Psynkronisering. H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Transkript

1 Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se

2 Våra viktigaste samhällsfrågor Klimat Hälsa Hållbart samhälle

3 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

4 BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer

5 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

6 Jag bryr mig om alla

7 Vilka människor passar in i dagens informationssamhälle?

8 Vilka människor passar in i dagens samhälle - alla?

9 Vilka människor passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?

10 Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom..

11 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

12 Vad har hänt med oss människor?

13 Jordbruks samhället

14 Industrisamhället

15 Utveckla dig! Tänk rätt! Var social!

16 COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken som uppmanar dig att ta reda på vad du verkligen vill med ditt liv både på arbetet och hemma. Att reflektera är en sak, att förändra sitt beteende en annan. Boken uppmuntrar dig att våga ställa de jobbiga frågorna och att lita på framtiden och dig själv. Använd den som din egen coach eller tillsammans med din chef eller affärspartner. Bestäm dina egna delmål och milstolpar och skapa den struktur som passar dig bäst.

17 Eller?

18 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?

19 Varför mår vi inte bra?

20 Hjärnan påverkas Allt vi är med om förändrar kopplingarna mellan våra hjärnceller, det skapar nya kopplingar, förstärker eller försvagar dem. Det blir som en stig genom skogen, som blir allt lättare att vandra ju fler som har gått upp den. Jan Norberg ur OBS P1 Sveriges Radio 21 sept 2012

21 Hennes önskemål är att dagens arbetsgivare börjar tänka lite mer "hjärnergonomiskt". Öppna kontorslandskap och inglasade grupprum går bort, menar hon. Utmattningssyndrom syns i hjärnan DN Avhandling av Agneta Andersson, Umeå

22

23 Stora förändringar: Skolan, skolmiljön, krav och förväntningar där och i samhället i stort

24 Vilka diagnoser kommer att bli stora.?

25 KÖP EN UPPLEVELSE!

26

27 Alla är inte lika.

28 de tystas revolution

29 Samhället och hjärnan

30 Akta hjärnan!

31 Samhället och hjärnan

32 Nya strategier, hjälpmedel, insatser.. synsätt och inställning

33 Insatserna anpassas:

34 Skolan som förebyggande arena

35 Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa

36 Barn och ungdomar

37 Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Anod i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet

38 Generella insatser

39 Individualiserade

40 Vi behöver ett dubbellyft

41 Mitt budskap: Gör en ordentlig analys av vad ni behöver göra Se till att från början skapa system som gör att ni kan följa upp vad ni gör.

42 Samhällsfaktorer Psykisk ohälsa Individfaktorer Arbetslöshet Tidsanda Trauma Livsstil Livssituation Ärftlighet Fråga: Kan vi minska någon av dessa riskfaktorer? Ligger vi ovanligt högt på någon faktor? Vet vi vad som orsakar vår förhöjda risk? Är det något vi kan påverka?

43 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet (högre i vår kommun jmf med riket, eller tidigare år) Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna

44 Problem 1: För stor ungdomsarbetslöshet Problem 2: För många icke anställningsbara ungdomar Problem 3: För låg eller fel utbildningsbakgrund. Problem 4: Inte är friska nog att klara jobba. Fråga A: Vad är orsaken till detta? Svar: 1. För få med rätt högskoleutbildning 2. För få som avslutat gymnasiet 3. Många som inte klarat målen i årskurs 9 Svar: 1. Psykisk sjukdom 2. Psykisk funktionsnedsättning 3. Kroppslig sjukdom eller funktionsnedsättning Fråga A: Vad är orsaken till detta? Hur mycket påverkar problem varandra? När startar respektive problem?

45 Problem: För stor ungdomsarbetslöshet Orsakas av: 1. Brist på arbetstillfällen Lågkonjunktur Dåligt företagsklimat Ensidigt utbud 2. Ungdomarna inte anställningsbara Låg eller fel kompetens hos ungdomarna Ungdomarna inte friska nog att 3. Dålig matchning Ungdomarna hittar inte jobben Arbetsgivare ser inte potentialen hos/hittar inte ungdomarna Fråga B: Hur viktig är respektive orsak? Fråga C: Vad kan man göra, vad fungerar? Vad vill du åtgärda? Med vilka medel? Fråga D: Vad kostar respektive insats?

46 Fråga E: Vad kan vi vinna på olika åtgärder? Fråga F: Hur kostnadseffektiv är respektive insats? Fråga G: Kan man mäta och följa upp insatserna i praktiken? Fråga H: Vilka resurser utöver ekonomiska har vi till förfogande? Personal, lokaler, utbildningskapacitet, krismedvetande, förändringsbenägenhet osv Fråga I: Var är det mest att vinna, mänskligt och ekonomiskt, (politiskt)? Fråga J: Vad vill vi prioritera? Hur mycket orkar vi göra i första steget, andra osv?

47 Checklista för politiker och beslutsfattare Priofrågan - Bättre stöd till utsatta barn - Processtöd och nyckeltal

48 År Förskola Läs och skriv svårigheter Skolfrånvaro Program BUP Team Familjestöd Hemma lösning Arbetsintro

49 År Förskola Läs och skriv svårigheter Skolfrånvaro Program BUP Team Familjestöd Hemma lösning Arbetsintro Kort tid få vinst men sena insatser

50 Fem processteg för tidiga insatser:

51 Vad ska förbättras?

52 Vem bestämmer och ansvarar?

53

54 Kommer kräva engagemang från olika nivåer

55 Vad ska vi göra?

56

57

58

59

60

61

62

63

64 Vad ska vi börja med?

65 Hur kollar vi att det fungerar?

66 Det är nu det svåra börjar det finns nog inga genvägar

67 Socioekonomiska kalkyler ger: möjliga utfall möjliga vinster argument för förändrade arbetssätt ökad förståelse för att alla våra insatser kostar ökad förståelse för relationer mellan olika kostnader säger inte hur det blir i verkligheten ger inte tillräckligt underlag för att omfördela pengar räcker inte för att styra arbetet

68 Fördubbla antalet skolkuratorer -2 Extra hembesök -1 Fritidsgård -2 Minskade grupper i förskolan -1 Ökade antal ADHD behandlingar -2 Antal färre narkotika missbrukare 8

69 Socioekonomisk utvärdering Kostnad och effekt utvärdering Innebär mätning av: Kostnad Resultat, effekt (uppfyllelse av önskat mål) verksamhetens bedömning, individens Sidoeffekter Givna insatser Metod och programtrogenhet

70 Gör registreringen till en del i det vardagliga arbetet Förbered organisationen och skaffa rutiner för registerarbetet.

71 Jag kan inte inteckna årets budget med kommande vinster Jag vet att det skulle vara lönsamt för samhället men det är inget som jag vågar satsa på. Vi behöver inte mäta för vi vet att det fungerar Man kan faktiskt inte mäta barn, lycka det viktigaste i livet Det är oetiskt att bara satsa på det som är lönsamt

72 + kostnader - kostnader Extra stöd i skolan Frisk och arbetar Föräldrastöd Utredning och behandling

73 Socialinvesterings fond Insatser Metoder, tillgänglighet, genomförande Ekonomi Bokföring, uppföljning Resultatmått Uppföljning individ, grupp

74 Stora vinsterna med projekten hittills är att det uppmärksammar vad som egentligen görs och inte görs. 1. Mäta den ordinarie verksamheten att den ger förvänta resultat. 2. Om vi gör en extra satsning vad ger den för extra effekt och extra kostnad 3. Vi måste kolla att vi gör det vi ska och får de resultat vi förväntar oss av både ordinarie verksamhet och den extra.

75 Liten kommun med en ekonomisk situation som inte gett överskott. Vill omfördela från sena till tidiga insatser

76

77 Hedemora modellen 1. Ekonomisk genomlysningar? 2. Analysera era verksamheter var har ni förbättringsområden? 3. Vad tror verksamheten att man kan göra? (info till alla) 4. Hur ska ni se till att allt det vanliga görs så bra som möjligt? (Hålla koll mäta) 5. Var kan ni jobba smartare. 6. Var skulle ni kunna frigöra resurser? 7. Vad kan ni göra i befintliga resurser? 8. Vad behöver ni extra pengar till

78 Insatser till barn och unga, skola, socialtjänst, hälsooch sjukvård - kostnad eller investering? Många olika arbetssätt - Social investeringsfond - Återföringsmodell - Avsatta medel som fördelas - Prioriteringar i ordinarie budget till tidiga insatser - Specifikt arbete med tidiga insatser - Uppmärksamhet kring hälsofrämjande insatser

79 Psykisk hälsa Kultur Fritid Hälso- och sjukvård Arbete Socialtjänst Förskola skola Familj Vänner- Samhälle

80 För att bry sig om att städa Måste man finnas i samma värld Som skiten Ur Klinisk blick av Pia Dellson

81 Tidigare hjälp till de barn och unga som behöver det!

82 Vi måste göra något? Vi måste veta vad som fungerar? Vi måste veta vad som är effektivt?

83 Är det samma för alla människor, kommuner Engagera hela samhället

84

85 ... Vi kan klara det Vi kan tillsammans