att ge stadskontoret i uppdrag att följa upp institutionsplaceringar avseende 2014 och åter komma med en rapport 2015

Transkript

1

2 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum Handläggare Paulina Franzén Utvecklingssamordnare paulina.franzen@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om avslutade institutionsplaceringar 2013 STK Sammanfattning Rapport om uppföljning av avslutade institutionsplaceringar gällande barn och unga Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna rapporten, att överlämna rapporten till samtliga stadsområdesnämnder och sociala resursnämnden för fortsatt utvecklingsarbete, samt att ge stadskontoret i uppdrag att följa upp institutionsplaceringar avseende 2014 och åter komma med en rapport 2015 Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse VoO beredn 6/5. Rapport om avslutade institutionsplaceringar 2013 Rapport om avslutade institutionsplaceringar 2013 Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen Kommunstyrelsens AU I Kommunstyrelsen Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram en modell för uppföljning av institutionsplacerade barn. Detta beslut togs mot bakgrund av revisionens granskning och bedömning att även institutionsplaceringar borde följas upp i likhet med familjehemsplaceringarna. Stadskontoret föreslog en modell för uppföljning som godkändes av kommunstyrelsen Genomförande Uppföljningen avser samtliga avslutade institutionsplaceringar 2013 och stadsområdesförvaltningarna ha redovisat bakgrundsuppgifter, placeringsform, orsak till att placeringen avslutats samt antal enskilda samtal. Som alternativ för avslutsorsak har de kunnat välja följande:

3 - Insats ej längre behövligt, syftet med insatsen uppnått 2 (3) - Insatsen avslutas oplanerat - Uppnått myndighetsålder Om en insats avslutats oplanerat har stadsområdesförvaltningarna även fått ange om den följts av annan dygnsvård. Detta benämns som sammanbrott, ett begrepp som kommer att användas fortsättningsvis i rapporten för att beteckna dessa placeringar. Vidare har stadsområdesförvaltningarna bjudits in till ett möte med stadskontoret för att ge synpunkter kring resultaten och analysera underlaget. Resultat Antalet avslutade placeringar uppgick till 237 och omfattade 194 individer. Fler pojkar än flickor har varit institutionsplacerade. Den vanligaste placeringsformen är privat HVB-hem vilket gäller för båda könen. Placering på SiS-institutioner har varit betydligt vanligare bland pojkarna. 8 av 10 placeringar har avslutats på grund av att syftet är uppnått medan ungefär var tionde placering har avslutats på grund av sammanbrott. Sammanbrott har varit något vanligare bland pojkar medan det omvända har gällt för avslutsorsaken att syftet uppnåtts. Den placeringsform som har haft störst andel sammanbrott är privata HVB-hem. Uppföljningen visar att stadsområdesförvaltningarna överlag följer riktlinjerna för barn- och ungdomsvården gällande antal enskilda samtal per år. De vanligaste orsakerna till att samtal inte ägt rum är barnets ålder eller att placeringen avslutats efter kort tid. Utvecklingsområden för 2014 Det framkommer ett behov av rutiner för tydlig dokumentation av enskilda samtal. Ytterligare ett utvecklingsområde är att samla och använda de erfarenheter och kunskaper som stadsområdesförvaltningarna har av olika privata HVB. Detta kan göras genom ett fortsatt utvecklingsarbete kring tydliga mål för placeringar samt dokumentation av måluppfyllelse, med stöd av dokumentationssystemet BBIC. Vidare kan Kommunförbundet Skånes databas för upphandlad vård utnyttjas bättre för referenser kring olika HVB-hem. Stadskontorets bedömning Uppföljningen är den första som genomförs avseende denna vårdform och ger i första hand en nulägesbeskrivning som kan vara utgångspunkt för kommande uppföljningar. En övervägande del av placeringarna har avslutats på grund av att syftet är uppnått. Detta kan generellt antas vara positivt, men för vissa barn innebär det inte att vårdbehovet är tillgodosett utan de omplaceras på en annan institution. Denna grupp utgör omkring 10% av det totala antalet och ungefär två tredjedelar är pojkar. Arbetet inom socialtjänsten och hos vårdgivaren organiseras på ett sätt som medför att en ungdom kan behöva flytta flera gånger under placeringstiden. Stadskontoret vill påtala att det viktigt att beakta vad detta kan innebära för dessa barn. Andelen placeringar som avslutas på grund av sammanbrott är högre på privata HVB än övriga vårdformer. Matchning till barnets individuella vårdbehov vid institutionsplaceringar är komplext. De sker ofta under akuta omständigheter och antalet tillgängliga platser är begränsat. Detta kan leda till en placering på ett HVB som inte fullt ut kan tillgodose barnets vårdbehov. Stadsområdesförvaltningarna har behov av en mer samlad bild av erfarenheter kring kvalitet och resultat hos privata HVB-hem. Ett sätt är att använda sig av Kommunförbundet Skånes databas för upphandlad vård där man kan ta del av referenser. Ett annat är tydlig och enhetlig doku-

