Utanförskap eller prevention?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utanförskap eller prevention?"

Transkript

1 Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne Grundhall, Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING PREVENTIONSPOTENTIAL UTANFÖRSKAPET I SOTENÄS Basfakta - Sotenäs Vad kostar det? FAMILJECENTRALEN I SOTENÄS Ett vinstgivande projekt AVSLUTNING KÄLLFÖRTECKNING Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

3 1. Inledning Att vara arbetslös under en lång tid, drabbas av sjukdom som innebär att man är oförmögen att arbeta eller hamna i missbruk kan få konsekvenser för den enskilde individen som kan innebära att man hamnar utanför samhällsgemenskapen. Detta utanförskap kostar förutom det personliga lidandet, samhället stora pengar. Vägen tillbaka till gemenskapen i samhället kan vara både lång och svår och försvåras av att många olika myndigheter ofta är inblandade. De allra flesta tror sig veta att det är lönsamt att förebygga istället för att göra dyra brandkårsutryckningar men hur lönsamt är det? Hur mycket får en förebyggande insats kosta och vad kostar det om vi avstår från att göra något? I denna rapport vill vi med hjälp av ekonomiska kalkyler visa vad utanförskapet kan komma att kosta i Sotenäs. Vi har valt att utgå från barns och ungdomars situation och vill med det tydliggöra vikten och värdet av att sätta in preventiva, långsiktiga och tidiga samordnade insatser kring dem. 2. Preventionspotential I Sverige finns idag mellan 1 och 1,5 miljoner människor i åldern år som av olika skäl inte arbetar och befinner sig i någon form av utanförskap 1. I likhet med övriga landet finns det med stor sannolikhet, en andel människor även i Sotenäs som av olika anledningar kommer att hamna i utanförskap genom t ex långtidsarbetslöshet, psykisk sjukdom eller missbruk av något slag. Inte allt för sällan hörs påståenden som att det där förstod vi redan på BVC eller det fanns tydliga tecken under hela skoltiden om barn och ungdomar som av olika anledningar hamnat snett i samhället. Oförmågan att samordna insatser och se helheten och att tänka långsiktigt bidrar ofta till att snabba på en eventuell väg mot marginalisering och utanförskap. Endast humanistiska argument som talar för förebyggande insatser räcker sällan eller aldrig. Med hjälp av ekonomiska beräkningar som kan visa hur insatserna påverkar kommunen och samhället i stort finns möjlighet att jämföra vad en förebyggande insats kostar i förhållande till att inget göra. Ett exempel som kan belysa de kostnader som samhället får redan på kort sikt är att en familjehemsplacering kan kosta upp till kr på ett år. En institutionsplacering under ett år kan kosta upp till 1,1 Mkr. En rimlig hypotes kan därför vara att det finns en stor samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande insatser i verksamheter som riktas till barn och ungdomar. 1 Utanförskap innebär här att individen drabbas av arbetslöshet, långtidsskjukskrivning, psykisk ohälsa eller missbruk i någon form. Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

4 Bilden nedan beskriver de olika vägar ett barns utveckling mot vuxenlivet kan ta sig och vad följderna av prevention vid olika tidpunkter kan innebära GENERELLA INSATSER Preventionspotentialen NORMALITET TIDIGA INSATSER SENA INSATSER REHABI- LITERING SVÅR BARN- OCH UNGDOMSTID MARGINALISERING UTANF ÖRSKAP NARK.MISSBRUK ALK. MISSBRUK PSYK OHÄLSA LÅNGTIDSSJUK LÅNGTIDSARBLÖS Figur 1: Preventionspotentialen Utanförskap i samhället kostar både i lidande och i pengar. Att sätta en prislapp på vad en människa som riskerar att hamna i utanförskap kostar är svårt men möjligt. Denna prislapp kan och har tagits fram genom en modell som räknar på vad olika aktörer i samhället kan förväntas få betala för en människa som hamnar i ett utanförskap. Modellen byggs på med de beräknade uteblivna intäkter som samhället förlorar genom att en människa i utanförskap inte genererar ett produktionsvärde genom långa tider av arbetslöshet. Om man med en insats endast lyckas rädda en person från att marginaliseras och hamna i utanförskap så är det, i de allra flesta fall, samhällsekonomiskt lönsamt. Därtill kommer vinsten för den enskilde individen. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har tillsammans tagit fram den ekonomiska modell som beskrivs ovan. Den värderar och beräknar, både vad det kostar att förebygga och rehabilitera, men också vad det kostar att inget göra. Utifrån studier och beräkningar på befintliga grupper som lever i utanförskap har sannolika siffror på ett antal tänkbara karriärer 2 räknats fram och utifrån dessa kan man sedan göra ekonomiska beräkningar för vad varje karriär beräknas kosta samhället på både kort och lång sikt. 2 Karriär innebär här en benämning på ett utanförskap; narkotikamissbrukare, alkoholist, psykisk sjuk, långtidsarbetslös och sjukskriven, alla grupper fördelade på män och kvinnor. Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

5 3. Utanförskapet i Sotenäs För de allra flesta barn som växer upp kommer det att gå bra. Med det menar vi lite slarvigt och generellt uttryckt, att de kommer att gå i förskola och grundskola tillsammans med andra barn och gå ur gymnasiet med godkända betyg. De kommer att utbilda sig och få ett arbete som de kan försörja sig på, bilda familj och så småningom gå i pension och leva sina sista år utan stora problem och belastning på samhället. För en andel av en kull barn som föds, kommer denna normala livsbana inte att fungera utan de kommer sannolikt att hamna i någon form av utanförskap. Som grund för våra fortsatta resonemang och beräkningar ligger Nilssons och Wadeskogs uträkningar. Dessa säger bland annat att riksnormaliteten för en kommun när det gäller antal personer som kan komma att hamna i någon form av utanförskap motsvarar 12,8% av en kull barn. Denna siffra är troligen lågt räknad då Nilsson och Wadeskog i sina uträkningar skalat bort t ex grupper av personer med måttligt missbruk och de sekundäreffekter som drabbar anhöriga, släkt och vänner. 3.1 Basfakta - Sotenäs Vi har studerat de socioekonomiska basfakta som finns tillgängliga för Sotenäs för att bilda oss en uppfattning om hur det sannolika utanförskapet kan se ut i Sotenäs. Med hjälp av lokala registerdata, välfärdsdata och lokalkännedom har vi gjort en fördelning av utanförskapet så som vi bedömer att det troligen ser ut. Diagrammet beskriver Sotenäs i förhållande till riket, där rikets siffror motsvarar 1 i diagrammet. Är siffran för Sotenäs över 1 innebär det att vi ligger sämre till än riket. andel födda i Sverige 1,5 dödlighet i hjärt/kärlsj/ eftergymnasial utbildning aborter unga / ,5 förvärvsfrekvens självmord / M 0 öppet arbetslösa Riket Sotenäs ohälsotal låga inkomster barn i ekonomiskt utsatta hushåll behörighet till gymnasiet Figur 2: Spindeldiagram, välfärdsvariabler Sotenäs jmf riket Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

6 De basfakta vi fått fram visar att Sotenäs är en relativt välmående kommun som i flera av de ovan angivna variablerna utmärker sig i positiv riktning jämfört med riket. Mot denna bakgrund har vi gjort bedömningen att de vanligaste formerna för utanförskap i Sotenäs handlar om psykisk ohälsa, långtidssjukskrivning och i viss mån arbetslöshet framförallt bland ungdomar. 3.2 Vad kostar det? I Sotenäs fanns 2008, 484 st barn i åldrarna 0-6 år. Vi antar att följer riksnormaliteten för en kommun när det gäller antal personer som kan komma att hamna i någon form av utanförskap. Det innebär att 12,8% av de 484 barnen i vuxen ålder kommer att hamna i någon form av framtida utanförskap vilket motsvarar 62 barn. Fördelningen av det sannolika utanförskapet för de 62 barnen kan då se ut på följande sätt om inget särskilt görs för att förhindra denna utveckling Narkoman man; 0,5 Narkoman kvinna; 0,5 arb/sjuk kvinna; 14,4 alkoholist man; 3 alkoholist kvinna; 2 psyk män; 10 arb/sjuk man; 14,4 psyk kvinna; 17 Figur 3: Diagram fördelning av utanförskapet eller 1 pers blir narkoman 5 st blir alkoholister 27 st drabbas av psykisk sjukdom 29 st blir långtidssjukskrivna eller arbetslösa Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

