Utanförskap eller prevention?

Transkript

1 Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne Grundhall, Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 1

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING PREVENTIONSPOTENTIAL UTANFÖRSKAPET I SOTENÄS Basfakta - Sotenäs Vad kostar det? FAMILJECENTRALEN I SOTENÄS Ett vinstgivande projekt AVSLUTNING KÄLLFÖRTECKNING Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 2

3 1. Inledning Att vara arbetslös under en lång tid, drabbas av sjukdom som innebär att man är oförmögen att arbeta eller hamna i missbruk kan få konsekvenser för den enskilde individen som kan innebära att man hamnar utanför samhällsgemenskapen. Detta utanförskap kostar förutom det personliga lidandet, samhället stora pengar. Vägen tillbaka till gemenskapen i samhället kan vara både lång och svår och försvåras av att många olika myndigheter ofta är inblandade. De allra flesta tror sig veta att det är lönsamt att förebygga istället för att göra dyra brandkårsutryckningar men hur lönsamt är det? Hur mycket får en förebyggande insats kosta och vad kostar det om vi avstår från att göra något? I denna rapport vill vi med hjälp av ekonomiska kalkyler visa vad utanförskapet kan komma att kosta i Sotenäs. Vi har valt att utgå från barns och ungdomars situation och vill med det tydliggöra vikten och värdet av att sätta in preventiva, långsiktiga och tidiga samordnade insatser kring dem. 2. Preventionspotential I Sverige finns idag mellan 1 och 1,5 miljoner människor i åldern år som av olika skäl inte arbetar och befinner sig i någon form av utanförskap 1. I likhet med övriga landet finns det med stor sannolikhet, en andel människor även i Sotenäs som av olika anledningar kommer att hamna i utanförskap genom t ex långtidsarbetslöshet, psykisk sjukdom eller missbruk av något slag. Inte allt för sällan hörs påståenden som att det där förstod vi redan på BVC eller det fanns tydliga tecken under hela skoltiden om barn och ungdomar som av olika anledningar hamnat snett i samhället. Oförmågan att samordna insatser och se helheten och att tänka långsiktigt bidrar ofta till att snabba på en eventuell väg mot marginalisering och utanförskap. Endast humanistiska argument som talar för förebyggande insatser räcker sällan eller aldrig. Med hjälp av ekonomiska beräkningar som kan visa hur insatserna påverkar kommunen och samhället i stort finns möjlighet att jämföra vad en förebyggande insats kostar i förhållande till att inget göra. Ett exempel som kan belysa de kostnader som samhället får redan på kort sikt är att en familjehemsplacering kan kosta upp till kr på ett år. En institutionsplacering under ett år kan kosta upp till 1,1 Mkr. En rimlig hypotes kan därför vara att det finns en stor samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande insatser i verksamheter som riktas till barn och ungdomar. 1 Utanförskap innebär här att individen drabbas av arbetslöshet, långtidsskjukskrivning, psykisk ohälsa eller missbruk i någon form. Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 3

4 Bilden nedan beskriver de olika vägar ett barns utveckling mot vuxenlivet kan ta sig och vad följderna av prevention vid olika tidpunkter kan innebära GENERELLA INSATSER Preventionspotentialen NORMALITET TIDIGA INSATSER SENA INSATSER REHABI- LITERING SVÅR BARN- OCH UNGDOMSTID MARGINALISERING UTANF ÖRSKAP NARK.MISSBRUK ALK. MISSBRUK PSYK OHÄLSA LÅNGTIDSSJUK LÅNGTIDSARBLÖS Figur 1: Preventionspotentialen Utanförskap i samhället kostar både i lidande och i pengar. Att sätta en prislapp på vad en människa som riskerar att hamna i utanförskap kostar är svårt men möjligt. Denna prislapp kan och har tagits fram genom en modell som räknar på vad olika aktörer i samhället kan förväntas få betala för en människa som hamnar i ett utanförskap. Modellen byggs på med de beräknade uteblivna intäkter som samhället förlorar genom att en människa i utanförskap inte genererar ett produktionsvärde genom långa tider av arbetslöshet. Om man med en insats endast lyckas rädda en person från att marginaliseras och hamna i utanförskap så är det, i de allra flesta fall, samhällsekonomiskt lönsamt. Därtill kommer vinsten för den enskilde individen. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har tillsammans tagit fram den ekonomiska modell som beskrivs ovan. Den värderar och beräknar, både vad det kostar att förebygga och rehabilitera, men också vad det kostar att inget göra. Utifrån studier och beräkningar på befintliga grupper som lever i utanförskap har sannolika siffror på ett antal tänkbara karriärer 2 räknats fram och utifrån dessa kan man sedan göra ekonomiska beräkningar för vad varje karriär beräknas kosta samhället på både kort och lång sikt. 2 Karriär innebär här en benämning på ett utanförskap; narkotikamissbrukare, alkoholist, psykisk sjuk, långtidsarbetslös och sjukskriven, alla grupper fördelade på män och kvinnor. Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 4

5 3. Utanförskapet i Sotenäs För de allra flesta barn som växer upp kommer det att gå bra. Med det menar vi lite slarvigt och generellt uttryckt, att de kommer att gå i förskola och grundskola tillsammans med andra barn och gå ur gymnasiet med godkända betyg. De kommer att utbilda sig och få ett arbete som de kan försörja sig på, bilda familj och så småningom gå i pension och leva sina sista år utan stora problem och belastning på samhället. För en andel av en kull barn som föds, kommer denna normala livsbana inte att fungera utan de kommer sannolikt att hamna i någon form av utanförskap. Som grund för våra fortsatta resonemang och beräkningar ligger Nilssons och Wadeskogs uträkningar. Dessa säger bland annat att riksnormaliteten för en kommun när det gäller antal personer som kan komma att hamna i någon form av utanförskap motsvarar 12,8% av en kull barn. Denna siffra är troligen lågt räknad då Nilsson och Wadeskog i sina uträkningar skalat bort t ex grupper av personer med måttligt missbruk och de sekundäreffekter som drabbar anhöriga, släkt och vänner. 3.1 Basfakta - Sotenäs Vi har studerat de socioekonomiska basfakta som finns tillgängliga för Sotenäs för att bilda oss en uppfattning om hur det sannolika utanförskapet kan se ut i Sotenäs. Med hjälp av lokala registerdata, välfärdsdata och lokalkännedom har vi gjort en fördelning av utanförskapet så som vi bedömer att det troligen ser ut. Diagrammet beskriver Sotenäs i förhållande till riket, där rikets siffror motsvarar 1 i diagrammet. Är siffran för Sotenäs över 1 innebär det att vi ligger sämre till än riket. andel födda i Sverige 1,5 dödlighet i hjärt/kärlsj/ eftergymnasial utbildning aborter unga / ,5 förvärvsfrekvens självmord / M 0 öppet arbetslösa Riket Sotenäs ohälsotal låga inkomster barn i ekonomiskt utsatta hushåll behörighet till gymnasiet Figur 2: Spindeldiagram, välfärdsvariabler Sotenäs jmf riket Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 5

6 De basfakta vi fått fram visar att Sotenäs är en relativt välmående kommun som i flera av de ovan angivna variablerna utmärker sig i positiv riktning jämfört med riket. Mot denna bakgrund har vi gjort bedömningen att de vanligaste formerna för utanförskap i Sotenäs handlar om psykisk ohälsa, långtidssjukskrivning och i viss mån arbetslöshet framförallt bland ungdomar. 3.2 Vad kostar det? I Sotenäs fanns 2008, 484 st barn i åldrarna 0-6 år. Vi antar att följer riksnormaliteten för en kommun när det gäller antal personer som kan komma att hamna i någon form av utanförskap. Det innebär att 12,8% av de 484 barnen i vuxen ålder kommer att hamna i någon form av framtida utanförskap vilket motsvarar 62 barn. Fördelningen av det sannolika utanförskapet för de 62 barnen kan då se ut på följande sätt om inget särskilt görs för att förhindra denna utveckling Narkoman man; 0,5 Narkoman kvinna; 0,5 arb/sjuk kvinna; 14,4 alkoholist man; 3 alkoholist kvinna; 2 psyk män; 10 arb/sjuk man; 14,4 psyk kvinna; 17 Figur 3: Diagram fördelning av utanförskapet eller 1 pers blir narkoman 5 st blir alkoholister 27 st drabbas av psykisk sjukdom 29 st blir långtidssjukskrivna eller arbetslösa Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 6

7 De sannolika välfärdskostnaderna för det framtida utanförskapet för dessa 62 individer skulle då se ut på följande sätt: Antal år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Figur 4: Tabell Fördelning av välfärdskostnader Välfärdskostnaderna för de 62 individerna kommer på årsbasis kosta drygt 21 Mkr och kommer i ett livslångt perspektiv uppgå till drygt 480 Mkr. Till detta kommer också produktionsförluster vilka ur ett livslångt perspektiv uppgår till ca 421Mkr. Totalt hamnar de framtida samhälleliga välfärdskostnaderna för de 62 individerna på närmare 900 Mkr. Med denna kunskap borde hälsofrämjande och förebyggande arbete ha ett mycket stort potentiellt värde och kunna ställas mot de kostnader man har för att göra preventiva insatser. 4. Familjecentralen i Sotenäs Hösten 2009 öppnades en Familjecentral i Sotenäs. Familjecentralen består av en kommunalt driven verksamhet med öppen förskola och familjeförskola och primärvårdens verksamhet med barnhälsovårdcentral och mödrahälsovård. Familjecentralens möjligheter består i att tidigt förebygga psykisk och social ohälsa bland barn och fungera som mötesplats för barnfamiljer. Resurserna skall samordnas för att kunna utnyttja varandras kompetens. De olika verksamheterna och yrkesgrupperna samverkar kring barnfamiljerna Verksamheten bedrivs som ett projekt under de två första åren. De båda ingående parterna i projektet, kommunen och primärvården med två vårdcentraler, finansierar var och en sina delar av verksamheten och beräknas kosta de medverkande aktörerna cirka 1 miljon vardera. Sammantaget ligger projektbudgeten på drygt 2,1 Mkr på årsbasis. Verksamheten finansieras via kommunbidrag, samt bidrag från landsting/region. De största posterna i budgeten ligger på personalkostnader och lokalhyra. Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 7

8 Finansiering av projekt: Kommunen 46% VG regionen 54% Figur 5: Fördelning av kostnader för Familjecentralen Vi uppskattar att familjecentralens olika verksamheter sammantaget kommer att nå 210 barn per år samt deras föräldrar. Kostnad per barn, som i någon mån kommer att delta i familjecentralens verksamhet, blir kr per barn och år eller kr per barn och år för kommunen och resterande kr för primärvården. Vi har gjort ett försiktigt antagande om att den gemensamma verksamheten på Familjecentralen kan rädda knappt 7 barn av de 210 från ett framtida utanförskap. Om vi lyckas med detta innebär det uteblivna kostnader i första hand för kommun och landsting under de första 15 åren varefter kostnader även för övriga aktörer så småningom tillkommer. En människa som hamnar i utanförskap beräknas ha uppnått vuxen ålder i vår modell vid ca 25 år. Innan dess kan den unga människan ha varit placerad i familjehem, alternativa placeringar på institution och/eller bidragit till kostnader för undervisning i särskild undervisningsgrupp. De stora samhällsekonomiska kostnaderna för en marginaliserad människa blir märkbart synliga först vid vuxen ålder. Av den anledningen är det svårt att sia om satsningar som kan ge resultat först om 20 år. Att tala om vinst för en särskild aktör kommunen eller landstinget är heller inte enkelt. Vinsten med att vi satsar på en familjecentral kan gynna en annan aktör, t ex staten och kriminalvården. Poängen är att samhället kan tjäna på en förebyggande insats som en familjecentral och, inte minst, vi kan rädda en människa från ett livslångt utanförskap. I våra beräkningar kan vi se att det är kommunen som är den aktör som snabbast får uteblivna kostnader vid en förebyggande åtgärd av detta slag. Först när barnen blir lite äldre tillkommer kostnader för rättsväsendet och i 25 årsåldern när vi beräknar att barnen uppnått vuxen ålder genererar verksamheten uteblivna kostnader även för försäkringskassa och arbetsförmedling. Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 8

