Familjecentralen. en social investering för att främja barns hälsa. Nyköping

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjecentralen. en social investering för att främja barns hälsa. Nyköping"

Transkript

1 Utredning Dnr Division Social omsorg Datum Maria Magnusson Familjecentralen en social investering för att främja barns hälsa Nyköping Isabelle Runfeldt, Division Social omsorg Maria Magnusson, Division Social omsorg Ingela Bengtsdotter, Ekonomiavdelningen Ann Karlsson, Division Barn- utbildning och kultur Postadress Nyköpings kommun Division Social omsorg NYKÖPING Besöksadress Tfn Mob Fax Org nr Bg

2 /11 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Den sociala investeringen bidrar till måluppfyllelse av kommunala mål Bakgrund Psykisk ohälsa Stöd till föräldrar Brandkärr Familjecentralen en lönsam investering? Samverkan och gemensamma arenor Ekonomiska effekter Samhällsekonomisk beräkning Vad kostar utanförskapet? Hur kan vi mäta effekterna av familjecentralens verksamhet ur ett socioekonomiskt perspektiv? Avslutning... 10

3 /11 1 Sammanfattning Denna rapport syftar främst till att belysa hur tidigt förebyggande insatser riktat till barn kan vara ekonomiskt försvarbara och ytterst en lönsam investering. Såväl ur ett ekonomiskt som ur ett mänskligt perspektiv. Signaler på ett framtida utanförskap kan upptäckas tidigt i livet. Att satsa på barn och deras föräldrar är ett sätt att förebygga ohälsa hos barnen, då föräldrarna utan tvivel har stor betydelse för barns välmående och trygghet. Familjecentralens förebyggande arbete är ett lyckat koncept. Det är lätt för föräldrar att få kontakt och framgångsfaktorerna ligger bl.a. i att verksamheten är samlokaliserad och har tillgång till flera professioner med ett brett kunskapsfält om barns utveckling. Att en social investering kan bli lönsam, när den sätts i jämförelse med de tänkbara kostnader som uppkommer till följd av ett utanförskap, visar den socioekonomiska beräkning som vi gjort i denna rapport. Enligt vår beräkning ser vi att insatta resurser blir lönsamma redan efter åtta år. Att barn i vår kommun får en trygg uppväxt är viktigt. Vågar vi satsa ännu mer på förebyggande arbete och har vi råd att avstå? Det är frågor som ständigt bör vara bärande i dialogen om hur främst socialtjänstens arbete bäst kan utformas. 2 Inledning Genom den utbildning vi deltagit i, Att investera i framtiden-hantverksspåret, har vi fått inblick och kunskap i det socioekonomiska perspektivet och att satsningar på förebyggande insatser, inte minst för barn och unga, kraftigt kan minska framtida kostnader. Kärnan i utbildningen har varit att på hemmaplan arbeta med ett eget projekt. Vi har valt att fokusera på en befintlig verksamhet i Nyköpings kommun Familjecentralen i Brandkärr. Denna familjecentral har som upptagningsområde, förutom Brandkärr som är störst, även Stigtomta, Ekensberg, m fl områden. Vår utgångspunkt har varit att göra en socioekonomisk analys och visa hur denna form av förebyggande arbete är lönsamt och därför kan ses som en social investering. Familjecentralens främsta syfte är att stödja och stärka föräldrar i föräldrarollen och därigenom främja barns hälsa och utveckling. Familjecentralen är en mötesplats för gravida och för föräldrar med yngre barn. Arbetet är förebyggande och frivilligt. Familjecentralens arbete bygger på en samlokalisering med mödra- och barnhälsovården, förebyggande socialt arbete och öppen förskola och har därigenom ett brett kunskapsfält om barns hälsa och utveckling.

4 4/ Den sociala investeringen bidrar till måluppfyllelse av kommunala mål Övergripande mål De som bor, verkar och vistas här ska uppleva att de får en god service av Nyköpings kommun Miljö- och folkhälsostrategi målområden inom bl.a. Delaktighet, inflytande och sociala förutsättningar Barn och ungas uppväxtvillkor 3 Bakgrund 3.1 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa har ökat de senaste två decennierna i Sverige enligt folkhälsorapport 2010 från Socialstyrelsen. Den största ökningen står unga för. Besvär som ångest och oro är numera vanligare bland unga och denna grupp vårdas allt oftare inom psykiatrisk slutenvård. Barns välmående hänger i allra högsta grad samman med hur hela familjen mår. En riskfaktor för barns hälsa är brister i föräldrarnas omsorg om barnet. Ohälsa hos barn kan leda till ett utanförskap som kan komma till uttryck på olika sätt, men medför ofta ett personligt lidande med svag självkänsla och åtföljande problem som bl.a. bristande skolgång, missbruk, kriminalitet och på sikt en bristande förankring i arbetslivet och en sämre levnadsstandard. 3.2 Stöd till föräldrar Stödet till föräldrar är idag särskilt uppmärksammat och under 2011 genomförde Statens folkhälsoinstitut en kartläggning av arbete med föräldrastöd i landets kommuner. I många kommuner var detta en prioriterad fråga. Regeringen har dessutom under avsatt 70 miljoner som ska användas för att utveckla föräldrastödet i våra kommuner. Redan under 1970 talet lyftes tanken fram på att skapa samordnade insatser mellan mödra- och barnhälsovården och Individ och familjeomsorgen. Den första familjecentralen öppnades i mitten av 1970 talet och sedan dess har över 130 familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter öppnats runt om i landet. 3.3 Brandkärr Brandkärr är det mest segregerade bostadsområdet i Nyköping och tar emot flest nyanlända. Brandkärr är dessutom ett av de största bostadsområdena som även har

5 /11 många familjer med svensk bakgrund. Bland alla stadsdelar har Brandkärr ett av de lägsta välfärdsindex i Nyköping. Av kommunens kartläggning och analys av folkhälsa kommunprofilen 2010 framgår att Brandkärr har ett av Nyköpings högsta ohälsotal. Jämfört med riket så är ohälsan för kvinnor (20-44 år) större i Nyköping. Andelen högskoleutbildade och förvärvsarbetande är lägst i bl.a. Brandkärr liksom att invånarna i området har de lägst disponibla inkomsterna. Andelen öppet arbetslösa har ökat i området sedan För ett barn som bor i ett socialt utsatt område är detta en riskfaktor i sig. Alltfler barn i Sverige lever i ekonomiskt utsatta familjer och Södermanland är ett av de län där barnfattigdomen är som störst enligt årsrapport från Rädda Barnen. Av den utredning om ekonomiskt utsatta barn som genomfördes 2011 av Division Social omsorg, framgår bl.a. att koncentrationen av de barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer företrädesvis bor i Brandkärr. Dålig ekonomi påverkar i allra högsta grad barns vardag. Forskning visar att på längre sikt ger en utsatt ekonomiskt situation under uppväxten negativa effekter på hälsan och ökar risken för en sämre levnadsstandard och ett utanförskap som vuxen. 4 Familjecentralen en lönsam investering? Familjecentralen kan ses som en gemensam arena för småbarnsföräldrar och syftar till att stärka det sociala nätverket runt föräldrarna och barnet. Utgångspunkten är tidigt förebyggande insatser och familjecentralens verksamhet ger föräldrarna verktyg i samspel och kommunikation med sitt barn liksom kunskaper om barns emotionella och sociala utveckling. Enkelt uttryckt så arbetar familjecentralen med barn genom föräldrarna och är ett slags familjestöd. Att tidiga insatser har betydelse för barns utveckling är ingen nyhet. Genom att stödja föräldrar i föräldrarollen och få dem att känna tilltro till sin egen förmåga, så främjas barnens utveckling och psykiska hälsa. Familjecentralen har därför en unik möjlighet att i tidigt skede förebygga, upptäcka behov, ge stöd och vid behov slussa vidare och därigenom minska barns risk för ohälsa och framtida utanförskap. En familjecentral kan därför ses som en arbetsform där ett socioekonomiskt barnperspektiv fått genomslagskraft. 4.1 Samverkan och gemensamma arenor Familjecentralernas framgångskoncept bygger på en samlokalisering med mödraoch barnhälsovården, socialtjänsten (förebyggande arbete) och öppen förskola i gemensamma lokaler. Eftersom alla föräldrar och barn passerar genom barnavårdscentralen är detta en bra bas.

6 6/ Vinsten med samlokalisering är en ökad tillgänglighet av service, stöd och pedagogisk verksamhet till småbarnsföräldrar. En fördel är dessutom att det finns flera professioner att tillgå med ett brett kunskapsfält om hälsa och barns utveckling. Ett exempel på samordnat stöd är den föräldragruppsverksamhet som alla nyblivna föräldrar erbjuds och där alla professioner medverkar. Utgångspunkterna i arbetet är bl.a. att; Familjecentralen ska vara lättillgänglig och stärka det sociala nätverket runt föräldrar och barn och deras behov av stöd ska uppmärksammas. Det finns flera yrkeskompetenser, bl.a. socionomer med inriktning mot ett förebyggande arbete och förskollärare och barnskötare med inriktning mot den öppna förskolan. Folkhälsoperspektivet är vägledande och familjecentralen ska främja god hälsa såväl hos föräldrar som barn. Familjecentralen ska ge kunskap, information och erfarenhetsutbyte. Barnkonventionen ska vara ett levande verktyg. 5 Ekonomiska effekter 5.1 Samhällsekonomisk beräkning Av rapporten, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån, Nilsson och Wadeskog 2008, lyfts fram att det går att räkna ut vad det förebyggande arbetet kostar. Svårigheten är att vi så sällan vet eller med säkerhet kan bevisa effekterna, särskilt de på lång sikt av det förebyggande arbetet. Författarna menar dessutom att ju längre unga människor tillåts befinna sig i ett utanförskap desto mer fördjupas det och blir svårare att bryta. Dessutom tenderar utanförskapet att växa sig snabbare vid olika tidpunkter som bl.a. skolstarten. Att koncentrera sig på utsatta barns livsvillkor tydliggör på olika vis det ekonomiska värdet av att sätta in preventiva, långsiktiga och inte minst samordnade insatser kring dem, menar Nilsson och Wadeskog. 5.2 Vad kostar utanförskapet? Inom Brandkärrs Familjecentralsupptagningsområde fanns barn i åldrarna 0-6 år inskrivna vid barnavårdscentralen De flesta av barnen kommer att ha en god uppväxt och leva ett vanligt liv. Några av dem kommer att hamna i riskzonen för utanförskap. Enligt riksnormalitet (Nilsson och Wadeskog 2008) är det 12,8 procent av befolkningen som befinner sig i någon form av utanförskap. Om vi utgår från att årskullarna av barn vid familjecentralen är lika stora så finns det således en

