska

Läs mer

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Att anmäla oro - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete sofia.enell@lnu.se Institutionen för socialt arbete Julia, 16 år (14 år vid placering) Alltså jag hade ju

Läs mer

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.

Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket. Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen erik.nilsson@skolverket.se Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna

Läs mer

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare

Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande  Rosaria Galanti, professor, projektledare Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, professor, projektledare VÄLKOMNA! Kupols sista år i skolan Nyheter på teamfronten Var står vi nu? Rosaria Galanti 9/8/2016

Läs mer

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Hälsoundersökningar av barn från andra länder Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp

Läs mer

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tonårsplaceringar på grund av beteende Utfall Placerade Pojkar Övriga pojkar Placerade

Läs mer

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande

Läs mer

Delrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap?

Delrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap? Liv Nilhede Metodgarant, IHF Socionom KBT-terapeut, steg 1 Utbildningar i FFT, MI, ACT, Marte Meo, lösningsfokuserat behandlingsarbete INOM Konsult, handledning och utbildning Projektledare för Humana/INOM:s

Läs mer

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller

Läs mer

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Förstå & förändra Hur kan vi förstå problematiken Hur kan vi arbeta med målgruppen

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar Total Exam Points: 14.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (Effectiveness of the Healthy Lifestyles Programme (HeLP) to prevent

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell

Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte Knut Sundell Låga betyg och risker för ogynnsam utveckling hos barn (Vinnerljung, Hjern & Berlin, 2010) Alla födda 1972 1981 - ca 930 000

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet Fattigdom Olika begrepp: ekonomisk utsatthet, ekonomisk knapphet, fattigdom Olika

Läs mer

Ökad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst

Ökad skolnärvaro. Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst Ökad skolnärvaro Vänersborg Var står vi idag? 27 nov 2017 Högskolan Väst Vänd skolfrånvaro till skolnärvaro Lena Ericsson Elevhälsochef Vänersborgs kommun Carianne Lundvall Karlsson Biträdande elevhälsochef

Läs mer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och

Läs mer

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Visst är det viktigt att må bra för att kunna lära sig men minst lika viktigt att lära sig för

Läs mer

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2017-2018 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Bedömning inför psykoterapi. Inledning Sammanhang

Bedömning inför psykoterapi. Inledning Sammanhang Bedömning inför psykoterapi Inledning Sammanhang Disposition Bedömning 1. i sitt sammanhang 2. med föräldrarna 3. med barnet 4. psykoterapeutfaktorer, examination Bedömningar av människor Planerade/spontana

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Familjehemsdagarna VÄLKOMMEN TILL OKTOBER 2016 HALLSTABERGET SOLLEFTEÅ

Familjehemsdagarna VÄLKOMMEN TILL OKTOBER 2016 HALLSTABERGET SOLLEFTEÅ VÄLKOMMEN TILL Familjehemsdagarna 22-23 OKTOBER 2016 HALLSTABERGET SOLLEFTEÅ Under Familjehemsdagarna tar vi del av varandras erfarenheter och lyssnar till föreläsningar. Årets tema är Hälsa för barn i

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro.

Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro. Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro. - Riskfaktorer - Upptäckt och kartläggning - Främja närvaro - Elevhälsans roll - Insatser - Utredningens förslag Malin Gren Landell,

Läs mer

Insatser för placerade barn - indikerade problem. Martin Bergström, Socialhögskolan Lund Universitet,

Insatser för placerade barn - indikerade problem. Martin Bergström, Socialhögskolan Lund Universitet, Insatser för placerade barn - indikerade problem Martin Bergström, Socialhögskolan Lund Universitet, martin.bergstrom@soch.lu.se Två kunskapsrapporter från SBU Fyra placeringsalternativ för socialdygnsvård

Läs mer

FoU Södertörn 6 april, 2017

FoU Södertörn 6 april, 2017 FoU Södertörn 6 april, 2017 www.sou.gov.se/ sök på problematisk frånvaro Presskonferens om förslagen i korthet http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/ 2017/01/gustav-fridolin-tar-emot-utredning-omproblematisk-elevfranvaro/

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

PROGRAM SÖDERTÄLJE 120319. 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa. 15.00 16.00 Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen?

PROGRAM SÖDERTÄLJE 120319. 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa. 15.00 16.00 Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen? PROGRAM SÖDERTÄLJE 120319 10.00 10.15 Välkommen FsF 10.15 12.30 Resultat, erfarenheter och lärdomar utifrån projektet. Stefan Kling Marie Köhler 12.30-13.30 Lunch 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa.

Läs mer

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS) Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS) 2012-10-24 Eva da Silva Diana Klugman HK, SiS Målgrupp, lagrum och antal institutionsplatser Vuxna med missbruk LVM Lagen om Vård av Missbrukare i vissa

Läs mer

Skolan som skyddsfaktor

Skolan som skyddsfaktor Skolan som skyddsfaktor Skolan vid SiS ungdomshem & samverkansmodellen SiSam Martin Hugo, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Marcus Eriksson, Statens institutionsstyrelse - Det här blir

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Elevhälsan Elevhälsan är en del av skolans lärandeuppdrag och en resurs för hälsofrämjande skolutveckling, så här står det i dokumentet:. Skolans uppdrag

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Breaking the vicious circle

Breaking the vicious circle Breaking the vicious circle STUDIES ON THE INTERPLAY BETWEEN MENTAL HEALTH AND SCHOOL ACHIEVEMENT AMONG STUDENTS IN THE FIRST YEARS OF PRIMARY SCHOOL IN SWEDEN. Fiffi Boman, Social Medicine and Global

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer