Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Transkript

1 TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen i kommunerna samt att genomföra tillsyn av barnavårdsutredningar i samtliga länets kommuner. Länsstyrelsen har därför den 20 och 23 november samt den 11 december 2007 vid besök i Ljusdals kommun genomfört sådan tillsyn. Nedan redogörs för de iakttagelser som gjorts vid tillsyn av familjehemshandläggningen. Metod Ljusdals kommun hade den 31 december barn placerade i familjehem. Sju placeringar hade upphört under För två ytterligare ungdomar har placeringarna dessutom fortsatt efter 18 år. Fyra av de pågåendeplaceringarna hade skett med stöd av LVU och övriga 11 med stöd av socialtjänstlagen. Åtta placeringar granskades. Tillsynen har gjorts genom granskning av barnens/ungdomarnas personakter och familjehemmens akter enligt en fastställd mall. Två av placeringarna granskades efter en mer utförlig mall. Båda handlar om beslutsfattandet, vårdplaneringen och uppföljningen av vården samt barnperspektivet. Viss kommunicering har skett löpande vid granskningen på tjänstemannanivå. En återföring av resultatet har den 26 mars 2007 skett till en grupp tjänstemän. Därefter har nämnden kommit in med kompletterande uppgifter, då man inte ansett att tillsynsresultatet varit riktigt. De invändningar nämnden haft framgår under respektive rubrik nedan. Allmänt En av de granskade placeringarna hade gjorts 2006, tre 2005, två 2004, en 2001 samt en Två var flickor och fyra pojkar. En var född 1989, en 1990, två 1991, en 1994, en 1999 och två 2000.

2 TILLSYNSRAPPORT 2 (9) Utredningen En utredning ska ges den omfattningen att den kan leda till ett sakligt korrekt beslut. När det gäller barn i behov av placering utom det egna hemmet så är det viktigt att utredningen har en klar inriktning på barnets situation, vilka behoven är och hur dessa tillgodoses. En grundlig utredning är också nödvändig för behandlingsplaneringen och uppföljningen. (prop 1979/80, socialstyrelsens handbok) Ett ärende gällde en flicka, född 1990, som successivt kommit att bo hos en annan familj med socialtjänstens kännedom. Besluten om placeringen är från början oklara. Det går att utläsa att placeringen börjat , men något skriftligt beslut finns inte i handlingarna. Anteckningar om uppföljning saknas. Ett beslut om stadigvarande placering kommer ett år senare. Det förefaller som om inte socialtjänsten haft någon riktig kontroll över ärendets handläggning. Överväganden om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet skall dock enligt 1 kap. 2 alltid beaktas. (6 kap 5 SoL) Granskningen omfattade i detta avseende endast två ärenden. I båda ärendena hade sådana överväganden gjorts. I båda fallen hade placeringarna också gjorts hos anhöriga. Besluten Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda. Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun, skall nämnden informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut. (6 kap 6 SoL) 2

3 TILLSYNSRAPPORT 3 (9) Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8, 12 och 13 denna lag, 4 och 6, 11 första och andra styckena, 13, 14 tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 11 och 13 lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 14 om samtycke vägras och beslut enligt 9 kap. 3 om att föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1. (10 kap 4 SoL) I sju ärenden hade besluten om stadigvarande placering tagits på utskottsnivå. I ett ärende där placeringen gjordes 2006 fanns endast ett beslut om tillfällig placering i avvaktan på familjehemsutredning. Beslutet togs I ett av ärendena lämnade nämnden i beslutet medgivande till placeringen och det uttrycktes att familjen ansökt om ett sådant medgivande. Av handlingarna framgår inte i övrigt att det skulle handla om en s.k. privatplacering. Länsstyrelsens bedömning Beslut om tillfälliga placeringar i familjehem bör inte pågå längre än fyra månader. Ett beslut om stadigvarande vård i ett visst familjehem innefattar ett medgivande. Beslut om att lämna medgivande är förbehållet s.k. privatplaceringar. Familjehemsutredningar Nämnden får inte fatta beslut om vård eller lämna medgivande utan att förhållandena i familjehemmet och förutsättningarna för vård är utredda (familjehemsutredning). (6 kap 6 andra st SoL) Det finns inga krav i lagen på att utredningarna sker med stöd av någon särskild metod. Det torde emellertid höja kvalitén på utredningarna om man genom användande av någon särskild metod får fördjupade kunskaper om familjehemmets förutsättningar eller förmedlar kunskap till familjehemmet om vad det innebär att vara familjehem. Familjehemsutredningar fanns i sju ärenden. I ett ärende hade placeringen skett tillfälligt i avvaktan på familjehemsutredning. Två av familjehemsutredningarna var kompletteringar av tidigare gjorda utredningar på familjerna. I två ärenden granskades också vilken metod som använts. I båda fallen framgick det att familjehemsutredningarna hade gjorts med Kälvestensmetoden. 3

