Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler
|
|
- Cecilia Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Marie Gustafsson Sida 1 (3) Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Uppdraget Vilgotgruppens arbetsgrupp för barn- och ungdomsfrågor, Barn- och ungdomsgruppen har gett en arbetsgrupp i uppdrag att kartlägga samverkan i familjecentralerna i Örebro län. Syftet med kartläggningen är att få en samlad bild av samt kunna värdera resultaten av samverkan enligt principöverenskommelsen. Kartläggningen ska skapa underlag för förbättringar och fortsatt utveckling av samverkan mellan landstingets och kommunernas insatser för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Uppdraget är ett av totalt sju utvecklingsområden i aktivitetsplan utifrån Handlingsplan för samverkan och lokala överenskommelser mellan landsting och kommunernas insatser för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Principöverenskommelsen antogs principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler i Örebro län. Syftet med överenskommelsen är att: erbjuda en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer utveckla familjecentralen till en mötesplats där arbetet genomsyras av ett barnperspektiv där barnets och familjens bästa sätts i centrum att verka för trygga och jämlika villkor Vilgotgruppen har uppdraget att ansvara för översyn av avtalet vart tredje år. I arbetet ska KAFO-modellen användas som kvalitetssäkringsmetod. Modellen beskriver faktorer som speglar graden av samordning av resurser och graden av samarbete i det löpande arbetet. Arbetsgruppen En arbetsgrupp med representanter från kommunerna och landstinget tillsattes för att genomföra uppdraget. Ingrid Gustafsson har varit ordförande i arbetsgruppen och Marie Gustafsson har varit sekreterare.
2 2 (11) Arbetsgruppens sammansättning: Anneli Weman, Karlskoga kommun Barbro Sundberg Ljunggren, Lindesbergs kommun Catarina Carlsson, Kumla kommun Eva Mårdberg, Degerfors kommun Ingrid Gustafsson, Örebro kommun Margareta Rundgren, Örebro kommun Maria Lind, Örebro läns landsting, Barnhälsovården Marie Cesares Olsson, Örebro läns landsting, Samhällsmedicin Marie Gustafsson, Regionförbundet Monica Axelsson, Örebro kommun Yvonne Skogsdal, Örebro läns landsting, Mödrahälsovården I arbetet med att sammanställa de genomförda KAFO-enkäterna har Ann-Louise Gustafsson, administratör på Regionförbundet, varit gruppen behjälplig. Arbetsgruppen har träffats 4 gånger. Vad är en familjecentral? Föreningen för familjecentralers främjande beskriver en familjecentral på följande sätt: En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. En familjecentral är en mötesplats för familjer i ett bostadsområde. Hur verksamheten ser ut beror till stor del på barnfamiljernas behov och önskemål. Basen är den allmänna mödra- och barnhälsovården i samverkan med öppna förskolan samt en förebyggande individ- och familjeomsorg (socialtjänst). Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar I Socialstyrelsens kunskapsöversikt om familjecentraler från 2008 definieras en familjecentral på följande sätt:
3 3 (11) Familjecentralen ska ha en samlokalisering av de fyra basverksamheterna mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Familjecentralsliknande verksamhet ska ha barnhälsovård samlokaliserad med en annan kommunal verksamhet (öppen förskola eller socialtjänst). Med samlokalisering menar vi att hela den ordinarie verksamheten som respektive part bedriver ska vara förlagd till familjecentralen. För socialtjänstens del ska minst de socionomer som arbetar förebyggande mot familjecentralens målgrupp vara samlokaliserad med de övriga parterna. Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd Regeringen beslutade 2009 om en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Strategin är en del i en samlad långsiktig satsning på att främja hälsa och att förbygga ohälsa bland barn och ungdomar. Strategins övergripande mål är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt (0-17 år). Tre delmål formuleras: 1. Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar 2. Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar 3. Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. I den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd beskrivs familjecentralen som ett exempel på både en samverkansform och en hälsofrämjande arena för föräldrar och deras barn som regeringen är mycket positiv till. Kort om aktuell forskning om familjecentraler Flera utvärderingar, forskningsrapporter och kunskapssammanställningar har publicerats under de senaste åren som fokuserar på familjecentralernas nytta. Det ingår inte i arbetsgruppens uppdrag att redovisa aktuell forskning men ett antal publikationer lyfts här fram som kan ha betydelse för en fortsatt diskussion om familjecentralernas utveckling. Rapporter finns från utvärderingar av familjecentraler som genomförts i Gävleborg och i Västra Götaland: Almqvist, Reuterborg och Åsbrink (2008) Utvärdering av familjecentralerna i Västra Gävleborg. FoU rapport 2008:2 Abrahamsson, Bing, & Löfström (2009). Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering. Göteborg: folkhälsokommittén Västra Götalands regionen.
