Ensamkommande barn i familjehem vägledning och stöd från Socialstyrelsen

Transkript

1 Ensamkommande barn i familjehem vägledning och stöd från Socialstyrelsen Marie-Anne Karlsson Petra Rinman Anna Svennblad

2 Kunskapscentrum för ensamkommande barn

3 Vad är uppgiften? stimulera och förstärka kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom socialtjänst och hälso- och sjukvård sprida kunskap, metoder och arbetssätt tydliggöra hur rådande regelverk ska tillämpas belysa samverkan mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård

4 Till vilka och hur länge? Centrumet riktar sig till yrkesverksamma som arbetar i socialtjänst och hälso- och sjukvård Frågor om barn och unga upp till 21 år som är asylsökande, fått uppehållstillstånd eller fått avslag och de som vistas här utan nödvändiga tillstånd Uppdraget sträcker sig till och med 2020

5 Samråda och inhämta erfarenheter Samråda med myndigheter, kommuner, landsting/regioner etc Inhämta erfarenhet från ensamkommande barn och övriga civilsamhället

6 Vad gör vi idag och framöver? Analys av läget i socialtjänsten Kartlägga befintlig kunskap Initiera olika aktiviteter Europeisk konferens oktober Vägledning gifta barn Kommunikationsstrategi ex. kunskapsguiden.se

7 Kommunikationsinsatser Podd Frukostseminarium Webbinarier Konferenser

8 Kontakta Kunskapscentrumet: Frågor till oss på telefon: måndag kl , tisdag fredag kl Alternativt via kontaktformulär på Socialstyrelsens webbplats eller mejla till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

9 Analys av situationen i socialtjänsten tre delrapporter

10 Tillämpningen av de nya regelverken påverkar de unga negativt Svårigheter att upprätthålla rättssäkerheten Psykiska ohälsan har ökat Uppmärksamhet på flickor och yngre barns situation Uppmärksamhet vid placering i nätverkshem Förutsättningar för personalen Normaliseringsprincipen satt ur spel

11 Resultat telefonintervjuer våren 2017 Delrapport 3

12 Ensamkommande flickor i de intervjuade kommunerna 148 flickor i åldern 0 12 år 67 procent i nätverkshem 26 procent i familjehem 757 flickor i åldern år 29 procent i nätverkshem 25 procent i familjehem 26 procent på HVB

13 Flickornas skolgång De flesta går i grundskola eller introduktionsprogram på gymnasiet De yngre går i grundskola Tre procent av åringar har ingen skolgång

14 Flickor som uppges vara gifta En dryg tredjedel av kommunerna har placerat ensamkommande flickor som uppges vara gifta Tillsammans ansvarar dessa 74 kommuner för 41 gifta flickor år

15 Flickor med egna barn Närmare hälften av kommunerna uppger att de ansvarar för ensamkommande flickor som har egna barn Sammanlagt 53 flickor i åldern år Dessa utgör 7 procent jämfört med 0,1 procent för samma grupp i riket

16 Ensamkommande yngre barn i de intervjuade kommunerna Flickor och pojkar 0 12 år 69 av 74 kommuner har ansvar för barn 0-12 år Sammanlagt 396 barn, varav 248 pojkar och 148 flickor 60 procent bor i nätverkshem 29 procent bor i familjehem

17 Kontakt med de biologiska föräldrarna 6 procent av kommunerna har kontakt med de biologiska föräldrarna till samtliga yngre barn 42 procent av kommunerna har inte någon kontakt med de biologiska föräldrarna Familjehem och god man kan ha kontakt med de biologiska föräldrarna

18 Placering i nätverkshem Samtliga 74 kommuner placerar i nätverkshem Trygghet för barnen Ökad risk för svårigheter med integrationen Svårare att integrera flickor än pojkar som placerats i nätverkshem 65 procent av kommunerna placerar ensamkommande barn i nätverkshem som själva är asylsökande

19 60 procent uppger att de utrett samtliga nätverkshem på samma sätt som övriga familjehem, men Andra förutsättningar att utreda, lightversoner förekommer Språksvårigheter, svårigheter att förstå hur det svenska samhället fungerar Svårt med registerkontroll och referenstagning

20 Uppföljning av barn i nätverkshem Många kommuner följer upp barnen i nätverkshem oftare än andra placerade 60 procent av kommunerna uppfattar att sammanbrott sker mer sällan i nätverkshem En tydligare anknytning och ett starkare band mellan barn och vuxna Större uthållighet och förståelse i närverkshemmen Nätverkshem behöver ofta annat stöd och annan information än övriga familjehem

21 Vi tycker att arbetet med nätverkshem och nätverksplaceringar är svårt. Vi hamnar ständigt i avvägningar mellan att välja tryggheten för barnet (att bo kvar hos någon man känner) och behov av ett stabilt familjehem som också klarar av integrationen. Hur blir det för barnet om vi väljer integration? Hur ska vi veta vad vi ska välja? Vi har också förstått att några av de barn vi ansvarar för bor i nätverkshem som fått i uppdrag av föräldrarna att ta hand om barnen. Det blir ett ramaskri om vi bestämmer något annat. Vi vet ingenting om historien bakom eller vilka reaktionerna blir om vi bedömer att någon är olämplig och fattar beslut om att ett barn inte kan bo kvar. Vi ser att nätverkshemmet inte är integrerat i det svenska samhället, men ska vi ta bort den enda trygghet som barnet har?

22 Utbildningsmaterial familjehem Anna Svennblad

23 Processen Uppdraget Förstudie Sammanhållet utbildningsmaterial Ett särskilt målgruppsanpassat utbildningsmaterial till jour- och familjehem som tar emot ensamkommande barn Ta del av erfarenheter och kunskaper Litteraturgenomgång Som andra barn i familjehem men också särskilda behov Olika grupper av familjehem Olika utgångspunkter men behov av samma grund

24 Avgränsning Fokus på familjehemsvård inte behandla det mest grundläggande om svenska samhället

25 Utbildningsmaterial för familjehem Vad händer nu? - materialet Ett hem att växa i

26 Vad händer nu? - filmer och handledningar Filmer 1. För barn på HVB 2. För barn i familjehem 3. För allmänheten Handledningar 1. För personal på HVB 2. För socialtjänst 3. För familjehem (kortare version)

27 Ett hem att växa i en uppdaterad grundutbildning för alla jour- och familjehem

28 Samma upplägg och struktur Grundutbildning lite om mycket Består av två delar Familjehemmets bok och Studiehandledning 8 möten/kapitel om 3 tim totalt 24 tim Genomföras utan att någon del tas bort Anpassa efter lokala behov

29 Exempel på innehåll Kriser och separatio ner Skolgång Känna tillhörighet i familjen Hälsa Trygga och stabila relationer Vikten av samarbete Ursprungsfamiljens betydelse Traumamedvetet bemötande Olika familje -former Interkulturellt perspektiv Asylprocessen Hedersrelaterat förtryck Språket

30 På gång Översättas till lättläst svenska och engelska Kursledarutbildningar

31 Kontakta gärna oss! I vår monter under familjehemskonferensen eller via e-post solveig.freby@socialstyrelsen.se anna.svennblad@socialstyrelsen.se

32 Montern I Socialstyrelsens monter hittar du blädderex av det material som vi pratat om idag. Ensamkommande barn och unga. Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter Handledningar till filmerna Vad händer nu Ett hem att växa i Och mycket annat smått o gott

33 Mer information finns på: