Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn - läget januari 2016

Transkript

1 Dnr /2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Elisabet Svedberg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn - läget januari 2016 Inledning Socialstyrelsen har med anledning av MSB:s hemställan undersökt läget inom socialtjänsten, främst när det gäller ensamkommande barn, för att kunna göra en bedömning av verksamhetens förmåga att upprätthålla kvaliteten. Bakgrunden till hemställan är det stora antalet flyktingar som anlänt till Sverige under hösten och som på olika sätt har påverkat socialtjänstens arbete. Tillvägagångssätt Socialstyrelsen har använt flera tillvägagångssätt för att undersöka situationen inom socialtjänsten. Fokus är på den sociala barn- och ungdomsvården och arbetet med ensamkommande barn, som utgör en mycket stor del av de barn som anlänt till Sverige under de senaste månaderna. Urvalet har gjorts utifrån en kartläggning av vilka kommuner som via länsstyrelserna har rapporterat allvarlig eller kritisk påverkan på socialtjänsten till MSB under veckorna (se bilaga 1 för MSB:s skala för bedömning). Sammanlagt hade 186 kommuner rapporterat detta. I urvalsprocessen uteslöts 29 av dessa kommuner eftersom de besökts av regeringens nationella samordnare för barn- och ungdomsvården under Bland resterande kommuner drogs ett statistiskt urval om 50 kommuner. Urvalet bedömdes bestå av relativt sett många små kommuner eftersom den nationella samordnaren besökte flera större kommuner. Av den anledningen valde Socialstyrelsen att lägga till en stadsdel i en av de tre största kommunerna i sitt urval. Antalet kommuner i urvalet är därmed 51. I 50 av dessa 51 kommuner har IFO-chefer eller motsvarande telefonintervjuats. Den som intervjuades i stadsdelen har svarat utifrån stadsdelens avgränsade situation. Intervjuerna genomfördes vecka utifrån en intervjuguide med fasta svarsalternativ, se bilaga 1. I intervjun fanns också möjlighet att lämna egna kommentarer. Tillvägagångssättet möjliggör endast en bedömning av situationen i de mer ansträngda kommunerna. Det går inte att uttala något om situationen i de kommuner som vecka uppgivit en mindre ansträngd situation. Resultaten från telefonintervjuerna utgör det huvudsakliga underlaget för Socialstyrelsens bedömning och redovisas därför särskilt. SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

2 SOCIALSTYRELSEN (5) Utöver telefonintervjuerna har Socialstyrelsen tagit del av den nationella samordnarens bedömningar utifrån dennes besök i kommunerna. Samordnaren har också bidragit med kompletterande kunskap om läget i socialtjänsten utifrån sina kommunbesök, som redovisas längre ner i dokumentet. Under arbetet har Socialstyrelsen haft dialog och erfarenhetsutbyte med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Migrationsverket (MIV). Underlag har också inhämtats från Socialstyrelsens svarsfunktion för socialtjänstens flyktingfrågor som tar emot frågor om handläggning av ärenden inom socialtjänsten. Resultat av telefonintervjuer I telefonintervjuerna fick respondenterna uppge om verksamheten som hanterar frågor om ensamkommande barn för närvarande var allvarligt eller kritiskt påverkad. 86 procent (43 st) uppgav att detta gäller och att svårigheterna gäller både utredningsarbetet, vilket uppgavs av 82 procent (41 st), och möjligheten att hitta placeringsformer, vilket uppgavs av 70 procent (35 st). De intervjuade gavs möjlighet att kommentera fem situationer och ange om dessa förekom i deras kommun: 78 procent (39 st) bedömde att det är socialsekreterarnas uppfattning att utredningsarbetet inte utförs tillfredsställande 68 procent (34 st) uppgav att ärenden inte dokumenteras i den utsträckning som de borde på grund av tidsbrist 60 procent (30 st) sa att det finns svårigheter med att hitta och anlita tolk 62 procent (31 st) svarade att utredningarna inte genomförs inom lagstadgad tid 46 procent (23 st) uppgav att socialsekreterarna inte hinner träffa de unga för enskilt utredande samtal. Nästan hälften (24 st) av kommunerna angav att minst fyra av fem ovanstående situationer förekom i deras kommun. När det gäller placering av ensamkommande barn bedömde cirka 50 procent (25 st) att det fanns för få platser både i hem för vård eller boende (HVB) och i familjehem. Vidare uppgav 44 procent (22 st) av kommunerna att de placerade i familjehem utan att ha genomfört en familjehemsutredning. I flera av de öppna svaren nämndes kvalitetsbrister eller osäkerhet om kvaliteten i HVB och familjehem, vilket bland annat leder till sammanbrott i vården och omplaceringar. Vidare bedömde 86 procent (43 st) av respondenterna att socialtjänsten inte har tillräckliga möjligheter att följa upp vården för ensamkommande barn. På frågan om den övriga socialtjänstverksamheten har påverkats av arbetet med ensamkommande barn svarade 90 procent (45 st) ja. Påverkan har lett till behov av organisationsförändringar, anställning av personal, köp av konsulttjänster för utredning och till att vidareutbilda personal. Knappt hälften har uppgett att kommunerna har inrättat en särskild enhet/verksamhet för arbetet med ensamkommande barn. I telefonintervjuerna fick respondenterna också uppge om verksamheten som hanterar anmälningar om oro (14 kap. 1 Socialtjänstlagen) samt verksamheten

3 SOCIALSTYRELSEN (5) som hanterar ansökan om bistånd (14 kap. 1 Socialtjänstlagen) var allvarligt eller kritiskt påverkad. 44 procent (22 st) uppgav att det gäller för verksamheter som hanterar anmälan om oro för att barn far illa eller riskerar att fara illa. 36 procent (18 st) av de svarande uppgav att verksamheter som hanterar ansökningar om bistånd är kritiskt eller allvarligt påverkade. Svaren varierade avseende hur verksamheten påverkats, men i flera fall nämndes att förhandsbedömningar och skyddsbedömningar tar längre tid och att den sociala barn- och ungdomsvårdens övriga arbete riskerar att bli lidande. Svårigheter i den sociala barn- och ungdomsvården har uppmärksammats under en längre period. När det gällde att hantera anmälan om oro i början av 2015 svarade 34 procent (17 st) att arbetet inte bedrevs korrekt enligt lagstiftningen. I anslutning till flera av intervjufrågorna tog respondenterna upp problem med hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera socionomer. Problemen leder bland annat till hög arbetsbelastning, risker för bristande kvalitet i utredningsarbetet och svårigheter att följa upp vården. Kommunerna har uppgivit att det råder brist på personer som vill ta sig uppdrag som god man, 66 % (33 st), familjehem 86 % (43 st), jourhem 80 % (40 st), särskilt förordnad vårdnadshavare 52 % (26 st), kontaktperson 46 % (23 st) och kontaktfamilj 52 % (26 st). Erfarenheter från den nationella samordnarens kommunbesök Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården har besökt knappt 50 kommuner sedan maj Några få kommuner har berättat att de inte klarar av att ta om hand om anmälningar enligt lagstiftningen. Däremot har många av de besökta kommunerna berättat att de inte hinner med att behandla ansökningar om bistånd eller att utreda inom lagstadgad tid. Samtal med barn och vårdnadshavare hinner inte genomföras i önskad omfattning. Under början av hösten 2015 uppgav många kommuner att de fick ett stort antal intresseanmälningar till att bli bland annat kontaktperson, jourhem och familjehem. Då uttryckte kommunerna en svårighet att hinna med att utreda de hem/personer som anmälde sig. Under den senare delen av hösten har inte frågan lyfts vid kommunbesöken. Ensamkommande barn och unga uppges bli placerade i familjehem utan att de är utredda. Kommuner har hittat lösningar genom att samarbeta över nämndgränser och genom att anställa personal som det tidigare inte varit aktuellt att anställa. Kommuner har även omprioriterat och personal från andra nämnder eller förvaltningar har flyttats över till den sociala barn- och ungdomsvården. Samordnarens bedömning utifrån de besökta kommunerna är att de som tar ett helhetsgrepp om mottagandet av ensamkommande barn i alla delar har bättre förutsättningar, till exempel genom att det tekniska kontoret eller kommunala bostadsföretaget kan ta fram boenden samt att kultur- och fritidsförvaltningen går in och stödjer ensamkommande på fritiden.

4 SOCIALSTYRELSEN (5) Socialstyrelsens bedömning av aktuellt läge Socialstyrelsen bedömer utifrån telefonintervjuerna och övriga kontakter att i de kommuner som uppger sig ha allvarlig eller kritisk påverkan på socialtjänsten är läget ansträngt och behöver fortsatt följas och analyseras. Det gäller framför allt socialtjänstens arbete med ensamkommande barn. De kommuner som myndigheten har haft kontakt med berättar om hur de dagligen löser svåra problem som att ordna boende trots stora svårigheter att hitta familjehem och HVB-platser. Flertalet av de ensamkommande är pojkar men ca åtta procent utgörs av flickor (Migrationsverkets statistik januari 2016). Flickorna har ofta andra behov än pojkarna och har många gånger råkat ut för traumatiserade händelser av ett annat slag än pojkar under flykten till Sverige. De placeras inte gärna på HVB där en majoritet av de boende är pojkar. Familjehemsplacering är enligt kommunerna många gånger bästa alternativet för flickor. Socialstyrelsen måste dock framhålla att kommunerna har svårigheter att uppfylla lag och föreskrifter i arbetet med att ta hand om ensamkommande barn. Som särskilt allvarligt framstår svårigheten att hinna träffa det aktuella barnet och/eller ha en tolk med i samtalet. Utan detta samtal begränsas socialtjänstens möjligheter att bedöma behoven av insatser för barnet. Barnet är inte känt i Sverige sedan tidigare och uppgifter från andra kan inte hämtas in. Att 33 kommuner uppgivit att det råder brist på gode män innebär att det ensamkommande barnets rättssäkerhet kan äventyras. En bristande utredning skulle i detta läge kunna kompenseras något av en kontinuerlig och väl genomförd uppföljning av barnets situation i boendet. Men undersökningen indikerar även allvarliga brister i uppföljningen av placeringarna, 86 % uppger att de bedömer att de inte hinner följa upp vården av ensamkommande barn, vilket Socialstyrelsen ser som oroande. Sammantaget visar de brister som har framkommit i socialtjänstens arbete med ensamkommande barn, i de mest ansträngda kommunerna, på att det finns risk för att barnens behov inte tillgodoses. Även om några kommuner rapporterar färre ensamkommande barn sedan årsskiftet återstår viktiga långsiktiga insatser för bland annat uppföljning av vården. Även verksamheter som arbetar med anmälan om oro har påverkats är värt att notera. Socialstyrelsen ser en fara i att kommunerna uppger att de inte handlägger anmälan om oro på ett korrekt sätt. Det kan redan på kort sikt komma att påverka socialtjänstens möjlighet att ge stöd och skydd till de barn i kommunen som behöver det. På längre sikt är det också allvarligt om man inte kan handlägga ansökningar om bistånd eftersom det är ett stöd till barn och föräldrar. Att familjehem och jourhem inte utreds i mer än hälften av kommunerna är också allvarligt och kan innebära att den unge placeras i en familj som inte kan tillgodose dess behov. Detta behöver följas noga den närmaste tiden för att ge fördjupad kunskap och förståelse för vad det är som brister och vilka insatser som behövs. De flesta av de intervjuade tog också upp personalsituationen som problematisk. Socialsekreterare blir sjukskrivna eller säger upp sig och det är svårt att rekrytera nya. Flera av kommunerna som har svårigheter nu hade det även 2015, varför förutsättningarna i den sociala barn- och ungdomsvården behöver ses i ett bredare perspektiv.

5 SOCIALSTYRELSEN (5) 66 procent av kommunerna har sett ett behov av att anställa administrativ personal för att avlasta socialsekreterarna med det administrativa arbetet. De har även kunnat vara behjälpliga med att hämta barn som anvisats från andra kommuner. Prognos Utifrån de erfarenheter som framkommit om situationen i socialtjänsten kan Socialstyrelsen ge följande prognos avseende när påverkade verksamheter bedöms vara återställda till normal funktionalitet. Kommunerna har fått ett andrum eftersom antalet ensamkommande barn har minskat kraftigt den senaste månaden. Andrummet bör kunna användas till att göra de uppföljningar av ensamkommande barn som inte hunnits med. Det är särskilt angeläget att socialtjänsten följer upp de familjehemsplaceringar som gjorts utan föregående familjehemsutredning. De ensamkommande barn som kom till Sverige tidigare under 2015 behöver också följas upp och utredas avseende om deras behov är tillgodosedda. Även om antalet barn har minskat (som det brukar göra i början av året) kommer det enligt Migrationsverkets prognoser ca ensamkommande barn per vecka de kommande veckorna. Det betyder att alla kommuner kan få ta emot flera barn i månaden. Att kunna ta emot dem på ett bra sätt, utreda deras behov och hitta placeringsformer i ett system som för närvarande är ansträngt, ställer fortfarande socialtjänsten inför stora utmaningar. Socialstyrelsens bedömning är att under första halvåret 2016 kommer kommunernas socialtjänst att ha en fortsatt hög arbetsbelastning när det gäller ensamkommande barn. Bidragande risker för en fortsatt hög arbetsbelastning kan vara att omplaceringar behöver göras och att andra kvalitetsbrister blir synliga efterhand. Vissa av de ensamkommande barnen kan komma att behöva ytterligare insatser. Helt avgörande för att kunna klara detta är socialtjänstens möjligheter att rekrytera och behålla socionomer. Prognosen är dock svår att göra utifrån att förändringar i vår omvärld sker snabbt. Fortsatt arbete Socialstyrelsen kommer att fortsätta insamlingen av underlag och analys för att få en mer heltäckande bild. Socialstyrelsen kommer bland annat att gå igenom de lex Sarah-anmälningar som gjorts av kommunerna själva till IVO samt eventuella enskilda klagomål. Även frågan om socialtjänstens möjlighet att hantera anmälningar om oro på ett korrekt sätt kommer att följas. Socialstyrelsen har en nära samverkan med berörda myndigheter och SKL och kommer löpande att stämma av behov av insatser inom området. Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag som innebär flera kunskapsstödjande insatser till kommunerna. Socialstyrelsen kommer också att delta i samtliga 17 regionala länsstyrelsekonferenser Sverige tillsammans under våren. Vid dessa konferenser kommer det ges möjlighet att inhämta vilka övriga behov av stöd som kommunerna har.

6 Bilaga 1 Intervjuundersökning om socialtjänstens arbete med ensamkommande barn Redovisningen bygger på 50 intervjuer med IFO-chefer. Samtliga procentandelar är beräknade på dessa 50 intervjuer. De intervjuade tog del av MSB:s skala för bedömning inför telefonintervju. MSB:s skala för bedömning av påverkan: Ingen påverkan. Följande tre kriterier uppfyllda: Verksamheten genomförs enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls. Tillgängliga resurser är tillräckliga. Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter ej övermäktig. Måttlig påverkan. En eller två av kriterier för betydande påverkan är uppfyllda. Betydande påverkan. Följande tre kriterier uppfyllda: Verksamheten genomförs delvis enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls endast till del. Tillgängliga resurser är ansträngda. Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter börjar bli övermäktig. Allvarlig påverkan. En eller två av kriterierna för kritisk påverkan är uppfyllda. Kritisk påverkan. Följande tre kriterier uppfyllda: Verksamheten kan ej genomföras enligt plan, lagstadgade och andra krav uppfylls ej. Tillgängliga resurser är uttömda och nya kan ej tillföras eller omfördelas. Belastningen på personal eller funktioner/verksamheter är övermäktig. Resultat Har ni en särskild verksamhet/enhet som arbetar med ensamkommande barn? Ja 44 % Nej 56 %

7 Hur bedömer du att verksamheten hanterade anmälningar om oro i början av 2015 (Alltså före ökningen av asylsökande ensamkommande barn)? a. Helt korrekt enligt lagstiftning 64 % b. Inte helt korrekt enligt lagstiftning 34 % Vilka av nedanstående verksamheter inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård är för närvarande kritiskt eller allvarligt påverkade (utifrån MSB:s definition)? Flera svarsalternativ är möjliga. a. Verksamheten som hanterar frågor om ensamkommande barn 86 % b. Verksamheten inom socialtjänsten som hanterar anmälan om oro (14 kap 1 SoL barn o unga) 44 % c. Verksamheten som hanterar ansökningar om bistånd (4 kap 1 SoL barn o unga) 36 % I arbetet med ensamkommande barn, bedömer du att den kritiska eller allvarliga påverkan gäller: Flera svarsalternativ är möjliga. a. Utredningsarbetet 82 % b. Att hitta placeringsformer 70 % När det gäller utredningsarbetet av ensamkommande barn, bedömer du att någon av följande fem situationer förekommer i din kommun? Flera svarsalternativ är möjliga. a) Utredningen hinner inte genomföras inom lagstadgad tid 62 % b) Socialsekreterarna hinner inte träffa de unga för enskilt utredande samtal 46 % c) Det är svårt att hitta och anlita ledig tolk 60 % d) På grund av tidsbrist dokumenteras inte ärendena i den utsträckning som de borde 68 % e) Socialsekreterarnas uppfattning är att utredningsarbetet inte utförs tillfredsställande 78 %

8 När det gäller placeringen av ensamkommande barn, bedömer du att någon av följande tre situationer förekommer i din kommun? Flera svarsalternativ är möjliga. a. Det finns för få platser i HVB 52 % b. Det finns för få platser i familjehem 54 % c. Placering i familjehem sker utan att familjehemsutredning genomförts 44 % Bedömer du att era möjligheter att följa upp vården för ensamkommande barn är tillräcklig? Ja 14 % Nej 86 % Har ni brist på något av följande i din kommun? Flera svarsalternativ är möjliga. a. God man 66 % b. Familjehem 86 % c. Jourhem 80 % d. Särskilt förordnad vårdnadshavare 52 % e. Kontaktperson 46 % f. Kontaktfamilj 52 % Beror bristen på att det saknas personer som visat intresse för att verka som Flera svarsalternativ är möjliga. a. Familjehem 66 % b. Jourhem 62 % c. Särskilt förordnad vårdnadshavare 46 % d. Kontaktperson 42 % e. Kontaktfamilj 48 %

9 Har ni för närvarande möjlighet att utreda om de som anmäler sig intresserade av nedanstående uppdrag är lämpliga enligt gällande lag och föreskrifter? Flera svarsalternativ är möjliga. a. Familjehem 54 % b. Jourhem 50 % c. Särskilt förordnad vårdnadshavare 54 % d. Kontaktperson 56 % e. Kontaktfamilj 54 % Har ni sedan den 1 september 2015 på grund av den uppkomna situationen med många ensamkommande barn, behövt vidta några av följande åtgärder? Flera svarsalternativ är möjliga. a. Ändra organisationen 64 % b. Anställa fler socionomer 90 % c. Anställa administrativ personal 66 % d. Köpa konsulttjänster för utredning 56 % e. Vidarutbilda personal 54 % Har den övriga socialtjänstverksamheten påverkats av arbetet med ensamkommande barn? Ja 90 % Nej 10 %