Tjugo barnavårdsärenden - Ohälsosamma förlopp för barn, familj, skola och socialtjänst. Lennart Nygren Institutionen för socialt arbete
|
|
- Karl Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tjugo barnavårdsärenden - Ohälsosamma förlopp för barn, familj, skola och socialtjänst Lennart Nygren Institutionen för socialt arbete
2 Innehåll Vad är social barnavård? Hur kan barnavårdsprocessen se ut? Hur ser kopplingen till (o)hälsa ut? Social barnavård och skola
3 Inledningsvis I en rad svenska registeranalyser var skolmisslyckande den enda starka riskfaktorn för framtida negativa utfall bland barn som växt upp i fosterhem, oavsett vad forskarna granskade. Omvänt var frånvaron av skolmisslyckande den enda faktorn som predicerade goda utfall i ung vuxen ålder, oavsett hur dessa definierades Källa: Nordens välfärdscenter, sid 17.
4 Vad är social barnavård? Innefattar barn 0-18 år När barnen eller familjen är aktuella för behovsprövade insatser inom socialtjänsten (även kallat social barn- och ungdomsvård) Omfattar t.ex. anmälan, utredning, beslut om och uppföljning av insatser. Omfattar även insatser som andra utför under socialtjänstens ansvar; kontaktfamiljer, familjehem, institutioner. Källa: Andersson & Sallnäs 2012
5 Socialt utsatta barn Vad menas med utsatthet? Risk att fara illa och/eller att göra illa. Både i lagstiftning och praktik görs en distinktion mellan: Miljöfaktorer ///// Beteendefaktorer Miljö kan vara både hemmiljö och närmiljö. Oacceptabelt beteende bestäms av rådande normer (lagstiftning, riktlinjer, professionsetik etc.) Fördelning: Miljö ca 52 %, beteende ca 42 %, övrigt 6 %.
6 Orsaker Missbruksproblematik Psykisk ohälsa i familjen Övergrepp, våld, försummelse Kön generaliseras ofta som å ena sidan: - pojkars kriminalitet inklusive droganvändning och våld, å andra sidan: - flickors rymningar, promiskuitet, olydnad och alkoholförtäring. - Även självskador, hedersrelaterat våld m.m. är könat Källor: t.ex. Höjer et al. 2012
7 Dilemman När ska samhället ingripa; vad är oacceptabelt? Gränsen mellan frivillighet och tvång? Familjen som skydd eller problem? Övergången till vuxenlivet, samhällets ansvar? Barn som rymmer: beteende eller miljö? Barn som utagerar: beteende och miljö? Källor: t.ex. Höjer, Sallnäs & Sjöblom, 2012
8 Förändringar av normer Både miljö- och beteendefaktorer förändras över tid. Från religiös och social kontroll hygien/medicin psykologism till dagens barnperspektiv: Två varianter av barnperspektivet: a) Kunskap om barn och deras utveckling används. b) Barnets aktörskap tas tillvara. Källor: Hamreby 2005; Andersson & Sallnäs 2012 Varje barn utvecklas i ett samspel med familjen, förskola/skola, rättssystemet och välfärdsstatens ramar.
9 Vilka barn hamnar i samhällsvård? Källa: Nordens Välfärdscenter, 2015, s. 6.
10 Klass kön - ålder - etnicitet Klass: som markör antyds i tabellen Kön: Något fler pojkar än flickor anmäls (58/42%) Ålder: >50% är år Etnicitet: Ensamkommande är ny och växande kategori. Och: Studier visar att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade. Men: Om man kontrollerar för andra socioekonomiska faktorer så försvinner detta samband. Fattigdom och resursbrister slår ut etnicitet som förklaring till överrepresentationen av personer med utländsk bakgrund i den sociala barnavården Källa: Socialstyrelsen, 2006, 2010; Skoog 2013.
