Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete"

Erika Lundström
för 4 år sedan
Visningar:

1 Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande mot ANDT eller psykisk ohälsa

2 Jag kommer prata om: 1. Risk och skyddsfaktoranalys 2. Preventionstriangeln 3. Preventionsparadoxen 4. Varför generella insatser med koppling till exempel 5. Lite tankar kring metoder utifrån evidens

3 Risk och skyddsfaktorer vad är det? En riskfaktor är en faktor som ökar sannolikheten att vilja testa normbrytande beteenden och ökar sannolikheten för ökad ohälsa En skyddsfaktor är motsatsen Det finns på olika nivåer: Individ, grupp ( skolan, kamrater,närmiljö) samhälle

4 Riskfaktorer familjen Bristande tillsyn Bristande intresse för f r barnen Bristande anknytning Allvarliga konflikter Föräldrar positiv till droger Sexuella och fysiska övergrepp Ekonomiska problem

5 Riskfaktorer kamrater Kamraters drogbruk Kriminella kamrater Kamraters antisociala normer Kamrat-orienterad Låg g social status bland kamrater

6 Riskfaktorer skolan Bristande intresse för f r skolan Dåliga betyg Skolk Dåligt skolklimat

7 Riskfaktorer närmiljö Få resurser till förebyggande f arbete Normer som gynnar konsumtion God tillgång påp droger Hög g drogkonsumtion Hög g kriminalitet Fattigdom Boendeomsättning

8 Skyddsfaktorer familj, kamrater, skola, närmiljö Tydliga förvf rväntningar Pro-sociala tillfällen llen Uppmärksamhet positiva handlingar Anknytning Utveckla kompetenser / förmf rmågor

9 Risk- och skyddsfaktorer samhället Normer som gynnar drogkonsumtion Lagar som gynnar drogkonsumtion Lagbrott åtgärdas inte Bättre tillsyn Ökat pris Ökad inköps psålder Propaganda om kombinerat med annat

10 Riskfaktorer individen Pojke Tidig debut Bråkig, aggressiv Positiv till droger Sensation seeking Bristande kunskap om drogrisker Biologisk disposition

11 Risk- och skyddsfaktorer familjen Risk- och skyddsfaktorer kamratgruppen Risk- och skyddsfaktorer skolan Risk- och skyddsfaktorer hos individen Kriminalitet Drogbruk Risk- och skyddsfaktorer närmiljön Dålig skol- anpassning Tonårs rs- graviditet Risk- och skyddsfaktorer samhället Psykisk ohälsa

12 Debutålder första berusning (elever gymnasiets år 2) % % Högkonsument alkohol alkohol Använt Narkotika narkotika Brott med med dålig dålig prognos prognos 40 % % % 20 % % Aldrig aldrig

13 Föräldrars bjudvanor av alkohol (elever årskurs 9) % Högkonsument alkohol alkohol Använt Narkotika narkotika Brott med dålig prognos Brott med dålig prognos % % % 0 Ej smaka Smutta Eget glas Ofta Ej smaka Smutta Eget glas Ofta

14 Föräldrar känner barnets kamrater ( elever åk 9 40 % Högkonsument alkohol alkohol Använt Provat narkotika Brott med med dålig dålig prognos prognos % 30 % 20 % 10 % Alla De flesta Några Ingen Alla De flesta Några Ingen

15 Skolk senaste 10 veckorna (elever årskurs 9) % Högkonsument alkohol alkohol Använt Provat narkotika Brott med dålig dålig prognos prognos % % % % eller mer eller mer

16 Mobbare % % % % (elever årskurs 9) Högkonsument alkohol av alkohol Använt Provat narkotika narkotika Brott med med dålig prognos dålig prognos % 0 Nej Enstaka gång Varje månad Varje vecka Nej Enstaka gång Varje månad Varje vecka

Årskonsumtion av ren alkohol (elever årskurs 9) 2000 1500 1000 cl 500 0-2 0-2 3 4 3

17 Årskonsumtion av ren alkohol (elever årskurs 9) cl Skyddsfaktorer Skyddsfaktorer Riskfaktorer Riskfaktorer 0

18 Använt narkotika (elever årskurs 9) % Skyddsfaktorer Riskfaktorer 0

19 Allvarlig brottslighet senaste år (elever årskurs 9) Skyddsfaktorer Riskfaktorer %

20 Slutsatser utifrån metaanalys av Barn i riskzon så här långt(anders Tengström) Riskfaktorer hänger ihop i olika orsakskedjor där en förekommande riskfaktor ökar risken för att andra riskfaktorer ska uppträda som i sin tur ökar risken för andra riskfaktorer och också sannolikt styrkan i riskfaktorn Riskfaktorer för missbruk, psykisk ohälsa och antisocialt beteende är i praktiken de samma Tydlig skyddsfaktor är begåvning

21 Fortsättning Konsekvenser av närvarande riskfaktorer är föräldraskapet: Föräldrar med ett antal riskfaktorer har generell dålig psykosocial funktion och har många gånger svårigheter att vara tillräckligt bra föräldrar och hålla i fostransprocesser över tid.

22 Skolkulturens betydelse för bruk av alkohol och droger (Bisset 2007) Kontroll för familjebakgrund Mått på skolkultur Betyg + skolk Effekter av god skolkultur (minskning) Tidig alkoholdebut: 41% Hög alkoholkonsumtion: 26% Bruk av illegala droger: 29%

23 Haparanda Tonårskomet år Indikativ nivå Specialist -hjälp Överkalix Tonårskomet år Kalix Tonårskomet år Komet 3-12 år Selektiv nivå Föräldrastöd riktat till föräldrar som vill ha hjälp. Övertorneå Tonårskomet år Haparanda ÖPP år Familjeverkstan 3 12 år Familjenshus 0-6 år Universell nivå Föräldrastöd riktat till alla föräldrar Överkalix ÖPP år Familjeverkstan 3 12 år Överkalixmodellen 0 6 år Kalix ÖPP år Familjeverkstan 3 12 år Familjenshus 0-6 år Övertorneå ÖPP år Familjeverkstan 3 12 år Information från MVC & BVC

24 Preventionsparadoxen Så här många barn får framtida problem med missbruk 40 % av 3 problembarn 1 barn 30 % av 7 gränsbarn 2 barn 5 % av 90 normala barn 4 barn

25 Ett räkneexempel Föräldrastödsprogram för barn med utåtagerande beteenden Förutsättningar 4 5 gånger större risk att utveckla missbruk Utvärderingar visar effekter på 30 % minskningar av utåtagerande beteenden I en kommun en minskning från 1 barn på 20 till 1 barn på 35

26 Kostnader Minskade kostnader p g a föräldrastöd Lön gruppledare Socialtjänsten Utbildningskostnader ( Fosterhem+LVU) Handledning Skolan Lokaler ( Specialpedagog Material + elevassistent

27 Kommun 7500 med 1000 barn i varje årskull År andel kostnad Förväntad Ek. värde Nettokostnad föräldrar värdereduktion reduktion 1 10 % 160 t kr 0,2 % t kr 2 15 % 240 t kr 0,5 % 225 t kr 15 t kr 3 20 % 320 t kr 0,8 % 405 t kr - 85 t kr 4 25 % 400 t kr 1,4 % 630 t kr tkr 5 30 % 480 t kr 2,0 % 900 t kr tkr 6 30 % 480 t kr 2,6 % 1170 t kr 690 tkr

28 Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 2004) Enskild terapeut % M M M M Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta Ej kompetenta Gränsfall kompetenta Mycket komptenta

29 Tack för att ni lyssnade!

Relevanta dokument

ANTD-förebyggande arbete

ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika