Nr Ärenden Handl. Sid 1. Upprop Val av protokollsjusterare Dagordning TEMA - Öppna jämförelser - 15:10-15:30

Transkript

1 1 KALLELSE - reviderad Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Tid Onsdagen den 11 december 2013 kl 15:00 Plats Solrosen, Västgötagatan 18 Katrineholm Nr Ärenden Handl. Sid 1. Upprop Val av protokollsjusterare Dagordning TEMA - Öppna jämförelser - 15:10-15:30 5. Sekretessärende - Separat kallelse 6. Sekretessärende - Separat kallelse 7. Samverkansprojekt avseende familjehemsplacerade barns skolgång - - CB - EC - MA/LF 2 8. Förslag till revidering av delegationsordningen NÖ 7 9. Förslag till revidering av delegationsordningen NÖ Förslag till fördelning av föreningsbidrag för år 2014 MT/JF Förslag till sammanträdesdagar för år 2014 EF Förslag till TEMAN för år 2014 LF Rapporter och information - Verksamhetsuppföljning - Ekonomisk uppföljning november - Statistik försörjningsstöd - Statistik myndighetsgruppen Meddelanden Delegationsbeslut Nya frågor - - Pat Werner ORDFÖRANDE Innan nämndsammanträdet vid kl. 14:30 ges möjlighet för de som önskar att ställa frågor angående läsplattorna till Bruno Maras. 30 Kallelse SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Västgötagatan 18 Telefax: E-post: 1

2 2 2 SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Martin Alm Samverkansprojekt avseende familjehemsplacerade barns skolgång Ärendebeskrivning I Katrineholms kommun pågår sedan några år tillbaka en mängd olika aktiviteter och utvecklingsinsatser med det gemensamt att de strävar efter att sätta barns behov och barnperspektivet i centrum. En mycket viktig uppgift är att hitta arbetsformer och metoder som säkerställer en grundläggande trygghet för de barn som återfinns i de allra mest utsatta situationerna. och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar för bland annat familjehemsplacerade barn och unga. Forskning visar att barn som växer upp i familjehem klarar sig sämre i skolan än andra barn med motsvarande intellektuella förmågor. Forskningen visar också att godkända resultat från grundskola är en skyddande faktor, och omvänt att misslyckas i skolan är en viktig markör för risk för ogynnsam social utveckling. SkolFam (bilaga) är en metod för att stärka familjehemsplacerade barns skolgång, som bygger på stärkt samarbete mellan socialtjänsten och skolan, samt ökat stöd till familjehemmet och barnet. SkolFam följs av forskare och utvärdering visar på lovande resultat. Ett nationellt nätverk erbjuder kommuner möjligheter till metodstöd, handledning, forskningsstöd och erfarenhetsutbyte. Socialförvaltningen föreslår ett projekt i samverkan med bildningsförvaltningen runt de aktuella barnens skolsituation. Projektet syftar till att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder med avsikt att möjliggöra fullföljande av varje placerat barns skolgång. Socialförvaltningen önskar i samverkan med Bildningsförvaltningen genomföra projektet under tre år, där SkolFam införs som metod. Socialförvaltningens förslag till beslut föreslås besluta Att anta socialförvaltningens upprättade förslag till samverkan mellan socialförvaltningen och bildningsförvaltningen i projektet Skolfam som sitt eget. Att uppdra till förvaltningen att ingå i samverkansprojektet enligt det upprättade förslaget. Projekt genomförs inom ordinarie budgetram. I tjänsten Lorraine Fröberg Tf Förvaltningschef Helene Björkqvist Förvaltningschef 2