4 TILLSYNSRAPPORT 4 (9) Handläggningen fungerar bra i detta avseende. Sammanfattande bedömningar En utredning om familjehemmets lämplighet bör utmynna i en bedömning av det aktuella barnets behov i jämförelse med familjehemmets resurser. Fem familjehemsutredningar saknade en sammanfattande bedömning. I ett av dessa ärenden fanns emellertid en ansats till en sådan bedömning. I de två återstående ärenden där familjehemsutredning hade gjorts så bedömdes det att det fanns en sammanfattande bedömning även om dessa bedömningar inte kunde sägas vara fullständiga. Det föreligger stora brister i detta avseende. Samråd Om socialnämndens prövning gäller ett familjehem i en annan kommun än den egna så ska nämnden informera och samråda med den kommunen. (6 kap 6 SoL) Samrådet bör innefatta samråd med socialtjänsten men även vid behov med skola/förskola och eventuell hälso- och sjukvård. Tre av placeringarna hade skett i andra kommuner. Samråd fanns inte dokumenterat i något av ärendena. Det föreligger en stor brist i detta avseende. Vårdplanering När barn placeras i familjehem eller hem för vård eller boende ska en vårdplan upprättas. Detta gäller såväl vid placeringar med stöd av socialtjänstlagen som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. (11 kap 3 SoL och 4 LVU) Både i socialtjänstlagen och LVU finns anvisningar om vad vårdplanerna ska innehålla. Kraven på innehållet förtydligas också i socialtjänstförordningen. (5 kap 1 och 1 a SoF) 4

5 TILLSYNSRAPPORT 5 (9) En genomförandeplan bör upprättas (behandlingsplan). Denna ska ta upp på vilket sätt målet med vården - som ska framgå av vårdplanen - ska uppnås. Den bör detaljerat beskriva vilka insatser som ska göras för barnet under vårdtiden. Detta inkluderar stödet till familjehemmet, vilket stöd barnet behöver från skola/barnomsorg, hälso- och sjukvård mm. (6 kap SOSFS 2006:5) I fem av ärendena fanns vårdplaner. Till sitt innehåll var de inte helt kompletta. I några ärenden framgick vårdnadshavarnas och barnets samtycke endast indirekt. Nämnden har efter återföring av resultatet menat att det funnits en vårdplan i ytterligare ett ärende. De har insänt handlingar för att styrka detta. Handlingen är en utredning om fortsatt familjehemsplacering då familjehemsföräldrarna skilt sig. Inne i utredningen finns ett avsnitt benämnt vårdplan. Mot slutet av utredningen står det också att vårdnadshavarna samtycker till en fortsatt placering. Förekomsten av behandlingsplaner/genomförandeplaner granskades endast i två ärenden. I det ena fallet fanns en genomförandeplan benämnd arbetsplan som inte var fullständig. Det är viktigt av rättssäkerhetsskäl att det finns en vårdplanering. Vårdplanens innehåll är det som vårdnadshavarna och den unge om han/hon fyllt 15 år, ska samtycka till. Ett samtycke bör vara skriftligt. Vårdplaneringen är också viktig för uppföljningen. Det föreligger brister i vård- och behandlingsplaneringen. Den vårdplan som nämnden i efterhand insänt till Länsstyrelsen innehåller inte allt som en vårdplan bör innehålla. Målet med vården saknas och vårdplanen är splittrad. Avtal mm Avtal mellan Socialnämnden och familjehemmen i alla ärenden utom det där det ännu inte handlade om en stadigvarande placering. Något särskilt uppdrag till familjehemmet fanns inte i något ärende. Besök i familjehemmen Socialnämnden har att medverka till att de familjehemsplacerade barnen får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden samt verka för att de får lämplig utbildning. Nämnden ska också lämna vårdnadshavarna och familjehemmen råd, stöd och annan hjälp som de behöver. (6 kap 7 SoL) 5

6 TILLSYNSRAPPORT 6 (9) Socialnämnden ska följa vården genom regelbundna personliga besök i familjehemmen, enskilda samtal med barnen och samtal med familjehemsföräldrarna och vårdnadshavarna. (5 kap 1 b SoF) Granskningen omfattade besöken i familjehem tiden Fyra av placeringarna hade skett efter I allmänhet besöktes familjehemmen två gånger per år. I ett fall ända upp till fyra gånger under I ett ärende där placeringen skett 2004 fanns inga besök dokumenterade under , men ett besök I ett ärende fanns ett besök per år dokumenterat. I två ärenden hade nämnden efter återföringen invändningar. I det ena fallet visade det sig att granskningsresultatet var korrekt. I det andra fallet kunde man genom nytillkomna journalanteckningar visa att två besök skett under 2006 före granskningstillfället. Det föreligger en viss regelbundenhet i besöken, men handläggaren bör ha personlig kontakt med barnet minst en gång i halvåret eller tätare om det gäller yngre barn. (se även nedan). Vissa brister föreligger. Enskilda samtal med barnet Enligt socialtjänstlagen så ska det särskilt beaktas vad hänsyn till barnens bästa kräver och barnens inställning ska långt som möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnens vilja med beaktande av deras ålder och mognad. (1 kap 2 och 3 kap 5 SoL) Vid uppföljningen ska nämnden ha enskilda samtal med barnen. (5 kap 1 b SoF) Enskilda samtal med det placerade barnet hade dokumenterats vid varje besök i tre ärenden. I fyra ärenden hade enskilda samtal dokumenterats ibland. Egna observationer av barnet hade dokumenterats ibland i två ärenden. I två ärenden (detta granskades endast i två ärenden) framkom barnets åsikt delvis i ett ärende och utförligare i ett annat ärende. Innehållet i samtalen med barnen innehåller för det mesta hur de trivs i familjehemmet och skolan samt hur de har det på fritiden. Umgänget med vårdnadshavarna och andra viktiga personer berörs i stort sett alltid, medan barnens hälsotillstånd i stort sett aldrig berörs. Det föreligger vissa brister när det gäller innehållet i samtalen. Dokumentationen om barnets förhållanden 6

7 TILLSYNSRAPPORT 7 (9) Uppföljningen ska omfatta barnens hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till anhöriga och andra närstående. (5 kap 1 b SoF) Uppföljningen av barnens förhållanden kan inhämtas även på andra sätt än genom samtal med barnen; vanligen genom familjehemmet. Vid uppföljningen tillkommer förutom vad som framkommit vid samtal med barnen vid besök i familjehemmen uppgifter om barnens utveckling och sociala beteende samtidigt som de andra områdena berörs. Innehållet är inte fullständigt. Innehållsmässigt finns brister i dokumentationen från uppföljningen av barnets förhållanden. Det är viktigt att det från början görs en vård- och behandlingsplanering som stöd för uppföljningen så att barnets olika behovsområden följs upp kontinuerligt. Överväganden om vården Om ett barn vårdas i ett annat hem än det egna ska socialnämnden var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och om placeringen är gjord med stöd av LVU så ska nämnden var sjätte månad överväga om LVU-vården fortfarande behövs. (6 kap 8 SoL och 13 andra st LVU) Detta granskades endast i två ärenden. I båda ärendena gjordes övervägandena i rätt tid. I ett av ärendena noterades att rapporterna var mycket mer fylliga till sitt innehåll än vad som framgick av dokumentationen i övrigt. I ett av ärendena var beslutet från nämnden att placeringen skulle fortgå. Ett övervägande är en rapport till nämnden om hur placeringen fortgår. Beslutet bör bli att rapporten läggs till handlingarna. Fattar nämnden ett formellt beslut om placeringen så har en omprövning skett. Umgänge Vården bör utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. (6 kap 1 tredje st SoL) Socialnämnden har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare så långt som möjligt tillgodoses. (14 LVU) Umgänget granskades endast i två ärenden. I båda fallen fanns ett umgänge med båda föräldrarna. 7