7 De sannolika välfärdskostnaderna för det framtida utanförskapet för dessa 62 individer skulle då se ut på följande sätt: Antal år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Figur 4: Tabell Fördelning av välfärdskostnader Välfärdskostnaderna för de 62 individerna kommer på årsbasis kosta drygt 21 Mkr och kommer i ett livslångt perspektiv uppgå till drygt 480 Mkr. Till detta kommer också produktionsförluster vilka ur ett livslångt perspektiv uppgår till ca 421Mkr. Totalt hamnar de framtida samhälleliga välfärdskostnaderna för de 62 individerna på närmare 900 Mkr. Med denna kunskap borde hälsofrämjande och förebyggande arbete ha ett mycket stort potentiellt värde och kunna ställas mot de kostnader man har för att göra preventiva insatser. 4. Familjecentralen i Sotenäs Hösten 2009 öppnades en Familjecentral i Sotenäs. Familjecentralen består av en kommunalt driven verksamhet med öppen förskola och familjeförskola och primärvårdens verksamhet med barnhälsovårdcentral och mödrahälsovård. Familjecentralens möjligheter består i att tidigt förebygga psykisk och social ohälsa bland barn och fungera som mötesplats för barnfamiljer. Resurserna skall samordnas för att kunna utnyttja varandras kompetens. De olika verksamheterna och yrkesgrupperna samverkar kring barnfamiljerna Verksamheten bedrivs som ett projekt under de två första åren. De båda ingående parterna i projektet, kommunen och primärvården med två vårdcentraler, finansierar var och en sina delar av verksamheten och beräknas kosta de medverkande aktörerna cirka 1 miljon vardera. Sammantaget ligger projektbudgeten på drygt 2,1 Mkr på årsbasis. Verksamheten finansieras via kommunbidrag, samt bidrag från landsting/region. De största posterna i budgeten ligger på personalkostnader och lokalhyra. Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

8 Finansiering av projekt: Kommunen 46% VG regionen 54% Figur 5: Fördelning av kostnader för Familjecentralen Vi uppskattar att familjecentralens olika verksamheter sammantaget kommer att nå 210 barn per år samt deras föräldrar. Kostnad per barn, som i någon mån kommer att delta i familjecentralens verksamhet, blir kr per barn och år eller kr per barn och år för kommunen och resterande kr för primärvården. Vi har gjort ett försiktigt antagande om att den gemensamma verksamheten på Familjecentralen kan rädda knappt 7 barn av de 210 från ett framtida utanförskap. Om vi lyckas med detta innebär det uteblivna kostnader i första hand för kommun och landsting under de första 15 åren varefter kostnader även för övriga aktörer så småningom tillkommer. En människa som hamnar i utanförskap beräknas ha uppnått vuxen ålder i vår modell vid ca 25 år. Innan dess kan den unga människan ha varit placerad i familjehem, alternativa placeringar på institution och/eller bidragit till kostnader för undervisning i särskild undervisningsgrupp. De stora samhällsekonomiska kostnaderna för en marginaliserad människa blir märkbart synliga först vid vuxen ålder. Av den anledningen är det svårt att sia om satsningar som kan ge resultat först om 20 år. Att tala om vinst för en särskild aktör kommunen eller landstinget är heller inte enkelt. Vinsten med att vi satsar på en familjecentral kan gynna en annan aktör, t ex staten och kriminalvården. Poängen är att samhället kan tjäna på en förebyggande insats som en familjecentral och, inte minst, vi kan rädda en människa från ett livslångt utanförskap. I våra beräkningar kan vi se att det är kommunen som är den aktör som snabbast får uteblivna kostnader vid en förebyggande åtgärd av detta slag. Först när barnen blir lite äldre tillkommer kostnader för rättsväsendet och i 25 årsåldern när vi beräknar att barnen uppnått vuxen ålder genererar verksamheten uteblivna kostnader även för försäkringskassa och arbetsförmedling. Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

9 Utifrån detta resonemang skulle de uteblivna kostnaderna för samhällets olika aktörer fördelas på följande sätt: 5 år 10 år 25 år 50 år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Figur 6: Uteblivna kostnader per aktör Sett ur ett livslångt perspektiv skulle Familjecentralen spara drygt 20 Mkr i direkta välfärdskostnader. Lägger vi därtill kostnader för produktionsbortfall på ca 14 Mkr blir den totala summan 34 Mkr! 4.1 Ett vinstgivande projekt Familjecentralen ska ses som en preventiv åtgärd för att minska riskerna för människor att hamna i ett utanförskap. Vi är medvetna om att verksamheten riktar sig till barn med många år framför sig innan de eventuellt kan hamna i ett utanförskap. Detta innebär att det också kommer att dröja ganska länge innan kostnaderna för samhället blir stora och därmed lång tid innan en verksamhet av denna typ genererar en vinst. I diagrammet nedan kan man se att verksamheten kommer gå med vinst först efter nära 20 år men att vinsten därefter ökar i rask takt för att efter 50 år vara uppe i 30 Mkr Ackumulerad vinst - 50 år Figur 7: Ackumulerad vinst över lång tid, diskonto 4% Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

10 Om man väljer att också räkna in värdet av produktionsbortfall kan man ur tabellen nedan se att verksamheten redan efter 25 år ger en samhällsekonomisk vinst på 5,7 Mkr Vinst Produktionsvärde Summa Figur 8: Vinst och produktionsvärde, ackumulerat Siffrorna i exemplen ovan blir stora och abstrakta. För att förenkla och tydliggöra kan vi istället beskriva kostnaderna för en individ. Vi vet från studier att kostnaderna blir olika beroende på vilket typ av utanförskap en individ kan hamna i. En heroinist kostar samhället ca 2 Mkr per år medan en individ med psykisk ohälsa kostar ca kr per år. Med utgångspunkt från den sammansättning av utanförskap vi tror är sannolik för Sotenäs blir den årliga förlusten för samhället för en individ drygt kr plus produktionsförlust på ytterligare kr, summa kr per år och individ! I ett livslångt perspektiv blir kostnaden ca 14 Mkr inklusive produktionsförlust. Detta kan vi då jämföra med den kostnad vi har för att driva familjecentralen under 1 år som motsvarar drygt 2 Mkr. För kostnaden av en utslagen individ kan vi driva familjecentralen i nästan 7 år! 5. Avslutning Om utvecklingen för de 210 barnen vi förväntas möta på familjecentralen följer de statistiska beräkningar för utanförskap och marginalisering innebär det att kostnaderna för samhället blir stora. Alla beräkningar i rapporten är gjorda med största försiktighet varför siffrorna sannolikt är i underkant och snarare kan vara högre. Dessutom har vi endast räknat på de uteblivna samhällsekonomiska kostnaderna för barnen som kommer i kontakt med familjecentralen, men verksamheten kommer också i kontakt med föräldrarna. Vilka uteblivna kostnader detta genererar har vi valt att inte inbegripa i våra beräkningar varför man med stor säkerhet kan dra slutsatser att de samhällsekonomiska vinsterna blir mycket större än de vi räknat på. Förebyggande arbete tillhör ofta de insatser som tvingas stå tillbaka i ekonomiskt svåra tider. Vi hoppas att denna rapport skall ge tillfälle till nya tankar, funderingar och lärdomar kring prevention och utanförskap. Kostnader för prevention är dyrt, men priset för att inte göra något alls är ofantligt mycket dyrare. Om Familjecentralen ses som en långsiktig investering i humankapital; att jämföra med andra långsiktiga investeringar i till exempel vägar och järnvägar, bör insatsen i förebyggande syfte, inte vara annat än självklar. Varje ung människa på glid som tidigt fångas upp, blir en lönsam affär för samhället. Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

11 Källförteckning Nilsson och Wadeskog (2008) Individen i centrum, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Nilsson och Wadeskog (2009) Barn och unga i Härryda, Ett ekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering. (2008) Välfärdsredovisning Folkhälsoinstitutet (2010) Kommunala basfakta Socialstyrelsen (2010) Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

Barn och unga i Timrå

Barn och unga i Timrå Barn och unga i Timrå ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Socioekonomisk analys Timrå sid 2 BARN OCH UNGA I TIMRÅ ETT SOCIOEKONOMISKT

Läs mer

Barn och unga i Helsingborg

Barn och unga i Helsingborg Barn och unga i Helsingborg ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2008-12-03 Socioekonomisk analys Helsingborg sid 2 BARN OCH UNGA

Läs mer

Socioekonomisk analys av Exsistre

Socioekonomisk analys av Exsistre 1 Socioekonomisk analys av Exsistre 140609 Berit Björnered 2 3 Exsistre - en social investering för att bryta utanförskap Fem samordningsförbund i Göteborg och 9 kranskommuner har sedan flera år bedrivit

Läs mer

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 1 Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012 Nynäshamns kommun Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423

Läs mer

Mobbningens kostnader

Mobbningens kostnader Mobbningens kostnader En socioekonomisk analys I samarbete med: PRODUKTION Frida Warg GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius OMSLAG Jonas Eklind, DPP TRYCK PrintR, Stockholm KONTAKT

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning 1 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning Arbetet med att gemensamt jobba med välfärdsfrågor utifrån krympande ekonomiska

Läs mer

KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19

KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19 KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19 Expertgruppen i socioekonomi Sidan 2 av 7 Sidan 3 av 7 Inledning Informationsansvaret ändras i lagstiftningen den 1 januari 2015 till kommunens aktivitetsansvar. Den

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Underlag till: En socioekonomisk analys av Skolverkets samverkansprojekt. Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog SEE AB 2009-11-01

Underlag till: En socioekonomisk analys av Skolverkets samverkansprojekt. Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog SEE AB 2009-11-01 Underlag till: En socioekonomisk analys av Skolverkets samverkansprojekt Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 1 Socioekonomisk analys av Skolverkets samverkansprojekt sid 2 Innehåll 1. 1.1 SAMMANFATTNING AV

Läs mer

FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009.

FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009. Härryda kommun FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009. Varför startade fotbollslaget? Sommar 2007 Många nationaliteter Öppna dörrar alla välkomna Våren 2008 Plan för vandalisering

Läs mer

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016 Primärvårdsförvaltning 2015-11-16 Ärendenummer: 2015/00836 Primärvårdsstaben Dokumentnummer: 2015/00836-1 Eva Karlsson Pagels Till Nämnden för primärvård och tandvård Konsekvenser av budget och ersättningsmodell

Läs mer

SocioEkonomisk analys

SocioEkonomisk analys SocioEkonomisk analys av projektet Kombinerad underhållsbehandling med SUBUTEX och Psykoterapi Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Subutex & Terapi 2 Innehåll: 1 Sammanfattning och resultat... 3 2 Inledning...

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2015

Verksamhetsplan och budget 2015 Verksamhetsplan och budget 2015 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,

Läs mer

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2014-01-30 Kommunstyrelsen Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut Sammanfattning Enligt kommunfullmäktiges beslut om

Läs mer

Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap

Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap Sociala investeringar vad är det? En social investering är en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning och innehåller:

Läs mer

Barn och unga på Gotland

Barn och unga på Gotland Barn och unga på Gotland ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering Socioekonomisk analys Gotland sid 2 BARN OCH UNGA PÅ GOTLAND ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV PÅ UTANFÖRSKAP,

Läs mer

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga

Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-195/2013 SID 1 (8) 2013-02-27 Handläggare: Carina Cannertoft/ Christina Grönberg Telefon: 08-508 43 028/ 508

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2012. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2012. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är att stimulera

Läs mer

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Laholmsnämnden Bokslut 2010 Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Bakgrund/Problemformulering Under senare år har olika nationella utredningar visat att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat, vilket utöver det psykiska lidandet

Läs mer

2013-05-23. Jämlik hälsa

2013-05-23. Jämlik hälsa 2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet

Läs mer

God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg

God elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg God elevhälsa +goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT per@kornhall.se Skolstrateg Skolstrateg Författare till Barnexperimentet Skolstrateg Författare till Barnexperimentet

Läs mer

Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen

Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen Ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering NOVEMBER 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

2010-03-31. Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap

2010-03-31. Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap 2010-03-31 Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans

Läs mer

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar RAPPORT 1(19) Bildningsförvaltningen Mia Stålgren Patiño Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post anna-maria.stalgren-patino@hedemora.se

Läs mer

Dokumentering och utvä rdering

Dokumentering och utvä rdering Dokumentering och utvä rdering Högskolan Skövde 4 september 2012 Ett samarbete som nu har inletts mellan Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, och Högskolan i Skövde. Fortsättning följer!

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Kommunalskatten 2012

Kommunalskatten 2012 2012-01-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2012 Norrköping på 56:e plats av 290 kommuner Oförändrad kommunalskatt för Norrköping år 2012 i jämförelse med 2011 År 2012 innebar kommunalskattehöjningar i

Läs mer

Samsyn och engagemang

Samsyn och engagemang Att investera i tidiga insatser En lönsam affär! DOKUMENTATION FRÅN SEMINARIUM CLARION COLLECTION BOLINDER MUNKTELL I ESKILSTUNA 16 DECEMBER 2011 Samsyn och engagemang - präglade seminariedagen i Eskilstuna

Läs mer

.~- ~...~Y-- ... C,... 11-15. Anneli Hedberg (S) ordförande, Pat Werner (S) Ulrica Truedsson (S), Bo Sivars (M), Inger Fredriksson (C)

.~- ~...~Y-- ... C,... 11-15. Anneli Hedberg (S) ordförande, Pat Werner (S) Ulrica Truedsson (S), Bo Sivars (M), Inger Fredriksson (C) ~` ~J 1\atrineholms kommun ~ FOLKHÄLSOUTSKOTTET 2012-05-31 1 Plats och tid KTS-salen, Vita Huset, klockan 10-12 Beslutande Anneli Hedberg (S) ordförande, Pat Werner (S) Beslutande ersättare Ulrica Truedsson

Läs mer

Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER. Antagna av KF 2004-01-19. Uppdaterade 2012-12-17

Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER. Antagna av KF 2004-01-19. Uppdaterade 2012-12-17 1 Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER Antagna av KF 2004-01-19 Uppdaterade 2012-12-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Arbetsmarknads- och socialnämnden

Arbetsmarknads- och socialnämnden sid 1 (6) Arbetsmarknads- och socialnämnden Budgetuppföljning med helårsprognos 2013 Prognos driftbudget Budgetbelopp anges inklusive eventuella tilläggsanslag Belopp i tkr Budget Prognos Avvikelse Nettokostnad

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Effekten av VASS 5 års prognos

Effekten av VASS 5 års prognos 2015-03-18 SID 1/5 Effekten av VASS 5 års prognos Samhällsekonomiska kostnader Det är inte bara de kända kostnaderna för försörjningen t.ex. a-kassa, försörjningsstöd och sjukpenning som belastar samhället

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Samordningsteam Sala. Samhällsekonomisk utvärdering Period 2011-09-21 2014-03-30

Samordningsteam Sala. Samhällsekonomisk utvärdering Period 2011-09-21 2014-03-30 Samordningsteam Sala Samhällsekonomisk utvärdering Period 2011-09-21 2014-03-30 1 Samordningsteam Sala Verksamheten riktar sig till personer 18-64 år som har behov av en samordnad rehabiliteringsinsats.

Läs mer

Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar 2003-2008

Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar 2003-2008 Utveckling och tillväxt hos Famnas medlemmar 2003-2008 Bilaga till Vinst och Värderingar i non profit vård och social omsorg Maj 2009 Famnas medlemsorganisationers tillväxt och utveckling åren 2003-2008

Läs mer

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018 Ärendebeskrivning 1 (9) Enheten för Ekonomistyrning Handläggare Datum Diarienummer Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-11-30 LK/152610 Reviderad budget 2016 och ekonomisk flerårsplan 2016-2018

Läs mer

Handbok i beräkningar av sociala investeringar

Handbok i beräkningar av sociala investeringar Handbok i beräkningar av sociala investeringar Ingvar Nilsson Anders Wadeskog Förord Det är alarmerande att många av svenska samhällets största utmaningar går att sammanfatta i ett ord utanförskap. Det

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Titel Syfte Målgrupp

Titel Syfte Målgrupp Titel Hälsocheckar. Syfte Ungdomar mår idag allt sämre. Genom goda matvanor och fysisk aktivitet kan man förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/kärlsjukdomar, typ 2- diabetes, stroke, sjukdomar

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare Kristina Holmdahl, föreningen AXEL 79 Mariann Lundin, bitr. omsorgschef 79

Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare Kristina Holmdahl, föreningen AXEL 79 Mariann Lundin, bitr. omsorgschef 79 78-90 Plats och tid Kommunhuset, Alvö, Kungshamn, kl.8.30 12.30 Beslutande Susanne Aronsson (m), UN, ordförande Eva Abrahamsson (m), M&BN Kristina Frigert (m), ON Ragnhild Selstam (m), GN Petra Sundblad

Läs mer

Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel

Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel Agneta Abrahamsson, Bitr. professor Vibeke Bing, Folkhälsovetare

Läs mer

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v). SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund. Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-06-30 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2015:292 20901 Kommunstyrelsen Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar 1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

Barn och unga i Umeå. ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering. Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog

Barn och unga i Umeå. ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering. Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Barn och unga i Umeå ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Socioekonomisk analys Umeå sid 2 BARN OCH UNGA I UMEÅ ETT SOCIOEKONOMISKT

Läs mer

1 Sammanträdet öppnas. Claes Jägevall hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat.

1 Sammanträdet öppnas. Claes Jägevall hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat. PROTOKOLL Nr 3/2007 1 (6) Sammanträde Samordningsförbundet HjoTiBorg Tid 2007-08-29 Plats Närvarande Badhusgatan 29, Skövde Claes Jägevall Tibro kommun ordförande Kjell Sjölund Karlsborgs kommun Linnea

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa

FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer forskning med hög relevans för de samhällsutmaningar som berör hälsa, arbetsliv och välfärd

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Uppföljning av kunskapsresultat

Uppföljning av kunskapsresultat 2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva

Läs mer

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning 2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.

Läs mer

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp

Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp Kartläggningen ska belysa skillnader inom målgruppen, vad avser t.ex. kön, ålder, ev. funktionsnedsättning och utbildningsnivå, som har relevans för de ungas arbetsmarknadsetablering.

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1

BCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018 Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Beslutad av förbundsstyrelsen 2015-11-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 2. INRIKTNING...2 3. MÅL OCH PRIORITERADE OMRÅDEN

Läs mer

Socioekonomisk rapport, Jordhammars Växtkraft

Socioekonomisk rapport, Jordhammars Växtkraft Socioekonomisk rapport, Jordhammars Växtkraft Inledning...3 Ekonomiska aspekter avseende projektgruppen...3 Hur har vi räknat...5 Socioekonomi...6 Jordhammars Växtkraft och Stenungsunds kommun...7 Stenungsunds

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna

Läs mer

Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng

Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed,, Vem har samordnade behov? 5% av befolkningen? Öppna jämförelser SKL Unga som varken arbetar

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

Presentation av budget 2012-2014 KS 2011-04-27. Medborgarnämnd

Presentation av budget 2012-2014 KS 2011-04-27. Medborgarnämnd Presentation av budget 2012-2014 KS 2011-04-27 Verksamhet Hur gick det 2010 Expansion inom samtliga sektioner exklusive invandrarbyrå Kvalitet Av 14 mätbara mål var 7 uppfyllda Familjehemsvården granskades

Läs mer

2015-08-04. Dnr Son 2015/353 Egenavgifter och priser för den enskilde 2016 (beslutas av socialnämnden)

2015-08-04. Dnr Son 2015/353 Egenavgifter och priser för den enskilde 2016 (beslutas av socialnämnden) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-08-04 Dnr Son 2015/353 Egenavgifter och priser för den enskilde 2016 (beslutas av socialnämnden) Förslag till beslut 1. Socialnämnden föreslås anta socialförvaltningens förslag

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro Kaleva seniorer Äldrepolitiskt program för Upplands-Bro Från halvdålig till mönsterkommun Ett samhälles omsorg om sina allra svagaste invånare är ett bra mått på den kunskap, omsorg, empati som de kommunalpolitiskt

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer