Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman"

Transkript

1 Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

2 Kommunstyrelsen i mellanstor kommun

3 Det finns många förslag

4 Men hur vet kommunen? Går det att ge ett beslutsunderlag?

5 Vad vet vi? En stor del av kostnaderna för utanförskapet skulle kunna undvikas om man vidtar nödvändiga förebyggande insatser ( I. Nilsson & A. Wadenskog, Skandia-modellen) Tidig insats Samhällsbesparingar

6 Vad vet vi inte/inte säkra? Vilka insatser är effektiva - leder till förbättrad hälsa/psykisk hälsa? Vad kostar olika insatser? Vilka effekter kan leda till minskning av samhällskostnader? Tidig insats Effekt Varaktighet Avvärjda fall Samhällsbesparingar

7 Frågor som ska besvaras: Vad kan förebyggas/förbättras? Vilka förebyggande insatser har evidens utifrån befintligt vetenskapligt stöd? Vad kostar insatserna? Vilka effekter och potentiella besparingar kan förväntas? Uppskatta samhällskostnader kostnader av det förebyggbara tillståndet

8 Problem och förutsättningar Lång tid mellan insatser och effekter på framtida psykisk hälsa och social anpassning Långtidsuppföljningar (int) bekräftar att tidiga insatser leder till minskningar i problembeteenden som i sin tur främjar social anpassning Det saknas svenska studier om långsiktiga (mer än två år) effekter av preventiva insatser men Det finns svenska effektstudier ang. ett antal hälsofrämjande insatser

9 Kan förebyggas: Utagerande beteendeproblem hos barn Ett tillstånd som dokumenterat ökar risken för senare negativa konsekvenser och utanförskap Konsekvenserna av tillståndet har dokumenterade och betydande kommunala kostnader på kort och lång sikt Det finns effektiva metoder för att förebygga de oönskade utfallen i fråga Det finns tydliga kommunala kostnader som kan kopplas till investeringen Det finns tydliga aktuella kommunala kostnader som kan kopplas till tillståndet för att kunna beräkna även kortsiktiga vinster

10 Varför utagerande beteende? Utagerande beteendeproblem är tydligt och det finns riktlinjer för beräkning av kliniska problemnivåer Forskning om föräldrastödsprogram visar att barns utagerande beteendeproblem minskar efter insatsen och att flera program är effektiva Samhälle har kostnader för barn med utagerande beteendeproblem Kopplingen mellan tidiga utagerandeproblem och risken för kriminalitet, missbruk, försörjningsstöd, etc. finns tydligt beskriven i internationell litteratur

11 Utagerande beteende. Konsekvenser för samhälle, långsiktiga. Visa mig ett barn vid sju: Konsekvenserna av uppförandeproblem i barndomen för psykosocial funktion i vuxen ålder. Ca 1300 barn följdes upp under 25 år Uppförande problem uppskattas vid 7, 8 och 9 år Relativa risker för olika utfall vid 25 år beräknades Fergusson et al Show me the child at seven: the consequences of conduct problems in childhood for psychosocial functioning in adulthood

12 Utagerande beteende. Konsekvenser för samhälle, långsiktiga Utanförskap vid 25 år: Relativa risker för barn med utagerande problem : Kriminalitet 6 Alkohol beroende 2 Narkomani 4 Psykisk sjukdom 10 Tonårsgraviditet 4 Arbetslöshet 2 Socialförsörjning 5 Fergusson et al Show me the child at seven: the consequences of conduct problems in childhood for psychosocial functioning in adulthood

13 Effektiva metoder för att förebygga utagerande beteendeproblem Avgränsningar: Vetenskapligt stöd i vidare bemärkelse (dvs publicerad artikel) föräldrastödsprogram skolprogram

14 Föräldrastödsprogram: Program Vetenskapligt stöd/ Sverige Vetenskapligt stöd/ Intl. Cope Connect De otroliga åren Komet Förstärkt Komet Komet genom Internet

15 Skolprogram: Program Vetenskapligt stöd/ Sverige Vetenskapligt stöd/ Intl. Good Behavior Game FRIENDS Social Emotionell Träning (SET) Skolkomet

16 Leder förebyggande insatser till minskning av utagerande beteendeproblem? Effektstudier visar att förebyggande insatser bidrar till att barnens psykiska hälsa blir bättre och att färre barn får kliniska problem Detta är en grund för skattning av potentiella besparingar

17 Effekter Psykiska hälsa förbättras Färre barn har kliniska problem

18 Sammanfattning från effektstudier Program Skattat antal kliniska fall per 1oo barn, baslinje Reduktion ( %) av kliniska fall vid uppföljning Antal avvärjda kliniska fall per 100 barn Cope % 11 Connect % 5 De otroliga åren % 7 Komet % 6 Förstärkt Komet % 15 Komet genom Internet % 13 Triple P nivå % 10 Good Behavior Game 5 40 % 2 FRIENDS 5 30 % 2 Social Emotionell Träning 5 40 % 2 (SET) Skolkomet 5 60 % 3

19 Kommunala kostnader för förebyggande insatser Kostnader för förebyggande insatser i har beräknats och kvantifierats per program och per bar Kommunens kostnader för förbyggande insatser varierar mellan och kronor per barn

20 Hur mycket kostar ett barn med klinisk nivå av utagerande beteende?

21 Skattningar: Utifrån offentlig statistik (Socialstyrelsen, Skolverket, kommunala budget) Direkta kontakter med olika kommuner (bl a Uppsala kommun)

22 Hur mycket kostar ett barn med klinisk nivå av utagerande beteende? Extrakostnaderna beror på särskilda insatser från socialtjänsten (kurator, socialsekreterare, kontaktperson), förskola och skola (psykolog, specialpedagog, elevassistent) Skattningarna visar att barn med utagerande beteende på klinisk nivå (3-12 år) kostar kommunen kronor årligen

23 Hälsoekonomiska beräkningar Tidig insats (Föräldrastödsprogram, skolprogram) Effekt Avvärjda fall Samhällsbesparingar Samhällsbesparingar = Samhällskostnader utan insats-(samhällskostnader med insats + Insatskostnader)

24 Kortsiktiga effekter exempel: Föräldrastödsprogram Cope, 120 barn, 50 % prevalens av utagerande beteende Cope (riktat, 50 % förekomst av utagerande beteende) 120 barn, 60 kliniska fall 22 % reduk -tion 15 avvärjda kliniska fall av utagerande beteende Kommunkostnaderna: Kommunbesparingarna: kr x 120= x 15 = kr Vinst= kr kr = kr För varje satsad krona får man fyra kronor tillbaka

25 Långsiktiga effekter skattningsexempel: Föräldrastödsprogram Cope, 120 barn, 50 % prevalens av utagerande beteende Psykosocialt arbetshinder: Utan insats: 120 föräldrar, 60 kliniska fall Psyk. arbetshinder, 30 % 15 avvärjda kliniska fall av utagerande beteende, Kliniska fall: 60-15=45 Cope (selektivt, 50 % förekomst av utagerande beteendeproblem) 120 föräldrar, 60 kliniska fall 20 fall av psykosociala arbetshinder 14 fall av psykosociala arbetshinder Kostnader: 336 tkr Samhällskostnader år: 490 tkr x 20 fall = tkr Samhällskostnader år: 490 tkr x 14 fall = tkr Besparingar: tkr tkr-336 tkr=234 tkr

26 Kan förebyggas: Psykiska problem på grund av stress hos tonårsflickor Dansprojektet i Örebro: Liv & hälsa, ung i Örebro från 2007: - 27 procent av flickorna i årskurs 2 på gymnasiet var nedstämda Syftet :att utvärdera om en intervention med dans är effektiv och kostnadseffektiv Rytm. Dansinterventionen består av två danspass á 75 minuter i veckan och pågår under två terminer.

27 Dansprojekt Forskningsstudie om dans: 112 tjejer i åldrarna 13 till 18 år som återkommande sökt hjälp för psykosomatiska besvär (nedstämdhet, oro, sömnsvårigheter, smärta och magproblem) hos skolhälsovården i Örebro kommun Intervention (53 st) och kontroll (59 st) Resultat (kortsiktigt): Förbättrad hälsa Samhällsbesparingar, färre besök hos skolsköterska Långsiktigt?

28 Slutsatser Det är möjligt att värdera effekter av ett antal hälsofrämjande insatser på kort och lång sikt, både i hälso- och monetära termer Beslutsunderlag för en del av sociala investeringar kan således tas fram

29 Fortsatt forskning med data av bra kvalitet från en svensk kontext TACK!

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Mtrl från Inna Feldman, hälsoekonom, Uppsala universitet 1 Hälsoekonomisk analys Kostnadsberäkningar av 18 av de

Läs mer

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-13 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar Camilla Nystrand, Hälsoekonom Uppsala Universitet Camilla.nystrand@pubcare.uu.se Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap CHAP-

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering? Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering? Charlotte Deogan, charlotte.deogan@fhi.se utredare FHI, PhD Karolinska Institutet 2013-12-01 Sid 1 Bakgrund Föräldrastödsprogrammen

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-04 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade

Läs mer

Med många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?

Med många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden? Med många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden? En förstudie om beräkningar av kostnader och potentiella besparingar vid förebyggande insatser kring barn och unga i riskzon.

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

LUPP 2013. Kungsbacka kommun. Hälsa

LUPP 2013. Kungsbacka kommun. Hälsa LUPP 2013 Kungsbacka kommun Hälsa Hälsa och ohälsa Kungsbacka En dörr in Föräldrar emellan Dansintervention Främjande vs förebyggande Dricks det mycket? Psykisk ohälsa Paradoxer Verksamheter Reflektioner

Läs mer

Agneta Pettersson 2005 1

Agneta Pettersson 2005 1 Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Vilken evidens finns det för att de har effekt? Finns det några risker? Är de kostnadseffektiva? Finns det etiska aspekter? Institutionen för socialt arbete

Läs mer

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Hälsoplan för Tegnérskolan

Hälsoplan för Tegnérskolan Hälsoplan för Tegnérskolan 2010 2011 Tegnérskolans Hälsoplan 2010-2011 Inom skolan arbetar alla kompetenser tillsammans för att bidra till varje elevs utveckling, hälsa och trygghet, men också för att

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN

Pajala kommun Dnr KUN 2007, Kultur- och utbildningsnämnden Antagen ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Pajala kommun Dnr KUN 2007,399620 Kultur- och utbildningsnämnden Antagen 2007-09-13 67 ELEVHÄLSA OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Upprättad 2002 Reviderad 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Elevhälsa 1 Ansvar 1 Vad är diskriminering

Läs mer

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv Innehållsförteckning Syfte 3 Målgrupper 3 Verksamhetsöverskridande arbete 3 Vetenskapligt stöd 4 Insats/Innovation

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Det är angeläget att finna metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns tecken på att psykisk ohälsa hos barn kan ha ökat under de senaste decennierna

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Skola - allmänt drogförebyggande program Skola - program riktade mot en specifik drog Familjestödsprogram Manualbaserade skolprogram

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009.

FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009. Härryda kommun FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009. Varför startade fotbollslaget? Sommar 2007 Många nationaliteter Öppna dörrar alla välkomna Våren 2008 Plan för vandalisering

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt OBSERVERA! Alla detaljer i denna rapport har ännu inte helt kontrollerats. Det är därför möjligt att en eller annan ändring

Läs mer

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING

Läs mer

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor

Läs mer

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Vuxna måste se, höra, förstå och göra! Lars Hellgren medicinalråd chef UPP-centrum UPP-centrum Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Uppgifter

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Familjecentralen. en social investering för att främja barns hälsa. Nyköping

Familjecentralen. en social investering för att främja barns hälsa. Nyköping Utredning Dnr 84935 Division Social omsorg Datum Maria Magnusson 2013-05-28 Familjecentralen en social investering för att främja barns hälsa Nyköping 2013-05-28 Isabelle Runfeldt, Division Social omsorg

Läs mer

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde

Läs mer

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi

Läs mer

Social investeringsfond i Norrköping

Social investeringsfond i Norrköping Social investeringsfond i Norrköping Totalt 40 mkr (30 mkr) Fem insatser Återföringsmodell Uppföljning/utvärdering Mänskliga vinster Ekonomiska vinster Varför en social investeringsfond? Bryta negativa

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram

Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 6 Summary... 8 Inledning... 10 Föräldrastödsprogram... 10 Föräldrastöd

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL REKTOR

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL REKTOR KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL REKTOR Svarande (benämning på tjänst): Datum: Följande frågor avser hela skolans organisation och alla klasser Skolpersonal 1. Var

Läs mer

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram

Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram Förord Barns relationer till sina föräldrar har stor betydelse för både den psykiska och den fysiska hälsan under hela

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V). SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/903.710 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Inrätta

Läs mer

Dansa Pausa. Folkhälsonämnden

Dansa Pausa. Folkhälsonämnden Tjänsteskrivelse 1 (6) 2015-10-27 FHN 2013.0055 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Dansa Pausa Sammanfattning Folkhälsonämnden och Kultur- och föreningsnämnden har ett gemensamt intresse av att

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen

Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen Effekter av föräldrastöd Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Föräldrastöd i samverkan

Föräldrastöd i samverkan Föräldrastöd i samverkan Johanna Ahnquist & Elsa Rudsby Strandberg Avd. för barns och äldres hälsa Statens folkhälsoinstitut Upplägg Introduktion till nationella föräldrastödsstrategin Är föräldrastödsprogram

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Förekomst och prevention av psykisk ohälsa hos unga

Förekomst och prevention av psykisk ohälsa hos unga 1 Förekomst och prevention av psykisk ohälsa hos unga Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med.dr. Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, SLSO (CES) kyriaki.kosidou@sll.se 2 1.

Läs mer

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Team TJÖRN Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Deltagare Katja Nikula fritidsassistent Kultur & Fritid Cecilia Forsberg familjepedagog IFO Helena Broberg socialsekreterare

Läs mer

Pilotstudie. Enkät till rektor. Skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Pilotstudie. Enkät till rektor. Skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa Pilotstudie Skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa Enkät till rektor Denna studie är en del av forskningsprojektet KUPOL vid Institutionen för Folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet I samarbete

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar MultifunC Strukturerad vård i tre delar Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö, MultifunC, är en unik behandlingsmodell för flickor och pojkar i åldrarna 14 18 år med allvarliga beteendeproblem

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006 för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd

Läs mer

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27. Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27. Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd Elevhälsoarbetet lsoarbetet i Sverige Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27 Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd Hälsa, lärande och trygghet går hand i hand Ungdomars psykiska

Läs mer

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Stockholm Stads resurser för uppföljning och utvärdering Utredare på förvaltningar Upphandlade utförare (Sweco, Markör mfl) Forskare upphandling eller utvalda

Läs mer

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser SLUTRAPPORT (Reviderad) 2014-04-08 Malin Bergqvist Drogsamordnare Verksamhetsberedningen Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser 1 (15) Innehållsförteckning Bakgrund Uppdraget 2 2 Behovskartläggning

Läs mer

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr. UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Tillhör KFN protokoll 2010-10-19, 79 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen 1 (8) Gluntens Montessoriskola Ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-5521 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Gluntens Montessoriskola i Uppsala kommun Skolinspektionen

Läs mer

Förebygg för barnens skull. Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn

Förebygg för barnens skull. Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn Förebygg för barnens skull Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn texten i denna skrift bygger på sbu-rapport nummer 202, Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk

Läs mer