8 TILLSYNSRAPPORT 8 (9) Handläggningen fungerar bra i detta hänseende. Kontakt med vårdnadshavarna Nämnden ska lämna vårdnadshavarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. (6 kap 7 SoL) Socialnämnden ska föra samtal med vårdnadshavarna. (5 kap 1 b SoF) I tre ärenden finns en fortlöpande kontakt med vårdnadshavarna och i två ärenden finns dokumentation som delvis visar på en kontakt. I tre ärenden framgår detta inte. I ett av dessa ärenden är placeringen nyligen gjord. Viss brist konstateras i detta avseende. Överväganden om vårdnadsöverflyttning Om ett barn varit placerat i samma familjehem i tre år ska nämnden särskilt överväga om det finns anledning att flytta över vårdnaden till familjehemmet. (6 kap 8 andra st SoL och 13 tredje st LVU) I tre ärenden hade placeringarna fortgått mer än tre år. I två av dessa ärenden hade överväganden om överflyttning av vårdnaden gjorts. Det föreligger en brist i detta avseende. Intervju med familjehemshandläggare Intervjun gjordes den 23 november Det finns inte någon plan för att säkra kvaliteten i uppföljningen, men det finns en mall för vad som ska ingå i övervägandena om vården som till viss del säkrar kvalitet i uppföljningen Det finns tillräckligt med resurser för att besöka barnen regelbundet och personalen har fått utbildning i att tala med barn. Det är svårt att rekrytera familjehem och man har hoppats mycket på den satsning som kommunerna i länet gemensamt gjorde för att rekrytera familjehem. Tyvärr gav inte satsningen mycket. Familjehemshandläggaren har gått en PRIDE-utbildning och gemensamt med andra kommuner ska man 8

9 TILLSYNSRAPPORT 9 (9) försöka få till stånd en modifierad PRIDE-utbildning bl.a. för att lättare kunna rekrytera. En pensionerad soc.sekr. ska också gå in och arbeta med rekrytering. Någon nedskriven plan för rekrytering av familjehem finns inte. Familjehemmen får viss utbildning genom den årliga konferens för familjehem som man anordnar en gång om år i samarbete med andra kommuner. Utbildningar genom familjehemsorgansisationer kan ersättas av kommunen, men efterfrågas inte ofta. Vid behov kan familjehemmen få tillgång till extern handledning. Klagomålshanteringen ser ut som inom IFO i övrigt (se särskild rapport om kvalitet). När det gäller att säkerställa att uppföljningen genomförs på det sätt som lagen föreskriver så anser handläggaren att man följer de krav som lagstiftningen anger utan att man har något system för detta. Överväganden om vården görs i rätt tid och överväganden om vårdnadsöverflyttningar görs samtidigt. Handläggaren har varit på en utbildning om vårdnadsöverflyttningar och från utbildningen fått dokument om vad en begäran om vårdnadsöverflyttning ska innehålla. Någon statistik över familjehemsplacerade barn utöver den årliga till Länsstyrelsen förs inte. Kvartalslistor över ärenden säkerställer en viss kontroll. Det har aldrig varit aktuellt med resursbrist. Sammanfattande bedömning Bristerna gällande handläggningen av ett ärende och bristerna i samrådsförfarandet bör medföra kritik. Brister som framgår av tillsynsrapporten finns även i andra delar av handläggningen, men medför ingen kritik. Samtliga brister bör åtgärdas. Lars Tunegård Bil. Granskningsmallar 9