GRANSKNINGSRAPPORT. Insatser för barn och ungdomar i HVB. Projektledare: Olof Hammar. Revisorskollegiet Malmö stad Revisionskontoret

Transkript

1 GRANSKNINGS Insatser för barn och ungdomar i HVB Projektledare: Olof Hammar Revisorskollegiet Postadress: Stadshuset, Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida: malmostadsrevision@malmo.se

2 1 SAMMANFATTNING INLEDNING/BAKGRUND SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING Syfte Revisionsfrågor Avgränsning REVISIONSKRITERIER GRANSKNINGSANSVARIGA OCH STYRGRUPP METOD RESULTAT AV GRANSKNINGEN HVB-placeringar Upphandlade HVB-hem Ej upphandlade HVB-hem SiS-institutioner HVB placeringar stadsområde Söder och Innerstaden SLUTSATS RAPP KOLL Insatser för barn och ungdomar i HVB(526440)_TMP 2 (12)

3 1 Sammanfattning Malmö stads kostnader för externa HVB-placeringar av barn- och ungdomar har fram till 2014 ökat kraftigt under flera år kostade externa HVB-platser för barn och ungdomar stadsområdena 121 mnkr. Både stadsområde Söder och Innerstaden som ingått i granskningen prognosticerade kraftiga minskningar av kostnaderna 2015 i DR-2. Syftet med granskningen har varit att kunna svara på om insatserna för barn och ungdomar i HVB är ändamålsenliga och om det finns en ändamålsenlig kvalitetsuppföljning. De externa placeringarna kan delas in i kategorierna upphandlade HVB-hem, ej upphandlade HVB-hem samt SIS-institutioner. Båda stadsområdena har en utförlig processbeskrivning gällande HVB-placeringar. Det är IVO (Inspektionen för vård och omsorg) som är tillsynsmyndighet för privata HVBhem och SIS-institutioner. Det finns tydliga kvalitetskrav och mål när det gäller vården på såväl de HVB-hem som är upphandlade som när man anlitar ett icke upphandlat HVB-hem. Det råder för närvarande brist på HVB-platser vilket dels medför att det krävs mycket arbete (personalinsatser) för att hitta en plats och dels att placeringar utanför ramavtalen på sistone blivit allt mer vanligt förekommande. Båda stadsområdena uppger att man alltid frekvent besöker de klienter som är placerade på HVB-hem. Processbeskrivningen anger att uppföljning av placeringar ska ske var sjätte vecka. Varannan gång besöker stadsområdet HVB-hemmet och varannan gång har man ett möte på stadsområdet där representanter för HVB-hemmet deltar. Det finns för varje placerat barn upprättat vård- och genomförandeplan och man uppger att det alltid dokumenteras i individakten när uppföljning sker. Vid uppföljningsbesöken på HVB-hemmet sker samtal med såväl barnet som med personalen och den dokumentation som finns på HVB-hemmet gås igenom. Det finns särskilt framtagen dokumentation för det placerade barnet som där informeras om vilka rättigheter man har när man är placerad på ett HVB-hem. Uppföljningen är resurskrävande. Speciellt i de fall när barnen är placerade på HVB-hem som geografiskt ligger långt från Malmö men granskade stadsområden uppger att tillräckliga resurser finns för att genomföra uppföljningen så att man uppfyller lagkraven för uppföljning men avsikten är att följa upp tätare. Det är för närvarande en ansträngd arbetssituation hos socialtjänsten vilket leder till att man i dagsläget inte kan uppfylla målen fullt ut kring uppföljning på ett korrekt sätt enligt de rutiner som finns. I stadskontorets årliga uppföljning av institutionsplaceringar för barn och unga ingår att kontrollera hur uppföljningen av enskilda placeringar skett. Enligt den rapportering som skedde våren 2015 och som bygger på inrapporterade uppgifter från stadsområdena hade RAPP KOLL Insatser för barn och ungdomar i HVB(526440)_TMP 3 (12)

4 inte uppföljningen följt riktlinjerna om fyra enskilda samtal per år för ungefär vart fjärde barn som var placerat på HVB-hem och som ingått i urvalet. Stadsområde Söder har gått igenom de underlag som redovisades till stadskontoret och delar inte slutsatserna att enskilda samtal inte skett enligt riktlinjerna för vart fjärde placerat barn utan att man i samtliga fall följt riktlinjerna. Nämnderna har vid tillfällen tagit emot inspektionsmeddelanden från IVO när de gjort tillsyn och uppmärksammat brister hos HVB-hemmen. När så skett har stadsområdesnämnden gjort en bedömning om nödvändiga åtgärder i förhållande till de barn eller ungdomar som varit placerat på aktuellt HVB-hem. Det har också hänt att stadsområdet vid sin uppföljning uppmärksammat brister och anmält dessa till IVO och med anledning av bristerna genomfört nödvändiga åtgärder. I sådana fall informeras även ansvariga för upphandlad vård på Kommunförbundet Skåne. Stadsområdena uppger att anmälningar från barn alltid tas på stort allvar och följs upp på olika sätt. Stadsområdesnämnderna (via myndighetsutskottet) informeras kontinuerligt (minst var sjätte månad) om enskilda placeringar. Bedömningen efter genomförda intervjuer och genomgång av dokumentation är att stadsområdesnämnd Söder och Innerstadens insatser för barn och ungdomar i HVB i huvudsak är ändamålsenliga och att det finns en ändamålsenlig kvalitetsuppföljning. Att det numera sker en samordnad upphandling av HVB-hem där Malmö stad ingår har inneburit att kvalitetskraven på de HVB-hem som man tecknat ramavtal med ökat och att arbetet vid placeringar därmed underlättats för personalen på stadsområdena. Vår uppfattning är att man alltid om möjligt ska göra placeringarna på de upphandlade HVB-hemmen men har samtidigt förståelse för att man med den brist på platser som finns för närvarande måste genomföra placeringar även på icke upphandlade HVB-hem. Externa HVB-placeringar är relativt sett väldigt dyra och ur ett ekonomsikt perspektiv är det därför positivt att man arbetar aktivt för att hitta andra vårdformer och de senaste prognoserna tyder på att kostnaderna kommer att minska kraftigt Bedömningen efter genomförd kortgranskning är att inga ytterligare granskningsinsatser i nuläget känns nödvändiga. 2 Inledning/bakgrund Revisionsplanen för 2015 anger följande: Det förekommer i media rapportering om skiftande kvalitet avseende insatser för barn och ungdomar i hem för vård eller boende (HVB). Denna granskning inriktas på om insatserna för barn och ungdomar i HVB är ändamålsenliga och om det finns en ändamålsenlig kvalitetsuppföljning både i egenregi och extern regi. Granskningen berör stadsområdesnämnderna. Hem för vård och boende, HVB, kan bedrivas i enskild eller offentlig regi. För enskild verksamhet krävs tillstånd från Socialstyrelsen. RAPP KOLL Insatser för barn och ungdomar i HVB(526440)_TMP 4 (12)

5 Statens institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet som driver särskilda ungdomshem, s.k. SiS-institutioner, för vård av unga som behöver stå under särskilt noggrann tillsyn. Kostnaderna för externa HVB placeringar för barn och unga är höga i Malmö stad. Totalt kostade dessa placeringar 121 mnkr Dygnskostnaderna är också höga jämfört med andra vårdformer. 3 Syfte, revisionsfråga och avgränsning 3.1 Syfte Syftet med granskningen har varit att kunna svara på om insatserna för barn och ungdomar i HVB är ändamålsenliga och om det finns en ändamålsenlig kvalitetsuppföljning. 3.2 Revisionsfrågor 1. Finns det processer, rutiner och direktiv i berörda nämnder, avseende för hur godkännande och uppföljning ska ske av externa privata utförare gällande barn och ungdomar placerade i HVB (Hem för vård eller boende)? 2. Har tydliga krav på kvalitet och mål avseende insatser för barn och ungdomar placerade i HVB formulerats i avtal, riktlinjer eller motsvarande mellan Malmö stad/nämnd och externa privata utförare som lagstiftning, riktlinjer och policys kräver avseende insatser för barn och ungdomar placerade i HVB? Finns det möjlighet till insyn och uppföljning av externa privata utförare inskriven i avtalen? 3. Vad ger kommunen för information till externa privata utförare kring kraven på kvalitet i verksamheten och kommunens uppföljning av denna? 5. Finns det tillsynsplaner eller motsvarande som bygger på kraven i verksamhetens godkännande? 6. Genomförs det en systematisk uppföljning och kontroll utifrån dessa tillsynsplaner (eller motsvarande) av att externa privata utförare motsvarar ställda krav? Görs detta på ett likvärdigt sätt på varje enskilt HVB? Utifrån beviljade insatser för den enskilde? Får barnen också komma till tals? 7. Finns det resurser och organisation för godkännande och för tillsynsarbetet i den omfattning som krävs för att upprätthålla insatser för barn och ungdomar placerade i HVB - som lagstiftning, riktlinjer, policys och ingångna avtal kräver? RAPP KOLL Insatser för barn och ungdomar i HVB(526440)_TMP 5 (12)

6 8. Hur följs utförarnas rapportering av Lex Sara och sociala avvikelser? Hur hanteras anmälningar från barn? Hur åtgärdas konstaterade brister? Hur hanteras verksamhetens godkännande vid återkommaned och/eller allvarliga brister i verksamheten? Är hanteringen likvärdig? 9. Vilken rapportering får stadsområdesnämnden angående godkännande och uppföljning av externa privata utförare avseende insatser för barn och ungdomar placerade i HVB? 3.3 Avgränsning Enligt revisionsplanen avser granskningen såväl interna som externa HVB-placeringar. Men då kostnaden för de externa placeringarna av barn och unga 2014 uppgick till 121 mnkr och de interna till endast 24 tkr enligt verksamhetsmåtten för 2014 avgränsas granskningen till att avse de externa HVB placeringarna. Interna HVB-hem i övrigt har använts för placering av ensamkommande barn, men den verksamheten har inte ingått i denna granskning då syftet med sådana placeringar i första hand är att tillhandahålla en trygghet med god omvårdnad och inte vård eller behandlingsarbete. Granskningen har enligt beslut genomförts som en kortgranskning. Det innebär att främst en kartläggning av hur Malmö stad och stadsområdesnämnderna arbetar med kvalitetsfrågor och uppföljning gällande externa HVB-placeringar skett. Någon substansgranskning/stickprovsgranskning av genomförda placeringar har inte gjorts i denna granskning. Dock har en stadskontoret i uppdrag att årligen följa upp institutionsplaceringar och resultatet i den uppföljningsrapport för 2014 som redovisades våren 2015 har delvis använts i denna rapport. Granskningen har avgränsats till att omfatta stadsområde Söder och Innerstaden. Dessa hade under 2014 de högsta kostnaderna för placeringar av barn och ungdomar på HVB hem. 4 Revisionskriterier Socialtjänstlagen (SoL) Lagen om vård av unga (LVU) Lagen om unga lagöverträdare (LuL) Malmö stad: plan för individ- och familjeomsorgen, delegationsordningar 5 Granskningsansvariga och styrgrupp Styrgruppen ur revisorskollegiet: Berit Söderholm (sammankallande), Claes Carlsson, Göran Hellberg, Andreas Holmgren, Per Lilja, Berit Sjövall och Olle Strand Projektledare från revisionskontoret: Olof Hammar, certifierad kommunal yrkesrevisor. RAPP KOLL Insatser för barn och ungdomar i HVB(526440)_TMP 6 (12)

7 Kvalitetsgranskare: George Smidlund, revisionsdirektör och certifierad kommunal yrkesrevisor. Sakkunnig revisor har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. 6 Metod Intervjuer med personal på stadsområde Söder och Innerstaden (som hade de högsta kostnaderna för externa HVB placeringar för barn och unga 2014). Intervju med personal på stadskontorets välfärdsavdelning kring den årliga uppföljningen av institutionsplaceringar. Ett antal frågor har skriftligt skickats till granskade stadsområdesnämnder och besvarats innan intervjuerna. Även statistik gällande 2015-års HVB-placeringar har erhållits från granskade stadsområden. Stadsområdena har delgett revisionen aktuella styrdokument och annan dokumentation som gåtts igenom. Revisionen har också gått igenom rapporten från stadskontoret gällande uppföljningen av institutionsplaceringar under Resultat av granskningen 7.1 HVB-placeringar Malmö stads kostnader för externa HVB-placeringar av barn- och ungdomar har fram till 2014 ökat kraftigt under flera år kostade externa HVB platser för barn och ungdomar stadsområdena 121 mnkr. Placeringarna sker externt förutom att fåtal placeringar på Enebackens barnhem. Båda stadsområdena prognosticerar kraftiga minskningar av kostnaderna I DR-2 prognosticerade SON Söder en minskning av de externa barn och ungdomsplaceringarna på externa HVB-hem från 34 mnkr 2014 till 26 mnkr 2015 och motsvarande siffror för SON Innerstaden en minskning från 33 mnkr till 21 mnkr. Enligt stadsområdena är det en medveten satsning på att öka insatserna internt för att minska de dyra HVB-placeringarna. SON Innerstaden skriver om det redan i budgeten för SON Söder uppgav vid intervjun att man för närvarande ser en kraftig ökning av antalet individärenden på barn och ungdomsenheten och det uppgavs att detta framöver också kan komma att innebära en ökning av HVB-placeringarna. Den statistik som erhållits gällande 2015-års placeringar visar att ett stort antal olika HVB-hem använts av stadsområdena och att dygnskostnaderna varierar kraftigt. Stads- RAPP KOLL Insatser för barn och ungdomar i HVB(526440)_TMP 7 (12)

8 område Söder har haft några enskilda placeringar (på sis-institutioner) där dygnskostnaden överstigit 11 tkr. För merparten av placeringarna har dygnskostnaden legat på 3-6 tkr. Totalkostnaderna för en enskild placering beror på dygnskostnaden och vårdtidens längd. Ett antal av placeringarna har totalt kostat under 100 tkr medan det finns ett fåtal som kostat mer än 1 mnkr. Den dyraste placeringen avser en klient som varit inskriven på ett HVB-hem hela 2015 för en dygnskostnad uppgående till 4663 kr och en totalkostnad på drygt 1,7 mnkr. Totalt har enligt redovisningen från stadsområde Söder kostnaderna under 2015 varit 9,1 mnkr för sis-placeringar, 22,9 mnkr för placeringar på upphandlade HVB-hem och 5,0 mnkr för placeringar på icke upphandlade HVB-hem. Stadsområde innerstaden hade inte vid granskningen möjlighet att ta fram lika omfattande statistik men de uppgifter revisionen fått visar att även där har ett stort antal olika HVB-hem anlitats under året. Dygnskostnaderna har varierat kraftigt från drygt 1000 kr till kr per dygn för den dyraste placeringen (LVU-placering på sis-institution). Det finns flera söktjänster för att hitta rätt HVB-hem. I nationella HVB-registret på IVOs (Inspektionen för vård och omsorg) kan sökningen göras enligt ett flertal kriterier och på HVBguiden.se kan omfattande sökningar göras efter HVB och familjehem. De externa placeringarna kan delas in i tre kategorier. Upphandlade HVB-hem Ej upphandlade HVB-hem SIS-institutioner Upphandlade HVB-hem SKL har tillsammans med Kommunförbundet Skåne tagit fram ett ramavtal för HVBplaceringar. Själva upphandlingen är gjord som en ombudsupphandling, det vill säga på uppdrag av upphandlande myndigheter som deltar i upphandlingen. Malmö stad och 46 andra kommuner i Skåne, Halland och Kronobergs län ingår i avtalet. Det finns en elektronisk avtalskatalog där man när placering är aktuellt kan logga in och leta efter rätt HVB-hem där det finns ledig plats. En mängd olika kvalitetskrav (personal, dokumentation mm) har ställts på de HVB-hem som ingår i avtalet och stadsområdet behöver därför inte lägga ner mycket tid på att undersöka huruvida vårdhemmet uppfyller olika krav vid en placering Ej upphandlade HVB-hem Det är ganska vanligt att det inte finns lediga platser eller något lämpligt HVB-hem bland de som ingår i upphandlingen. Då kan placeringar ske på andra HVB-hem. Det kräver dock mer grundarbete av stadsområdet innan placeringen sker. Det finns inget formellt hinder mot att använda icke upphandlade HVB-hem när lämplig ledig plats saknas på dessa. Vid placering på att icke upphandlat HVB-hem ska anledningen till detta dokumenteras. Enbart goda erfarenheter av tidigare placeringar är inte skäl nog att gå utanför avtalet. RAPP KOLL Insatser för barn och ungdomar i HVB(526440)_TMP 8 (12)

9 7.1.3 SiS-institutioner Statens institutionsstyrelse, SiS, är en statlig myndighet som bedriver vård, utredning och behandling av ungdomar med allvarliga sociala problem och vuxna missbrukare. Vården bedrivs vid 25 särskilda ungdomshem och 11 LVM-hem över hela landet SiS ansvarar också för påföljden sluten ungdomsvård, LSU. Varje år kommer cirka ungdomar och vuxna till SiS. Socialtjänsten ansöker om placering enligt LVM eller LVU i förvaltningsrätten som beslutar. I vissa fall kan ett akut omhändertagande bli aktuellt. I de fallen är det stadsområdesnämnden eller dess ordförande som beslutar om omhändertagande. Kommunstyrelsen beslutade i mars 2014 att årligen kommuncentralt genom stadskontoret följa upp institutionsplaceringar och en rapport behandlades i Kommunstyrelsen i april I rapporten framgår det att under 2014 var 303 barn placerade på institution en eller flera gånger, 192 pojkar och 111 flickor. Den vanligaste placeringsformen var privat HVB-hem, totalt sett och oavsett kön. Placering på SiS-institution var vanligare som placeringsform bland pojkarna. 7.2 HVB placeringar stadsområde Söder och Innerstaden Båda stadsområdena har en utförlig processbeskrivning gällande HVB-placeringar. Vid aktualisering av ett ärende framgår bl a rutinerna för att hitta rätt HVB-hem (utförare) och för att fatta ett placeringsbeslut. Det finns också ett särskilt avsnitt kring rutinerna för uppföljning. Där framgår vad som ska göras såväl innan, under som efter ett uppföljningsbesök. Dessutom finns det en särskild checklista vid placeringar på SON söder som nyligen reviderats. Det finns kommungemensamma riktlinjer för barn och ungdomsvården som gäller från 2013 och det finns dessutom särskilda riktlinjer från Socialstyrelsen. Det är IVO (Inspektionen för vård och omsorg) som är tillsynsmyndighet för privata HVBhem och SIS-institutioner. Tillsynsbesök sker minst en gång om året. Det finns tydliga kvalitetskrav och mål när det gäller vården på såväl de HVB-hem som är upphandlade som när man anlitar ett icke upphandlat HVB-hem. För de upphandlade HVBhemmen framgår dessa krav och mål i ramavtalet och i de placeringsavtal som tas fram och undertecknas av såväl stadsområdet som HVB-hemmet (vårdgivaren) vid varje enskild placering och för de icke upphandlade HVB-hemmen tecknas också särskilda placeringsavtal där avtalstexterna gällande kvalitetskrav och mål är de samma som texterna för de upphandlade HVB-hemmen i de flesta fall. I avsnittet kvalitetsarbete och kvalitetskontroll i avtalet står följande: Vårdgivaren ska ha utvecklade rutiner för internt kvalitetsarbete och kvalitetskontroll. Vårdgivaren ska ha kvalitetssystem som uppfyller och tillämpar Socialstyrelsens före- RAPP KOLL Insatser för barn och ungdomar i HVB(526440)_TMP 9 (12)

10 skrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ett kvalitetssystem ska vara ett stöd för ledningen att styra verksamheten mot målen. Det framgår också av avtalen att stadsområdet har full insyn i enskilda ärenden och har rätt att ta del av all dokumentation vid uppföljningen och att kommunförbundet Skåne när som helst har rätt att göra såväl anmälda som oanmälda uppföljningsbesök. När en placering är aktuell loggar handläggaren i första hand in på Kommunförbundet Skånes portal för upphandlad vård och letar efter lediga platser. När placering ska ske på HVBhem som inte ingår i upphandlingen finns flera hjälpmedel såsom IVOs HVB-guide. Granskade stadsområden uppger dessutom att man oftast kontaktar IVO när en placering på ett icke upphandlat HVB-hem är aktuell för att försäkra sig om att inga anmärkningar finns. Det råder för närvarande brist på HVB-platser vilket dels medför att det krävs mycket arbete (personalinsatser) för att hitta en plats och dels att placeringar utanför ramavtalen på sistone blivit allt mer vanligt förekommande. Båda stadsområdena uppger att man alltid frekvent besöker de klienter som är placerade på HVB-hem. Processbeskrivningen anger att uppföljning av placeringar ska ske var sjätte vecka. Varannan gång besöker stadsområdet HVB-hemmet och varannan gång har man ett möte på stadsområdet där representanter för HVB-hemmet deltar. Det finns för varje placerat barn upprättat vård och genomförandeplan och man uppger att det alltid dokumenteras i individakten när uppföljning sker. Vid uppföljningsbesöken på HVB-hemmet sker samtal med såväl barnet som med personalen och den dokumentation som finns på HVB-hemmet gås igenom. Det finns särskilt framtagen dokumentation för det placerade barnet som där informeras om vilka rättigheter man har när man är placerad på ett HVB-hem. Uppföljningen är resurskrävande. Speciellt i de fall när barnen är placerade på HVB-hem som geografiskt ligger långt från Malmö men granskade stadsområden uppger att tillräckliga resurser finns för att genomföra uppföljningen så att man uppfyller lagkraven för uppföljning men avsikten är att följa upp tätare. Detta för att kunna säkerhetsställa att vården är av god kvalitet, att klienten blir än mer delaktig samt göra en bra planering framåt. Det är för närvarande en ansträngd arbetssituation hos socialtjänsten vilket leder till att man i dagsläget inte kan uppfylla målen fullt ut kring uppföljning på ett korrekt sätt enligt de rutiner som finns. I stadskontorets årliga uppföljning av institutionsplaceringar för barn och unga ingår att kontrollera hur uppföljningen av enskilda placeringar skett. Enligt den rapportering som skedde våren 2015 och som bygger på inrapporterade uppgifter från stadsområdena hade inte uppföljningen följt riktlinjerna om fyra enskilda samtal per år för ungefär vart fjärde barn som var placerat på HVB-hem. Orsakerna till varför så inte skett saknas i stadskontorets uppföljningsunderlag men man skriver att det kan bero på olika saker, t ex att det placerade barnet helt enkelt inte ville träffa sin handläggare. Ett enskilt samtal med det placerade barnet fyller flera viktiga funktioner och en av dem är att försäkra sig om att barnet inte far illa. Stadsområdesförvaltningarna följer överlag riktlinjerna för barn- och ungdomsvården ifråga om minst fyra enskilda samtal med ett placerat barn varje år, men 14 barn, motsvarande vart fjärde barn av de som har varit placerade mellan 6 och 12 månader, och där placeringen avslutats under 2014, har inte RAPP KOLL Insatser för barn och ungdomar i HVB(526440)_TMP 10 (12)

11 haft något enskilt samtal eller möte med sin socialsekreterare. Det saknas information i underlaget om varför, men det kan finnas flera orsaker. Ett vanligt skäl är barnets ålder, men det kan också vara så att barnet inte vill träffa sin socialsekreterare enskilt eller så ofta som riktlinjerna anger, det vill säga fyra gånger per år. Det är en något större andel av pojkarna som inte träffat sin socialsekreterare enskilt. Ett stadsområde har kommenterat att det funnits vissa svårigheter att hitta dokumentation om enskilda samtal, alternativt observationer om det rör sig om ett litet barn. Rutiner har tidigare utarbetats för tydlig dokumentation av enskilda samtal, men detta behöver utvecklas. Stadsområde Söder har gått igenom de underlag som redovisades till stadskontoret och delar inte slutsatserna att enskilda samtal inte skett enligt riktlinjerna för vart fjärde placerat barn utan att man i samtliga fall följt riktlinjerna. En av slutsatserna i stadskontorets rapport för 2014 var att en fortsatt utveckling av systematisk dokumentation och uppföljning av placeringar behövs. En ny uppföljning kommer ske under våren 2015 enligt samma principer som Externa privata utförare omfattas precis som nämnden av bestämmelserna i Lex Sarah vilka regleras i Socialtjänstlagen (SoL). Inom ramen för enskild verksamhet ska dessa också informera berörd nämnd om de avvikelserapporter de tar emot gällande verksamheten samt även informera om en anmälan har gjorts till IVO. Detta framgår också i de enskilda placeringsavtalen där det finns ett särskilt avsnitt om anmälnings- och uppgiftsskyldighet. Nämnderna har vid tillfällen tagit emot inspektionsmeddelanden från IVO när de gjort tillsyn och uppmärksammat brister hos HVB-hemmen. När så skett har stadsområdesnämnden gjort en bedömning om nödvändiga åtgärder i förhållande till de barn eller ungdomar som varit placerat på aktuellt HVB-hem. Det har också hänt att stadsområdet vid sin uppföljning uppmärksammat brister och anmält dessa till IVO och med anledning av bristerna genomfört nödvändiga åtgärder. I de fall det handlar om ett upphandlat HVB-hem informeras även ansvariga för upphandlad vård på Kommunförbundet Skåne. Stadsområdena uppger att anmälningar från barn alltid tas på stort allvar och följs upp på olika sätt, via bland annat besök i verksamheten, för att säkerställa att barnets bästa beaktas i den fortsatta planeringen av vården. Stadsområdesnämnderna (via myndighetsutskottet) informeras kontinuerligt (minst var sjätte månad) om enskilda placeringar. Det handlar då om vårdens utveckling och man ska genom omprövningar och överväganden fatta beslut om fortsatt vård. Nämndens myndighetsutskott är vad gäller omprövningar beslutsfattande instans. RAPP KOLL Insatser för barn och ungdomar i HVB(526440)_TMP 11 (12)

12 8 Slutsats Bedömningen efter genomförda intervjuer och genomgång av dokumentation är att stadsområdesnämnd Söder och Innerstadens insatser för barn och ungdomar i HVB i huvudsak är ändamålsenliga och att det finns en ändamålsenlig kvalitetsuppföljning. En samordnad upphandling av HVB-hem där Malmö stad ingår har funnits sedan 2004 och innebär att kvalitetskraven på de HVB-hem som man tecknat ramavtal med är höga och att arbetet vid placeringar därmed underlättas för personalen på stadsområdena. Vår uppfattning är att man alltid om möjligt ska göra placeringarna på de upphandlade HVB-hemmen men har samtidigt förståelse för att man med den brist på platser som finns för närvarande måste genomföra placeringar även på icke upphandlade HVB-hem. Externa HVB-placeringar är relativt sett väldigt dyra och ur ett ekonomsikt perspektiv är det därför positivt att man arbetar aktivt för att hitta andra vårdformer och de senaste prognoserna tyder på att kostnaderna kommer att minska kraftigt Bedömningen efter genomförd kortgranskning är att inga ytterligare granskningsinsatser i nuläget känns nödvändiga. RAPP KOLL Insatser för barn och ungdomar i HVB(526440)_TMP 12 (12)