11 Hur många? Ca ett barn per skolklass är någon gång placerad i fosterhems- eller institutionsvård (3-4 %) 2011: barn placerade någon gång under året och vid ett tillfälle (1 nov 2011) var barn placerade av dessa var år. Höga siffror? I många länder finns de äldre av dessa barn i kriminalstatistiken. 72 % sker med samtycke (SoL), 28 % enligt LVU Omprövning var 6:e månad. Relativt många stannar länge i vård. 1/5 i > 5 år. Majoriteten placeras i fosterhem, färre i institutionsvård (HVB eller SiS ungdomshem) Källa: Vinnerljung et al., 2000; Skoog 2013
12 12
13 Medverkande forskare Lennart Nygren, projektledare, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Kerstin Hamreby, forskare, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Malin Eriksson, forskare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Epidemiologi och global hälsa Disa Edvall Malm, forskare, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet och SAMVERKAN TM Projektet pågick under och finansierades av Sveriges Kommuner och Landsting inom ramen för PSYNK-satsningen
14 Bakgrund och syfte Den kostsamma sociala barnvården kan vi lära mer om processer och kostnader? Syftet med studien: att identifiera, beskriva och analysera samhällsinsatser som riktats till personer som under sin uppväxt haft behov av extra stödinsatser 14
15 Frågeställningar Hur (och när) aktualiserar och åtgärdar skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården barns behov av extra stödinsatser? Vilka insatser har riktats till barnen och familjen för att tillgodose deras behov av extra stödinsatser? 15
16 Frågeställningar forts. Hur har samordningen fungerat mellan skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård för den undersökta gruppen? Hur ser dokumentationen ut vad det gäller aktualisering och insatser samt utvärdering av insatser? 16
17 Delstudie 1: Socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och skolans akter och journaler a) Insatser som gjorts inom respektive insatsgivare dvs socialtjänst, skola, hälso- och sjukvården och vad som eventuellt gjorts i samverkan mellan två eller flera av dessa: insatsgivare, typ av insats, tidsförlopp, frekvens. a) Anteckningar om risktecken för dessa barn och ungas utveckling: både miljöfaktorer som familjeförhållanden, umgängeskrets, skolmiljö och beteendefaktorer som skolk, missbruk, kriminalitet m.m. 17
18 Delstudie 2: Intervjustudien a) Kvalitativa forskningsintervjuer med unga (16 av 20) b) Kompletterar journalstudien c) Ger unik erfarenhetsbaserad kunskap om den sociala barnvårdsprocessen d) Ytterligare intervjuer genomförda med föräldrar och andra viktiga personer (f.n. 11) 18
19 Urval och arbetsprocess Tre kommuner 30 ärenden, minskat till 20 Etikprövning, samtycke och sekretess Kodning av akter och journaler ett tidskrävande uppdrag Hög detaljnivå: Risktecken (>100 x tre aktörer) resp. insatser (ca 500). 19
20 Inklusionskriterier 1) Personer som 2013 var mellan år och som bott i kommunen i minst 10 år. 2) Personer som varit placerade minst ett år vid SIS-, HVBeller familjehem åtminstone en gång vid års ålder. 3) Personer som av socialtjänsten varit registrerade för insatser minst 5 gånger före 16 års ålder. 20
21 Akter och journaler som data Socialtjänsten Hälso- och sjukvården; barnhälsovård Skolan; skolhälsovård Stadsarkiven Stor variation i datakvalitet, journallagring och accessmöjligheter Lång tidsperiod systembyten 21
22 Typfall: Kim och Love Kim tidigt dokumenterade risktecken en lång och kontinuerlig process Love sent dokumenterade risktecken en relativt kort och intensiv process Följande bilder visar diagram över antal insatser över tid för Kim och Love. 22
23 Kim en representation av insatser över tid 23
24 Love 24
25 Risktecken a) Kopplade till föräldrarna (missbruk, våld, kriminalitet, bristande engagemang, vanskötsel etc.) b) Kopplade till beteende (oro, trötthet, normbrytande, motoriska problem, stökighet, missbruk etc.) c) Skolgång: nio av elva flickor men bara två av nio pojkar hade godkända betyg i åk 9 25
26 Intervjuerna exempel Skolfrånvaro Jag ville vara hemma mycket och se vad mamma gjorde - hänga med kompisar - vantrivsel, utanförskap Det går inte att fästa sig i en skola, när man hoppar runt till skolor Svårigheter i skolan hängde inte med: jag har aldrig fått slutföra en riktig mattebok 26
27 Hjälpinsatser - journalerna Mycket stor variation mellan olika ärenden. Svårt att se någon systematik på basis av journalmaterialet Ibland kontinuerlig (och eskalerande) process, ibland långa uppehåll Möjligt mönster: tidiga insatser fördröjer placering 27
28 Hjälpinsatser - intervjuerna Särskilt betydelsefullt: - Familjehemmen: jag hamnade hos en extremt underbar familj Brister: - Passiviteten från skolan - Behandlingshemmen: Det är ingen behandling, bara förvaring ; 14-åringar ska inte umgås med 19-åringar som missbrukat i fem år ;...man lär sig så mycket om droger 28
29 Hjälpinsatser - intervjuerna Brister forts. - Bristande kontinuitet känsla av svek, minskad tilltro: en dålig sak att man ska behöva byta [socialsekreterare] ; man öppnar sig för en och sedan lämnar de en efter ett år ; de..var de enda som jag tyckte var bra för de stannade så pass länge att jag kommer ihåg vad de hette. - Övergången till vuxenheten innebär brott i kontinuiteten (mindre hjälp, byte av handläggare) - Att inte bli lyssnad till: min fostermamma satte sig alltid ner och pratade med mig. Det var bara hon som gjorde det. 29
30 Kopplingen mellan social barnavård och hälsa Brist på nationell statistik Studier oftast baserade på tvärsnittsdata hur ser kausalförhållandena ut? Ohälsa risk för samhällsvård Samhällsvård risk för ohälsa Social utsatthet risk för ohälsa OCH samhällsvård Källa: Andersson & Sallnäs 2012
31 Somatisk ohälsa Överrepresentation av t.ex. huvudvärk, magvärk, infektioner etc. Exempel: placerade undersöktes. Ca hälften behövde remitteras vidare till vård (99 remisser) ca 50% hade djupgående karies - Självskattning i ett annat urval. 2 av 3 rapporterade hälsoproblem som var okända av soc. - Finsk studie: 25 % av placerade barn hade allvarliga/kroniska sjukdomar. - Danska och norska studier: de som varit placerade var överrepresenterade i sjukstatistiken som vuxna. - Dansk studie: samhällsvård förmår inte kompensera för hälsobrister Källa: Nordens välfärdscenter 2015
32 Psykisk ohälsa Internationella studier visar extrema förekomster av allvarlig psykisk ohälsa. Överrepresentation av en rad psykiatriska/neuropsykatriska tillstånd m.m. Nordiska exempel: - Danmark: en av fem placerade barn uppfyllde kriterier för diagnos enligt ICD-10, > 50% uppfyllde minst ett kriterium enl DSM IV. - Danmark: ca hälften hade abnormal SDQ, jfrt med 5 % i normalpopulationen. En rad indikationer i övriga studier: - Självskadebeteende vanligt hos 15-åringar - Finland: hög andel i psyk tvångsvård före 21 års ålder - 1 av 7 flickor vårdats för suicidförsök mellan grundskola och 28 år. - Överrisker kvarstår när man kontrollerat för psykisk ohälsa och missbruk hos föräldrarna. - Vissa studier visar negativa effekter av placering i fosterhem. Källa: Nordens välfärdscenter 2015
33 Skolmisslyckande som riskfaktor (Nordens välfärdscenter 2015) Svår uppväxt - sociala problem, missbrukande föräldrar, dålig ekonomi etc. inte tydlig riskfaktor jfrt med skolmisslyckande. 60 % av långtidsplacerade pojkar har inga/låga/ofullständiga betyg, jämfört med 20 % i normalpopulationen. Flickor har något bättre utfall i absoluta tal, men skillnaden mellan placerade och normalpopulationen är större än för pojkar. Låga betyg verkar vara kopplade till till vuxnas låga förväntningar (fosterföräldrar, lärare, socialarbetare) och inte till biologiska föräldrars missbruk/ohälsa eller barnets ålder vid placering. Placerade har sämre betyg än andra med samma IQ. Placerade barn hade svårare att reparera dåliga betyg högre upp i systemet än normalpopulationen.
34 Vad göra? Det finns en rad arbetsmodeller, de flesta saknar evidens men ser lovande ut. * Samverkansmodeller skola, familj och andra professioner jobbar tillsammans, t.ex. SkolFam. * Tutoring särskilda resurser satsas på läskunnighet, ex. Paired Reading. * Anpassat inlärningsmaterial ex. Letterbox club * Särskilda skolstödsprogram ex. Läger/Learning Camp * Skolförberedande insatser Kids in transition to school * Ont om program för övergång skola-arbetsliv Källa: Nordens välfärdscenter 2015; Höjer et al
35 Som sagt: viktigt att undvika skolmisslyckande I en rad svenska registeranalyser var skolmisslyckande den enda starka riskfaktorn för framtida negativa utfall bland barn som växt upp i fosterhem, oavsett vad forskarna granskade. Omvänt var frånvaron av skolmisslyckande den enda faktorn som predicerade goda utfall i ung vuxen ålder, oavsett hur dessa definierades Källa: Nordens välfärdscenter, sid 17.
36 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!
37 Referenser: Andersson, G. (1999) Andersson, G. & Sallnäs, M. (2012) Social barnavård och barns utsatthet. I Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y. (red.) När samhället träder in barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur, sid Berlin, M., Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011) School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review, 33: Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y. (red.)(2012) När samhället träder in barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur. Nordens välfärdscenter (2015). Barn kan inte vänta. Översikt av kunskapsläget och exempel på genomförbara förbättringar. Stockholm: Nordens Välfärdscenter. Nygren, L., Edvall Malm, D., Eriksson, M. & Hamreby, K. (2015). Barnavårdskarriärer en studie av risktecken och insatser för unga vuxna som varit föremål för omfattande interventioner från socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. Stockholm: SKL. Sjöblom, Y. (2012) Ungdomsproblem och ungdomars problem. I Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y. (red.) När samhället träder in barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur, s Skoog, V. (2013) Barn som flyttas i offentlig regi. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Socialstyrelsen (2006/2010) Social rapport. Stockholm: Socialstyrelsen. Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Social rapport Stockholm: Socialstyrelsen; 2010:
- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1
NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska
Läs merÖppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa
2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merVilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?
Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska
Läs merDåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling
Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Läs merSocialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa
Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års
Läs merSkolans betydelse för placerade barns utveckling
Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merSkola och socialt utsatta barns utveckling
Skola och socialt utsatta barns utveckling Svenska BUP-kongressen Linköping 22 april 2015 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Skolbetyg som prediktor/mediator
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merSystematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt
Läs merDet tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN
YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet
Läs merBarn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta
Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta SNS Stockholm 4 april 2016 Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet Bo Vinnerljung, professor
Läs merSkolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för
Läs merBarn i samhällsv och utbildning
Barn i samhällsv llsvård-hälsa och utbildning Anders Hjern, barnläkare, professor, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm Universitet/Karolinska Institutet Med stor hjälp av Bo Vinnerljung,
Läs merResursperspektiv inom den sociala barnavården
Resursperspektiv inom den sociala barnavården Hélène Lagerlöf Institutionen för socialt arbete Stockholms Universitet transport eller en helig stund, beror på hur man ser det -Eva Dahlgren Upplägg Olika
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum Grästorp: 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) Team Agera Samverkan mellan skola och socialtjänst FORSKNING - Bo Vinnerljung,
Läs merRekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2017-11-03 Diarienummer 170080 Landstingsstyrelsen Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten
Läs merVad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Läs merBarnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer
Läs merA fair go Det har inte utsatta barn, t ex
Skolprestationer Mina värderingar - en determinant för utsatta barns utveckling Oslo 0 nov 013 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Skolan ska vara en Equal opportunity promotor
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merBarn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet
Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet Fattigdom Olika begrepp: ekonomisk utsatthet, ekonomisk knapphet, fattigdom Olika
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merSamhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Läs merMedelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f
Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.
Läs merBilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga
Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga 1. Kom ihåg att du måste fullfölja registreringen och komma till sista sidan för att dina svar ska sparas. Så länge du har uppe samma webbläsare så ligger dina
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merRapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merRedovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
Läs merÖppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå
November 2011 Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå Barn som varit placerade under hela årskurs 9, åren 1998-2009, har klart sämre förutsättningar än jämnåriga att få ett arbete och ett
Läs merTrygg och säker vård i familjehem och HVB
Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och
Läs meroch och socialtjänstens skyldigheter
GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merUppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen
Regeringsbeslut II:1 2017-03-23 S2017/01863/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen
Läs merTrender i barns och ungdomars psykiska hälsa
Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merLennart Nygren, Disa Edvall Malm, Malin Eriksson, Kerstin Hamreby 2015-01-12
Barnavårdskarriärer En studie av risktecken och insatser för unga vuxna som varit föremål för omfattande interventioner från socialtjänst, skola och hälsooch sjukvård Lennart Nygren, Disa Edvall Malm,
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs merLångsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar. UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se
Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar UPP-Centrum, Socialstyrelsen ingemar.nilsson@socialstyrelsen.se Hur går det på lång sikt för fosterbarn? utbildning allvarlig psykisk ohälsa själmordsförsök
Läs merKonferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.
Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande
Läs merUtökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink. Redovisning 2011-08-25
Utökad statistik, barn och unga Annika Almqvist, Per Åsbrink Redovisning 2011-08-25 1 Initiativ från FOU Välfärd, Gävleborg Figur 1. Projektets olikasteg. Barn- och ungdomsprojektet Uppföljning: Kartläggning,
Läs merDygnsvårdens black box: Placerade barns levnadsvillkor
Dygnsvårdens black box: Placerade barns levnadsvillkor Nordiska Barnavårdskongressen Sept 2012 Marie Sallnäs Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Institutionsvårdens black box börjar
Läs merAktualiseringar i den sociala barnavården
Aktualiseringar i den sociala barnavården Resultat från Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Tjörn 1 Juni 2018 Jeanette Olsson Bakgrund Ökande trend av aktualiseringar Gävleborg
Läs merGenerated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.
Inte verksamheter utan indelning av behov Behov av specialistinsats Har ett problem Alla Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver
Läs merNationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Läs merUmeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014
Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia
Läs merNordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27. Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd
Elevhälsoarbetet lsoarbetet i Sverige Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27 Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd Hälsa, lärande och trygghet går hand i hand Ungdomars psykiska
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merUngdomar med kriminellt beteende och missbruksproblem- tillämpning av LVU
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-02 Handläggare Anna Forsström Telefon: 08-50825085 Carolina Morales Telefon: 08-50825146 Till Socialnämnden
Läs merRemissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet
Läs merAngående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2009-08-26 Handläggare: Barbro Kregert Telefon: 08 508 33 004 Till Utbildningsnämnden 2009-09-17 Angående remissen om remiss av Lag om stöd och
Läs merSkola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling
Skola, hälsa och socialt utsatta barns utveckling Stockholms län 14 och 23 maj 2013 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Tvärvetenskaplig forskning,
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merS.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?
? S.O.C. Hör du mig 25 mars 2017 En workshop med socialsekreterare och ungdomar som haft kontakt med socialtjänsten och vill utveckla socialtjänsten. Socialtjänsten i Helsingborg har under ett antal år
Läs merAtt arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit
Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Förstå & förändra Hur kan vi förstå problematiken Hur kan vi arbeta med målgruppen
Läs merPOSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan e.lst.
Tvångsomhändertaganden enligt LVU år 2007 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-17828-2008 FÖRORD Länsstyrelsen har enligt 13 kapitlet 2 socialtjänstlagen tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet
Läs merOm hemtagning av myndiga som har varit placerade. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v)
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN STABEN SID 1 (6) 2007-10-26 Handläggare: Gunilla Olofsson Telefon: 508 25 605 Till Socialtjänstnämnden Om hemtagning av myndiga som har varit placerade. Svar på skrivelse från
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merUngdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merDe föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för
2012-05-077 Dnr 6.1-24822/2012 1(9) Regler och tillstånd Monica Jacobson monica.jacobson@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merFamiljehemsplacerade barns och ungdomars hälsa
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Läs merVänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!
Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser
Läs merSocial barnavård i Stockholm utredningar och insatser, hjälp och brukarperspektiv
Social barnavård i Stockholm utredningar och insatser, hjälp och brukarperspektiv Socialtjänstens mål i Stockholm Socialtjänstens roll är att möjliggöra för stockholmare att utvecklas utifrån sina förutsättningar
Läs merRiktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen
Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och
Läs mer21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem. Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag.
Barn i samhällsvård 21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Öppna insatser och vård utom hemmet 1998-2008 90000 80000 70000 60000
Läs merHelsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.
Helsingborg 20 sept 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se Skolprestationers samband med framtida
Läs merDelrapport studien Hur ser tonårsflickor som bott på hvb på framtiden och på föräldraskap?
Liv Nilhede Metodgarant, IHF Socionom KBT-terapeut, steg 1 Utbildningar i FFT, MI, ACT, Marte Meo, lösningsfokuserat behandlingsarbete INOM Konsult, handledning och utbildning Projektledare för Humana/INOM:s
Läs merKlara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007
Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa
Läs merProgram för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar
Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial
Läs merGöteborg 27 maj 2013
Samverkan för placerade barns skolgång och hälsa I. Familjehemsplacerade barns hälsa II. Hälsa hos barn som utreds av socialtjänsten Göteborg 27 maj 2013 Stefan Kling, samordnande skolhälsovårdsläkare,
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merSammanfattning 2014:8
Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En
Läs merDelaktighet för barn och unga i samhällets vård
Delaktighet för barn och unga i samhällets vård Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte
Läs merNär barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson
När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merVad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete
Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande
Läs merTjugo barnavårdsärenden
Tjugo barnavårdsärenden - Kostnadsberäkningar av studien Barnavårdskarriärer En studie av risktecken och insatser för unga vuxna som varit föremål för omfattande interventioner från socialtjänst, skola
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merUtvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-23 Handläggare Agneta Nylöf Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden 2016-11-22 Utvärdera metoder
Läs merOmedelbara omhändertaganden enligt 6 LVU och ansökningar om LVU-vård , aritmetiska värden (a) och glidande medelvärde (g m)
Omedelbara omhändertaganden enligt 6 LVU och ansökningar om LVU-vård 1982-2002, aritmetiska värden (a) och glidande medelvärde (g m) 120 100 Antal 80 60 40 a, 6 LVU a, Ansökan gm6 LVU g m, ansökan 20 0
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merrobert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com
Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merOrosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
Läs merAtt ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Läs merFörälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar
Förälder på avstånd Stöd till placerade barns Ett 3 årigt praktiknära aktionsforskningsprojekt i samarbete mellan sex team, sju kommuner i två regioner och tre forskare i tre organisationer Anna Melke,
Läs merNärvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro
Närvaro i skolan - och handlingsplan för ogiltig frånvaro Att främja närvaro i skolan Främst handlar skolnärvaro om barns och ungdomars rätt till utbildning och Att barn och ungdomar går ut grundskolan
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.
1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot
Läs mer