3 3 3 Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns att utveckla samverkan och insatser Socialtjänstlagen föreskriver att barn som placeras i familjehem ska få god vård (6 kap. 1 SoL) och att socialnämnden ska verka för att de får lämplig utbildning (6 kap 7 SoL). Alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden (1 kap 2 SL), skolan ska därför också ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. I Katrineholms kommun pågår sedan några år tillbaka en mängd olika aktiviteter och utvecklingsinsatser med det gemensamt att de strävar efter att sätta barns behov och barnperspektivet i centrum. En mycket viktig del i arbetet med kommunens barn är att hitta arbetsformer och metoder som i möjligaste mån säkerställer en grundläggande trygghet för de barn som återfinns i de allra mest utsatta situationerna. Vi vet från Svensk och internationell forskning att den kanske allra mest utsatta gruppen av barn är de barn vars föräldrar inte själva kan tillgodose barnens behov av skydd och trygghet och där samhället därför måste gå in och ta över detta ansvar. Barn som någon gång i livet är föremål för samhällets sociala barnavård kommer från alltså särskilt ogynnsamma miljöer. Vad vi vet är att risken för en ogynnsam utveckling inte bara determineras av uppväxtmiljö, utan själva placeringen i sig förefaller vara en ogynnsam faktor. Det ställer därför stora krav på barnavårdande myndigheter att tillgodose barnens behov av de faktorer som har en gynnsam inverkan på deras utveckling. Samhället har som konstaterats ett särskilt ansvar för de barn som socialtjänsten placerar utanför det egna hemmet. Detta ansvar innebär att se till att barnen ges goda uppväxtvillkor, samma möjligheter till vård och likvärdiga förutsättningar att utvecklas som alla andra barn. I dagsläget är 60 av Katrinholms barn placerade i familjehem. Den sammantagna bilden som svensk forskning, främst företrädd av professor Bo Vinnerljung, ger visar att familjehemsplacerade barn har klart förhöjda risker för ogynnsam utveckling jämfört med andra jämnåriga. Barn som växer upp i placering har höga överrisker för framtida: självmord: 6.4 gånger högre risk självmordsförsök: 6.2 gånger högre risk allvarlig psykisk ohälsa: 5.0 gånger högre risk narkotikamissbruk: 6.8 gånger högre risk alkoholmissbruk: 4.9 gånger högre risk allvarlig kriminalitet: 7.5 gånger högre risk att bli tonårsförälder: 3.8 gånger högre risk bidragsberoende: 9.8 gånger högre risk 3

4 4 4 Inom socialtjänstforskning avseende risk och skydd för utsatta barn talar man om samband mellan så kallade riskfaktorer, där alltså placerade barns bakgrund och själva placeringen i sig är en riskfaktor, och sociala problem i vuxen ålder. Andra riskfaktorer är exempelvis föräldrars missbruk, utbildningsnivå, försörjningsförmåga, psykisk sjukdom och tidig kriminalitet. Faktorer som skulle kunna väga upp och motverka ogynnsam utveckling refereras till som friskfaktorer. Skolresultat har visat sig vara en variabel som med mycket starka statistiska samband visar sig som den kanske enskilt viktigaste friskfaktorn för barns möjligheter till ett framtida bra liv. Genomförd grundskola är en skyddande faktor för att förbättra livschanser. På samma sätt är ett misslyckande i skolan en viktig markör för risk för ogynnsam utveckling. Om man vill satsa på förbättrade livschanser ska man satsa på skolan. Kommunernas problem är att familjehemsplacerade barn och unga lyckas sämre i skolan än förväntat, oavsett kognitiv förmåga och övriga samspelande faktorer. Barn som växer upp i familjehem: - har mycket dåliga skolprestationer - får sämre skolbetyg i åk 9 jämfört med andra barn med samma begåvning - blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma begåvning jämfört med andra barn med samma betyg - färre reparerar dåliga grundskolbetyg i gymnasiet eller i vuxenutbildning, jämfört med andra barn med dåliga betyg från åk 9 - många fler hoppar av gymnasiet, jämfört med andra barn Utbildningskarriärer avgörs tidigt och betygen årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare. Under 1 procent av barn med betyg över medel stannar vid grundskolenivå jämfört med procent av deras jämnåriga med låga eller ofullständiga betyg. Projektet och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar för familjehemsplacerade barn och unga. Forskning visar att dessa barn presterar sämre än förväntat i skolan, att godkända resultat från grundskola är en skyddande faktor, att omvänt att misslyckas i skolan är en viktig markör för risk för ogynnsam utveckling. Socialförvaltningen föreslår mot bakgrund av problemredogörelsen en samverkan med bildningsförvaltningen runt de aktuella barnens skolsituation. Projektet syftar till att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder i samverkan med skolan med avsikt att möjliggöra varje placerat barns skolgång utifrån målbilder som tar utgångspunkt i barnens inlärningskognitiva potential. 4

5 5 5 Övergripande mål är att - Familjehemsplacerade barn och unga ska klara skolgången med lika goda resultat som andra barn. - Utanförskap motverkas genom att familjehemsplacerade barn och unga lyckas i skolan. Som andra delmål som kan uppnås på vägen anges att: - Bättre skolresultat med godkända betyg för varje barn/ungdom som deltar - Stärka nätverket runt varje barn/ungdom - Skolan blir bättre på att ge stöd till familjehemsplacerade barn/ungdomar - Socialtjänsten blir bättre på att ge stöd till familjehem så att de i sin tur ger bättre stöd till de placerade barnen/ungdomarna - Skolan och socialtjänsten utvecklar sitt samarbete runt de barn som samhället har ett särskilt ansvar för - Söka och prova metoder för att på sikt ge stöd till placerade barn/unga i högstadiet och i gymnasieskolan - Metoden runt dessa barn gynnar även skolgången för andra barn där risk för ogynnsam utveckling finns Helsingborg har arbetat fram en metod, SkolFam, för att stärka familjehemsplacerade barns skolgång, som bygger på stärkt samarbete mellan socialtjänsten och skolan, samt ökat stöd till familjehemmet och barnet. SkolFam följs av forskare och utvärdering visar på lovande resultat. Helsingborg erbjuder kommuner som är intresserade av metoden att ingå i nätverk. I detta ingår metodstöd, handledning, forskningsstöd och erfarenhetsutbyte. Socialförvaltningen önskar i samverkan med Bildningsförvaltningen genomföra projekt under tre år, där SkolFam införs som metod. Arbetsmodellen Arbetet i Skolfam bygger på samverkan. Ett tvärprofessionellt team (Skolfamteam), bestående av en psykolog, en specialpedagog och en socialsekreterare leder arbetet kring varje barn. Processen kan enklast beskrivas i tre faser som löper över minst 24 månader: 1.Kartläggning 5

6 6 6 Under den första fasen genomförs normerade pedagogiska och psykologiska tester. Den pedagogiska delen av kartläggningen utförs av specialpedagogen och inriktar sig på barnens förmåga att läsa, skriva och räkna. I den andra delen av kartläggningen fokuserar psykologen på att ta reda på vilka resurser barnen har i sin begåvningsprofil. 2. Analys av resultat, utbildningsplan och uppföljning Efter analys av resultaten från kartläggningen kommer Skolfamteamet, skolan och familjehemmet tillsammans överens om en utbildningsplan för barnet. Utvecklingen följs upp vid regelbundna möten mellan de inblandade parterna. 3.Kartläggning och fortsatt uppföljning De pedagogiska och psykologiska testerna upprepas med barnen efter två år och jämförs med de ursprungliga testerna. En analys och förslag till fortsatt arbete återkopplas till skolan och familjehemmet. En kontinuerlig och långsiktig uppföljning av arbetet under barnets grundskoletid bestäms därefter i samråd mellan ledningen för Skolfam och de andra Tidplan Våren 2014 ska ägnas åt planering och förberedelser av projektet, bland annat genom rekrytering och introduktion av personal. Kartläggning sker successivt med start hösten Varje kartläggning följs av behovsanalys, återkoppling till barnet, skolan och familjehemmet, framtagande av utbildningsplan, implementering av eventuella insatser och uppföljning. Detta upplägg innebär att teamet under året kommer att kontinuerligt kartlägga barn parallellt med implementering och uppföljning av de tidigare kartlagda barnen. Efter två år kartläggs samtliga barn i samma turordning som vid föregående tillfälle. Rekrytering av målgruppen SkolFam är en förebyggande satsning som även riktar sig till barn som fungerar bra i skolan. Målgruppen i Katrineholm är familjehemsplacerade barn som vid arbetets start (våren 2014) i första hand går i förskoleklass upp till och med årskurs nio. Barnen är stadigvarande placerade i familjehem. En inventering hösten 2013 visar att det finns mellan barn i målgruppen. Vid placeringar enligt socialtjänstlagen (SoL) krävs vårdnadshavarens, vanligen den ena eller båda barnets biologiska föräldrars, samtycke till barnets medverkan i SkolFam. Av SoLplacerade barn i målgruppen är det därför i första hand de vars vårdnadshavare har lämnat samtycke som kommer att delta i satsningen. För barn som är placerade enligt lagen om vård av unga (LVU) begränsas vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnet i den omfattning för att vård ska kunna ges, och vårdnadshavarens godkännande för insatser som SkolFam behövs inte. 6

7 7 7 1 (1) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN :24 Ändring delegationsordning. Socialförvaltningens förslag till beslut föreslås besluta A t t i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag besluta att beslutanderätten avseende bostadsgaranti delegeras till verksamhetschef upp till kr. Ärendets beskrivning Under Social borgen införs en ny punkt: Bostadsgaranti Beslut om bostadsgaranti upp till kronor Verksamhetschef I tjänsten Nina Överkvist Verksamhetschef SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Västgötagatan 18 Telefax: E-post: socialforvaltningen@katrineholm.se 7 7

8 8 8 1 (1) Datum Vår beteckning SOCIALFÖRVALTNINGEN :24 Ändring delegationsordning. Socialförvaltningens förslag till beslut föreslås besluta A t t beslut om ekonomiskt bistånd, enlig 4 kap 1 Socialtjänstlagen, till ungdomar som bor i Klivets lägenhetsboende skall delegeras till Socialsekreterare. Ärendets beskrivning Skälet till ändring är att beslut om utbetalning ska föregås av en utredning och en behovsbedömning. Klivets personal arbetar inte som socialsekreterare och därför bör delegationen styras rätt. I tjänsten Nina Överkvist Verksamhetschef SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Västgötagatan 18 Telefax: E-post: Socialforvaltningen@katrineholm.se 8 8

9 9 9 SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning :7 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Emma Fälth 1 (1) Förslag till fördelning av föreningsbidrag för år 2014 s föreningsbidrag riktas till föreningar/organisationer med värderingar och verksamhet enligt socialtjänstens målsättning och inriktning varvid särskild uppmärksamhet riktas till föreningar eller organisationer som bedriver verksamhet för utsatta och svaga grupper. Ärendet har beretts av en föreningsbidragsgrupp bestående Joha Frondelius (KD) och Matti Turunen (S). Enligt kommunfullmäktiges antagna regler för nämndens föreningsbidrag ska årliga träffar ske med de föreningar som erhåller bidrag. Detta har genomförts av föreningsbidragsgruppen vid vilka även verksamhetschef Linda Qvarnström och nämndsekreterare Emma Fälth närvarade. Föreningsbidragsgruppen har utarbetat förslag till fördelning av föreningsbidrag enligt bilaga. Förslag till beslut föreslås besluta a t t fördela föreningsbidrag för 2014 enligt upprättat förslag. a t t till Brottsofferjouren och Kvinnojouren Miranda görs utbetalningar i februari och augusti 2014 med halva beloppet per tillfälle. I tjänsten Emma Fälth Nämndsekreterare 9

10 10 FÖRENINGSBIDRAG objekt Antal medlemmar Bidrag 2013 Sökt 2014 Sökt bidrag från andra bidragsgivare Förslag 2014 Beslut 2014 Övrigt BRIS ÖST kr/barn i regionens 4000 kommuner Brottsofferjouren KFV Flen kr Vingåker kr HOPP-KFV IOGT-NTO 235 Katrineholm Nej 3000 Kvinnojouren Miranda Vingåker kr RFSU Katrineholm Från det egna förbundet kronor skall gå till jubileumsfirandet LF Oliven 5263 Kamratstödet IOGT-NTO centralt kr Summa

11 (1) Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN Vår beteckning Förslag till sammanträdesdagar för år 2014 Socialförvaltningen har upprättat förslag till sammanträdesdagar för år 2014 avseende socialnämnden (SOCN) och utskottet. Månad Utskott torsdagar kl SOCN onsdagar kl Anmärkning Beredning tisdagar kl 10:30 januari februari Årsredovisning för 2013 Redovisning av genomförd internkontroll mars 18 Gemensamt sammanträde med Bildningsnämnden - eftermiddag mars april maj juni juli - - augusti Underlag för övergripande plan med 12 budget för september 4 25 (Torsdag) Delårsrapport för 2014 oktober november december (Torsdag) 9 Utskottet behandlar serveringstillstånd och enskilda ärenden. Socialförvaltningens förslag till beslut föreslås besluta a t t fastställa föreslagna sammanträdesdagar för år I tjänsten Emma Fälth Nämndsekreterare 11 SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Västgötagatan 18 Telefax: E-post: 11 11

12 12 1 (2) Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Teman för år 2014 Socialförvaltningen har upprättat förslag till teman för år 2014 enligt följande: Januari Överförmyndaren Februari Klivet och Kollektivet Mars Familjeenheten April Utredningsgruppen Maj Hedersrelaterat våld Juni Våldsprojektet Augusti Öppna jämförelser: - Social barn- och ungdomsvård - Missbruks- och beroendevård - Stöd till brottsoffer September Hemmaplanslösningar Oktober Arbetslinjen 2.0 December Öppna jämförelser - Stöd till brottsoffer - Ekonomiskt bistånd SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: socialforvaltningen@katrineholm.se 12

13 13 2 (2) Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN Lednings- och verksamhetsstöd Vår beteckning Socialförvaltningens förslag till beslut föreslås besluta a t t fastställa ovan redovisade förslag som socialnämndens teman under år Lorraine Fröberg Tf Förvaltningschef SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: socialforvaltningen@katrineholm.se 13

14 14 1 (1) Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN Vår beteckning Vår handläggare Lorraine Fröberg Ert datum Er beteckning s ekonomiska uppföljning för november 2013 Efter delårsredovisade resultat har förvaltningen startat flera olika processer för att utveckla verksamheten. Ledningen har börjat en översyn med arbetsstrukturer och olika alternativ till förvaltningsöverskridande arbete. Det syftar till ett mer kostnadseffektivt arbetssätt för hela kommunen. Fokus ska vara ekonomin i balans med en långsiktighet, där vi ska förbättra uppföljning och analyser. Vi gör även nu en organisationsöversyn som ska leda till en förbättrad samverkan, förstärka vi-känslan öka rättssäkerhet och kvalité. s uppdrag är att ge medborgarna, som har behov av det, de insatser som behövs för att de ska kunna leva ett värdigt och självständigt liv. har efter resultatuppföljningar och nyckeltalsanalyser styrt sina insatser till arbetsmarknadsåtgärder och medveten planering av placeringar av barn och vuxna. kommer att fortsätta fullfölja sitt uppdrag om god vård och gott stöd och samtidigt fortsätta det effektiva arbetet med att minska kostnader. Enligt Planeringsdirektiv 2013 med plan för anges i den övergripande driftbudgeten att socialnämnden tilldelas tkr för år 2013 inklusive tekniska justeringar, under året har socialnämnden även fått tilläggsbudget för löner och kapitalkostnader och den totala budgeten år 2013 är därmed tkr. presenterade under budgetarbetet för år 2013, baserat på de prestationer socialnämnden ska åstadkomma, att kostnaderna för socialnämndens verksamhet kommer att uppgå till cirka tkr. s prognos efter november månad visar att det totala resursbehovet kommer överstiga den tilldelade budgeten med tkr. Förslag till beslut: föreslås besluta a t t lägga informationen till handlingarna. Lorraine Fröberg TF förvaltningschef SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: socialforvaltningen@katrineholm.se 14

15 15 Månadsrapport

16 16 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt Planerade åtgärder som ej är medräknade i prognosen samt ekonomisk effekt Investeringar Åtaganden

17 17 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd Efter delårsredovisade resultat har förvaltningen startat flera olika processer för att utveckla verksamheten. Ledningen har börjat en översyn med arbetsstrukturer och olika alternativ till förvaltningsöverskridande arbete. Det syftar till ett mer kostnadseffektivt arbetssätt för hela kommunen. Fokus ska vara ekonomin i balans med en långsiktighet, där vi ska förbättra uppföljning och analyser. Vi gör även nu en organisationsöversyn som ska leda till en förbättrad samverkan, förstärka vi-känslan öka rättssäkerhet och kvalité. s uppdrag är att ge medborgarna, som har behov av det, de insatser som behövs för att de ska kunna leva ett värdigt och självständigt liv. har efter resultatuppföljningar och nyckeltalsanalyser styrt sina insatser till arbetsmarknadsåtgärder och medveten planering av placeringar av barn och vuxna. kommer att fortsätta fullfölja sitt uppdrag om god vård och gott stöd och samtidigt fortsätta det effektiva arbetet med att minska kostnader. Enligt Planeringsdirektiv 2013 med plan för anges i den övergripande driftbudgeten att socialnämnden tilldelas tkr för år 2013 inklusive tekniska justeringar, under året har socialnämnden även fått tilläggsbudget för löner och kapitalkostnader och den totala budgeten år 2013 är därmed tkr. presenterade under budgetarbetet för år 2013, baserat på de prestationer socialnämnden ska åstadkomma, att kostnaderna för socialnämndens verksamhet kommer att uppgå till cirka tkr. gav under budgetprocessen socialförvaltningen i uppdrag att redovisa hur gapet mellan den prestationsbaserade budgeten och den på annat sätt framräknade ramen skulle täckas. Skillnaden skulle mötas med hjälp av arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis Arbetslinjen och minskade kostnader för placeringar av barn och vuxna. satte interna målvärden för olika insatser för att hålla budgeten för har för budgetberedningen presenterat förutsättningarna för att nämnden ska kunna hålla den tilldelade ramen. s prognos efter november månad visar att det totala resursbehovet kommer överstiga den tilldelade budgeten med tkr. Vilket underskott som slutligen redovisas år 2013 beror till stor del på hur den fortsatta utvecklingen av försörjningsstödsutbetalningar och vårddygnskostnader artar sig under året, huruvida socialnämnden erhåller ersättning från viadidaktnämnden avseende etableringsärenden som man har fått hantera i en viss omfattning samt Migrationsverkets bedömning på återsökta kostnader som nämnden har för ensamkommande barn i familjehem. Det finns således risk för att resultatet kan komma att förändras eller förbättras under december. Det som kan påverka resultatet negativt är en högre andel försörjningsstödsutbetalningar samt fortsatt höga volymer och vårddygnskostnader för placeringar. Förutsättningarna är att de planerade arbetsmarknadspolitiska åtgärderna når tänkt nivå och att den genomsnittsliga försörjningsstödsutbetalningen inte överstiger kr per månad och hushåll samt att antal hushåll som får utbetalt försörjningsstöd inte får överstiga 658 stycken. Under perioden januari till och med november har socialnämnden i genomsnitt haft 660 hushåll och betalat ut genomsnittligt försörjningsstöd på kr per månad och hushåll. En av orsakerna till ökade kostnader per hushåll beror på att hushållen består av fler individer än tidigare åren. Det sammantagna utfallet och prognosen för utbetald försörjningsstöd år 2013 beräknas bli cirka tkr högre än budgeterat. Trots att insatserna prognostiseras hålla nere potentiella kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd med tkr år Antalet klienter prognostiseras öka något jämfört med budgeterat nivå även under december 17 3

18 18 månad och det enskilda hushållets behov av försörjningsstöd prognostiseras också fortsätta vara väsentligt högre än vad man har räknat med i budgeten. För perioden januari till och med november år 2013 har nämnden beviljat ca tkr i försörjningsstöd till invånare som inte har fångats upp av andra skyddsnät i samhället. Katrineholms kommun fortsätter att bland annat ha en hög arbetslöshet och detta påverkar socialnämndens verksamhet väsentligt, då ca 80 % av utbetalt försörjningsstöd har beviljats till klienter som är arbetslösa eller sjuka utan beviljad sjukersättning. Vad gäller placeringar av barn på institution har socialnämnden beräknat antal vårddygn till per år till en kostnad av kr per vårddygn. Det ger en total kostnad på tkr för placeringar av barn. Prognosen, som är ställd utifrån kända placeringar, för de som är födda efter 1994, visar att kostnaderna kommer hållas inom budgetramen. Placeringar för vuxna, det vill säga klienter födda före 1994, beräknade socialnämnden vårddygn till en kostnad av kr per vårddygn. Det ger en total kostnad på tkr för placeringar av vuxna. Per den sista november prognostiseras ett underskott inom myndighetsgruppen på ca tkr. Underskottet beror till stor del av att kostnad per vårddygn är ca 30 % högre än budgeterat och dels på att antalet placeringar av vuxna överstiger kraftigt budgeterad volym. Enligt verksamhetens utfall per den sista november kostar verksamheten i genomsnitt tkr per månad jämfört med budgeterad genomsnittlig kostnad för verksamheten på tkr. Den genomsnittsliga månadskostnaden för 2013 har ökat med 580 tkr jämfört med samma period år Redovisade prognoser Behandlingsgr. Försörjningsstöd /administration Ledning och verksamhetsstöd Myndighetsgr. januari februari tkr tkr tkr tkr tkr mars tkr tkr 0 tkr tkr tkr april tkr tkr tkr tkr tkr maj tkr tkr tkr tkr tkr juni juli tkr tkr tkr tkr tkr augusti tkr tkr tkr tkr tkr september tkr tkr tkr tkr tkr oktober november tkr tkr tkr tkr tkr december Total 18 4

19 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt (TKR) Ack Helår 2013 Intäkter Utfall KF budget Avvikelse KF budget Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Kostnader Anlägg o underhållsmaterial Bidrag varav Försörjningsstöd Köp av vht inkl konsultkostn. varav Institutionsplaceringar Personalkostnader varav Uppdragstagare familjehem o kontaktperosner Externa hyror varav Sociala kontrakt Övr vht kostnader Interna hyror Interna övr kostnader Kapitalkostnader Finansposter Summa kostnader NETTORESULTAT Senaste bokförda transaktion :09:00 Kommunens ekonomisystem stänger :00:00 vilket kan komma att förändra resultatet något utifrån redovisningen ovan. Förnedringen bedöms inte vara väsentlig. 5 19

20 Planerade åtgärder som ej är medräknade i prognosen samt ekonomisk effekt kommer i december månad att beräkna vilka kostnader som nämnden har haft i och med hantering av etableringsärenden blanda annat inom verksamheten för försörjningsstöd. Eftersom viadidaktnämnden får ersättning från Migrationsverket för dessa ärenden så kommer socialnämnden fortsätta att söka del av denna ersättning från viadidaktnämnden. Preliminärt uppskattad ersättning är tkr avseende år 2013, samt överenskommen men ännu ej mottagen ersättning på ca 400 tkr avseende år Investeringar 6 20

21 21 2 Åtaganden Åtaganden Utfall Målvär de Period Senaste kommentaren Andelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller arbete ska öka 0,15% 4,7% Nov 2013 Det är betydligt färre som fått arbete eller gått vidare till studier. Genom jobbstimulansen blir färre självförsörjande eftersom 25% av nettolönen ska räknas bort som inkomst. Regeringen har aviserat att pengarna ska kunna återsökas men tidigast Genom att färre blir självförsörjande ökar antalet ärenden på sikt. Andelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller arbete ska öka Nov 2013 Antalet ärenden som gått vidare till egen försörjning uppgår till ca 2,9%. En ökning av arbetslösa utan ersättning har skett i mars och uppgår till 763 personer. För att kunna få fler till egen försörjning måste situationen på arbetsmarknaden bli bättre samt att fler börjar studera. Ett behov som finns är att enskilda som inte klarar långa utbildningar kan beredas möjlighet till yrkesutbildningar. Det är betydligt svårare att få arbete om den enskilde saknar utbildning. 7 21

22 22 Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska minska Nov 2013 Andelen unga som gått vidare till studier eller arbete uppgår till 2,5% vilket beror på arbetslinjen. För att fler unga ska klara sin försörjning på egen hand måste kommunen vidta åtgärder för att motverka arbetslösheten. Försörjningsstödkommer tillsammans med VIadidakt ha ett öppet hus för vuxna vilket innebär att alla nya ärenden kommer snabbare remitteras till Viadidakt för att få en planering tillsammans med arbetsförmedlingen. På så sätt kan människor bli självförsörjande, förhoppningsvis i tidigare skede. Dessutom kan enskilda också få beslut om arbetsförmedlingen kan gå in med aktivitetsstöd. Försörjningsstödet ska minska 4 788tkr Nov 2013 Ingen ökning av utbetalt bistånd eller antalet ärenden skedde mellan augusti och september, dock utbetalades ett högre bistånd i år än för Antalet barn har ökat med 39 sedan augusti och uppkommer nu till 1083 barn. Detta beror på anhöriginvandringen. Fler personer med sociala kontrakt ska få egna kontrakt Nov 2013 Första uppföljning av åtagande sker delår 2013 Antalet vårddygn på institution, barn och ungdomar, ska minska 4 387st Nov 2013 Antalet vårddygn på institution, vuxna, ska minska 7 901st Nov

23 Statistik försörjningsstöd 2013 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt antal hushåll försörjningsstöd Antal barn som ingår i försörjningsstöd Varav 18-24år Varav antal med utbet. under månaden Män Kvinnor Varav 18-24år Män Kvinnor Samtliga ärendetyper (Förs. stöd, 2:a handskontr. Egna medel) Avslutade ärenden Varav 18-24år Aktualiseringar Startade utredningar Varav 18-24år Utbetalt försörjningsstöd under månaden Genomsnitt per hushåll

24 Beslutsstatistik orsak till försörjningsstöd Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Annat försörjningshinder Varav år Arbetar deltid ofriv otillräcklig inkomst Varav år Arbetar deltid ofriv väntar inkomst Varav år Arbetar heltid otillräcklig inkomst Varav år Arbetar heltid väntar inkomst Varav år Arbetslös ingen ersättning Varav år Arbetslös otillr ers/aktivstöd Varav år Arbetslös otillr ers/a, -Alfakassa Varav år Arbetslös väntar på ers A, -Alfakassa

25 25 14 Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Varav år Arbetslös väntar på ers Aktivitetsstöd Varav år Arbetshinder, sociala skäl Varav år Föräldraledig otillr föräldrap Varav år Föräldraledig väntar föräldrap Varav år Sjuk- eller aktivers otillräcklig ers Varav år Sjuk- eller aktivers väntar ers Varav år Sjukskriven läkarintyg, ingen sjukpenning Varav år Sjukskriven läkarintyg otillr sjukpenning Varav år Sjukskriven läkarintyg väntar sjukpenning Varav år

26 26 15 Orsak Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Språkhinder Varav år Utan försörjningshinder Varav år Överklagningsärende Varav år Övrigt Varav år Övrigt 4: Varav år Totalt antal beslut Varav år Antal unika ärenden varav kvinnor varav män Antal unika ärendepersoner varav kvinnor varav män

27 Statistik myndighet- och behandlingssgruppen Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Aktualiseringar Barn Vuxna Förlängning av utredning Barn Nystartade utredningar Barn Vuxna Pågående utredningar Barn Vuxna Avslutade utredningar Barn Vuxna Familjehemsplacerade <21 år SoL Flickor Pojkar Vårdnadsöverflyttade Flickor Pojkar Familjehemsplacerade < 21 år LVU Flickor Pojkar Tillfälliga placeringar Flickor Pojkar Barn HVB /SoL < 21 år Flickor Pojkar

28 Barn SIS < 21 år 17 Flickor Pojkar Barn HVB /LVU < 21 år Flickor Pojkar Barn, Klivet SoL< 21 år Lägenhetsboendet, 10 platser Kollektivet, 6 platser Barn, Klivet LVU <21 år Kollektivet Barn, Klivet JOUR <21 år Kollektivet Pågående insatser - Kontaktfamiljer/ Komplementfamiljer/Kontaktpersoner Flickor Pojkar Vuxna HVB/SOL Kvinnor Män Vuxna LVM/SIS Kvinnor Män Vuxna, familjehemsplacering Kvinnor Män Familjerätten Aktualiseringar Påg. Utredningar inkl. samarbetssam Tingsrätten Påg. samarbetssamtal exl Tingsrätten

29 Nystartade utredningar Avslutade utredningar Skrivna Avtal, vårdnad, boende umgänge Dödsboanmälningar

30 30 19 Meddelanden Kommunfullmäktige - Kommunfullmäktiges beslut En väg in till Katrineholms kommun för föreningslivet IOGT-NTO - Junis kommunrapport 2013 Raka besked Vårdförbundet Sörmland - Delårsrapport för perioden Förslag till beslut föreslås besluta a t t lägga meddelandena till handlingarna 19 30