4 mentation av måluppfyllelse och resultat i varje enskilt ärende, med stöd av BBIC. 3 (3) Dokumentationen har i vissa stadsområdesförvaltningar inte varit tillräckligt tydlig för att kunna utläsa om enskilda samtal har ägt rum. Rutiner för att dokumentera enskilda samtal har nu införts. Stadskontorets bedömning är att stadsområdesförvaltningarna överlag följer riktlinjerna för barn- och ungdomsvården i fråga om att ha enskilda samtal med placerade barn minst fyra gånger per år. Det är stadskontorets bedömning att en uppföljning om avslutade institutionsplaceringar ska genomföras avseende Om den reviderade versionen av BBIC-systemet har hunnit tas i bruk ska uppföljningen ske med hjälp av det. I annat fall ska undersökningen genomföras på samma sätt som för Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

5 Avslutade institutionsplaceringar 2013 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Paulina Franzén Stadskontoret

6 2 Avslutade institutionsplaceringar 2013

7 Bakgrund Institutionsplaceringar gällande barn och unga granskades av revisionen 2012 vilket resulterade i bedömningen att institutionsvården, likaväl som familjehemsvården, bör följas upp på kommunövergripande nivå. Kommunstyrelsen beslutade att anta en modell för uppföljning av institutionsplaceringar som nu har genomförts av stadskontoret. Modellen är tillfällig, i avvaktan på att Socialstyrelsen ska genomföra en revidering av dokumentations- och verksamhetssystemet BBIC. Det beräknas bli klart 2015 och kan då tas i bruk som system för verksamhetsuppföljning. Av Socialstyrelsens öppna jämförelser framkommer att Malmö ligger i nivå med genomsnittet i riket vad gäller hur stor andel av heldygnsvården som utgörs av institutionsvård. I jämförelse med Stockholm och Göteborg ligger Malmö något lägre. Varje år sammanställs uppgifter om kostnader för extern heldygnsvård samt antal årsplatser. Såväl kostnader som volym har ökat 2013 och kostnaderna ligger på den högsta nivån sedan 2005 då dessa mätningar startade. Med anledning av omorganisationen 2013 från stadsdelar till stadsområden är det inte möjligt att få fram tillförlitliga uppgifter om antalet placerade individer. Därmed går det inte heller att dra några entydiga slutsatser kring orsakerna till de ökade kostnaderna och antalet årsplatser Budg 13 Diagram 1: Nettkostnader externa placeringar barn och unga - Tkr Sammanfattning Stadskontoret har genomfört en uppföljning av alla avslutade institutionsplaceringar gällande barn och unga Uppföljningen är den första som genomförs och ger en nulägesbeskrivning samt en utgångspunkt för kommande uppföljningar. Antalet avslutade placeringar har uppgått till 237, vilket omfattat 194 individer. Fler pojkar än flickor har varit institutionsplacerade. Den vanligaste placeringsformen är privat HVB-hem, totalt sett och oavsett kön. Placering på 3 Avslutade institutionsplaceringar 2013

8 SiS-institutioner har varit betydligt vanligare bland pojkarna. En betydligt större andel av placeringarna gällande flickor har ägt rum på kommunala HVB-hem, jämfört med pojkarna. 8 av 10 placeringar har avslutats på grund av att syftet är uppnått medan ungefär var tionde placering har avslutats på grund av sammanbrott. Uppnått syfte som avslutsorsak är något vanligare för placeringar gällande flickor, medan andelen sammanbrott är något högre gällande placeringar av pojkar. Den placeringsform som har störst andel sammanbrott är privata HVB-hem. Uppföljningen visar att stadsområdesförvaltningarna överlag följer riktlinjerna för barn- och ungdomsvården gällande enskilda samtal. De vanligaste orsakerna till att samtal inte ägt rum är barnets ålder eller att placeringen avslutats efter mycket kort tid. Det har framkommit ett behov av att utveckla rutiner för tydlig dokumentation av enskilda samtal. Ytterligare ett utvecklingsområde är att samla de erfarenheter som stadsområdesförvaltningarna har av olika privata HVB. Kommunförbundet Skånes databas för upphandlad vård kan användas i högre usträckning för att både få och lämna referenser kring olika vårdalternativ. Detta kan på längre sikt även göras genom ett fortsatt utvecklingsarbete kring formulering av tydliga mål för placeringarna samt enhetlig dokumentation av måluppfyllelse med stöd av dokumentationssystemet BBIC. Uppföljningens genomförande Stadsområdena har redovisat bakgrundsuppgifter samt uppgifter om orsak till avslut och antal enskilda samtal avseende alla avslutade institutionsplaceringar under Varje individ har numrerats, för att kunna se om en individ varit placerad mer än en gång. Resultaten redovisas huvusakligen i form av andel av avslutade placeringar, inte per individ. Några stadsområden har valt att redovisa placeringsform genom att ange kommunalt HVB, privat HVB eller SiS. Andra har valt att specificera genom att ange namnen på institutionerna. Vid ett möte på stadskontoret har stadsområdena fått möjlighet att kommentera och bidra till analys kring resultaten. Dessa infogas i resultatredovisning nedan. Resultat År 2013 avslutades 237 placeringar, vilket omfattade 194 individer. Omkring två tredjedelar avsåg pojkar. 8 av 10 placeringar avslutades på grund av att syftet var uppnått och detta gällde i något högre grad för flickorna än pojkarna. Den vanligaste placeringsformen, vilken utgör hälften av alla avslutade placeringar, är privat HVB (hem för vård eller boende). Privat HVB är den vanligaste placeringsformen oavsett kön. Näst vanligast är placering på kommunala HVB-hem. I Malmö stad finns ett antal HVB-hem i kommunal regi; Enebackens barn- och familjeinstitution, Kriscentrum boende heder, tre 4 Avslutade institutionsplaceringar 2013

9 transitboenden för ensamkommande flyktingbarn och fyra boenden för ensamkommande barn som har fått permanent uppehållstillstånd. I det redovisade underlaget förekommer huvudsakligen de två förstnämnda. Kön och ålder påverkar val av placeringsform: Placeringarna avseende flickor har till övervägande del ägt rum på privat eller kommunalt HVB-hem. En fjärdedel av placeringarna gällande pojkar har ägt rum på SiS-institution, att jämföra med 6% av flickorna. Placeringsform pojkar 1% 21% 52% 26% SIS privat HVB komm HVB övrig Diagram 1: Andel placeringar per placeringsform - pojkar Placeringsform flickor 1% 6% 47% 46% SIS privat HVB komm HVB övrig Diagram 2: Andel placeringar per placeringsform - flickor Placering på kommunalt HVB är betydligt vanligare för flickor än pojkar. De placerade barnens ålder kan bidra till detta. 40% av de avslutade placeringarna gällande flickor har avsett barn under 13 år (att jämföra med en fjärdedel av pojkarna) och många av de yngre barnen placeras på det kommunala HVBhemmet Enebacken. Ytterligare en andel av de kommunala HVB-placeringarna avser Kriscentrum Boende Heder, vilka samtliga varit flickor. Flest sammanbrott på privata HVB: 10 % av alla placeringar har avslutas på grund av sammanbrott, det vill säga ett oplanerat avbrott av placering som följts av annan dygnsvård. Två tredjedelar av dessa placeringar har ägt rum på privata HVB-hem. Sammanbrott är något mer vanligt förekommande bland pojkarna. 5 Avslutade institutionsplaceringar 2013

10 Avslutsorsak placeringar privata HVB 70% 3% 19% 8% Sammanbrott oplanerat syftet uppnått myndig Diagram 3: Avslutsorsaker för privata HVB Sammanbrotten utgör orsak till avslut för omkring en femtedel av placeringarna på privat HVB. Att detta skiljer sig mot placeringar på kommunalt HVB och SiS-institutioner kan förklaras på flera sätt. Det är ofta tonåringar som placeras på privata HVB, vilka har större möjlighet att själva avbryta en placering. Deras problematik kan vara svårare att hantera, samtidigt som vårdmiljön är friare än på en SiS-institution. Oplanerade avbrott är vanligast på kommunala HVB. Det kan ofta röra sig om en förälder som avslutar placeringen avseende ett lite yngre barn på Enebacken. Några fall handlar om placeringar på Kriscentrum Boende Heder. Här förekommer att flickan väljer att avbryta placeringen och återvända till sin familj. Det är mindre vanligt med sammanbrott tidigt i placeringen, de sker oftare efter ett par månader. De placeringar som avslutas inom ett par veckor gör det som regel på grund av att syftet är uppnått, vilket skulle kunna förklaras med att syftet varit att tillgodose ett akut vårdbehov. Behov av ökad kunskap om kvalitet på privata HVB: Med anledning av att andelen sammanbrott är högre för privata HVB än övriga placeringsformer har frågan om matchning till vårdbehov särskilt diskuterats med stadsområdesförvaltningarna. Ett utvecklingsområde är att få en mer samlad kunskap om kvaliteten hos de privata HVB som Malmö stad använder. Vilka har fungerat bra och i förhållande till vilken typ av problematik? Ett sätt att ta tillvara på den erfarenhet som finns är att i högre grad använda sig av och själva bidra med referenser till databasen för upphandlad vård i Kommunförbundet Skånes regi. Ytterligare ett sätt är att ha en tydlig dokumentation av måluppfyllelse och orsak till avslut. Här finns BBIC:s dokument för uppföljning och avslut av insatser som ett stöd. Från BBIC-systemet kan uppgifter för verksamhetsuppföljning tas fram, bland annat vad gäller resultat och orsak till avslut kopplat till placeringsform. Från och med 2015 ska ett reviderat system för verksamhetsuppföljning levereras vilket därefter kan ligga till grund för kommande uppföljningar. 6 Avslutade institutionsplaceringar 2013

11 Stadsområdesförvaltningarna beskriver att det är svårt att hitta lämplig vård för ungdomar med psykiatrisk problematik. Det gäller ofta även de ungdomar som har en missbruksproblematik. Stadsområdesförvaltningarna framför att möjligheterna att noga planera och välja vårdform i förhållande till ungdomens behov påverkas av bland annat att placeringar ofta inleds under akuta omständigheter samt brist på tillgängliga platser. Omplaceringar som resultat av vårdgivarnas och socialtjänstens organisering: Omkring 10% av barnen har omplacerats en eller flera gånger under 2013 utan att detta orsakats av ett sammanbrott. Två tredjedelar av dessa har varit pojkar. Syftet med vården har uppfyllts men vårdbehov har kvarstått som tillgodosetts på en annan institution. Detta tycks vara vanligare hos vissa stadsområdesförvaltningar. Stadsområdesförvaltningarna framför att detta beror på hur man organiserar arbetet, exempelvis inom SiS. När ungdomen placeras första gången är situationen ofta akut. En tonåring kan då placeras på en akutavdelning. När det omedelbara behovet av skydd och stöd tillgodosetts startar en utredning, ofta på en annan avdelning eller institution. När utredningen är färdig ska barnet genomgå behandling, vilket i sin tur kan ske på ytterligare en institution. Om placeringen inledningsvis har ägt rum inom SiS arbetar socialtjänsten aktivt för att ungdomen ska övergå till vård på ett HVB-hem. Även privata HVB kan ha olika inriktningar vad gäller utredning respektive behandling. Detta kan leda till att en ungdom behöver byta miljö ett antal gånger under sin vårdtid och är viktigt att beakta. Hur påverkar dessa omplaceringar barnen och deras möjligheter till en trygg och förutsägbar tillvaro? En nyligen genomförd studie kring barns upplevelser av samhällsvård 1 visar att barnen som deltagit i studien upplever även planerade byten av vårdmiljöer som svåra. Socialtjänsten planerar i dessa fall för att barn ska flytta till en ny vårdmiljö. Författaren till studien pekar på en instabilitet i samhällsvården som får negativa konsekvenser för barnen. Enskilda samtal: Ett enskilt samtal med det placerade barnet fyller flera viktiga funktioner och en av dem är att försäkra sig om att barnet inte far illa. Stadsområdesförvaltningarna följer överlag riktlinjerna för barn- och ungdomsvården ifråga om minst fyra enskilda samtal med ett placerat barn varje år, men det förekommer undantag hos alla stadsområdena där någon orsak inte kan utläsas. De vanligaste skälen till att enskilda samtal inte ägt rum är barnets ålder eller att placeringstiden varit mycket kort. Avseende SiS-placeringarna finns en tendens till att kontakt oftare sker via telefon. Detta kan i flera fall förklaras med att institutionen befinner sig på långt avstånd från Malmö, något som enligt stadsområdesförvaltningarna ofta är ett resultat av att man, som tidigare nämnts, hänvisats att ta den plats som funnits ledig. 1 Barns upplevelser av instabil samhällsvård, Skoog Victoria, Avslutade institutionsplaceringar 2013

12 Ett stadsområde har redovisat att dokumentation om enskilda samtal saknats. De har nu utarbetat rutiner för tydlig dokumentation av enskilda samtal. Även andra stadsområdena framför att dokumentationen kan bli tydligare och att det är ett utvecklingsområde. Avslutande kommentar och utvecklingsområden Denna undersökning är den första som görs avseende institutionsplaceringar och ger i första hand en nulägesbeskrivning samt utgör utgångspunkt för kommande undersökningar. Det är viktigt att fortsätta följa sådana områden som förekomsten av sammanbrott, andelen placeringar som avslutas med uppnått syfte samt enskilda samtal under placeringstiden. Sedan 2013 pågår ett samarbete mellan Malmö stad och SiS, där SiS varit initiativtagare utifrån ett uppdrag att öka kvaliteten ungdomsvården. Medarbetare i Malmö stad har bidragit med synpunkter och erfarenheter i en fokusgrupp och detta har sammanställts av SiS i en rapport. I maj 2014 bjuder SiS och stadskontoret in till en dialogkonferens, där representanter från SiS samt chefer och medarbetare träffas för att diskutera resultaten i rapporten och fortsatt utveckling och samarbete. Uppföljningen av avslutade institutionsplaceringar 2013 har vidare resulterat i att följande utvecklingsområden identifierats: - Tydlig dokumentation av förekomst av enskilda samtal - Tydlig dokumentation av måluppfyllelse och resultat med hjälp av dokument för uppföljning och avslut av insatser. - Rutiner och former för att använda de verktyg som finns för att samla erfarenheter gällande kvalitet och resultat för olika privata HVB. 8 Avslutade institutionsplaceringar 2013