7 Kronor /11 statistisk risk att 24 barn i varje årskull kan hamna i ett sannolikt utanförskap (1 330 barn/7 årskullar = 188 barn/årskull, varav 12,8 procent är 24 barn). För att synliggöra risken för utanförskap ställer vi oss frågan - Vad kostar det om vi ingenting gör? Diagrammet nedan visar att samhällets kostnader ökar snabbt. När barnen blir tonåringar ökar kostnaderna drastiskt och vid 25 års ålder har barnen kostat samhället 100 mnkr. Ju längre tiden går utan att utanförskapet bryts desto större blir samhällets totala kostnad. Vid 65 års ålder har gruppen med 24 barn totalt sett kostat samhället över 218 mnkr, eller drygt 9 mnkr per barn Ackumulerad kostnad över tid Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling År Ackumulerade kostnader över tid - Vad kostar det om vi inget gör? 6 Hur kan vi mäta effekterna av familjecentralens verksamhet ur ett socioekonomiskt perspektiv? Det finns forskning om effekter av föräldrastöd i form av bl.a. anpassade familjeprogram. Däremot finns idag ingen forskning eller nationell utvärdering om familjecentralernas verksamhet. Att familjecentralernas öppna och tillgängliga verksamhet uppskattas av föräldrar lyfts fram i Socialstyrelsens kartläggning av familjecentraler. Här påpekas även att det saknas kunskaper om familjecentralernas effekter för barn och deras föräldrar. På flera håll runt om i landet har uppföljningar och utvärderingar gjorts av enskilda familjecentraler med fokus på samverkansformen och föräldrarnas upplevelse av verksamheten.

8 8/ Familjecentralerna i Nyköping, däribland Brandkärr, genomför årligen en mätning och vände sig till besökare med en enkätundersökning under ett par veckor under hösten Syftet är att få en uppfattning om hur väl familjecentralen uppfyller sina mål om att bl.a. att ge stöd i föräldraskapet och ha en hög tillgänglighet m.m. Resultatet visar att 91 % av föräldrarna upplevde att de får stöd i sin föräldraroll på familjecentralen i Brandkärr. Men kan vi med utgångspunkt från detta dra slutsatsen att risken för framtida ohälsa hos barnen minskat? Nej, men vi kan däremot få ett kvitto på att vi är på rätt väg. Genom att använda Nilsson och Wadeskogs beräkningsmodell och följa en årskull från Brandkärrs familjecentral, är det framförallt intressant att belysa de långsiktiga effekterna av att satsa på barn och unga och ta fram vilka samhällsekonomiska vinster en familjecentral kan antas ge. Vi har endast räknat med kommunens kostnader för familjecentralen, vilka uppgår till ca 2,1 mnkr per år. Vi har inte räknat med andra aktörers kostnader. Vinsterna kommer dock alla samhällsinstanser till del. I våra beräkningar över tid kan vi se att det är kommunen som snabbast sparar in kostnader till följd av framförallt minskade kostnader för dyra insatser under ungdomsåren. Först när barnen blir lite äldre börjar rättsväsendet spara pengar och när barnen uppnått vuxen ålder gynnas även försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Beräkningarna grundar sig på att vi följer årskullen 0-åringar av de inskrivna barnen vid familjecentralen i Brandkärr. Enligt resonemanget ovan (se Vad kostar det om vi ingenting gör?) är det 24 barn i vår målgrupp, där vi i projektet räknar med att rädda 6 stycken. Vi gör även följande antaganden: 1. vi antar att 75 % av gruppen har lätt problematik, 15 % medelsvår problematik och att 10 % har svår problematik under barn- och ungdomsåren. Kostnaderna är högre ju högre problematik barnet/ungdomen har till följd av kostnader för utredningar, placeringar mm. 2. i vuxen ålder utgår vi från att problematiken fördelar sig enligt Nilsson och Wadeskogs Fördelning av utanförskapet se diagram nedan:

9 /11 23,4% Utanförskapets fördelning i % 1,6% 0,8% 5,9% 2,0% 25,8% Narkoman man Narkoman kvinna Alkoholist man Alkoholist kvinna Psyk man Psyk kvinna Sjuk/arb.lös man Sjuk/arb.lös kvinna 23,4% 17,2% Fördelningen av det sannolika utanförskapet i vuxen ålder för våra 24 barn enligt diagrammet ovan skulle då se ut på följande sätt: 3 barn riskerar att bli narkomaner/alkoholister 10 barn riskerar att drabbas av psykisk sjukdom 11 barn riskerar arbetslöshet eller långtidssjukskrivning Om vi förutsätter att familjecentralen lyckas rädda 6 av dessa 24 barn, är det då en lönsam investering? Svaret på den här frågan är JA! Nedanstående diagram visar att sett ur ett perspektiv om 25 år kan familjecentralen redan efter 8 år anses ha nått, s.k. break-even, och den totala besparingen i kostnader för samtliga samhällsaktörer uppgår till 21 mnkr. Till detta ska även adderas det produktionsvärde som genereras genom att våra barn är i arbete istället för utanförskap, 3 mnkr.

10 Kronor 10/ Ackumulerad vinst över tid År Produktionsvärde Övriga Rättsväsendet Landstinget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling Vinst Betonas bör också att detta diagram endast återspeglar vinsterna för EN årskulls riskgrupp. Familjecentralen i Brandkärr har varit i drift sedan 80-talet vilket gör siffrorna för alla dessa årskullar som passerat hisnande. 7 Avslutning Vi är medvetna om att vårt projekt innefattar små barn med många år framför sig innan de riskerar att hamna i utanförskap och därmed generera de samhällskostnader som utanförskapet innebär. Vi inser också svårigheten i att följa upp och mäta den här typen av verksamhet. På grund av denna svårighet har vi varit väldigt försiktiga i våra antaganden och beräkningar. Som exempel har vi endast räknat på de uteblivna kostnaderna för barnen som är inskrivna vid familjecentralen, men verksamheten arbetar också med föräldrarna. Även om eventuella kostnader för föräldrarna skulle inkluderas i beräkningarna kan vi med säkerhet säga att de samhällsekonomiska vinsterna skulle bli långt större än det resultat vi presenterar. För att vara försiktiga har vi räknat med att Brandkärr med omnejd följer riksnormaliteten (12,8 %) vad gäller sannolikheten för utanförskap. Vi tror dock att området ligger över riksgenomsnittet främst till följd av hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå m.m. Sannolikheten för utanförskap i årskullarna vid familjecentralen tros därför vara högre. Med denna rapport vill vi visa familjecentralen som en investering i kommande generationer, en investering för att minska utanförskapet för de blivande unga vuxna. Vi har visat vad det kostar om vi ingenting gör och vad vi har att vinna på lång sikt med en i sammanhanget ganska låg insats. Bortom alla siffror finns barn

11 /11 som trots olika förutsättningar är värda en chans till ett fullgott liv. Vem kan säga nej till det?! Vi står inför en utmaning att vända på resonemang och synsätt, att tänka investering istället för kostnader. Långsiktigt istället för kortsiktigt. Inte minst ska vi ha ett kommunövergripande perspektiv.

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

TRAPPSTEGET en investering i framtiden

TRAPPSTEGET en investering i framtiden TRAPPSTEGET en investering i framtiden För varje ung människa som i onödan misslyckas med att få tillträde till arbetsmarknaden och i stället hänvisas till rollen som passivt försörjd, går framtida produktionsvärden

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Tidiga insatser för barn i förskolan

Tidiga insatser för barn i förskolan Tidiga insatser för barn i förskolan Övergripande mål Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Vara för barn och ungdomar 16.000 invånare år 2015 Grundläggande värden Kund/brukarorientering

Läs mer

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V). SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/903.710 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Inrätta

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas

Läs mer

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -

Läs mer

Handlingsplan inom området psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i norra Örebro län och Region Örebro län

Handlingsplan inom området psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i norra Örebro län och Region Örebro län ~ LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS OCH SOCIALA UTSKOTT SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20171114 8 (20) Bos 119 Dnr KS 0038/2017 Handlingsplan inom området psykisk hälsa i samverkan

Läs mer

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 2014-08-27 BUN 2013.0517 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning I juni 2010 antogs en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL mellan Landstinget i Värmland och Forshaga kommun 1. Inledning Familjecentrum är en familjecentral, en byggnad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningen av Strategi för integration och social sammanhållning

Sammanfattning av uppföljningen av Strategi för integration och social sammanhållning Utredning Dnr KK15/97 Strategi- och projektenheten Datum Anna-Karin Lindblad Februari 2016 Sammanfattning av uppföljningen av Strategi för integration och social sammanhållning Postadress Nyköpings kommun

Läs mer

Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun

Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Bakgrund Denna handlingsplan är framtagen i samverkan mellan landstinget och Norrköpings kommun och är ett

Läs mer

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Familjecentraler framgång och fall

Familjecentraler framgång och fall Familjecentraler framgång och fall Sätra i augusti 2016 En dröm Att människor lever i harmoni med varandra oavsett religionstillhörighet eller ras är det vackraste som finns. Med korset hänvisar jag till

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda. Örgryte-Härlanda Barn- och ungdomsplan Alla barn och ungdomar i Örgryte-Härlanda ska få en god start i livet. Planen fokuserar på de områden där vi tillsammans har störst behov av utveckling för att nå

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Marie Gustafsson 2012-01-16 Sida 1 (3) Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Uppdraget Vilgotgruppens arbetsgrupp för barn-

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings

Läs mer

Samordning flyktingförläggningar i Oxelösund och Nyköping

Samordning flyktingförläggningar i Oxelösund och Nyköping Nyköpings kommun Ann Malmström Datum 20140123 Arbetsförmedlingen Mats Karlsson Oxelösunds kommun Iréne Bengtsson Samordning flyktingförläggningar i Oxelösund och Nyköping Postadress Nyköpings kommun Division

Läs mer

Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen

Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen Ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering NOVEMBER 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd

Uppföljning ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-01-18 Diarienummer AMN-2017-0002 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan 0506-36311 Rektor Box 80 0506-36304 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-30229 fax 1 Kvalitetsredovisning Pedagogiska resursteamet 2008-2009 Inledning

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Fotograf David Lundin

Fotograf David Lundin Helsingborgs stads närvaroarbete Fotograf David Lundin Sida 1 Sida 2 Barn och ungdomars rätt till utbildning Alla barn och ungdomar i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning med hög kvalité i trygg

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp för 2015

Beslut om bidragsbelopp för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-10-09 FSN-2014/431.601 1 (7) Beslut om bidragsbelopp för 2015 Grundbelopp till förskolan och pedagogisk verksamhet I enlighet med skollagen om offentliga bidrag

Läs mer

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-10 FSN-2014/431.601 1 (2) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny 08-535 360 12 Jenny.schonning@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten

Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten 2011-11-29 1 Utgångspunkter för ett hållbart Sundbyberg Folkhälsa Staden ska bidra till möjligheter och bra förutsättningar

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader Robert Huggins 2013 låg Göteborg på plats 35 av 546 i en jämförelse av konkurrenskraft

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009.

FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009. Härryda kommun FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009. Varför startade fotbollslaget? Sommar 2007 Många nationaliteter Öppna dörrar alla välkomna Våren 2008 Plan för vandalisering

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

"Super-Nanny" till barnfamiljer Svar på remiss av motion av Ewa Samuelsson (kd) (1 bilaga)

Super-Nanny till barnfamiljer Svar på remiss av motion av Ewa Samuelsson (kd) (1 bilaga) Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-03-03 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-03-21 DNR 106-776/2005 Till Socialtjänstnämnden "Super-Nanny"

Läs mer

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011 Navigatorcentrum Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff Östersund, 12 oktober 2011 Vi tar upp Ett samhällsekonomiskt perspektiv Resultat av utvärderingen

Läs mer

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning

Läs mer

Yttrande över remiss av motion - Upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa

Yttrande över remiss av motion - Upprätta en handlingsplan med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska ohälsa Torshälla stads nämnd 2016-07-04 Torshälla stads förvaltning Ledning och adminstration TSN/2016:84 Therese Nilsson 016-710 73 88 1 (4) Torshälla stads nämnd Yttrande över remiss av motion - Upprätta en

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer