Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar
|
|
- Linda Bergström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar Camilla Nystrand, Hälsoekonom Uppsala Universitet Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap
2 CHAP- Barns hälsa och föräldraskap Internationell och multidisciplinär grupp av 12 forskare bakgrund inom medicin, psykologi, ekonomi, matematik, folkhälsa Arbetar med att utveckla och implementera insatser med målet att förbättra hälsan för barn och föräldrar
3 CHAP Barns hälsa och föräldraskap Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman Camilla Nystrand Filipa Sampaio Richard Ssegonja Forskningsområde Hälsoekonomiska analyser av insatser för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa Hälsoekonomiska analyser av olika interventioner mot psykisk ohälsa (univ. och ind. prevention, behandling)
4 När vi står inför ett val
5 Hälsa Pengar
6 Varför ska vi investera tidigt i barn? Grunden till varför vi vill implementera insatser - Sjukdomsbörda - Sjukdomsförlopp Vad händer långsiktigt om vi inte gör något? Vad kostar det om vi inte gör något? - Kedjereaktion Hur vet vi vilka insatser vi ska satsa på?
7 Forskningsprojekt CHAP Fokus på mental ohälsa bland barn och unga Gör sammanställningar av evidensbaserade insatser. Beräknar potentiella besparingar inom olika tidsperspektiv. Beräknar den finansiella nyttan av att investera tidigt
8 Steg 1 förekomst av ohälsa Relativ risk RR Psykisk ohälsa, t ex ADHD Alla barn Ingen psykisk ohälsa
9 Psykisk ohälsa börjar tidigt 50% av all psykisk ohälsa visar sig som en första episod innan 14-års ålder 75% innan 24-års ålder Börjar inte som diagnoser utan som problem/symptom inåtvända och utagerande Kessler RC, Berglund P, Demler O, Jin R, Merikangas KR, Walters EE. Lifetime prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry. 2005;62(6):
10 Prevalenser i Sverige Risker Prevalens åldrar 5-18* Utagerande beteendeproblem 17 % Inåtvända problem 12 % ADHD 1-4 % Uppförandestörning 1-4 % Depression 3 % Ångest 1-6 % Obehörighet till gymnasiet 12,7 % * Socialstyrelsen, 2012; Svensk statistik från WHO, 2015; Skolverket, 2016
11 Steg 2 risker senare i livet RR Medel och Långsiktiga utfall Psykisk ohälsa, t ex ADHD Alla barn Ingen psykisk ohälsa Medel och Långsiktiga utfall
12 Direkta risker förknippade med tidig psykisk ohälsa Utagerande Inåtvända problem beteendeproblem Obehörig till 3,5 1,2 gymnasiet Alkoholberoende 5,2 2,4 Narkotikaberoende 2,4 3,8 Långtidsarbetslöshet 1,14 1,05
13 Reaktivt vs. proaktivt Reak v approach Proak v approach Förebyggande insatser Elever i behov av särskilt stöd Kommun Elev i behov av särskilt stöd
14 Reaktivt tillvägagångssätt Medel och Långsiktiga utfall Alla barn Psykisk ohälsa, t ex ADHD Kortsiktiga kostnader Medelfristiga + Långsiktiga kostnader Ingen psykisk ohälsa Medel och Långsiktiga utfall
15 Kommun Kortsiktigt: Vad kostar psykiska problem?* 1 skoldistrikt (6 256 elever) Behov av extrastöd (143 elever): Extra lärare = 6 Elevassistent = 64 Specialklasser = 63 Elever som behöver extrastöd *Wellander L, Wells MB, Feldman I. Does prevention pay? Costs and Potential Cost-savings of Preventive School Interventions Targeting Children with Mental Health Problems (2016). J Ment Health Policy Econ
16 Vad kostar psykiska problem? Mental ohälsa Antal barn Typ av support Kostnad för kommuner per månad Ångest/Depression 6 Extra lärare ADHD 52 Personlig assistent ADHD 59 Specialklass Psykosociala problem 12 Personlig assistent Psykosociala problem 14 Specialklass Total kostnad per månad Per barn Total kostand per skolår Total kostnad per barn/skolår Utagerande beteende: SEK/elev/år Ångest/depression: SEK/elev/år Euro
17 Steg 3 Proaktivt tillvägagångssätt Insats RR Psykisk ohälsa, t ex ADHD Alla barn Ingen psykisk ohälsa
18 Vad behöver vi veta? Vilka insatser är effektiva? - Leder till tydliga hälsoförbättringar Vad är kostnaden för olika insatser? - Vilka kostnader behöver vi ta hänsyn till? Vilka insatser leder till besparingar/vinster? - Jämförelse av kostnader för olika utfall
19 Resultat: en hälsoekonomisk analys Vad vill vi göra? Skapa förutsättningar för att hjälpa kommuner med ett konkret ekonomiskt beslutsunderlag för att värdera effekter av kommunala investeringar för att förebygga oönskade och kostsamma utfall på sikt. Hur? Om vi investerar 1 kr idag, hur många kronor får vi tillbaka om X antal år?
20 Sammanfattning från effektstudier Program Universella föräldrastödsprogram Reduktion (%) av utagerande beteende i genomsnitt Skattat antal kliniska fall per 1oo barn, baslinje Reduktion (%) av kliniska fall vid uppföljning Aktivt föräldraskap/ap 9 % 5 35 % 2 Triple P nivå % 5 30 % 2 Selektiva föräldrastödsprogram Cope 12 % % 11 Connect 8 % % 5 De otroliga åren 7 % % 7 Komet 11 % % 6 Förstärkt Komet 15 % % 15 Komet genom Internet 13 % % 13 Triple P nivå 4 16 % % 10 Skolprogram Good Behavior Game 12 % 5 40 % 2 FRIENDS 11 % 5 30 % 2 Social Emotionell Träning 15 % 5 40 % 2 (SET) Skolkomet 10 % 5 60 % 3 Antal avvärjda kliniska fall per 100 barn
21 Vilka resurser behöver en kommun för att sätta i gång/driva ett program? Bekosta utbildning Annonsera och marknadsföra program Arbetstid för ledare (möte, lektioner förberedelsetid, samtal med föräldrar) Lokalkostnader Material
22 Vad kan en insats kosta? COPE SET Föräldrastödsprogram Skolprogram Riktad insats Universell insats Årlig kostnad / barn: 2 300kr Årlig kostnad / barn: 500kr
23 Om vi bestämmer oss för att acceptera kostnaden och investera nu vad händer då? Potentiella besparingar Kortsiktiga Extra stöd i skolan + hälso och sjukvård Medelfristiga Komplettering av betyg Potentiellt bättre välmående - Individen själv - Familjen - Arbetskamrater - Vänner Långsiktiga En individ i beroende, psykisk ohälsa eller ekonomiskt bistånd
24 Vilka kortsiktiga besparingar kan vi göra?
25 Räkneexempel utagerande beteende i en medelstor tätbefolkad kommun Invånarantal Antal 5- åringar åringar med utagerande beteendeproblem 48 Referens: SCB, Socialstyrelsen
26 Räkneexempel - insats för utagerande beteende 50% behandlas med den riktade insatsen COPE (120 barn). Vi antar att vi har en 20% prevalens av utagerande beteendeproblem
27 Kortsiktiga besparingar Räkneexempel COPE - Riktat och når 50% - 20% förekomst av utagerande beteende 120 barn, 24 utagerande beteende 25 % reduk -tion 6 avvärjda kliniska fall av utagerande beteende Kommunkostnader: kr x 120 = kr Kommunbesparingar: kr x 6 = kr Samhällsbesparingar: = För varje satsad krona får man 3,3 kronor tillbaka! * Inga diskonteringar gjorda
28 Vilka medelfristiga och långsiktiga besparingar kan vi göra?
29 Räkneexempel obehörighet till gymnasiet i en medelstor tätbefolkad kommun Antal 5- åringar 240 Incidens obehöriga åk 9 11% Nya fall 26,4 Referens: Barnombudsmannen (2012)
30 Räkneexempel medelfristiga besparingar Prevalens obehörig: 11 % av 240 elever = 26 elever Kostnad/elev obehörighet: IP: kr COPE 6 avvärjda kliniska fall av utagerande beteende RR Utagerande/ obehörig: 3,7 6,5 extra elever behöriga till gymnasiet Kommunbesparingar/vinst: kr x 6,5 = För varje satsad krona får man 2 kronor tillbaka!
31 Räkneexempel långsiktiga besparingar - modell COPE 25 % Utagerande beteende RR: 3,7 Obehörighet RR: 4,9 Missbruksutredningen 2008*: kostnader för alkoholberoende totalt kr * Ej diskonterad
32 Räkneexempel långsiktig avkastning Obehöriga åk 9 Alkoholberoende Långsiktig avkastning tills 30 års ålder* Antal 5- åringar 240 st Utan insats 26,4 st Avvärjda fall med COPE -6,5 st Utan insats 4,5 st Avvärjda fall med COPE -1,1 st COPE 2 kr / investerad kr * Diskontering 3%
33 Räkneexempel Kort medel lång sikt Tidsperiod Kortsiktig Besparingar Kr Avkastning COPE 3,3 kr Medelfristig Kr ,5 kr Långsiktig Kr kr Totalt Kr ,8 kr
34 Nuvarande forskning Beslutsstöd för kommuner
35 Ett beslutsstöd Vilka insatser finns det? Hur effektiva är dem? Vad kostar de? Hur mycket kan jag spara? Kan jag hålla mig inom budget?
36 Vilka insatser ska vi titta på? Väsentliga arenor för tidiga insatser: förskola, skola och familjen Insatsen måste ha vetenskapligt stöd Insatsen måste ha en kopplad potentiell kommunal investering och kostnad Universella, selektiva och riktade insatser (kommunal verksamhet) för barn 5-18 år
37 Kategorier Ångest och depression SEL DISA Dans i skolan Vänner för livet Good Behavior Game (PAX) Positive Action Second Step 4R s Föräldrastöd Självmord/självskadebeteende COPE Komet Connect De otroliga åren Good Behaviour Game (PAX) YAM
38 När allt läggs samman Insatser Riskfaktorer Utfall Program mot ångest och depression Socialt och emotionellt lärande Program mot självskadebeteende Inåtvända problem Utagerande beteendeproblem Föräldrastödsprogram Självmord/självskadebeteende Obehörig till gymnasiet Narkotikaberoende Alkoholberoende Ekonomiskt bistånd Självmord
39 Beslutstöd: demo
40 Slutsats Möjligheter att investera tidigt i barn och ungdomar för att förebygga både direkta problem men även långsiktiga. Flera evidensbaserade insatser i Sverige och mycket på väg. Vi fortsätter arbetet med att utöka vårt beräkningsverktyg med fler insatser, fler riskvariabler och fler utfall.
41 Tack!
Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet
Camilla Nystrand, hälsoekonom Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet Forskningsområde CHAP Barns hälsa och föräldraskap Utveckla, implementera och
Läs merHur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!
Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Inna Feldman, docent i hälsoekonomi CHAP, Uppsala universitet Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många
Läs merVärdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd
Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd Camilla Nystrand Hälsoekonom Uppsala Universitet Camilla.nystrand@pubcare.uu.se Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap
Läs merVilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?
Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom
Läs merSamhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Läs merFöräldrastöd är det värt pengarna?
Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Mtrl från Inna Feldman, hälsoekonom, Uppsala universitet 1 Hälsoekonomisk analys Kostnadsberäkningar av 18 av de
Läs merFöräldrastöd är det värt pengarna?
Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?
Läs merHälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-13 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade
Läs merSocialt hållbart värdeskapande att fånga, mäta och presentera sociala effekter och insatser
Socialt hållbart värdeskapande att fånga, mäta och presentera sociala effekter och insatser Christina Wahlström, Hållbarhetsstrateg Skandia och stiftelsen Idéer för livet Vi utgår från försäkringslogiken
Läs merHälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun
Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de
Läs merHälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering? Charlotte Deogan, charlotte.deogan@fhi.se utredare FHI, PhD Karolinska Institutet 2013-12-01 Sid 1 Bakgrund Föräldrastödsprogrammen
Läs merMed många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?
Med många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden? En förstudie om beräkningar av kostnader och potentiella besparingar vid förebyggande insatser kring barn och unga i riskzon.
Läs merHälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-04 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade
Läs merProgram för att förebygga psykisk ohälsa hos barn
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och
Läs merVIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER
VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merAgneta Pettersson 2005 1
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Vilken evidens finns det för att de har effekt? Finns det några risker? Är de kostnadseffektiva? Finns det etiska aspekter? Institutionen för socialt arbete
Läs merFörekomst och prevention av psykisk ohälsa hos unga
1 Förekomst och prevention av psykisk ohälsa hos unga Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med.dr. Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, SLSO (CES) kyriaki.kosidou@sll.se 2 1.
Läs merSamhällsekonomiska analyser av tidiga insatser
Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser Elin Vimefall Örebro Universitet 2017-11-08 1 Vad är en samhällsekonomisk analys? Svarar på frågan om ett projekt är samhällsekonomiskt lönsamt eller ej.
Läs merSocioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande
Läs merEffekter av sociala investeringar. Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström
Workshopspass 3 Effekter av sociala investeringar Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Sofie Sjöborg & Christina Wahlström Syfte Introduktion till vad effektutvärdering av sociala investeringsprojekt
Läs merVärdet och vikten av tidiga insatser
Värdet och vikten av tidiga insatser - Ett samhällsekonomiskt perspektiv Elin Vimefall Örebro Universitet 2018-05-24 2018-05-28 1 Vad är en samhällsekonomisk analys? Svarar på frågan om ett projekt är
Läs merVIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum Grästorp: 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) Team Agera Samverkan mellan skola och socialtjänst FORSKNING - Bo Vinnerljung,
Läs merAtt förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga
Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Skola - allmänt drogförebyggande program Skola - program riktade mot en specifik drog Familjestödsprogram Manualbaserade skolprogram
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merProgram för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten
Läs merFöräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram
Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 6 Summary... 8 Inledning... 10 Föräldrastödsprogram... 10 Föräldrastöd
Läs merFöräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram
Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram Förord Barns relationer till sina föräldrar har stor betydelse för både den psykiska och den fysiska hälsan under hela
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merSkolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan
Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering
Läs merTMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR
TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.
Läs merProblem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merFöräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Läs merSamhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.
Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga
Läs merMFoF:s och Länsstyrelsernas konferenser om föräldraskapsstöd Malmö Stockholm Göteborg Umeå
MFoF:s och Länsstyrelsernas konferenser om föräldraskapsstöd 2017 Malmö Stockholm Göteborg Umeå Konferensdokumentationen har utarbetats av: Mickael Bergman och Madelene Larsson, Länsstyrelsen Örebro län
Läs merIdéer och exempel över sociala investeringar
Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet
Läs merFolkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten
Folkhälsoperspektiv på spel GARN 161018 Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Spel om pengar är en folkhälsofråga Målet för samhällets insatser inom folkhälsoområdet spel om pengar är minskade
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Det är angeläget att finna metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns tecken på att psykisk ohälsa hos barn kan ha ökat under de senaste decennierna
Läs merKunskap VAD ÄR EVIDENS? Dagens presentation. Kunskapsöversikt av vad vet vi om ungas psykiska hälsa och om insatser för att förebygga och behandla?
Institutionen för folkhälsovetenskap Psykisk hälsa bland unga Kunskapsöversikt av vad vet vi om ungas psykiska hälsa och om insatser för att förebygga och behandla? Charli Eriksson, Professor emeritus,
Läs merEn rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och
Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar
Läs merUTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION
UTANFÖR TILL INNANFÖR REGISTERMODELLEN EN FÖRSTA VERSION Lennart Nygren, Inna Feldman, Anneli Ivarsson, Lars Lindholm, Wolfgang Lohr, Curt Löfgren, Anni-Maria Pulkki-Brännström, Klas-Göran Sahlén. Umeå
Läs merFöräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige
Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell
Läs merUPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa
Vuxna måste se, höra, förstå och göra! Lars Hellgren medicinalråd chef UPP-centrum UPP-centrum Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Uppgifter
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum TEAM AGERA Samverkan mellan skola och socialtjänst GRÄSTORP 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) INLEDANDE UPPDRAG: Starta
Läs mer2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Läs merKAPITEL 7 program som används i sverige
7. Program som används i Sverige Det finns flera rapporter som undersöker i vilken utsträckning kommuner och landsting erbjuder insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Av särskilt intresse
Läs merVad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete
Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merFörebygg för barnens skull. Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn
Förebygg för barnens skull Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn texten i denna skrift bygger på sbu-rapport nummer 202, Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk
Läs merRegionstyrelsens handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2019
Regionstyrelsens handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2019 Diarienummer RS 2018-06823 Suicidprevention ett fokusområde i Västra Götalandsregionen Suicidprevention är ett uppmärksammat
Läs merProgrammet som främjar barns och ungdomars mentala välmående
som främjar barns och ungdomars mentala välmående Att lära sig konsten att hantera känslor och sociala färdigheter är ytterst viktigt vid sidan av annat lärande. De faktiska frukterna av detta arbete kan
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merHur räknar man på värdet av hållbarhet? Christina Wahlström, hållbarhetsstrateg Skandia och stiftelsen Idéer för livet
Hur räknar man på värdet av hållbarhet? Christina Wahlström, hållbarhetsstrateg Skandia och stiftelsen Idéer för livet FN och internationella regelverk lägger grunden Förväntan på att flera aktörer ska
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merSocialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade
Läs merProgram för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt
Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt OBSERVERA! Alla detaljer i denna rapport har ännu inte helt kontrollerats. Det är därför möjligt att en eller annan ändring
Läs merDISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Läs merFolkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2018
Folkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2018 Diarienummer FHK 2017-00110 Suicidprevention ett fokusområde i Västra Götalandsregionen Suicidprevention är ett uppmärksammat
Läs merSkolkonferensen Koll på läget men sen då?
Skolkonferensen Koll på läget men sen då? Regionförbundet 14 mars 2013 Andreas Bergh Örebro universitet Kvalitet och värdegrund Politiska och sociala begrepp blir navigationsinstrument i föränderliga historiska
Läs merI ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Läs merFöräldrastöd i samverkan
Föräldrastöd i samverkan Johanna Ahnquist & Elsa Rudsby Strandberg Avd. för barns och äldres hälsa Statens folkhälsoinstitut Upplägg Introduktion till nationella föräldrastödsstrategin Är föräldrastödsprogram
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merAnsökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.
UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Tillhör KFN protokoll 2010-10-19, 79 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande
Läs merKan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?
2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se
Läs merVarför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Läs merWorld congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson
World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against
Läs merANTD-förebyggande arbete
ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika
Läs merFrämjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Läs merTRESTADSSTUDIEN. Vad är Trestadsstudien?
TRESTADSSTUDIEN Trestadsstudien är ett femårigt forskningsprojekt som bedrivs av forskare vid enheten för psykologi vid Örebro universitet. Studien pågår mellan år 2014 och år 2018 och sker inom de kommunala
Läs merMotion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs
MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merEtt psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM
Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM 1 YAM ett forskningsprojekt 7 SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe) testades i 10 EU länder (~ 10 000 elever, medelålder
Läs merSamordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa
Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa PM om delprojektet: Struktur för tidiga insatser Bakgrund I delprojektet 1 Tidiga insatser arbetar Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Myndigheten
Läs merFörskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering
Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering Artikelnr 2009-126-158 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag
Läs merKAPITEL 9 kunskapsluckor och forskningsbehov
9. Kunskapsluckor och forskningsbehov Prevention är ett ungt område inom forskningen och är som sådant fortfarande i en metodologisk utvecklingsfas. Området är förenat med stora praktiska problem vid genomförandet
Läs merFamiljen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merAtt växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk
Att växa upp i ekonomisk utsatthet SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk Hur tänker nationalekonomer? Mål: att med begränsade resurser skapa så mycket välstånd som möjligt En viktig komponent i detta är individers
Läs merÄr hälsan jämlikt och jämställt fördelad? med fokus på funktionsnedsättningar hos ungdomar
Är hälsan jämlikt och jämställt fördelad? med fokus på funktionsnedsättningar hos ungdomar Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer - ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Bearbetad
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merVälkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer
Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer Blandade informationspunkter inom områden som är aktuella för er skarpa frågor - Nomineringar till nationellt programområde
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merFöräldrastöd. en smart investering. Borås, sensommaren 2011 Anna Sarkadi, docent
Föräldrastöd en smart investering Borås, sensommaren 2011 Anna Sarkadi, docent Centrum för föräldraskapsforskning, Inst. för kvinnors och barn hälsa, Uppsala universitet Dagens upplägg Kort om min grupp
Läs merNationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa
1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merOmvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården
18-03-06 Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården vid vård av patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator Självvald inläggning
Läs mer