Familjehemsplacerade barn 2005

Transkript

1 Familjehemsplacerade barn 2005

2 Titel: Familjehemsplacerade barn 2005 Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Joonas Terje, Jennie Olsson Länsstyrelsen i Skåne Län Samhällsbyggnadsenheten MALMÖ Tfn: lansstyrelsen@m.lst.se Copyright: Upplaga: Länsstyrelsen i Skåne län 100 ex ISBN: ISBN ISBN Tryckt: LST Malmö, 100 ex

3 Förord Länsstyrelsen har sedan 1998 gjort årliga sammanställningar av familjehemsstatistiken. Till grund för sammanställningen ligger uppgifter från länets kommuner över barn som har varit föremål för placering i familjehem eller annat enskilt hem. Sedan den 1 juli 1999 anger socialtjänstlagen att socialnämnden vid placering av barn i annat hem i första hand ska överväga om barnet kan tas emot av anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet ska dock alltid beaktas. Som ett led i Länsstyrelsens uppdrag att följa hur lagstiftningen tillämpas redovisar Länsstyrelsen i denna rapport i vilken utsträckning barn och ungdomar placerats i släktinghem, andra nätverkshem eller för barnet okända hem av socialtjänsten i Skåne län under år Rapporten ger en övergripande bild av antalet familjehemsplaceringar inom länet, förhållandet mellan släkting- nätverks- och andra placeringar samt hur denna bild förändrats genom åren sedan lagändringen För denna rapport ansvarar Joonas Terje och Jennie Olsson. Gunvor Landqvist Vik. Socialdirektör 3

4 Sammanfattning I denna rapport presenteras en sammanställning för i vilken utsträckning kommunerna i Skåne län placerat barn i släktingshem, nätverkshem och i för barnet okända hem. Rapporten bygger på kommunernas förteckningar över de barn som enligt socialnämndens beslut vistas i familjehem eller efter nämndens medgivande i något annat enskilt hem. En förteckning som varje kommun är skyldig att föra och som varje år senast den 31 januari skall ges in till Länsstyrelsen. År 2005 var 1916 barn placerade i familjehem i Skåne län. Av dessa var 952 flickor och 964 pojkar. Under 2004 var 2007 barn placerade i familjehem. Under 2004 var adoptioner och privatplaceringar inräknade vilket gör att siffrorna inte bör jämföras. Om 2005 års adoptioner och privatplaceringar medräknas är minskningen i antalet familjehemsplaceringar sedan 2004 endast 19 barn, vilket är en marginell skillnad. Under 2005 gjordes sammanlagt 2098 familjehemsplaceringar (inklusive omplaceringar). Av dessa utgjorde 548 placering i släkting- eller annat nätverkshem, alltså 26 % av det totala antalet placeringar. Sedan år 2000 har denna andel sjunkit efter att som högst varit 37 %. Trenden att andelen släkting- och nätverksplaceringar minskar sedan 1999/2000 syns tydligast på nya placeringar och omplaceringar var andelen ny- och omplaceringar till släktinghem och andra nätverkshem 50 %. Motsvarande andel för år 2005 var 22 %. År 2004 var den 23 %. I vilken utsträckning lagens intentioner följs, att det vid placering av barn i första hand skall övervägas om barnet kan tas emot av någon släkting eller annan närstående, ger inte rapporten svar på. Statistiken visar att sådana placeringar minskat i andel efter den höga andelen i anslutning till lagändringen 1999/2000. Kanske har socialnämnderna i dessa övervägningar hittat en stabil nivå balanserat mot kravet på barnets bästa? Detta är frågor som eventuellt forskning skulle kunna besvara och möjligtvis något som kan beaktas under Länsstyrelsens kommande tillsyn av familjehemsverksamheten inom ramen för det s k barnuppdraget. 4

5 Inledning Socialtjänsten ansvarar för att de barn som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Av bestämmelserna i Socialtjänstlagen framgår sedan 1999 att nämnden i varje enskilt fall ska pröva möjligheten att placera barnet i sitt naturliga nätverk. Vilka krav som ligger i nämndens skyldighet att överväga anhörigplacering anges inte närmare i lagtexten eller i förarbetena. Nämndens bedömning måste grunda sig på vad som är bäst för barnet. Socialtjänstens personal måste vara lyhörd för föräldrarnas egna önskemål utan att för den skull ge avkall på den professionella bedömningen av vad som är ett lämpligt hem för det enskilda barnet. Nämnden skall alltid klargöra vilka krav som ställs på ett familjehem och att en placering endast kan göras hos den som bedöms lämplig utifrån barnets behov. I det fall det blir aktuellt att placera barnet i ett släkting/nätverkshem, understryker Länsstyrelsen vikten av nämndens skyldighet att före placering allsidigt utreda familjehemmet. Om socialnämnden skall ta ansvar för en familjehemsplacering av ett barn så måste nämnden ha ett fullgott underlag för beslutet. Detta innebär att nämnden skall genomföra familjehemsutredningen på samma sätt som den brukar göra i andra ärenden. Släktskapet kan då vara en faktor som skall tillmätas den betydelse det kan ha för barnet t ex språklig eller kulturell gemenskap eller för att viktiga relationer skall kunna bibehållas. Dessa faktorer kan ha sådan tyngd att de uppväger vissa brister i en anhörigs eller närståendes hemförhållanden. Om det tilltänkta familjehemmet i nätverket inte kan tillförsäkra barnet god vård och fostran skall placeringen givetvis inte ske där utan i ett annat hem. När barnet är placerat i ett nätverkshem har socialnämnden samma uppföljningsansvar som vid andra placeringar. Barn, biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar ska ha det stöd och den hjälp som lagstiftningen föreskriver. Socialtjänstlagen skiljer mellan två slags placeringar: Barn som placeras i familjehem enligt SoL eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Barn som stadigvarande bor hos andra än sina föräldrar genom privat överenskommelse där hemmet fått medgivande av socialnämnden s.k. privatplaceringar. Familjehemsplacering i släktinghem ska inte förväxlas med privatplacering. Privatplaceringen ska inte ersätta en familjehemsplacering om det efter en utredning bedömts finnas ett vårdbehov. Naturligtvis ska barnets behov sättas i centrum och familjehem som är släktinghem ska ha samma ekonomiska möjligheter att tillgodose barnens behov som andra familjehem. Det innebär att det förutom omkostnadsersättning bör utgå ett normalt arvode. Att inte ge ersättning vid släktingplaceringar saknar stöd i lagstiftningen och kan försvåra möjligheterna för barnen att få en fullgod omvårdnad. Sammanställningen i denna statistiska rapport skiljer ej mellan de olika slags beslut som lett till placeringar (enligt SoL eller LVU). Några slutsatser av skillnader mellan kommunerna eller mellan olika typer av placeringar inom en och samma kommun kan inte göras då redovisningen inte visar huruvida övervägande om släktingplacering gjorts eller inte. Däremot visar sammanställningen förändringar i stort i länet under åren

6 Syfte Rapportens syfte är att ge en översiktlig bild av i vilken utsträckning kommunerna i Skåne län familjehemsplacerat barn i släktinghem eller andra nätverkshem under år 2005 samt att vid jämförelse med sammanställt material från och med år 2000 uppmärksamma förändringar. Metod Kommunerna skall enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 Socialtjänstförordningen (SoF) föra en förteckning över vilka barn som enligt socialnämndens beslut vistas i familjehem eller efter nämndens medgivande i något annat enskilt hem. Kopia av förteckningen skall varje år senast den 31 januari skickas in till Länsstyrelsen i länet. En ny blankett har tagits fram av Socialstyrelsen och enligt föreskrifterna i SOSFS 2003:15 skall denna blankett användas. Det finns fortfarande några kommuner som inte anammat denna bestämmelse. Det försvårar även sammanställningen i denna rapport och i materialet saknas uppgifter om ett antal placeringar. Beträffande 240 placeringar saknas tidsangivelse om när barnen blivit placerade. Länsstyrelsen antagande är att dessa placeringar är gjorda innan 2005 och att uppgifterna om när placeringarna inletts inte funnits omedelbart tillgängliga för kommunerna och därför inte har redovisats. I det material som redovisas i rapporten har för 2005 inte de barn som blivit placerade genom adoption eller medgivande (privatplacering) räknats med då syftet med rapporten inte omfattar dessa placeringar. Länsstyrelsen har tidigare medräknat dessa i det totala antalet samt under kategori uppgift saknas. Några direkta jämförelser med totala antalet placeringar kan därför inte göras mellan år 2005 och Kommunerna har redovisat dessa placeringar då det ingår i kommunens skyldighet enligt SOSFS 2003:15. Det redovisade antalet sådana placeringar 2005 utgör 72 st. Läggs detta antal till antalet totala placeringar för 2005 kan jämförelse med 2004 göras. I tabellerna redovisas placeringar inom egna kommunen och i annan kommun. Några av placeringarna i annan kommun har gjorts utanför länet, men då uppgifterna om länskod och placeringsort inte redovisats av alla kommuner har Länsstyrelsen inte gjort skillnad på placering i annan kommun innanför eller utanför länet. Resultatredovisning I tabellerna redovisas antalet placeringar som gjorts i familjehem. Detta innebär att även omplaceringar har räknats, varför det totala antalet placeringar är större än antalet barn som har placerats. Det redovisade materialet bygger helt på uppgifterna i de förteckningar som kommunerna gett in till Länsstyrelsen. Förteckningen är kompletterad med koder som anges nedan: A. Anhörig, t ex syskon, mor-, farföräldrar, faster, farbror, moster, morbror kusin (i rapporten benämnt släktinghem) B. Annan närstående, t ex styvföräldrar, lärare (i rapporten benämnt övrigt nätverkshem) C. I familjehem som inte avses i A eller B (i rapporten benämnt för barnet okända personer) Förteckningen innehåller även koderna D (privatplacering) och E (placering av utländska barn före adoption), som inte sammanställs i denna rapport 6

7 Familjehemsplacerade barn i Skåne 2005 Av tabell 1 framgår att sammanlagt 1916 barn var placerade i familjehem under 2005, 952 flickor och 964 pojkar. Det finns ingen större skillnad vad gäller genus i antalet placeringar. Det framgår även av tabell 1 antalet flickor respektive pojkar som placerats inom och utom kommunen. En könsmässig skillnad är att pojkarna i något högre grad än flickor placerats utanför hemkommunen. Familjehemsplacerade barn i Skåne I nedanstående diagram ges en överblick över hur många barn som varit placerade av de skånska socialnämnderna varje år sedan Det har skett en minskning 2005 jämfört med föregående år med 19 färre placerade barn jämfört med år 2004 om de 72 barn som blivit placerade genom adoption eller medgivande (privatplacering) hade räknats med, men skillnaden är marginell. Familjehemsplacerade barn Antal År Diagram 1 Antal placeringar i familjehem 2005 I diagram 2 och tabell 2 framgår hur många placeringar som gjorts i släktinghem, övrigt nätverkshem respektive i för barnet okänt hem. Vid sammanställning av dessa uppgifter räknas även omplaceringar som gjorts under året in. Det totala antalet placeringar (2098), är därför fler än antalet placerade barn (1916) eftersom samma barn kan ha placerats flera gånger. Sammanställningen visar att av 2098 placeringar skedde 427 i släktingshem, 121 i övrigt nätverkshem och 1550 i familjehem, som barnet inte kände före placeringen. Sammanlagt 26 % av placeringarna skedde i släkting- eller annat nätverkshem. År 2004 var motsvarande siffra 28 % (tabell 4). 7

8 Placering i olika former av hem Släktinghem Övrigt nätverk För barnet okänt hem Diagram 2 Nytillkomna familjehemsplaceringar och omplaceringar 2005 Antalet placeringar som innebar antingen att ny placering påbörjades eller att barnet omplacerades till annat familjehem var 808 år 2005 (diagram 3; tabell 3). Av dessa placeringar gjordes 134 i släktinghem, 46 i annat nätverkshem och 628 i för barnet okänt hem. Andelen placeringar i släkting- och annat nätverkshem av totala antalet nytillkomna placeringar och omplaceringar är 22 % (tabell 5). Det är en procentandel mindre än år 2004 (23 %) och mindre än hälften av motsvarande andel år Beträffande 240 placeringar saknas uppgifter om vid vilken tidpunkt barnet blivit placerad. Länsstyrelsen antagande är att dessa barn placerats innan 2005 och att kommunerna saknar uppgift om när placeringen påbörjats. Därför har dessa placeringar inte räknats med i antalet ny- och omplaceringar. Antal ny och omplaceringar Släktinghem Övrigt nätverk För barnet okänt hem Diagram 3 8

9 Tabell 1. Familjehemsplacerade barn år 2005 Plac. I egen Plac. I annan Kommun Stadsdel kommun kommun Totalt flickor pojkar flickor pojkar Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Centrum Malmö Fosie Malmö Husie Malmö Hyllie Malmö Kirseberg Malmö Limhamn/Bunkeflo Malmö Oxie Malmö Rosengård Malmö S.Innerstaden Malmö V.Innerstaden Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Ö. Göinge Summa

10 Tabell 2. Antal placeringar i familjehem under år 2005 med uppdelning i olika former av hem Övrigt För barnet Uppgift Släktning- Kommun Stadsdel hem nätverk okänt hem saknas Totalt Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Centrum Malmö Fosie Malmö Husie Malmö Hyllie Malmö Kirseberg Malmö Limhamn/Bunkeflo Malmö Oxie Malmö Rosengård Malmö S.Innerstaden Malmö V.Innerstaden Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Ö. Göinge Summa

11 Tabell 3 Antal ny- och omplaceringar i familjehem under år 2005 med uppdelning i olika former av hem Släkting- Övrigt För barnet Uppgift Totalt okänt Kommun Stadsdel hem nätverk hem saknas Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lund Malmö Centrum Malmö Fosie Malmö Husie Malmö Hyllie Malmö Kirseberg Malmö Limhamn/Bunkeflo Malmö Oxie Malmö Rosengård Malmö S. Innerstaden Malmö V. Innerstaden Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Ö. Göinge

12 Tabell 4 Familjehemsplaceringar uppdelat i olika former av hem Form av familjehem Släkting- A hem Övrigt B nätverk För barnet C okänt hem Summa Andel släkting och nätverkshem 37% 37% 35% 31% 33% 28% 26% Tabell 5 Ny- och omplaceringar Form av familjehem Släkting- hem Övrigt nätverk För barnet okänt hem Summa Andel släkting- och nätverkshem 50% 45% 32% 26% 28% 23% 22% 12

13 13

14 I denna rapport presenteras en sammanställning för i vilken utsträckning kommunerna i Skåne län placerat barn i släktingshem, nätverkshem och i för barnet okända hem. Rapporten bygger på kommunernas förteckningar över de barn som enligt socialnämndens beslut vistas i familjehem eller efter nämndens medgivande i något annat enskilt hem. År 2005 var 548 av totalt 2098 (26 %) familjehemsplaceringar av barn gjorda i släkting- eller annat nätverkshem. Efter lagändringen år 1999 samt året efter var andelen som högst med 37 %. Andelen har därefter sjunkit något varje år. Trenden att andelen släkting- och nätverksplaceringar av barn minskar sedan 1999/2000 syns tydligast på nya placeringar och omplaceringar var andelen ny- och omplaceringar till släktinghem och andra nätverkshem 50 %. Motsvarande andel för år 2005 var 22 %. År 2004 var den 23 %. Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ Epost lansstyrelsen@m.lst.se