Vård- och omsorgsberedningen Ärende: STK Ang: Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn och ungdomsvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård- och omsorgsberedningen Ärende: STK-2015-432 Ang: Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn och ungdomsvården"

Transkript

1

2 Särskilt yttrande Vård- och omsorgsberedningen Ärende: STK Ang: Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn och ungdomsvården Färre än var tionde institutionsplacerade barn genomgår läkarundersökning enligt BBIC (Barnens Behov I Centrum) trots att det funnits sedan Varken SIS (Statens Institutions Styrelse) eller Region Skåne arbetar fullt ut enligt BBIC-metoden. Det är minst sagt genant att man inte lyckats samordna så att man har samma riktlinjer hos de tre aktörerna. Barnen är de som blir lidande. Vid familjehemsplacering ligger endast vart tredje barn på förväntad kunskapsnivå utifrån sin ålder. 40% av de 2014 familjehemsplacerade barnen vet man inget alls om kunskapsnivån. Man skyller på att det i huvudsak är de ensamkommande flyktingbarnen. Det är uppenbart att kommunikationen mellan skolan och de som familje/institutionsplacerar brister. Det är oacceptabelt och barnen blir lidande. Stadsområdena signalerar att de på grund av resursbrister och oerfaren personal har problem att följa de riktlinjer man satt upp. Ett av exemplen är att de inte träffar barnen så ofta som det är tänkt. Barnen blir lidande. Det är tydligt att Malmö har haft en mycket dålig beredskap avseende hur man skulle ta hand om de ensamkommande barnen. I ärende efter ärende skiner det igenom och de som får lida för det är de ensamkommande barnen. Det är skrämmande att man idag placerar dem hos ej för ändamålet utbildade familjehemsföräldrar, utan att veta eventuell sjukbild och utan kunskap om deras skolnivå. Dessa barn får inte bästa möjliga start i sitt nya land och risken är uppenbar att det slår tillbaka längre fram. Det är glädjande att de institutionsplacerade flickorna ligger så högt över snittet avseende fullständiga betyg. Samtidigt hade vi även önskat att de institutionsplacerade pojkarna kommit upp i samma nivå. Slutligen är det positivt att det råder en samsyn kring problematiken som delas av såväl den röda majoriteten som moderaterna och folkpartiet. John Roslund (M) Noria Manouchi (M) Roko Kursar (FP) Med instämmande av: Caroline Wessel (M)

3 Särskilt yttrande Vård- och omsorgsberedningen Ärende: 2, STK Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården När man i juli 2013 fattar ett beslut om att alla barn som placeras under 2014 ska hälsoundersökas enligt riktlinjerna för BBIC, så finner vi det anmärkningsvärt att bara knappt 11 % av de barn som institutions placeras under 2014 har hälsoundersökts enligt BBIC. Och även om beslutet bara avser barn placerade under 2014 så hade vi i Sverigedemokraterna gärna tagit del av statistik från tidigare års placeringar. Vi är också skarpt kritiska till att kommunen överlåter hälsoundersökningarna på ensamkommande flyktingbarn till Flyktinghälsan i stället för specialister inom pediatrik. Många av dessa ungdomar riskerar inte bara att lida av somatiska besvär, utan många av dem har även psykiska besvär, som också kan visa sig i somatiska symptom, såsom reaktioner på övergrepp och PTSD. Det kan också finnas risk för att ungdomarna bär på sjukdomar som TBC och andra allvarliga sjukdomar. Vi förutsätter att nästa rapport uppvisar med detaljerade siffror och dels bekräftar att Malmö Stad har gjort mer för att diagnosticera risker för framtida grava psykiska och emotionella problem hos barn och ungdomar. Vi vill också ha en mer tydlig beskrivning kring finansieringen för att säkerställa att kostnaderna inte belastar övrig verksamhet. Magnus Olsson med instämmande av Peter Jangbro

4 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum Vår referens Paulina Franzén Utvecklingssamordnare paulina.franzen@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården STK Sammanfattning För de drygt 600 barn som varit placerade i familjehem eller på institution under året, och som avslutat årskurs nio eller gymnasiet, finns uppgifter om betygsresultat. 30 % av de barn som institutionsplacerats under 2014 har blivit hälsoundersökta i någon form medan nästan 80% av de familjehemsplacerade barnen blivit det. En liten andel av hälsoundersökningarna har gjorts enligt BBIC. Det behövs ett metodstöd för implementering och uppföljning av riktlinjerna på såväl lokal som kommunövergripande nivå. En revidering av riktlinjerna behöver göras utifrån genomförda och kommande förändringar i lagstiftning, verksamhetssystemet BBIC och andra förhållanden. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna rapporten att anmoda samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden att beakta rapporten i fortsatt utvecklingsarbete, med särskilt fokus på hälsoundersökningar gällande placerade barn. att ge stadskontoret i uppdrag att revidera riktlinjerna för barn- och ungdomsvården och se över uppföljningens utformning. Stadskontoret ska återkomma med nytt förslag våren att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram ett metodstöd för stadsområdesförvaltningarnas och sociala resursförvaltningens arbete med implementering och uppföljning av riktlinjerna. Detta ska rapporteras i samband med återrapportering av revideringen. Beslutsunderlag [Här kommer namnet på de handlingar som ligger till grund för beslutsförslaget hämtas in automatiskt. Du behöver inte skriva något under denna rubrik.] Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen

5 Ärendet 2 (5) Bakgrund: 1 juli 2013 trädde Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården i kraft. I samband med det beslutade kommunstyrelsen att riktlinjerna skulle följas upp Uppföljningen beslutades omfatta hälsa och skolgång för placerade barn. Samtliga barn som placerats under 2014 ska ha genomgått en hälsoundersökning enligt anvisningar i verksamhetssystemet Barns behov i centrum (fortsättningsvis förkortat BBIC). När det gäller skolgång bör uppföljning göras avseende flickor och pojkars slutbetyg i åk 9 och avgångsbetyg på gymnasiet. Vidare angavs att tidsgränsen för förhandsbedömningar bör följas upp. Uppföljningens genomförande: Inhämtning av uppgifter för uppföljningen har gjorts i samband med uppföljningen av institutionsplaceringar 2014, samt nyplaceringar och sammanbrott i familjehem Avseende familjehemsplaceringar så redovisas i denna rapport de delar som är relevanta för uppföljningen av riktlinjerna. En workshop med verksamhetsrepresentanter har ägt rum i mars Syftet har varit att undersöka hur riktlinjerna implementerats samt att hämta in synpunkter kring utformning och innehåll. Underlaget har samma månad återkopplats till enhetscheferna för Barn och familj. Tidsgräns för förhandsbedömning har införts i socialtjänstlagen 1 januari Avvikelser rapporteras av verksamheterna i systemet Flexite, vilket också omfattar avvikelser från tidsgränsen för förhandsbedömning. Då denna bestämmelse nu är en del av gällande lagstiftning och inte specifik för riktlinjerna, har stadskontoret valt att inte omfatta frågan i aktuell uppföljning. Hälsoundersökningar av barn som placerats i familjehem eller på institution 2014: Ungefär 30 % av de institutionsplacerade barnen, oavsett kön, har blivit hälsoundersökta i samband med placeringen. 25 % av pojkarna och 20 % av flickorna har blivit hälsoundersökta på annat sätt än enligt BBIC. Drygt 30 % av de hälsoundersökta institutionsplacerade pojkarna och flickorna har blivit undersökta enligt BBIC. För barn som nyplacerats i familjehem under 2014 så uppgår andelen som blivit hälsoundersökta till närmare 80 % vilket visar på en positiv utveckling jämfört med tidigare år. Andelen som undersökts enligt BBIC är dock förhållandevis låg, knappt 25 %. Sammanfattningsvis syns inte några tydliga könsskillnader i materialet. Något fler flickor blir hälsoundersökta i samband med familjehemsplacering, medan det för institutionsplacering ser ut att vara det omvända, men skillnaderna är små. Kommentarer från stadsområdesförvaltningarna: Allt fler barn som placeras är ensamkommande. Dessa undersöks av Flyktinghälsan vilket ofta leder till att de inte undersöks på nytt inför en placering av socialtjänsten. Flyktinghälsan utför inte hälsoundersökningar enligt BBIC utan enligt riktlinjer utfärdade av Region Skåne. Läkarundersökningar sker på de särskilda ungdomshemmen inom Statens institutionsstyrelse (fortsättningsvis förkortat SiS), men inte heller där enligt BBIC. Ett stadsområde har valt att köpa hälsoundersökningar av Preventionscentrum och dessa utförs enligt BBIC.

6 Den främsta svårigheten är att få till stånd samverkan kring barn över 13 år som ska hälsoundersökas av primärvården. Det finns ett stort antal vårdcentraler och implementeringen av kunskap om hälsoundersökningarnas syfte och genomförande har hittills haft begränsat genomslag. 3 (5) Skolresultat för barn som gått ut årskurs nio alternativt gymnasiet under 2014: Av de institutionsplacerade flickor som gick ut årskurs 9 under 2014 så fick 90 % fullständiga betyg, medan det för pojkar var 60 %. Inga institutionsplacerade barn gick ut gymnasiet När det gäller de familjehemsplacerade barnen så har 73 % av de flickor som var placerade 2014 och gick ut årskurs nio fullständiga betyg. Motsvarande andel för pojkar som gick ut årskurs nio var 80 %. Då underlaget omfattar 26 barn är det inte möjligt att dra några generella slutsatser utifrån detta. Endast fyra av de familjehemsplacerade pojkarna och flickorna gick ut gymnasiet, samtliga dessa hade fullständiga betyg. Undersökningen av de barn som nyplacerats i familjehem 2014 visar att vid placeringstillfället har en låg andel, ungefär 30 %, klarat skolan i nivå med sin åldersgrupp. För nästan 40 % av dessa barn saknar socialtjänsten kunskap om barnens skolsituation. En förklaring till detta är den stora andelen ensamkommande barn, vars tidigare skolgång och resultat är okänd. Stadområdesförvaltningarnas generella synpunkter kring riktlinjernas utformning och nytta: Stadsområdesförvaltningarnas representanter har vid en workshop fått arbeta med frågor kring nyttan med riktlinjerna samt svårigheter och framgångsfaktorer vad gäller att följa dem. Riktlinjerna ger stöd i att upprätthålla likabehandling och kvalitet, och de synliggör barnets rättigheter. De bidrar till ett gemensamt professionellt förhållningssätt för Malmö stads barn- och ungdomsvård. Särskilt användbara är de som stöd i introduktionen av nyanställda. Personalomsättningen i verksamheterna ger samtidigt ett behov av att regelbundet gå igenom riktlinjerna, och det behövs metodstöd till verksamheterna i detta arbete. Stöd efterfrågas i form av metoder och former för implementering och uppföljning på lokal och kommungemensam nivå. När socialtjänsten inte styr över insatserna till barnet är det svårare att följa riktlinjerna. Särskilt tydligt är detta kring hälsa och skolgång där socialtjänsten kan vara initiativtagare men inte är utförare, exempelvis vid hälsoundersökningar enligt BBIC. Flera av deltagarna har påtalat att resursbrist i form av tid och erfaren personal försvårar att kunna efterleva det som anges i riktlinjerna, exempelvis att hinna träffa de placerade barnen enskilt fyra gånger per år. I vissa avseenden är riktlinjerna inte anpassade till ensamkommande barns situation och behov. En röd tråd i riktlinjerna är kontakten med barnet, deras rätt till information och delaktighet. Det behövs tekniska lösningar som underlättar kommunikation med barnen på sätt som passar dem, t.ex. via mail, sms eller liknande. I dagsläget finns begränsningar av sekretesskäl. De faktorer som utgör hinder sammanfaller ofta med de som är viktiga för att riktlinjerna ska bidra till ökad kvalitet; lokalt och kommunövergripande implementeringsarbete, samt bättre samverkan med framför allt sjukvården och skolan. Att i större utsträckning samverka även inom Malmö stad kring systematiskt kvalitetsarbete i barn-och ungdomsvården, med riktlinjerna

7 som utgångspunkt, kan bidra till att riktlinjerna i större utsträckning kan fungera som instrument för likabehandling. 4 (5) Förändringar i föreskrifter, lag eller andra förhållanden: Sedan riktlinjerna trädde i kraft 2013 har vissa förändringar skett, och andra kommer att ske under 2015 vilka tros kunna leda till att riktlinjerna behöver revideras. Den 1 oktober 2014 har föreskrifter trätt i kraft som innebär att socialtjänsten utan dröjsmål måste inleda utredning om ett barn misstänks ha bevittnat eller utsatts för våld eller andra övergrepp (SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer ). Ett regeringsuppdrag pågår för närvarande som bland annat omfattar att se över lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU 1990:52) samt placeringsformer för barn och unga. Uppdraget beräknas bli klart under Nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988: 870) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), har trätt i kraft den 1 januari För handläggning av ärenden som gäller barn och unga har Socialstyrelsen samlat allmänna råd i en särskild publikation (SOSFS 2014:6). En grupp av barn som ökar ifråga om representation bland de placerade barnen är ensamkommande flyktingbarn. Som nämnts ovan ser verksamheterna ett behov av att komplettera riktlinjerna med anpassningar utifrån de särskilda behov som denna grupp har. Socialstyrelsen lanserar under 2015 en reviderad version av verksamhetssystemet BBIC som beräknas kunna implementeras under hösten. Förändringarna bedöms vara av sådan omfattning att en revidering av riktlinjerna blir nödvändig. Stadskontorets bedömning: Det finns brister vad gäller att säkerställa att de placerade barnen får sina hälsobehov tillgodosedda. Alla barn som placeras i familjehem eller på institution blir inte hälsoundersökta. Förhållandevis få barn har blivit hälsoundersökta enligt BBIC, det vill säga att undersökningen görs enligt vissa kvalitetskriterer. De hinder som framkommit rör samarbetet med sjukvården, i synnerhet primärvården. Det bedöms underlätta implementering av rutiner och utveckling av kompetens om ett mindre antal vårdcentraler skulle utföra hälsoundersökningar. Stadskontoret medverkar i en referensgrupp inom Region Skåne och lyfter frågan i detta sammanhang. Region Skåne har en samordnare med uppdrag att utveckla arbetet med hälsoundersökningar enligt BBIC. En lokal överenskommelse om samverkan kring psykisk hälsa och funktionsnedsättning har slutits i november 2014 mellan Malmö stad och Region Skåne. I denna anges att barn som placeras ska hälsoundersökas. Om det finns behov av tydligare rutiner för samverkan på stadsområdesnivå, ska lokala samverkansgrupper arbeta med detta. Arbetet med att implementera samverkansstrukturen har nyligen påbörjats. Socialtjänsten kan i huvudsak redogöra för skolresultaten för de placerade barn som gått ut års-

8 kurs nio eller gymnasiet under Det är ett viktigt uppdrag för socialtjänsten och skolan att se till att dessa barn får rätt förutsättningar och stöd för en god utbildning. Skolfam-projektet är en arbetsform för detta som ger värdefull kunskap, bland annat kring att arbeta med ensamkommande barn och deras familjehem. Samverkansavtalet kring placerade barns skolgång mellan Malmö stad och SiS är viktigt att lyfta fram och följa upp, för att säkerställa kontinuitet i skolgången för dessa barn. 5 (5) Fortsatt utvecklingsarbete: Att revidera riktlinjerna för barn- och ungdomsvården, utifrån beskrivna förändringar i lagstiftning, föreskrifter och andra förhållanden. Det är nödvändigt att invänta förändringar som sker under 2015 och det är därför lämpligt att lämna ett nytt förslag under våren Att utveckla metodstöd för implementering lokalt och kommunövergripande samt formen för uppföljning. Detta utvecklingsarbete bör stadskontoret inleda tillsammans med stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen hösten 2015 och det ska färdigställas senast i samband med nytt förslag på reviderade riktlinjer våren Ansvariga [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få ärendet godkänt digitalt.]

9 Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården Stadskontoret Datum: Version: 1. 0 Ansvarig: Paulina Franzén Förvaltning:Stadskontoret Enhet: Välfärdsavdelningen

10 2 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården

11 Bakgrund: trädde Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården i kraft. I samband med att kommunstyrelsen beslutade att anta riktlinjerna beslutades även att riktlinjerna skulle följas upp 2015, avseende Uppföljningen beslutades omfatta hälsa och skolgång för placerade barn. Samtliga barn som placerats under 2014 ska enligt riktlinjerna ha genomgått en hälsoundersökning enligt BBIC. När det gäller skolgång bör uppföljning av riktlinjerna göras avseende flickor och pojkars slutbetyg i åk 9 och avgångsbetyg på gymnasiet. Vidare angavs att tidsgränsen för förhandsbedömningar bör följas upp, vilket kan ske genom stickprovskontroll. Uppföljningens genomförande: Inhämtning av uppgifter för uppföljningen har gjorts i samband med uppföljningen av institutionsplaceringar 2014, samt nyplaceringar och sammanbrott i familjehem Förutom insamling av ovan nämnda uppgifter om hälsa och skolgång, har även uppgifter om förekomsten av enskilda samtal med de placerade barnen samlats in. Detta följs upp i förhållande till institutionsplaceringar och till sammanbrott i familjehem. Avseende familjehemsplaceringar så redovisas dessa i denna rapport i de delar som är relevanta för uppföljningen av riktlinjerna. Fördjupande rapporter avseende nyplaceringar i familjehem samt sammanbrott 2014 kommer att sammanställas längre fram under En workshop med verksamhetsrepresentanter har ägt rum i mars Syftet har varit att undersöka hur verksamheterna använder riktlinjerna, om man uppfattar dem som ett stöd i arbetet samt att hämta in synpunkter kring utformning och innehåll. Underlaget från workshopen har redovisats vid möte med enhetscheferna för Barn och familj, också i mars Tidsgränsen för förhandsbedömning har införts i socialtjänstlagen 1/ Avvikelser rapporteras i systemet Flexite, vilket också omfattar att rapportera om avvikelser från tidsgränsen för förhandsbedömning. Därför har stadskontoret valt att inte omfatta denna fråga i aktuell uppföljning av riktlinjerna. Resultat av uppföljning gällande placerade barn 2014: Hälsoundersökningar av barn som placerats i familjehem eller på institution 2014: Drygt 30 % av de 144 barn som nyplacerats 2014 på institution har blivit hälsoundersökta i samband med placeringen. Av det totala antalet hälsoundersökningar var det ungefär 30 % som utfördes enligt anvisningarna i verksamhetssystemet Barns Behov i Centrum (förkortat BBIC), och denna fördelning består också om man tittar på pojkar och flickor för sig. Det är dock något vanligare bland pojkarna att ha blivit hälsoundersökt i någon form. 25 % av de nyplacerade pojkarna har blivit hälsoundersökta på annat sätt än enligt anvisningarna i BBIC. Detta gäller för ungefär 20 % av de nyplacerade flickorna. 3 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården

12 Hälsoundersökning i samband med nyplacering på institution 2014, fördelat på kön: Ja enligt BBIC Ja på annat sätt Nej 10 0 Flickor Pojkar För barn som placerats i familjehem under 2014 så uppgår andelen till närmare 80 % vilket visar på en fortsatt positiv utveckling jämfört med tidigare år. Andelen som undersökts enligt BBIC är dock förhållandevis låg, omkring 30 %. Något fler pojkar blir hälsoundersökta i någon form i samband med familjehemsplacering, vilket även gäller för institutionsplaceringar. Diagram: Andel som blivit hälsoundersökta i samband med nyplacering i familjehem % 18% Ja Nej Vet ej 78% Några stadsområdesförvaltningar kommenterar att allt fler barn som placeras är ensamkommande, och att dessa undersöks av Flyktinghälsan vilket ofta leder till bedömningen att de inte ska undersökas på nytt inför en placering av socialtjänsten. Flyktinghälsan utför inte hälsoundersökningar enligt BBIC utan enligt andra riktlinjer utfärdade av Region Skåne. Likaså sker läkarundersökningar på de särskilda ungdomshemmen inom Statens institutionsstyrelsen (fortsättningsvis förkortat SiS), men inte heller där enligt BBIC. Ett stadsområde har valt att köpa hälsoundersökningar av Preventionscentrum och dessa utförs då enligt BBIC. Då de ensamkommande barnen undersöks av Flyktinghälsan och ytterligare någon andel via Preventionscentrum framträder en bild av att andelen hälsoundersökningar som utförs enligt de ordinarie rutiner som tagits fram tycks minska. Av de skriftliga kommentarerna till underlaget, samt vid workshopen för uppföljning av riktlinjerna, har framkommit att den främsta svårigheten är att få till stånd fungerande samverkan 4 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården

13 kring barn över 13 år som ska hälsoundersökas inom primärvården. Det finns ett stort antal vårdcentraler och implementeringen av kunskap om hälsoundersökningarnas syfte och genomförande har hittills fått begränsat genomslag. Vidare innebär vårdcentralernas höga belastning ett hinder för deras möjligheter att hinna utföra undersökningarna. Skolresultat för barn som gått ut årskurs nio eller gymnasiet under 2014: Av de institutionsplacerade flickor som gick ut årskurs 9 under 2014 så fick 90 % fullständiga betyg, medan det för pojkar var 60 %. Inga institutionsplacerade barn gick ut gymnasiet Det förekommer ett fåtal bortfall där socialtjänsten inte kan redovisa barnens skolsituation. När det gäller de familjehemsplacerade barnen så har 73 % av de flickor som var placerade 2014 och gick ut årskurs nio fullständiga betyg. Motsvarande andel för pojkar som gick ut årskurs nio var 80 %. Här kan man se att skillnaderna mellan könen är utjämnade och omvända till pojkarnas fördel, men då antalet individer bara uppgår till 26 barn kan det vara svårt att dra några generella slutsatser. Endast fyra av de familjehemsplacerade pojkarna och flickorna gick ut gymnasiet, samtliga dessa hade fullständiga betyg. Dessa uppgifter kan jämföras med att 67 % av alla flickor och 64% av alla pojkar i Malmö som avslutat årskurs nio vårterminen 2014 fick fullständiga betyg. 1 Undersökningen av de barn som nyplacerats i familjehem 2014 visar att vid placeringstillfället har en låg andel, ungefär 30 %, klarat skolan i nivå med sin åldersgrupp. För nästan 40% av dessa barn saknar socialtjänsten kunskap om barnens skolsituation. En förklaring till detta är den stora andelen ensamkommande barn, vars tidigare skolgång och resultat är okänd. Stadområdesförvaltningarnas generella synpunkter kring riktlinjernas utformning och nytta: Stadsområdesförvaltningarnas representanter har vid en workshop fått arbeta med frågeställningar kring nyttan med riktlinjerna, hinder för att följa dem samt viktiga faktorer för att de ska bidra till ökad kvalitet i barn- och ungdomsvården. Bilden av nyttan med riktlinjerna har visat sig vara samstämmig. De ger stöd i att upprätthålla likabehandling, rättssäkerhet och kvalitet på kommunövergripande nivå, och synliggör barnets rättigheter. Riktlinjerna bidrar till ett gemensamt professionellt förhållningssätt för Malmö stads barn- och ungdomsvård. Särskilt användbara är riktlinjerna som stöd i introduktionen av nyanställda, som kan använda dokumentet som en uppslagsbok. Riktlinjerna kan även vara stöd för identifiering och gränsdragning mellan olika roller bland de professionella kring barnet. De hinder som framkommit är kopplade till implementeringen, den verklighet som verksamheterna dagligen arbetar i och det förhållandet att tredje part ofta är del i uppfyllandet av riktlinjernas ambitioner. Personalomsättningen i verksamheterna ger ett behov av att regelbundet återkomma till och gå igenom riktlinjerna, samt att det behövs metodstöd till verksamheterna för att detta ska ske. En 1 Grundskolenämndens årsanalys Malmö stad 5 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården

14 form av verktygslåda efterfrågas för att hålla riktlinjerna levande och följa upp hur man arbetar med dem, innehållande metoder och former både på lokal och kommunövergripande nivå. När socialtjänsten inte självständigt styr över insatserna till barnet är det svårare att följa riktlinjerna. Särskilt tydligt blir detta i insatser kring hälsa och skola där socialtjänsten kan vara initiativtagare men inte är utförare. Som exempel kan nämnas hälsoundersökningar enligt BBIC som är av stor vikt för barnet men som inte alltid går att genomföra då sjukvården inte har utrymme eller tillräcklig kunskap för genomförandet. Det krävs en tydlig samverkansstruktur mellan aktörerna som stöd för den enskilde handläggarens möjligheter att arbeta efter riktlinjerna. Flera av deltagarna har påtalat att ambitionsnivån i riktlinjerna inte överensstämmer med verkligheten. Resursbrist i form av tid och erfaren personal innebär svårigheter att kunna efterleva det som anges i riktlinjerna, exempelvis att hinna träffa de barn som genomgår utredningar eller de placerade barnen enskilt, med den frekvens som riktlinjerna anger. Vidare framkommer att riktlinjerna i vissa avseenden inte är anpassade till ensamkommande barns situation och behov. En röd tråd i riktlinjerna är kontakten med barnet eller ungdomen, dess rätt till information och att få vara delaktig. Det har framkommit att det skulle behövas tekniska lösningar som underlättar att kunna kommunicera med barn och unga på sätt som passar dem bättre, t.ex via mail, sms eller liknande. I dagsläget finns begränsningar av sekretesskäl. De faktorer som utgör hinder sammanfaller ofta med de som är viktiga för att riktlinjerna ska kunna bidra till ökad kvalitet; lokalt och kommunövergripande implementeringsarbete, samt bättre samverkan med framför allt sjukvården men även med skolan. Att i större utsträckning samverka även inom Malmö stad kring systematisk utveckling av kvaliteten i barn- och ungdomsvården, med riktlinjerna som utgångspunkt, skulle kunna bidra till en större samsyn och att riktlinjernas syfte som instrument för likabehandling i större utsträckning kan uppnås. Förändringar i föreskrifter, lag eller andra förhållanden: Sedan riktlinjerna trädde i kraft 2013 har förändringar skett avseende lagstiftning och föreskrifter och andra är planerade under Dessa ändringar kan innebära att riktlinjerna behöver revideras. Den 1/ har föreskrifter trätt i kraft som innebär att socialtjänsten utan dröjsmål måste inleda utredning om ett barn misstänks ha bevittnat eller utsatts för våld eller andra övergrepp (SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer). Nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), har trätt i kraft den 1 januari För handläggning av ärenden som gäller barn och unga har Socialstyrelsen samlat allmänna råd i en särskild publikation (SOSFS 2014:6). Ett regeringsuppdrag pågår för närvarande som bland annat omfattar att se över lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga samt placeringsformer för barn och unga. Uppdraget beräknas bli färdigt under Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården

15 En grupp av barn som ökar ifråga om representation bland de placerade barnen är ensamkommande flyktingbarn. Socialstyrelsen har också publicerat en vägledning för arbetet med denna grupp barn. 2 Vid den workshop som genomförts i Malmö stad i syfte att följa upp riktlinjerna framkommer också att verksamheterna ser ett behov av att komplettera riktlinjerna med vissa anpassningar utifrån de särskilda behov som de ensamkommande barnen har. Socialstyrensen kommer under 2015 att lanserade en reviderad version av verksamhetssystemet BBIC. Detta nya system beräknas kunna implementeras hösten Förändringarna vad gäller dokumentationsmallar och arbetsprocess bedöms i nuläget vara av sådan omfattning att en revidering av riktlinjerna kan förväntas bli nödvändig. Avslutande diskussion: Uppföljningen av riktlinjerna har innehållit två olika delar; dels uppföljning av implementeringen, dels några avgränsade delar som rör de placerade barnens hälsa och skolgång. Det finns brister vad gäller att säkerställa att de placerade barnen får sina hälsobehov tillgodosedda, vilket framgår av såväl skriftliga kommentarer från vissa stadsområden som synpunkter i workshopen med verksamhetsrepresentanter. Alla barn som placeras i familjehem eller på institution blir inte hälsoundersökta. Andelen ökar för de familjehemsplacerade barnen, vilket är positivt. Det är dock förhållandevis få barn som blivit hälsoundersökta enligt BBIC, det vill säga att undersökningen görs enligt Socialstyrelsens kriterier. De hinder som framkommit rör samarbetet med sjukvården, i synnerhet med primärvården. Stadskontoret har sedan slutet av 2014 regelbunden samverkan kring denna fråga med Region Skånes kunskapscentrum för barnhälsovård. Region Skåne har en heltidsanställd samordnare med uppdrag att utveckla arbetet med hälsoundersökningar. Region Skåne kommer under 2015 att bland annat anordna utbildning för läkare och socialsekreterare. Nya rutiner för inhämtning av journaler inför läkarundersökning har införts som leder till en effektivare förberedelseprocess. En lokal överenskommelse har slutits i november 2014 mellan Malmö stad och Region Skåne. Den har psykisk hälsa och funktionsnedsättning som fokus och i denna lyfts placerade barn och unga som en särskild grupp att samverka kring. I denna anges att barn som placeras ska hälsoundersökas på vårdcentral eller barnklinik, beroende på barnets ålder. Det anges att om det finns behov av tydligare rutiner för bättre samverkan på stadsområdesnivå, ska lokala samverkansgrupper arbeta med att ta fram sådana. Arbetet med att implementera samverkansstrukturen har precis påbörjats och är under utveckling. Det skulle kunna underlätta möjligheterna till samarbete om ett mindre antal vårdcentraler skulle kunna ha särskilda uppdrag att utföra hälsoundersökningar. På så vis skulle det vara lättare att implementera metoder och rutiner, samt att bygga upp kompetensen hos den personal som ska undersöka barnen. Frågan har lyfts och kommer fortsatt diskuteras i en referensgrupp gällande arbetet med hälsundersökningar inom Region Skåne. Fokus har under senare år riktats mot placerade barns skolgång, som en viktig faktor för en god utveckling och god framtida hälsa. 3 Uppföljningen visar att socialtjänsten i så gott som samtliga 2 Socialstyrelsen (2013) Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar. 3 Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Isaksson A, (2011) Improving foster children s school achievements: Promising results from a Swedish intensive study. Adoption &Fostering 7 Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården

16 fall kan redogöra för hur det har gått för de placerade barn som gått ut årskurs nio eller gymnasiet under 2014, vilket är positivt. Eftersom underlaget är litet, och inte undersöker några andra variabler än betyg i årskurs nio och gymnasiet, bedöms det inte möjligt att dra några generella slutsatser om kvaliteten i socialtjänstens arbete. Ett resultat för gruppen institutionsplacerade barn är att flickorna uppvisar avsevärt bättre skolresultat jämfört med pojkarna. För de familjehemsplacerade barnen är könsskillnaderna utjämnade och det är något fler pojkar än flickor som fått fullständiga betyg från årskurs nio. Den ofta svårare beteendeproblematik som ligger till grund för institutionsplaceringar kan vara en förklaring till att barn som är institutionsplacerade klarar skolan sämre. Det är dock viktigt att uppmärksamma institutionsplacerade pojkars behov av stöd i skolan så att de får samma möjligheter till utbildning som flickorna. Hur kön kan påverka det stöd som de placerade barnen får i sin skolgång är en viktig aspekt att ha med i det fortsatta arbetet. Inom ramen för Skolfam-projektet arbetar man särskilt med att stärka placerade barns skolgång utifrån utgångspunkten att dessa barns faktiska förmågor måste kartläggas, så att negativa förväntningar inte får för stor påverkan och rätt stöd kan sättas in. Skolfam i Malmö har också utvecklat särskilda kunskaper kring att arbeta med ensamkommande flyktingbarn och deras familjehem, som bör tas tillvara i ordinarie verksamhet. Kring institutionsplacerade barns skolgång finns ett samverkansavtal mellan Malmö stad och SiS med tydliga rutiner och ansvarsfördelning mellan SiS, socialtjänst och barnets hemskola. 4 Syftet är att säkra att även hemskolan blir involverad i samverkan kring barnets utbildning. Den process och de rutiner som finns i detta avtal behöver implementeras tydligare i stadsområdesförvaltningarnas arbete med dessa barn. Fortsatt utvecklingsarbete: - Genomföra revidering av riktlinjerna för barn- och ungdomsvården utifrån ovan beskrivna förändringar i lagstiftning, föreskrifter och andra omständigheter kring gruppen placerade barn. Det är dock nödvändigt att invänta eventuella förslag om ändringar kring LVU-lagstiftningen, samt implementeringen av det nya BBIC-systemet och därför är det lämpligt att arbeta med revideringen under hösten och vintern 2015/2016 för att lämna ett nytt förslag under våren Utveckla metodstöd för implementering både lokalt och kommunövergripande samt kring formen för uppföljningen av riktlinjerna. Detta utvecklingsarbete bör stadskontoret inleda tillsammans med stadsområdena hösten 2015 och det färdigställs senast i samband med nytt förslag på reviderade riktlinjer våren Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och Malmö stad. Dnr Stadskontoret Uppföljning av Malmö stads riktlinjer för barn- och ungdomsvården

att ge stadskontoret i uppdrag att följa upp institutionsplaceringar avseende 2014 och åter komma med en rapport 2015

att ge stadskontoret i uppdrag att följa upp institutionsplaceringar avseende 2014 och åter komma med en rapport 2015 SIGNERAD 2014-04-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-04-24 Handläggare Paulina Franzén Utvecklingssamordnare paulina.franzen@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om avslutade institutionsplaceringar

Läs mer

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården SIGNERAD 2014-09-02 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-01 Vår referens Paulina Franzén Utvecklingssamordnare Tjänsteskrivelse paulina.franzen@malmo.se Statsbidrag för kompetensutveckling inom

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och xx kommun

Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och xx kommun Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och xx kommun Detta samverkansavtal syftar till att etablera och utveckla den samverkan kring skolgång som blir nödvändig då socialnämnden i en kommun

Läs mer

Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och

Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och Samverkansavtal Statens institutionsstyrelse (SiS) och Detta samverkansavtal syftar till att etablera och utveckla den samverkan kring skolgång som blir nödvändig då socialnämnden i en kommun ansöker om

Läs mer

Samverkansavtal - Statens institutionsstyrelse (SiS) och Värmdö kommun

Samverkansavtal - Statens institutionsstyrelse (SiS) och Värmdö kommun Samverkansavtal - Statens institutionsstyrelse (SiS) och Värmdö kommun Detta samverkansavtal syftar till att etablera och utveckla den samverkan som blir nödvändig då socialnämnden i en kommun ansöker

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ann-Christine Dahlén 2015-04-01 SCN-2015-0150 Socialnämnden Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension

Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension Särskilt yttrande Vård-och omsorgsberedningen 2014-11-06 Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension STK-2014-1019 "Då barn är placerade i dygnsvård har föräldern en ersättningsskyldighet

Läs mer

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013. 2014-02-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/310-003 SÄN 2013/312-003 Social- och äldrenämnden Synpunkter på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten

Läs mer

Guide för den sociala barn- och ungdomsvården

Guide för den sociala barn- och ungdomsvården mars 2019 Guide för den sociala barn- och ungdomsvården I den här guiden hittar du Socialstyrelsens mest centrala publikationer för den sociala barn- och ungdomsvården. Guiden uppdateras löpande. Guiden

Läs mer

Guide till handböcker och annat stöd för den sociala barn- och ungdomsvården

Guide till handböcker och annat stöd för den sociala barn- och ungdomsvården november 2018 Guide till handböcker och annat stöd för den sociala barn- och ungdomsvården Här hittar du Socialstyrelsens mest centrala publikationer på området. Guiden ska underlätta för dig när du söker

Läs mer

Granskning av den sociala barn- och ungdomsvården vid Södermalms stadsdelsförvaltning

Granskning av den sociala barn- och ungdomsvården vid Södermalms stadsdelsförvaltning Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 1.3-402/2013 Sida 1 (6) 2013-10-24 Handläggare Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Eva Tornberg Telefon: 08

Läs mer

Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff

Kommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff Kommunförbundet Skåne Chefsnätverksträff Dagordning Information om nuläge BBIC Organisation BBIC Skåne Info från SoS Kommunernas nulägesbeskrivning Hälsoundersökningar Handräckning LVU riktlinjer, avvikelsehantering

Läs mer

Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt

Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2017-11-03 Diarienummer 170080 Landstingsstyrelsen Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten

Läs mer

Särskilt yttrande. Nyplaceringar i familjehem 2014

Särskilt yttrande. Nyplaceringar i familjehem 2014 Särskilt yttrande VoO 2015-08-19 STK-2015-851 Nyplaceringar i familjehem 2014 Sverigedemokraterna kan återigen konstatera att vår politik hade gjort nytta även inom detta område. Många av de nyplacerade

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Remiss från Socialdepartementet Bidrag till glasögon för barn och unga STK 2015-632 I en remiss från Socialdepartementet föreslås att alla barn och

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Familjehemsplacerade barn 2013

Tjänsteskrivelse. Familjehemsplacerade barn 2013 SIGNERAD 14-04-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 14-04-24 Handläggare Ann-Christin Rosenlund Metodutvecklare ann-christine.rosenlund@malmo.se Tjänsteskrivelse Familjehemsplacerade barn 13 STK-14-512

Läs mer

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2015-11-12 48/50 Socialberedningen gemensamt 38 Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar Ingrid Carlenius, kansliet,

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn - läget januari 2016

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn - läget januari 2016 2016-01-21 Dnr 10.5-29723/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Elisabet Svedberg elisabet.svedberg@socialstyrelsen.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Socialtjänstens

Läs mer

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling PM Tyresö kommun 2015-02-09 Socialförvaltningen 1 (7) Sara Strandberg Bengt Isaksson Diarienummer 2015/SN 0030-010 Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Kartläggning Hälsoundersökningar av barn och unga personer år i anslutning till placering i vård utanför det egna hemmet

Kartläggning Hälsoundersökningar av barn och unga personer år i anslutning till placering i vård utanför det egna hemmet Kartläggning Hälsoundersökningar av barn och unga personer 18 20 år i anslutning till placering i vård utanför det egna hemmet Slutrapport april 2019 FoU i Sörmland Översiktsrapport 2019:2 Om översiktsrapporten

Läs mer

Särskilt yttrande. Sammanbrott i familjehem

Särskilt yttrande. Sammanbrott i familjehem Särskilt yttrande VoO 2015-08-19 STK-2015-852 Sammanbrott i familjehem Vi i Sverigedemokraterna tycker att rapporten i sig är mycket bra, välskriven och framförallt välbehövlig. Rapporten är självkritisk

Läs mer

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag.

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-07-30 Vår referens Petra Quandt Farkas Enhetschef Petra.q.farkas@malmo.se Tjänsteskrivelse Kommungemensam bostadsrådgivning STK-2015-175 Sammanfattning

Läs mer

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Familjehemsvård i Sollentuna kommun Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Nicholas Burman Hälso- och sjukvårdsstrateg 046-675 30 66 nicholas.burman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-09-05 Dnr 1600982 1 (5) Beredningen för primärvård,

Läs mer

Yttrande avseende revisionsrapport nr 1 granskning av kommunen arbete med barnkonventionen

Yttrande avseende revisionsrapport nr 1 granskning av kommunen arbete med barnkonventionen 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-11-03 Social- och omsorgskontoret Socialnämnden Yttrande avseende revisionsrapport nr 1 granskning av kommunen arbete med barnkonventionen Dnr: SN 17/064 Sammanfattning av ärendet

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Vård- och omsorgsberedningen Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Reservation Vi Sverigedemokrater yrkade bifall till motionen. När den styrande minoriteten

Läs mer

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna

Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER HÄLSOUNDERSÖKNING I ANSLUTNING TILL ATT BARN OCH UNGA PERSONER ÅR PLACERAS FÖR VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER HÄLSOUNDERSÖKNING I ANSLUTNING TILL ATT BARN OCH UNGA PERSONER ÅR PLACERAS FÖR VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET Fr ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER HÄLSOUNDERSÖKNING I ANSLUTNING TILL ATT BARN OCH UNGA PERSONER 18 20 ÅR PLACERAS FÖR VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET Dokumentinformation Dokumenttitel: Överenskommelse

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

att fastställa lokala rutiner för Lex Sarah för individ- och familjeomsorg och vård- och omsorg enligt förslag.

att fastställa lokala rutiner för Lex Sarah för individ- och familjeomsorg och vård- och omsorg enligt förslag. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2013-10-10 Vår referens Susanne Nordqvist nämndsekreterare susanne.nordqvist@malmo.se Tjänsteskrivelse Rutiner för Lex Sarah SOFN-2013-146 Sammanfattning

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamhet

Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamhet Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2015-03-02 Vår referens Ilona Holmgren Utredningssekreterare ilona.holmgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion

Läs mer

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för

Läs mer

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013 Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.

Läs mer

Rutiner för tillämpningen av lex Sarah SOSFS 2011:5

Rutiner för tillämpningen av lex Sarah SOSFS 2011:5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-04-24 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00105-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Ritwa Frang Epost: ritwa.frang@vasteras.se Äldrenämnden Rutiner för tillämpningen av lex Sarah SOSFS

Läs mer

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld Kungsholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-09-08 Handläggare Hans Wallöf Telefon: 08-508 08 516 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2015-09-24 Svar på

Läs mer

Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende handläggning av dödsbo, serviceavgift boenden och familjerådgivning

Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende handläggning av dödsbo, serviceavgift boenden och familjerådgivning SIGNERAD 2015-04-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) 2015-04-13 Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare jan.lanzownilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende

Läs mer

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut 1 (3) Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Norrskenet i Kalix kommun med Pysslingen förskolor och skolor AB som huvudman Beslut 2 (3) Inledning Skolinspektionen

Läs mer

Uppföljning av placerade barns utbildning

Uppföljning av placerade barns utbildning SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ola Jeremiasen 2017-04-05 SCN-2017-0193 Kjerstin Tejre Socialnämnden Uppföljning av placerade barns utbildning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa 2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Granskning av den sociala barn- och ungdomsvården vid Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Granskning av den sociala barn- och ungdomsvården vid Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-01-02 Handläggare Eva Tornberg telefon: 08 508 25 618 Maj-Stina Samuelsson telefon: 08 508 25 623 Till

Läs mer

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion. SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Stefan Kling Tjänsteskrivelse Motion av Magnus Olsson (SD) avseende att ta reda på hur stort och utbrett problemet är i Malmö

Läs mer

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2013-10-28

Tjänsteskrivelse 2013-10-28 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2013-10-28 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på modell för biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Utredning om barn och unga

Utredning om barn och unga Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd

Läs mer

RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år

RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år RIKTLINJE Lex Sarah Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare, dock längst fyra år Förvaltningschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer

Läs mer

Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-01-05 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare anne.wolf@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten

Läs mer

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun www.pwc.se Revisionsrapport JohanCöster Eleonor Duvander Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven Oxelösunds kommun Innehållsförteckning Sammanfattning och bedömning...

Läs mer

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Tyresö kommun 2015-03-02 Socialförvaltningen 1 (10) Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Fastställt av socialnämnden 2015-xx-xx, x 2 (10) Innehållsförteckning Riktlinje för

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av jag bor i Malmö

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av jag bor i Malmö Malmö stad Kulturförvaltning 1 (7) Datum 2014-10-21 Vår referens Genti Cifliku Projektledare genti.cifliku@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av jag bor i Malmö KN-2014-2396 Sammanfattning Kulturförvaltningens

Läs mer

Familjehemsplacerade barn

Familjehemsplacerade barn Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn

Läs mer

Malmö Stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde.

Malmö Stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2013-11-22 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Malmö Stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde.

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala Socialförvaltning, Motala kommun Beslutsinstans: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

ABCD. Placerade barns skolgång och hälsa. Projektplan. Arboga kommun. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 3

ABCD. Placerade barns skolgång och hälsa. Projektplan. Arboga kommun. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 3 Projektplan Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 3 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 2 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig nämnd 2 6. Metod 2 7. Projektorganisation 2 8. Oberoende och integritet

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en

Läs mer

Stadsområdesförvaltning Väster Tjänsteskrivelse Kvalitetsberättelse för Individ- och familjeomsorg 2013 SOFV-2014-265 Sammanfattning

Stadsområdesförvaltning Väster Tjänsteskrivelse Kvalitetsberättelse för Individ- och familjeomsorg 2013 SOFV-2014-265 Sammanfattning Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-03-04 Vår referens Eva Hansson Socialsekreterare Tjänsteskrivelse Eva.Hansson@malmo.se Kvalitetsberättelse för Individ- och familjeomsorg 2013

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...

Läs mer

Process och rutiner för lex Sarah inom grundskolans korttidstillsyn

Process och rutiner för lex Sarah inom grundskolans korttidstillsyn SIGNERAD 2015-01-09 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2015-01-20 Vår referens Ulla-Britt Bolin Utredningssekreterare ulla-britt.bolin@malmo.se Tjänsteskrivelse Process och rutiner för lex

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER BARNS RÄTTIGHETER Barns bästa ska vara avgörande Barnkonventionen artikel 3 och 1 kap 2 SoL Barns rätt att göra sin röst hörd/ till information Barnkonventionen artikel

Läs mer

Kostnadsbokföring av ej beviljad ersättning från Migrationsverket 2014, verksamheten ensamkommande barn

Kostnadsbokföring av ej beviljad ersättning från Migrationsverket 2014, verksamheten ensamkommande barn SIGNERAD 2014-12-18 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-18 Vår referens Elisabeth Eklund Enhetschef elisabeth.eklund@malmo.se Tjänsteskrivelse Gunnar Bergström Enhetschef gunnar.bergstrom@malmo.se

Läs mer

Att anmäla oro för barn

Att anmäla oro för barn Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Följa upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta

Följa upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta Därför ska insatser följas upp Genom att följa upp placeringen ska socialtjänsten säkerställa att vården är rättssäker och trygg samt att den utgår från barnets behov Den kontinuerliga uppföljningen ska

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård.

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård. Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Kerstin Henningsson Tfn: 08-508 10 035 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-04-06 Östermalms stadsdelsnämnd Svar på skrivelse om familjevård Förslag

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Uppföljning med anledning av Stadsrevisionens revisionsrapport 2015

Uppföljning med anledning av Stadsrevisionens revisionsrapport 2015 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2016-05-25 Diarienummer: N132-0296/16 Förvaltningscontroller Marie Broersma Telefon: 365 00 00 E-post: fornamn.efternamn@ostra.goteborg.se Uppföljning med anledning av Stadsrevisionens

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2013

Tjänsteskrivelse. Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen 2013 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2014-04-03 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Kvalitetsberättelse för individ- och familjeomsorgen

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt

Läs mer