9 Utifrån detta resonemang skulle de uteblivna kostnaderna för samhällets olika aktörer fördelas på följande sätt: 5 år 10 år 25 år 50 år Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa Figur 6: Uteblivna kostnader per aktör Sett ur ett livslångt perspektiv skulle Familjecentralen spara drygt 20 Mkr i direkta välfärdskostnader. Lägger vi därtill kostnader för produktionsbortfall på ca 14 Mkr blir den totala summan 34 Mkr! 4.1 Ett vinstgivande projekt Familjecentralen ska ses som en preventiv åtgärd för att minska riskerna för människor att hamna i ett utanförskap. Vi är medvetna om att verksamheten riktar sig till barn med många år framför sig innan de eventuellt kan hamna i ett utanförskap. Detta innebär att det också kommer att dröja ganska länge innan kostnaderna för samhället blir stora och därmed lång tid innan en verksamhet av denna typ genererar en vinst. I diagrammet nedan kan man se att verksamheten kommer gå med vinst först efter nära 20 år men att vinsten därefter ökar i rask takt för att efter 50 år vara uppe i 30 Mkr Ackumulerad vinst - 50 år Figur 7: Ackumulerad vinst över lång tid, diskonto 4% Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 9

10 Om man väljer att också räkna in värdet av produktionsbortfall kan man ur tabellen nedan se att verksamheten redan efter 25 år ger en samhällsekonomisk vinst på 5,7 Mkr Vinst Produktionsvärde Summa Figur 8: Vinst och produktionsvärde, ackumulerat Siffrorna i exemplen ovan blir stora och abstrakta. För att förenkla och tydliggöra kan vi istället beskriva kostnaderna för en individ. Vi vet från studier att kostnaderna blir olika beroende på vilket typ av utanförskap en individ kan hamna i. En heroinist kostar samhället ca 2 Mkr per år medan en individ med psykisk ohälsa kostar ca kr per år. Med utgångspunkt från den sammansättning av utanförskap vi tror är sannolik för Sotenäs blir den årliga förlusten för samhället för en individ drygt kr plus produktionsförlust på ytterligare kr, summa kr per år och individ! I ett livslångt perspektiv blir kostnaden ca 14 Mkr inklusive produktionsförlust. Detta kan vi då jämföra med den kostnad vi har för att driva familjecentralen under 1 år som motsvarar drygt 2 Mkr. För kostnaden av en utslagen individ kan vi driva familjecentralen i nästan 7 år! 5. Avslutning Om utvecklingen för de 210 barnen vi förväntas möta på familjecentralen följer de statistiska beräkningar för utanförskap och marginalisering innebär det att kostnaderna för samhället blir stora. Alla beräkningar i rapporten är gjorda med största försiktighet varför siffrorna sannolikt är i underkant och snarare kan vara högre. Dessutom har vi endast räknat på de uteblivna samhällsekonomiska kostnaderna för barnen som kommer i kontakt med familjecentralen, men verksamheten kommer också i kontakt med föräldrarna. Vilka uteblivna kostnader detta genererar har vi valt att inte inbegripa i våra beräkningar varför man med stor säkerhet kan dra slutsatser att de samhällsekonomiska vinsterna blir mycket större än de vi räknat på. Förebyggande arbete tillhör ofta de insatser som tvingas stå tillbaka i ekonomiskt svåra tider. Vi hoppas att denna rapport skall ge tillfälle till nya tankar, funderingar och lärdomar kring prevention och utanförskap. Kostnader för prevention är dyrt, men priset för att inte göra något alls är ofantligt mycket dyrare. Om Familjecentralen ses som en långsiktig investering i humankapital; att jämföra med andra långsiktiga investeringar i till exempel vägar och järnvägar, bör insatsen i förebyggande syfte, inte vara annat än självklar. Varje ung människa på glid som tidigt fångas upp, blir en lönsam affär för samhället. Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 10

11 Källförteckning Nilsson och Wadeskog (2008) Individen i centrum, Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Nilsson och Wadeskog (2009) Barn och unga i Härryda, Ett ekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering. (2008) Välfärdsredovisning Folkhälsoinstitutet (2010) Kommunala basfakta Socialstyrelsen (2010) Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: info@sotenas.se 11