Tjänsteskrivelse. Familjehemsplacerade barn 2013

Transkript

1

2

3 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum Handläggare Ann-Christin Rosenlund Metodutvecklare ann-christine.rosenlund@malmo.se Tjänsteskrivelse Familjehemsplacerade barn 13 STK Sammanfattning Sedan 07 har det genomförts en årlig enkätundersökning inom familjehemsvården i Malmö stad. Syftet med undersökningarna är att följa upp alla nya placeringar i familjehem som skett under föregående år för att öka kunskapen och identifiera utvecklingsområden. Januari 14 genomfördes den senaste enkätundersökningen vars resultat redovisas i rapporten Familjehemsplacerade barn 13. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att att godkänna rapporten överlämna rapporten till samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden för fortsatt gemensamt utvecklingsarbete avseende de placerade barnens hälsa och skola att överlämna rapporten till grundskolenämnden för beaktande att ge stadskontoret i uppdrag att följa upp familjehemsplacerade barn och återkomma med en rapport 15. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse-VoOber. 6/5, Familjehemsplacerade barn 13 Familjehemsplacerade barn 13 Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen Kommunstyrelsens AU I Kommunstyrelsen

4 2 (4) Ärendet Bakgrund Sedan 07 har det genomförts en årlig enkätundersökning inom familjehemsvården i Malmö stad. Syftet med undersökningarna är att på aggregerad nivå följa upp alla nya familjehemsplaceringar under föregående år för att öka kunskapen och identifiera utvecklingsområden. Rapporten Familjehemsplacerade barn 13 är en redovisning av undersökningen kring de nyplacerade barnen 13. Rapporten visar vilka barn som placerats, vilka problem som föregår placeringen och vad som föregått beslutet om placering. Avseende familjehemmen beskrivs deras erfarenhet, tidigare relation till barnet, var de finns geografiskt samt hur stadsområdena har arbetat med de utvecklingsområden som beslutades efter rapporten som färdigställdes 13. Undersökningen avser även antalet jourplaceringar med specificering av var placeringen skedde och vad som hände efter placeringen. Uppföljning av utvecklingsområden gällande 13 Från 10 har de familjehemsplacerade barnens hälsa och skolgång varit i särskild fokus för uppföljningen. Anledningen är att dessa faktorer har mycket stor betydelse för hur barnens fortsatta liv kommer att gestalta sig. Med anledning av ett ökat fokus på dessa utvecklingsområden har uppföljningarna sedan dess visat på en trendmässig förbättring. Rapporten innehåller för första gången en fördjupning för att analysera barnens behov avseende deras skola. Fördjupningen avser barnens skolsituation innan placeringen och familjehemmets utbildningsnivå. Här kan konstateras att de barn som placeras i familjehem ofta inte uppnått målen i skolan innan placeringen och då tonårsplaceringar är i majoritet finns det inte mycket tid till att ge stöd för att komma vidare till studier på gymnasienivå. Barnen som placeras har allt oftare ett annat modersmål vilket ytterligare försvårar skolgången, i synnerhet för de som placeras i släktinghem där även familjehemsföräldrarna kan ha svårigheter med det svenska språket och därför brister i att ge stöd i skolsituationen. Avseende barnens hälsa har läkarundersökningarna innan placeringen ökat trendmässigt sedan 07. Denna rapport visar även en ökande trend avseende undersökning av tandhälsan. Övriga utvecklingsområden för 13 avsåg familjehemmens utbildning och att Malmö skulle vara delaktig i att sprida socialstyrelsens nationella familjehemsutbildning inom Skåne. Övriga utvecklingsområden var att beakta kontinuiteten i relationen mellan barnet och barnsekreteraren under omorganisationen samt barnets introduktion i familjehemmet. Andelen familjehem som erhållit grundutbildning under 13 har minskat. Dock har flertalet gått utbildning under mars 14 vilket innebär en viss eftersläpning i statistiken. Malmö har under 13 utbildat 22 skånska kommuner i den nationella grundutbildningen för familjehem. Under 14 kommer ytterligare kommuner att utbildas varefter Malmös uppdrag att sprida utbildningen i södra Sverige kan anses vara slutförd.

5 3 (4) Avseende kontinuiteten i relationen mellan barnet och barnsekreteraren så har situationen blivit något bättre trots omorganisationen. Detta är dock ett område som är av största vikt för att barnet ska få tillit till sin handläggare och det bör kunna förbättras ytterligare i en stabil organisation. Rutiner för att förbättra introduktionen för barnet till familjehemmet är viktiga för att minska sammanbrotten. Under 13 har sociala resursförvaltningen arbetat fram rutiner för detta som bör spridas till stadsområdena. Stadskontorets bedömning Antalet barn som placerades i familjehem 12 ökade med % i förhållande till året före. Under 13 fortsatte placeringarna på samma nivå. Barnen som placerades var till största delen tonåringar och många hade utomeuropeiskt ursprung. En del var ensamkommande flyktingar med traumatiska upplevelser bakom sig. Detta innebär att kunskap krävs för att möta barnens behov. Avseende hälsan är det viktigt att följa barnens åldrar och vara uppmärksam på de hälsorisker som följer med stigande ålder. Med anledning av den stora andelen tonårsplaceringar bör särskilda utbildningsinsatser genomföras för att öka kunskapen om ungas sexuella hälsa. Hälsa och skolgång kommer även fortsättningsvis vara föremål för extra insatser och uppföljning då de är viktiga för barnens utveckling och av sådan natur att förändring kräver mer tid då de innehåller processer som innebär samarbete med fler aktörer än socialtjänsten. Inom skola är det tydligt att det finns behov av att följa barn med annan språkbakgrund för att identifiera metoder som kan stödja ett förbättrat skolresultat och inom hälsoområdet finns det behov av insatser till socialtjänsten för att höja kompetensen runt tonåringars risktagande. Det är stadskontorets bedömning att insatser för kvalitetshöjning för barn i familjehem ska följa de behov som framkommit i uppföljningen. Det är av vikt att stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen arbetar utifrån samma kunskap för att en likabehandling av barn i familjehem ska ske. Stadskontoret bedömer därför att de föreslagna utvecklingsområdena som innehåller kompetenssatsningar ska omfatta alla som arbetar med familjehemsplacerade barn i Malmö. Med anledning av ovanstående föreslås följande utvecklingsområden för 14: Utbildningsinsatser ska genomföras för alla handläggare inom barn och ungdom samt familjehem avseende barn och ungas sexuella hälsa. Särskilt belysa familjernas förmåga att stödja barnets skolgång i utredning av familjehemmet och finna parallella stödinsatser vid behov. Utbildningsinsatser ska genomföras för att höja kompetensen omkring religion och kultur utifrån barnens ursprung samt trauma utifrån de ensamkommande barnens situation. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

6 4 (4)

7 Familjehemsplacerade barn 13 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Ann-Christine Rosenlund, Erik Wesser Stadskontoret Välfärdsavdelningen

8 Innehåll FAMILJEHEMSPLACERADE BARN 13 1 BAKGRUND 3 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSOMRÅDEN FÖR METOD ÅRS NYPLACERINGAR 6 JOURPLACERINGAR SAMMANFATTNING 22 UTVECKLINGSOMRÅDEN UTVECKLINGSOMRÅDE 1: BARNENS SKOLA OCH HÄLSA UTVECKLINGSOMRÅDE 2: DE FAMILJEHEMSPLACERADE BARNENS HÄLSA UTVECKLINGSOMRÅDE 3: UTBILDADE FAMILJEHEM OCH SPRIDNING AV DEN NATIONELLA UTBILDNINGEN UTVECKLINGSOMRÅDE 4: BARNETS RELATION TILL HANDLÄGGAREN UTVECKLINGSOMRÅDE 5: INTRODUKTIONEN AV BARNET I FAMILJEHEMMET BARNETS UPPLEVELSE AV FAMILJEHEMSVÅRDEN 28 ANALYS OCH SLUTSATSER 30 FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN REFERENSER 32

9 Bakgrund I Malmö genomförs sedan 07 en årlig undersökning avseende de barn som nyplacerats i familjehem avseende föregående år, då 06. Syftet med sammanställningen är att ge ett underlag för metod- och kvalitetsutveckling inom familjehemsvården. De särskilda utvecklingsområden som identifieras blir föremål för extra fokus och uppföljning nästkommande år, vilket ger möjlighet till kontinuerlig kvalitetsutveckling. Genom undersökningarna går det att följa hur gruppen placerade barn ser ut och förändras och vad som föregått beslutet om placering. Det går även att se uppgifter om de familjehem som använts, hur de utreddes, om de är utbildade och vilken relation de hade till barnet. Vi får även en grov bild av de jourplaceringar som skett under året. Uppföljning av utvecklingsområden för 13 De familjehemsplacerade barnens situation avseende hälsa och skola har kontinuerligt följts i Malmö sedan 06. Sedan 11 har dessa aspekter varit speciella utvecklingsområden med anledning av att de är mycket angelägna för barns fortsatta utvecklingsmöjligheter i livet samtidigt som forskningen visar att det finns brister avseende just dessa områden (Hjern och Vinnerljung 02 respektive Vinnerljung, Hjern och Lindblad 06). Hälsa och skolgång är av sådan natur att förändring kräver mer tid med anledning av att de innehåller processer som innebär samarbete med fler aktörer än socialtjänsten. De har fortsatt att vara föremål för extra insatser och uppföljning även under 13. Hälsa Under 08 genomfördes med stöd av Socialstyrelsen projektet Fosterbarns hälsa i Malmö (Kling m fl. 10). Det framkom att det fanns stora brister i dokumentation och bedömning av de familjehemsplacerade barnen. Arbetet med barnens hälsa följs kontinuerligt och redovisas i de årliga rapporterna om de barn som nyplaceras i familjehem. De första uppföljande rapporterna av Malmö stads nyplaceringar visade att de familjehemsplacerade barnens hälsotillstånd - likväl som deras behov avseende skola och inlärning - inte varit tillräckligt väl utredda för att kunna bli identifierade och tillgodosedda. De följande uppföljningarna har visat en kontinuerlig förbättring och en höjd ambitionsnivå avseende barnens hälsa. För att ytterligare förstärka ambitionsnivån har obligatorisk hälsoundersökning av alla barn som placeras i familjehem förts in i Malmö stads riktlinjer för barn och unga som trädde i kraft juni 13. Utgångspunkten är att barnen ska bli undersökta före placeringen för att hälsan ska kunna följas upp så att barnens behov av vård och insatser på området blir tillgodosedda. Region Skåne ombesörjer sedan juli 11 möjlighet till hälsoundersökning av alla barn inför placering i familjehem eller på institution. Med anledning av detta undersöks utfallet genom uppföljning om vilken vårdgivare som gör undersökningen, samt resultatet av densamma. Uppföljningen av hälsan i enkäterna inkluderar även tandhälsan eftersom det framkommit att barn i utsatta situationer ofta har en försämrad hälsa i detta avseende. Skola En välfungerande skolgång är enligt flera forskningsstudier den enskilt viktigaste preventionsorsaken för att minska risken för självmord, missbruk och kriminalitet senare i livet (se ex vis Hattie 09, Vinnerljung, Berlin & Hjern 10). Barn i familjehem har ofta stora svårigheter med sin skolsituation, och kan redan vid placeringen ha luckor från tidigare skolår som behöver fyllas för att de skall kunna 3 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

10 tillgodogöra sig skolans resurser i den nya situationen. När det gäller skolgången är det nödvändigt att ha utgångspunkt i barnets behov och de bakomliggande orsakerna till eventuella brister för att rätt stöd ska kunna sättas in i skolsituationen i samband med placeringen. I uppföljningen för 12 framkom att undersökningarna av barnens kognitiva förmågor inte fått samma genomslag som hälsoundersökningarna. Medvetandet om utbildningens betydelse för barn i allmänhet och för barn i familjehem i synnerhet har medfört att de flesta stadsområdena försöker arbeta mer strukturerat i förhållande till barnens skolgång. Undersökningar före eller i samband med placeringen var dock fortfarande ovanliga även om några stadsdelar har gjort detta till ett regelmässigt förfarande. Under 11 startade Malmö replikeringen av SkolFam, ett projekt med ursprung från Helsingborg med syfte att höja familjehemsplacerade barns skolresultat och som där blivit mycket framgångsrikt. Erfarenheterna hittills i Malmö visar på behov av stöd för de barn som både har brister i svenska språket och är placerade i familjehem med samma språkproblem. Detta sker främst för de barn som kommer till Sverige som ensamkommande flyktingar direkt till ett släktinghem. Undersökningen för 13 belyser därför familjehemmens egna skolbakgrund för att kunna mäta vilka stödinsatser som finns runt placeringen. Kommunstyrelsen beslutade efter att ha tagit del av 12 års uppföljning att överlämna rapporten till samtliga stadsdelsfullmäktige för fortsatt gemensamt utvecklingsarbete. Vidare gavs stadskontoret i uppdrag att i samverkan med stadsdelarna beakta de utvecklingsområden som anges med ett fortsatt särskild fokus på de familjehemsplacerade barnens hälsa och skolgång. Särskilda utvecklingsområden för 13 De övriga utvecklingsområden som identifierades var familjehemmens utbildning och att Malmö skulle vara del av att sprida Socialstyrelsens grundutbildning till övriga kommuner i Skåne. Ett annat område var barnets inskolning/introduktion i familjehemmet samt relationen mellan barnet och dess handläggare inom socialtjänsten. För att barnet ska kunna vara trygg med sin kontakt inom socialtjänsten har det tidigare konstaterats att det är viktigt att det finns tillräckligt med möten för att en relation ska kunna bli bärande. Mötesfrekvensen har ökat men i rapporten om sammanbrott 12 framkom att barnen ofta fick byta handläggare vilket innebär att tryggheten i relationen blev skadad likväl som barnets upplevelse av kontinuitet. En bra relation är väsentlig för att socialtjänsten ska kunna få information från den unge om dess livssituation så att rätt stöd under placeringenkan ges och eventuella brister åtgärdas. Hur kontakterna ser ut med socialtjänsten och hur barnet introducerats i familjehemmet är därför viktiga. Det fattades beslut om följande utvecklingsområde: Andelen grundutbildade familjehem ska öka. Malmö kommer att vara del i att sprida den nationella utbildningen som är framtagen av Socialstyrelsen, inom Skåne. Området barnets relation till handläggaren bör åter aktualiseras med anledning av resultatet från sammanbrottsundersökningen. 4 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

11 Rutiner för att förbättra introduktionen för barnet till familjehemmet ska fortsätta att vara i fokus för att förbättra situationen och minska sammanbrotten. Utvecklingsområdena låg i linje med riktlinjerna för barn och ungdom som var under beredning och som antogs av kommunstyrelsen Metod Studien inkluderade alla stadsområdesförvaltningar samt sociala resursförvaltningen som sedan 12 ansvarar för familjehemsplaceringar av ensamkommande flyktingbarn. Undersökningen bygger på en enkät som delats ut till alla handläggande socialsekreterare och familjehemssekreterare varefter svaren analyseras och sammanställs av stadskontoret. 5 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

12 13 års nyplaceringar Mellan 06 och 12 placerades som regel mellan 70 och 90 barn per år (med undantag för en topp år 07). Därefter skedde en kraftig ökning 12 till en nivå som hållit i sig även under 13. I diagrammet ser vi att 106 barn placerats 13 varav 56 pojkar och 50 flickor. De senaste åren har antalet flickor ökat och det var tydligt att det mesta av ökningen mellan 11 och 12 kunde tillskrivas placeringar av flickor. På lite längre sikt sedan 10 kan vi dock se en kontinuerlig och stadig ökning av antalet nyplacerade pojkar, och 13 utgör pojkarna en liten, men dock majoritet i placeringarna. Variationerna mellan de tidigare stadsdelarna avseende antal placeringar i familjehem var stor under tidigare år. Efter omorganiseringen har detta jämnat ut sig men fortfarande finns skillnader, vilket vi kan se i tabellen här bredvid. Sociala resursförvaltningen har under 12 startat en verksamhet för familjehemsplaceringar av ensamkommande flyktingbarn och stod 13 för 12 av nyplaceringarna. Dessa skulle tidigare tillhört någon av stadsområdena. Antal nyplaceringar per åldersgrupp år 13 år el mer (n=70) (n=109) (n=75) (n=76) (n=86) (n=74) (n=105) (n=106) Tonåringsplaceringarna har alltid varit i majoritet samtidigt som nyplaceringarna av yngre barn har tenderat att öka. Vid mätning 12 var det nästan lika många barn under som över 13 år i statistiken. I denna rapport för 13 utgör dock tonårsplaceringarna åter den största gruppen placeringar; nära två tredjedelar (62 procent) av 13 års nyplaceringar gällde tonåringar. 6 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

13 Andelen unga respektive äldre barn i nyplaceringarna varierar en del mellan stadsområdena. Innerstaden och Öster har andelsmässigt flest tonårsplaceringar av stadsområdena. Åldersgrupp 2 Stadsområde 0-12 år >13 år Total Innerstaden Norr Söder Väster Öster SRF Total Antal placeringar per lagrum SoL LVU Privatplacerad (n=70) (n=109) (n=75) (n=76) (n=86) (n=74) (n=105) (n=106) Under åren såg vi en ganska kraftig ökning avseende antalet placeringar enligt LVU, och 12 utgjorde dessa närmare en tredjedel av alla nyplaceringar (32 av de 105). 13 har antalet LVU-placeringar dock gått tillbaka till vad som varit normal nivå under åren. En övervägande majoritet av familjehemsplaceringarna har alltid varit frivilliga och 13 gjordes så många som åtta av tio placeringar enligt Sol. Andelen frivilliga respektive LVU-placeringar skiljer sig inte på något sätt åt mellan flickor och pojkar, vilket framgår av staplarna här bredvid. När vi bryter upp statistiken på stadsområdesnivå ser vi att Innerstaden erfarit en avsevärt större andel LVUplaceringar än övriga förvaltningar. Antal nyplaceringar per lagrum Flickor och pojkar 13 SoL LVU Privatplacerad Lagrum Stadsområde SoL LVU "Privat" Total Innerstaden Norr Söder Väster Öster SRF Flicka (n=50) 8 3 Pojke (n=56) 10 0 Total Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

14 antal 46 Vårdnadshavare Nyplaceringar 13, andelar i procent (n=105) Mamma Pappa Gemensam S. f. vårdnadshavare Förmyndare En femtedel av de nyplacerade barnen (21 av 101) hade en särskilt förordnad vårdnadshavare eller god man 12, vilket var i paritet med tidigare år. Under 13 har denna andel ökat till nära hälften vilket innebär att den är den vanligaste vårdnadsformen. I dessa fall ställs speciella krav på socialtjänsten att finna fungerande samarbetsformer och för gode män att förstå hur familjehemsvården fungerar. 14 planeras därför utbildningsinsatser tillsammans med överförmyndarnämnden i Malmö. Fram till 12 var de svenskfödda barnen i majoritet bland nyplaceringarna, samtidigt som antalet utrikes födda barn successivt har ökat. 13 ser vi en ännu kraftigare ökning av antalet utrikes födda och denna grupp är nu i majoritet bland nyplaceringarna (62 procent). Detta innebär stora utmaningar för familjehemsvården vad det gäller kompetens inom flera områden som kultur, religion och traumabearbetning. Antal nyplacerade barn efter födelseland Nyplaceringar i familjehem Födda i Sverige Utrikes födda (n=70) (n=109) (n=76) (n=86) (n=74) (n=104) (n=106) Född i Sverige? Flickor och pojkar 13 (antal) Utrikes född Född i Sverige I diagrammet bredvid ser vi att det finns lika många svenskfödda som utrikes födda bland pojkarna, medan tre av fyra nyplacerade flickor är utrikes födda. Denna könsmässiga skillnad är bra mycket större än att kunna förklaras enbart av skillnaden i andelen ensamkommande flyktingbarn bland flickorna (44 procent) jämfört med bland pojkarna (38 procent) Flicka (n=50) Pojke (n=56) 0 8 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

15 procent Nära tre fjärdedelar av föräldrarna till de placerade barnen är födda utom Europa, vilket är en större andel än tidigare år. Det finns många olika etniska bakgrunder representerade bland föräldrarna, vilket ställer särskilda krav på såväl socialarbetaren som familjehemmet. Sammanlagt har 29 olika länder kunnat identifieras som ursprungsländer för de biologiska föräldrarna; de vanligast förekommande länderna förutom Sverige är Afghanistan, Somalia, Etiopien, Syrien och Polen. Föräldrarnas ursprung Nyplaceringar, andelar i procent (n=102/99) Utom europa Övriga europa Sverige Mamma Pappa Vanligaste orsaker till placering enl. socialsekreterarna I tabellen nedan ser vi från år till år vilka anledningar till placeringen som varit vanligast. Anledningarna är till viss del överlappande; omsorgssvikt kan t ex i många fall vara betingad av förälderns missbruk eller psykiska sjukdom. Under de senaste åren har de två vanligaste angivna orsakerna varit omsorgssvikt och ensamkommande flyktingbarn, så även Ensamkommande Omsorgssvikt Relationsproblem barn/förälder 12 Omsorgssvikt Ensamkommande Missbruk (förälder) 11 Omsorgssvikt Ensamkommande Psykisk sjukdom 10 Relationsproblem barn/förälder Ensamkommande Omsorgssvikt 09 Ensamkommande Missbruk (förälder) Omsorgssvikt 08 Ensamkommande Missbruk (förälder) Omsorgssvikt 07 Omsorgssvikt Missbruk (förälder) Ensamkommande 06 Omsorgssvikt Missbruk (förälder) Psykisk sjukdom 9 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

16 De könsmässiga skillnader vi ser avseende anledningarna till placering, gäller främst omsorgssvikt samt missbruk hos förälder; dessa anledningar är vanligare bland pojkarna än bland flickorna. Anledning(ar) till placering, flickor och pojkar, antal Sammanlagt 144 angivna anledningar i de 106 nyplaceringarna 13* Flickor Pojkar ensamkommande flyktingbarn omsorgssvikt relationsproblem barn-förälder missbruk hos föräldern avliden förälder misshandel psykisk sjukdom hos föräldern eget beteende barnet övrigt konflikt mellan föräldrarna sexuella övergrepp *Tabellen summerar till mer än 106 eftersom flera anledningar kan anges i en enskild placering I denna rapport redovisas för första gången barnets väntetid inför placering och anledning till lång väntetid i de fall det förekommer. Av diagrammet bredvid framgår att det i hälften av placeringarna varit en väntetid på högst en vecka. Vi ser också att en inte obetydlig del av placeringarna (14 procent) skett efter en väntetid på över åtta veckor. När det gäller väntetiderna finns det en stor variation mellan stadsområdena. Vi kan även se skillnader med utgångspunkt i barnens olika behov. Barn med allergier är ofta svårplacerade eftersom familjehem i större utsträckning än befolkningen i stort har husdjur. Barn med utagerande beteenden eller funktionshinder får vänta längre. Att vara tonåring innebär en längre väntetid eftersom familjehemmen oftast vill ha yngre barn. För de yngre finns det däremot ofta flera intressenter att välja mellan Väntetid för placering Nyplaceringar 13, andelar i procent (n=97) 49 Högst en vecka Mellan en och åtta veckor Mer än åtta veckor 10 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

17 procent procent Uppgifter kring familjehemmen En första intressant aspekt kring familjehemmen i nyplaceringarna rör vilken relation de har till det placerade barnet. I diagrammet nedan framgår att fördelningen mellan hem som vid placeringen var okända för barnet s.k. främmande hem, hem i barnets nätverk och släktinghem i stort sett var densamma 08 till 11; vanligast var placeringarna i främmande familjehem som stod för runt fyra av tio placeringar. 12 ökade andelen främmande familjehem markant till nästan två tredjedelar av familjehemmen i nyplaceringarna medan nätverkshemmen minskade sin andel kraftigt. 13 har placeringarna i släktinghem ökat ordentligt medan vi ser en motsvarande minskning bland de främmande hemmen. Familjehemmets relation till barnet före placeringen Fördelning (%) Främmande/ konsulentstött familjehem Nätverkshem/ kände redan barnet Släktinghem (n=75) (n=76) (n=83) (n=74) (n=104) (n=102) 0 När det gäller andelen fall där det förekommer informationsutbyte med det biologiska nätverket kring barnet före placering ser vi inga betydande förändringar de senaste åren. 13 har det skett ett samlat informationsutbyte i ungefär tre av tio fall. Stadsområdena har inte använt nätverksmöten för de ensamkommande barnen då det inte ansetts vara relevant. Sociala resursförvaltningen har dock börjat använda nätverksmöten som en metod för att strukturera arbetet kring Ej relevant Nej Ja Föregicks placeringen av något samlat informationsutbyte? placeringen med de personer som kommer att ha en betydelse för barnet. Detta har fått en stabiliserande effekt på placeringen och gett ett gott resultat i sammanbrottsstatistiken Nätverksmöte, familjerådslag el dyl (n=73) (n=84) (n=102) Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

18 procent procent 31 Andel familjehem utan tidigare erfarenhet av placering (%) (n=okänt) (n=okänt) (n=okänt) (n=76) (n=86) (n=74) (n=104) (n=105) En relevant fråga är om familjehemmen haft någon tidigare erfarenhet av placerade barn. Andelen hem som gjorde premiär som familjehem fördubblades mellan 06 (tre av tio) och 09 (sex av tio). Därefter har andelen oerfarna familjehem minskat till strax under hälften av hemmen de senaste tre åren. I de placeringar där familjehem väljs utifrån sin relation till det specifika barnet är det naturligt att de flesta hemmen inte har någon tidigare erfarenhet. Eftersom drygt hälften av placeringarna skett i släkt eller nätverk så innebär det även att andelen oerfarna hem står i paritet med detta. Samtidigt förstås av detta att de barn som placeras i främmande familjehem ofta kommer till ett erfaret hem. Men oerfarna familjehem återfinns även bland de främmande familjehemmen, och dessa familjehem har rimligvis behov av mer stöd och utbildning än de erfarna hemmen. Ett av utvecklingsmålen för 12 var att antalet utbildade familjehem skulle öka. När detta undersöktes visad det sig att ungefär hälften av familjerna hade utbildats i Malmö stads regi vilket var en ökning i förhållande till 11. I Malmös riktlinjer för barn och ungdomsvården som antogs av kommunstyrelsen i juni 13 anges att familjehemsutbildning är obligatoriskt om den inte är uppenbarligen obehövlig eller bör avvaktas på grund av barnets behov av omfattande kontinuitet i relationen vid starten av placeringen. Orsaken ska dokumenteras i familjehemmets akt. Av denna anledning har orsakerna bakom de som inte gått utbildningen blivit tydligare. Under 13 har andelen hem med utbildning sjunkit till 37 procent. Flera placeringar skedde dock sent på året och 13 familjer blev anmälda till kurser under 14 varvid flera har fullgjort utbildningen i skrivandets stund. Utöver detta var tre utbildade via konsulent och två var privatplaceringar. Under 13 skedde dessutom ett större antal byten av familjehemssekreterare och då utbildning inte alltid var dokumenterat i akten finns det ett mörkertal. Andel familjehem som genomgått utbildning i Malmö stads regi Vet ej Nej Ja Nyplaceringar (%) (n=72) (n=103) (n=104) Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

19 procent Hur har familjehemmet utretts? Fördelning (%) Kälvestenmodellen Annan metod Ej utrett (n=okänt) (n=okänt) (n=76) (n=86) (n=74) (n=104) (n=94) Allt sedan mätningarna inleddes 07 har runt två tredjedelar av familjehemmen med nyplaceringar utretts enligt Kälvesten- Mehldals familjediagnostiska utredningsmetod. Metoden (som granskas i Rasmusson & Regnér 12) används flitigt över hela landet, särskilt när det gäller matchningen mellan familjehem och barn. Då barnen som nyplaceras i Malmö har skiftande bakgrund liksom de familjer som rekryteras, har det uppkommit behov av parallella utredningsmaterial. Socialstyrelsen har under 13 tagit fram ett nationellt utredningsmaterial, Bra Fam. Detta material används som ett självstående material eller som en förundersökning inför djupintervju enligt Kälvesten-Mehlals familjediagnostiska metod. En variant av Kälvestenmetoden är Rinkebymodellen som används för familjehem med annan kulturell bakgrund. Övriga modeller är intervju för ensamkommande och intervju för släktinghem. 13 har Kälvestenmetoden använts i tre fjärdedelar av utredningarna och familjehemssekreterarna har fått en utbildning i en uppdatering av metoden under året I årets uppföljning undersöks för första gången utredningstiden avseende familjehemmen. Den varierar mycket mellan stadsområden men även utifrån olika kategorier av placeringar. De flesta ligger runt 2 månader vilket är en kort tid med tanke på att ärendet även ska till beslut i en nämnd. Det finns även mycket korta utredningstider men dessa härrör främst från utredningar av för stadsområdet redan känt hem. I vissa fall stannar barnet i ett jourhem som det varit placerat i under flera månader och vilket är utrett sedan tidigare. Då kännedomen är stor om ett sådant hem och om hur barnets anpassning har fungerat, så går utredningen fort. 24% Nyplaceringar 13, procent (n=93) 5% 44% Utredningstid familjehem 27% Högst 4 veckor 5-12 veckor veckor Mer än 24 veckor 13 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

20 procent Under 10 och 11 föregicks mer än var tredje placering av endast ett eller två möten mellan socialtjänsten och familjehemmet, och det är ytterst diskutabelt om det var möjligt att göra en säker utredning med ett så litet antal möten med familjen. 12 minskade andelen hem med få besök rejält, men under 13 har det åter blivit vanligare med placeringar där det skett bara ett eller två möten; det är fallet i tre av tio placeringar. De hem som socialtjänsten redan har kännedom om genom tidigare placeringar kräver inte lika stor tidsåtgång eller lika många möten då det finns grundläggande kunskap om hemmet. Oavsett hur bekant man är med hemmet krävs dock en god matchning. Möte* socialtjänst och familjehem före placering Fördelning (%) Ett eller två besök Tre besök eller fler Redan känt *Observera: Fr o m 11 frågas om 'möte', åren dessförinnan frågas om 'besök' Av diagrammet intill framgår att antalet nyplaceringar i familjehem lokaliserade i Malmö har legat relativt Familjehemmets lokalisering 06-13, antal placeringar stabilt kring sedan 07 oavsett det totala antalet nyplaceringar. Under 13 har detta ökat till 60 nyplaceringar i Malmö. Topparna i det totala antalet nyplaceringar 07 och 12 löstes främst genom placeringar i hem lokaliserade i övriga Skåne men för 13 har närhetsprincipen blivit än mer starkare och majoriteten av barnen placerades alltså i I Malmö I Skåne Utanför Skåne Malmö. Övriga barn placeras främst i Skåne och det är endast två barn som placerats i övriga landet. Närhetsprincipen leder till en kontinuitet för barnet i dess relationer och underlättar för handläggarna att följa vården (n=70) (n=109) (n=74) (n=76) (n=86) (n=74) (n=105) (n=104) Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

21 antal placeringar Barnens hälsa och utbildning m m Allt sedan undersökningarna startade har de allra flesta placerade barnen kommit direkt hemifrån, vilket framgår av statistiken nedan. Under 13 ökade denna andel vilket förklaras med ensamkommande barn som kommit direkt till en släktingfamilj som senare blev deras familjehem. I det längre perspektivet kan vi se en ganska jämn ökning av antalet barn som kommer från jourhem vilket går i linje med ett ökat antal jourplaceringar. Den stora ökningen av antalet nyplaceringar 12 bestod till största delen av ett ökat antal barn från institution eller från annat familjehem. Under samma år skedde ovanligt många sammanbrott i familjehem. 13 har situationen stabiliserats vilket återspeglas i en minskning i denna kategori. De ensamkommande flyktingbarn som genomgått transitboende eller vistats på flyktingförläggning hittar vi i kategorin övrigt. Barnets vistelse före placering Nyplaceringar i familjehem (antal) Hemifrån Institution Jourhem Annat familjehem Övrigt (n=70) (n=109) (n=75) (n=76) (n=86) (n=74) (n=105) (n=105) Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

22 procent I diagrammet nedan ser vi över tid hur stor andel av de nyplacerade barnen som genomgått läkarundersökning, undersökning av tandstatus respektive utredning avseende inlärningssvårigheter. Andelen barn som genomgått läkarundersökning före placeringen har stadigt ökat från en till två tredjedelar sedan 07, med en ökad möjlighet att uppmärksamma och åtgärda eventuella problem hos det familjehemsplacerade barnet. Andel barn som undersökts före placering Nyplaceringar i familjehem (%) Läkarundersökning Tandstatus undersökt Utredning inlärningsproblem (n=okänt) (n=75) (n=76) (n=59-86) (n=53-74) (n=55-103) (n=92-104) Under 13 var det 67 procent av barnen som blivit läkarundersökta och det finns en stor kunskap om de blivit undersökta eller ej vilket tyder på god dokumentation. I de fall barnet inte blivit undersökt kan det handla om att det tidigare varit placerad varvid det gjordes en läkarundersökning som är grund för uppföljning. I dessa situationer kan det vara överflödigt med en ny undersökning. I andra fall har undersökningen inte hunnits med, till exempel avseende de ensamkommande barnen som kommit direkt till ett släktinghem och där den förberedande utredningen därför inte är gjord. I dessa fall blir läkarundersökningen gjord vid starten av placeringen. Andelen barn vars tandstatus blivit undersökt har under de senaste fem åren ökat i ungefär i samma utsträckning som läkarundersökningarna. 13 hade sex av tio barn fått sin tandstatus undersökt. Ibland väntar man dock med detta tills barnet är placerat, för att få en tandvård på den nya orten. Tandundersökningar sker även mer regelbundet vilket gör att det är ytterst ovanligt att det inte har skett inom ett år efter placeringen. I diagrammet ser vi också andelen barn som blivit utredda avseende inlärningsproblem. Kunskapsluckor och eventuella inlärningsproblem är mycket viktiga faktorer att utreda för att barnen skall kunna fungera i sin skola efter att de blivit familjehemsplacerade, och brister i utbildning kan få stora konsekvenser för barnets framtida liv (Vinnerljung m fl. 06). År 13 är det en markant mindre andel av barnen som blivit utredda avseende inlärningsproblematik jämfört med tidigare år; från att ha legat på över 30 procent de senaste åren är motsvarande siffra bara 21 procent Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

23 Nedan ser vi att åtta av tio flickor genomgått läkarundersökning medan detsamma bara gäller för hälften av pojkarna. Även avseende tandstatus är det en större andel av flickorna som genomgått undersökning, medan pojkarna i större utsträckning genomgått utredning för inlärningssvårigheter. Andel flickor och pojkar som undersökts före placering Nyplaceringar i familjehem 13 (%) Flickor (n=48-50) Pojkar (n=44-54) procent Läkarundersökt Undersökt tandstatus Utr. inlärningssvårigheter Flickor och pojkar har i ungefär samma utsträckning haft konstaterade behov av åtgärder efter undersökningarna i båda avseenden. De kan tilläggas att 10 av de 22 barn som utretts angående inlärningssvårigheter haft konstaterade behov av åtgärder (detta framgår ej av diagrammet). Andel flickor och pojkar med konstaterade behov av åtgärder efter undersökning* Nyplaceringar i familjehem 13 (%) Flickor (n=33-39) Pojkar (n=22-28) procent 0 60 Hälsa Tandhälsa * Endast de som blivit undersökta 17 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

24 procent Vad gäller om barnen blivit läkarundersökta före placeringen ser vi ganska stora skillnader mellan stadsområdena, vilket framkommer i tabellen här bredvid. Det ska dock nämnas att uppföljningarna direkt efter placering bland annat har fokus på hälsan, och de som inte blev undersökta före placering blir det ofta under första halvåret efter placeringen. När det gäller ensamkommande flyktingbarn blir de som regel undersökta vid ankomsten vilket återspeglas i att alla placeringar från sociala resursförvaltningen har undersökts före placeringen. Läkarundersökning före placering Stadsområde Nej Ja Vet ej Total Innerstaden Norr Söder Väster Öster SRF Total Var gjordes läkarundersökningen? Nyplacerade 11-13, andelar (%) Flyktinghälsan/VoB Primärvården Barnklinik Annat (n=43) (n=61) (n=67) 0 VoB och Flyktinghälsan stod 11 för den enskilt största andelen läkarundersökningar (47 procent) 11. Verksamheten används regelmässigt för ensamkommande flyktingbarn. VoB användes även tidigare av flera stadsdelar för undersökning under utredningsfasen av barn som ska placeras i familjehem då deras utredning var bättre anpassad till utredningar enligt BBIC och hade högre kvalitet. Primärvårdens andelar av läkarundersökningarna ökade 12. Detta var troligen resultatet av att Region Skåne sedan juli 11 åtagit sig att utföra läkarundersökningar enligt BBIC. Under 13 ser vi dock en kraftig tillbakagång av läkarundersökningar gjorda inom primärvård och barnklinik. Detta kan ha flera orsaker: Barnen är äldre och undersöks därför inte på barnklinik, de barn som är ensamkommande flyktingar undersöks regelmässigt på flyktinghälsan (57 procent) samt att det finns ett missnöje i stadsområdena med kvaliteten på läkarundersökningarna från primärvården. 18 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

25 procent procent Ytterligare en utbildningsrelaterad Skolbyte i samband med placeringen fråga gäller om placeringen Andel av nyplaceringar (%) inneburit byte av skola (vilket i vissa fall dessutom kan beslutas utifrån barnets behov) uppvisar förhållandevis låga siffror i detta avseende; mindre än hälften av barnen gjorde ett skolbyte. Detta kan rimligtvis förklaras med att en stor del av placeringarna skedde i familjehem inom Malmö, och att andelen äldre barn är större än tidigare, vilket gör det lättare för dem att ta sig till sin ursprungliga skola. Vi kan inte se någon skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller skolbyte. Detta är första gången som vi mäter om barnen uppnådde målen i skolan. Resultaten är nedslående; det är endast i 37 procent av fallen som handläggaren uppger att barnet uppnått målen, och i 42 procent av fallen anges att de inte uppnått målen. I 21 procent av fallen svarar handläggaren vet ej. Då denna undersökning avser de nyplacerade barnen ger detta oss en bild av hur situationen för barnen ser ut initialt innan socialtjänsten tagit ansvaret för barnen. Men det visar också på vilken utmaning socialtjänsten står inför. Viktigt är att börja dokumentera barnens skolsituation så att rätt stöd kan sättas in och deras utveckling följas. Det ska nämnas att det inte finns några skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller måluppfyllelsen i skolan. Andel barn som träffat familjehemmet högst tre gånger före placering Nyplaceringar (procent) Har barnet uppnått målen i skolan för skolåret 12/13? Nyplacerade barn 13, andelar i procent (n=92) 21% Ja Nej 37% Vet ej 42% Fram till 12 såg vi en oroväckande trend att allt fler barn träffade sitt blivande familjehem väldigt få gånger före placeringen; i nära hälften av fallen 12 hade man träffats mindre än tre gånger. 13 ser vi att denna trend verkar ha brutits. I linjediagrammet här bredvid framgår att det enbart är en fjärdedel av barnen som haft väldigt få träffar (högst tre träffar) med familjehemmet före placeringen Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

26 Jourplaceringar Antalet jourplaceringar i jourfamiljehem har stadigt ökat och 12 och 13 har antalet uppgått till 159 respektive 157 stycken. Merparten av placeringarna sker i jourhem som är särskilt utredda för dessa uppdrag, och det är dessa jourhem som även står för hela ökningen av jourplaceringar. Antalet jourplaceringar i konsulentstödda hem har följts upp sedan 11 och är intressanta då de kostnadsmässigt och strukturmässigt skiljer sig från de hem Malmö själv förfogar över; de har handledning av utomstående privata aktörer utan samband med handläggarna för barnen. Det kan konstateras att frekvensen av användandet av konsulentstödda hem för jouruppdrag fortfarande är litet. Antal jourplaceringar Totalt Jourhem Konsulentstött/privat jourhem* Jourplacering i annan form *Svarsalternativet Konsulentstött/privat jourhem gavs inte före 11 Varje stadsdel förfogar över sina egna jourhem; det finns alltså inga kommungemensamma jourhem. Vid omorganisationen blev det enklare för de mindre stadsdelarna som tidigare hade svårigheter att driva egna jourhem och för de större som kunde drabbas av toppar då deras egna inte räcker till. Detta var oftast anledningen till inköp av platser i privat regi. Placeringar i annan form kan vara ensamkommande barn som redan befinner sig i ett släktinghem vid aktualiseringen. För att undvika separationer för barnet under utredningsfasen av familjen godkänns denna som kontaktfamilj. Innerstaden är det stadsområde som haft flest jourplaceringar 13 (63 stycken). Detta kan härledas bakåt då dåvarande stadsdelsförvaltningen Södra Innerstaden traditionellt stått för den högsta andelen jourplaceringar. De har en stor verksamhet med kontrakterade jourhem som täckt deras behov så att andra alternativ blivit obehövliga. Även Söder står för ett relativt högt antal placeringar i jourhem men dessa har använt andra former för placeringar i en del fall. Det är endast tre placeringar som skett i konsulentstödda/ privata jourhem under 13 (mot sex under 12). Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

27 I diagrammet nedan ser vi att en fjärdedel av barnen kommit hem efter jourplaceringen 13. Familjehem av olika typer är den vanligaste vårdformen av de som gick vidare till dygnsvård. Tidigare år hade andelen som gått vidare i vård fördelat sig mer jämt mellan familjehem och institution, men 12 och 13 var familjehem mer än dubbelt så vanligt som institution. Under övrigt återfinns skolveckohem och boenden m.m. Vistelse efter jourplacering Jourplaceringar 13, andelar i procent (n=157) 24% 10% 7% 34% Pågår Hem Familjehem (alla former) Institution Övrigt 25% 21 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

28 Sammanfattning Rapporten i sin helhet visar i flera delar en återgång till de nivåer som uppnåtts inom nyplaceringar av barn i familjehem under åren 06 till 11. Detta innebär att 12 var ett något annorlunda år inom familjehemsvården i Malmö. Andra delar i denna rapport bekräftar trender som blev synliga under 12, och slutligen finns här förändringar utifrån stadsområdenas arbete och barnens situation. Främst kan konstateras att 13 det liksom 12 skedde ett stort antal nyplaceringar; 106 barn placerades i familjehem vilket är långt över genomsnittet de senaste sex åren före 12 då lite mer än 80 placeringar var vanligt. Andelen yngre respektive äldre barn som placeras i familjehem har varierat ganska kraftigt från år till år, men tonårsplaceringarna har varit i majoritet sedan uppföljningarna startade 06. År 13 dominerar tonårsplaceringarna markant, och utgör mer än två tredjedelar av nyplaceringarna. Den könsmässiga fördelningen mellan barn som placeras i familjehem har varit relativt jämn från år till år sedan undersökningarna startade. 13 är inget undantag, men vi ser att lite fler pojkar än flickor placerats. Fram till 12 var de svenskfödda barnen i majoritet bland nyplaceringarna, samtidigt som antalet utrikes födda barn succesivt har ökat. 13 ser vi en ännu kraftigare ökning av antalet utrikes födda och denna grupp är nu i majoritet bland nyplaceringarna (62 procent). I övrigt har även de svenskfödda barnen ofta föräldrar med utomeuropeisk bakgrund och 13 har totalt 29 utomeuropeiska länder identifierats som ursprungsländer för de biologiska föräldrarna. Det är endast 22 av barnens mödrar och 16 av barnens fäder som är födda i Sverige i undersökningen. När det gäller utifrån vilket lagrum barnen är placerade, är det sedan 06 vanligast med frivilliga placeringar (85 till 90 procent). Under 12 ökade LVU-placeringarna till 30 procent från att ha utgjort mellan 10 och procent av placeringarna. Nuvarande rapport visar en återgång till tidigare siffror med 82 procent frivilliga placeringar. Detta kan kopplas till att antalet små barn minskat bland nyplaceringarna. Anledning till placeringen var främst ensamkommande flyktingbarn, omsorgssvikt eller relationsproblem mellan barn och förälder. Då ensamkommande barn ökar i familjehemsvården leder detta till en kraftig ökning av särskilt förordnade vårdnadshavare eller god man, vilket är fallet för hälften av barnen. Antalet nyplaceringar i familjehem lokaliserade i Malmö har ökat under 13 och därmed ytterligare förstärkt närhetsprincipen. Orsaken till detta kan återfinnas i att placeringar i släkt och nätverk har ökat. Alla barn utom två har placerats inom Skåne. 12 ökade andelen främmande familjehem markant till nästan två tredjedelar av familjehemmen i nyplaceringarna medan nätverkshemmen minskade sin andel kraftigt. 13 har placeringarna i släktinghem ökat ordentligt medan vi ser en motsvarande minskning bland de främmande hemmen. Hälften av de nyplacerade barnen kom till en redan känd familj (släktinghem eller nätverkshem). Detta är en mycket bra siffra utifrån lagstiftning och riktlinjer. 22 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

29 När släkt- och nätverkshem används i högre utsträckning ökar även de oerfarna hemmen vilket är en trend sedan 09. Detta ställer krav på att hemmen får stöd och utbildning för sina uppdrag. Under 13 har det i tre av tio placeringar bara skett ett eller två möten mellan socialtjänsten och familjehemmet före placeringen. Detta är bättre än 11 men sämre än 12, och det är tveksamt om det är möjligt att göra en tillräcklig utredning med så lågt antal möten med familjen. Antalet jourplaceringar i jourfamiljehem har stadigt ökat och 12 och 13 har antalet uppgått till 159 respektive 157 stycken. En fjärdedel av barnen har kommit hem efter jourplaceringen 13. Familjehem av olika typer är den vanligaste vårdformen av de som gick vidare till dygnsvård, och ett stort antal barn har vid mättillfället en pågående jourplacering. 23 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

30 Utvecklingsområden 13 De områden som identifierats för särskilt kvalitetsarbete över längre tid är skola och hälsa två komplexa områden med stor betydelse för barnens utveckling och som kräver återkommande uppföljningar av utvecklingen. Övriga utvecklingsområden som identifierades inför 13 gällde familjehemmens utbildning och introduktionen/inskolning av barnen i familjehemmen, samt barnets behov av kontinuitet. Utvecklingsområdena identifierades delvis av den mycket höga nivå av sammanbrott som skedde 12. En stor andel av sammanbrotten skedde redan under det första året barnet var placerat vilket gjorde det viktigt att belysa situationen vid barnets initiala placering för att finna åtgärder. Dessa åtgärder var följande: Andelen grundutbildade familjehem ska öka. Malmö kommer att vara del i att sprida den nationella utbildningen som är framtagen av socialstyrelsen inom Skåne. Området barnets relation till handläggaren bör åter aktualiseras med anledning av resultatet från sammanbrottsundersökningen. Rutiner för att förbättra introduktionen för barnet till familjehemmet ska fortsätta att vara i fokus för att förbättra situationen och minska sammanbrotten. Utvecklingsområdena låg i linje med riktlinjerna för barn och ungdom som var under beredning och antogs av kommunstyrelsen Utvecklingsområde 1: Barnens skola och hälsa För att ytterligare belysa barnens skolsituation och finna bakgrundsorsaker till familjehemsplacerade barns låga skolresultat, fördjupades undersökningen för 13 med följande frågeställningar: Antal nyplacerade barn i familjehem som uppnått målet i skolan. Familjehemmets utbildningsnivå. Antal nyplacerade barn i familjehem som uppnått målet i skolan Antalet barn som nått målet i skolan ger en fingervisning om hur barnens situation ser ut vid placeringen och därmed vilka insatser som bör finnas för att möta dessa behov. Familjehemmens utbildningsnivå är intressant ur synvinkeln att det är i deras hem som barnet ska få stöd för sin fortsatta skolgång. Bland de familjehemsplacerade barnen har andelen som utretts angående eventuella inlärningssvårigheter varit relativt oförändrad de senaste åren; ungefär vart tredje barn har blivit utrett i detta avseende. Under 13 har detta sjunkit till enbart en femtedel. Det är av stor vikt att barnens behov identifieras. Ju tidigare det sker desto tidigare kan barnet få rätt hjälp och slippa komma efter i skolarbetet. Andelen barn som bytt skola i samband med placeringen har minskat under 13 vilket är ett trendbrott i förhållande till de senaste fem årens ökning. Barnen placerades 24 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13

31 13 främst i Malmö samt är äldre än för 12 vilket gör det lättare för dem att ta sig till sin ursprungliga skola. Vid undersökningen framkommer att det är en stor andel av barnen som inte nått målen i skolan. Deras tidigare livssituation medför att det finns mycket stora uppdämda behov avseende skolsituationen. Då en stor del är ensamkommande med annan språkbakgrund är detta en av anledningarna till att målen ej kunnat nås men även barnen som är födda i Sverige har stora brister. Vid tidigare undersökningar har det framkommit att barn som är placerade i familjehem har mycket dålig skolunderbyggnad vilket inverkar menligt på deras fortsatta liv. (Vinnerjlung.02) I denna rapport blir det tydligt att barnens utgångspunkt innan placeringen i familjehem är mycket dålig i många fall och inte ett resultat av placeringen. Tyvärr visar undersökningen på mycket låga siffror i förhållande till barn som uppfyllde målen med enbart 37 procent. Samtidigt är svaret vet ej frekvent förekommande i 21 procent av fallen. Det framkommer att 42 procent inte uppnått målen i skolan vilket är en mycket hög nivå. Då denna undersökning avser de nyplacerade barnen ger detta oss en bild av hur situationen för barnen ser ut initialt innan socialtjänsten tagit ansvaret för barnen. Viktigt är att börja dokumentera barnens skolsituation så att rätt stöd kan sättas in och deras utveckling följas. Dock innebär detta en stor utmaning för socialtjänsten att kompensera och sätta in rätt åtgärder. Särskilt problematiskt är att det ofta inte är förrän runt tonåren barnet placeras varvid de har flera år av skolmisslyckande bakom sig och en kortare tid för att förbättra situationen inför fortsatta studier på gymnasium. För de yngre barnen finns mer tid att komma till rätta med problemen och det har tillkommit evidensbaserade metoder som skolfam vilket ger en större möjlighet till ett gott resultat i skolarbetet. Denna insats riktar sig dock inte till de som i äldre åldrar placeras första gången i familjehem och här måste andra insatser skapas. Familjehemmens utbildningsnivå Ett område som uppmärksammats på senare tid är hur föräldrarnas egen utbildningsnivå påverkar barnen. Föräldrarnas inställning till skolan och förmågor att vara ett stöd för barnet har en stor betydelse. Det är därför av vikt att de som blir barnets nya familj kan stimulera och stödja barnets skolarbete. Med anledning av detta undersöktes familjehemmens egna utbildningsnivåer för första gången. Resultatet visade att i 42 procent av familjehemmen hade någon förälder högskoleutbildning och utifrån samma premisser var det 46 procent med gymnasium som högsta utbildningsnivå. Familjer där ingen förälder uppnått gymnasium utan i bästa fall grundskolenivå förekom i 11procent av fallen. Den lägsta utbildningsnivån fanns främst i släktinghem till ensamkommande barn. I dessa fall kan utbildningsnivån vara så låg så att någon eller båda föräldrarna är analfabeter. Som tidigare har även barnens byte av skola undersökts vilket visade att det under 13 skedde ett trendbrott då mindre än hälften av barnen gjorde ett skolbyte. Barnen 13 ligger på en högre åldersnivå och placerades främst i Malmö vilket gör det lättare för dem att ta sig till sin ursprungliga skola. 25 Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Familjehemsplacerade barn 13