4 4 (11) Socialstyrelsen publicerade 2008 en kartläggning och en kunskapsöversikt om familjecentraler. I Socialmedicinsk tidskrift, årgång 88, nr 2 redovisas det aktuella forskningsläget när det gäller familjecentraler. Kartläggningen KAFO Kvalitetssäkring av familjecentralers organisation KAFO är en modell som beskriver olika aktörs- och agerandenivåer på en familjecentral. Modellen tar fram relevanta indikatorer som speglar graden av samordning (samordning av resurser på huvudmannanivå) samt graden av samarbete (personlig kontakt i det löpande arbetet) för att därigenom kunna uttala sig om samverkan enligt formeln samordning + samarbete = samverkan. KAFO-modellen är framtagen av landstinget Sörmland. De flesta av regionens familjecentraler har genomfört en KAFO-utvärdering vid ett eller flera tillfällen tidigare. Principöverenskommelsen om samverkan i familjecentral uttalar att KAFOmodellen ska användas för uppföljning av överenskommelsen. Genomförandet KAFO-enkäten diskuterades och uppdaterades vid en träff med arbetsgruppen i juni. Ett informationsbrev skickades till alla familjecentraler i juni där bakgrunden till enkäten och syftet med den presenterades. Enkäten delades ut i samband med att samordnare på familjecentraler träffades i augusti. De familjecentraler som inte var närvarande fick enkäten per post. Instruktioner för hur kartläggningen skulle genomföras bifogades. Av dessa framkom rekommendationen att en person på familjecentralen ansvarar för att besvara enkäten. Enkäterna skickades ifyllda till regionförbundet för sammanställning. Alla familjecentraler har besvarat enkäten. Arbetsgruppen har träffats två gånger för genomgång av det sammanställda resultat och för kvalitetssäkring av resultatet. Sammanfattande resultat I Örebroregionen finns idag totalt 19 familjecentraler och ytterligare en under uppbyggnad. Av dessa familjecentraler är det ett fåtal som uppfyller kriterierna för en familjecentral enligt de definitioner som redovisas ovan. I den fortsatta texten används begreppet familjecentral utifrån de olika varianter av lokala definitioner som gäller i regionens kommuner. Innebörden av detta varierar från kommun till kommun och framkommer av den fortsatta texten. Alla kommuner kommer inom kort att ha en familjecentral. KAFO-enkäten visar stora variationer på dessa 20 familjecentraler då det gäller samverkan mellan kommun och landsting kring lokaler och bemanning.
5 5 (11) Åtta av de 20 familjecentralerna är samlokaliserade, dvs besökare har en gemensam ingång till barnmorskemottagningen, BMM, barnavårdscentralen, BVC, öppen förskola och öppen socialtjänst. Ytterligare fyra familjecentraler finns inom samma byggnad men saknar gemensam entré. Alla familjecentraler har öppen förskola, dock vissa med begränsat öppethållande. Öppethållandet varierar mellan en halv dag per vecka till alla dagar i veckan. 19 familjecentraler har bemanning från socialtjänsten, vissa dock i begränsad omfattning. Bemanningen varierar från spontana besök till full bemanning under familjecentralens öppethållande. 17 familjecentraler har bemanning från BVC, barnavårdscentralen, dock i begränsad omfattning på tio av dessa. Bemanningen varierar från spontana besök till full bemanning under familjecentralens öppethållande. 12 familjecentraler har bemanning från BMM, barnmorskemottagningen, dock i begränsad omfattning på sex av dessa. Bemanningen varierar från spontana besök till full bemanning under familjecentralens öppethållande. Två familjecentraler saknar gemensam styrgrupp/ ledningsgrupp och alla utom en familjecentral har någon form av gemensamma personalmöten. Tio familjecentraler har någon form av samordningsfunktion. En sammanställning av resultatet från KAFO-enkätens högprioriterade kvalitetsvariabler medföljer denna rapport som bilaga. Hela KAFO-enkäten samt kodnycklar till tolkningen av familjecentralernas svar finns tillgänglig på Regionförbundets hemsida: under Social Välfärd/Individ och familj/familjecentraler. KAFO-enkätens resultat kopplat till principöverenskommelsen Principöverenskommelsen om samverkan i familjecentral formulerar syftet med samverkan, anger inriktningsmål och formulerar parternas åtagande. Med utgångspunkt i den genomförda KAFO-enkäten redovisas här de resultat som kan relateras till överenskommelsens olika delar. Överenskommelsens syfte En del i syftet med familjecentraler är att föräldrar och barn ska erbjudas en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer. Samlokalisering är en förutsättning för detta och även för flera av de angivna inriktningsmålen. KAFO-enkäten visar dock att endast åtta familjecentraler är samlokaliserade. Överenskommelsens inriktningsmål I inriktningsmålen formuleras att familjecentraler ska erbjuda ett lättillgängligt stöd, personalen har ett gemensamt förhållningssätt och befintliga resurser är samordnade. Samlokalisering är även här en grundförutsättning. Av KAFO-
6 6 (11) enkäten framkommer att 13 familjecentraler har gemensamma måldokument där gemensamma förhållningssätt kan formuleras. Arbetsgruppen har inte gått igenom dessa måldokument. Inriktingsmålen formulerar att föräldrar och barn ska vara delaktiga i verksamhetens planering och genomförande. Tolv familjecentraler har genomfört någon form av utvärdering där brukarenkäter har varit en del. Brukarråd i någon form finns endast på ett litet antal familjecentraler. Ett inriktningsmål är att familjecentralerna ska vara en nära mötesplats. Situation idag är att familjecentraler finns i nära anknytning till 20 av länets 30 vårdcentraler, dvs barnmorskor och BVC sjuksköterskor på tio vårdcentraler saknar möjlighet att samverka på familjecentral. Samarbetesformer med samhällets övriga aktörer som arbetar med barn ska upparbetas enligt ett inriktningsmål. Av KAFO-enkäten framkommer inte tydligt hur detta ser ut på familjecentralerna men kunskap finns om att samverkan med t ex bibliotek, folktandvård, olika kyrkliga församlingar och andra frivilligorganisationer är etablerade på några familjecentraler. Parternas åtagande i principöverenskommelsen Parterna gemensamt I principöverenskommelsen formuleras att personalen på familjecentralerna gemensamt och regelbundet ska delta i kompetenshöjande utbildningar. Av KAFO-enkäten framkommer att samverkan av personalutveckling sker på 17 av familjecentralerna, tre familjecentraler saknar detta helt. Deltagandet i dessa aktiviteter varierar mycket mellan familjecentralernas olika personalgrupper. Enligt principöverenskommelsen ska parterna gemensamt utse en samordnare för familjecentralerna, något som endast finns på tio familjecentraler. Örebro läns landsting Principöverenskommelsen formulerar att ladstinget ska arbeta i enlighet med uppdraget för MHV och BHV med befattning som barnmorska och specialistutbildad sjuksköterska. Av KAFO-enkäten framkommer att 17 familjecentraler är bemannad med BVC-sjuksköterska, dock i begränsad omfattning på tio av dessa. När det gäller mödrahälsovård är situationen att 12 familjecentraler är bemannad med barnmorska, dock i begränsad omfattning på sex av dessa. Enligt principöverenskommelsen ska landstingets personal regelbundet delta i planering och genomförande av gemensam verksamhet och öppen verksamhet vid familjecentralen. Detta åtagande uppfylls inte idag. Respektive kommun Respektive kommun åtar sig i principöverenskommelsen att bedriva öppen förskola i enlighet med allmänna råd om öppen förskola. Av KAFO-enkäten
7 7 (11) framgår att alla familjecentraler har öppen förskola, vissa dock med begränsat öppethållande. Kommunerna åtar sig också att bedriva förbyggande och stödjande insatser med befattning som socionom eller liknande. Sådan verksamhet finns på 19 familjecentraler dock på vissa i begränsad omfattning. Enligt principöverenskommelsen ska kommunens personal regelbundet delta i planering och genomförande av gemensam verksamhet och öppen verksamhet vid familjecentralen. Detta sker idag vid alla familjecentraler. Arbetsgruppens värdering av redovisade resultat Av enkäten framkommer att endast åtta av 20 familjecentraler i Örebroregionen är samlokaliserade. Av dessa familjecentraler är det ett fåtal som uppfyller kriterierna för en familjecentral enligt de definitioner som redovisas ovan. Detta innebär att en av de viktigaste förutsättningarna för det samlade stödet till familjerna saknas. Samlokalisering är en förutsättning för de inriktningsmål som formuleras i principöverenskommelsen och för att familjecentralen i praktiken ska kunna fungera utifrån dessa mål. De familjecentraler som utvecklats under 2010 och 2011 har planerats utifrån principöverenskommelsens innehåll och framstår som goda exempel på hur verksamheten är tänkt att fungera. Sedan 2008 har sex nya familjecentraler öppnats i regionen. Trots detta bedömer arbetsgruppen att överenskommelsens inriktningsmål om familjecentralen som en nära mötesplats uppfylls i begränsad omfattning. Barnmorskor och BVC sjuksköterskor på 10 vårdcentraler saknar idag möjlighet att samverka på familjecentral och kan inte erbjuda familjer en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd. Några familjecentraler har ett mycket begränsat öppethållande. Resultatet av enkäten visar att flera av de befintliga familjecentralerna enbart består av kommunala verksamheter, öppen förskola och öppen socialtjänst. På flera familjecentraler är bemanningen från mödrahälsovård och barnhälsovård mycket begränsad. Detta innebär att syftet att erbjuda en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd uppfylls i begränsad omfattning. Av diskussionen i arbetsgruppen har framkommit att BMM:s och BVC:s möjligheter att regelbundet delta i planering och genomförande av gemensam verksamhet och öppen verksamhet vid familjecentralen är mycket begränsad. Koppling till angränsande projekt En utredning pågår parallellt med denna utvärdering, Tidiga insatser föräldra-barnrelation/ anknytning. Denna utrednings syfte är att utarbeta ett förslag till handlingsplan för det gemensamma arbetet inom landstinget och länets kommer, för att utveckla stöd till späda barn och deras familjer, där
8 8 (11) föräldrar har uttalade begränsningar i förmågan att utgöra en trygg bas för sina barn. I utredningen beskrivs verksamheten på familjecentralerna. Utredningen skriver:.därför är FC som arena och dess unika samverkan över professions- och verksamhetsgränser en viktig del i detta arbete att tidigt upptäcka de barn som lever med föräldrar som har begränsningar i förmågan att ge en trygg bas för sina barn. Utredningen konstaterar också att det idag saknar familjecentraler på tio vårdcentraler där mödra- och barnhälsovården har sin bas. Utredningen föreslår att tvärprofessionella barnhälsoteam organiseras runt varje BMM/ BVC. Det pågående projektet Kompetensutveckling föräldrastöd i Örebro län syftar till att utveckla och samordna det generella föräldrastödet i Örebroregionen. Projektets mål är att föreslå en samverkansstruktur för aktörer inom det generella föräldrastödet och att utveckla former för samverkan för gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte. Regionförbundets projekt Familjecentraler i regional samverkan har sedan 2008 erbjudit kompetensutveckling i form av temadagar, riktat till medarbetare på familjecentralerna. De temadagar som genomförts har syftat till att utveckla gemensam kunskap för familjecentralernas olika professioner. Temadagarna har varit mycket välbesökta. Utvärderingarna av temadagarna har varit mycket positiva och visar på ett behov av och önskemål om fortsatta former för gemensam kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte Utredningen om Tidiga insatser och de redovisade projekten behöver samordnas med en diskussion om fortsatt utveckling av samverkan på familjecentraler. Diskussion Principöverenskommelsen om samverkan i familjecentral har funnits sedan Arbetsgruppen konstaterar att de familjecentraler som planerats och startats efter detta har en verksamhet som utgår från innehållet i principöverenskommelsen. Principöverenskommelsens inriktningsmål bygger på förutsättningen att verksamheten är samlokaliserad och detta skapar svårigheter för de familjecentraler där detta inte är fallet. Dessa familjecentraler får inte möjlighet att utveckla verksamheten efter principöverenskommelsens inriktningsmål. Arbetsgruppen anser att det finns ett stort behov av att utveckla samarbete och samordning på familjecentralerna. Kommunernas åtaganden och engagemang i familjecentralerna är idag basen för verksamheten men utvecklingsbehov finns. Landstingets åtaganden enligt principöverenskommelsen uppfylls inte idag och engagemanget behöver stärkas för att samverkan ska bli en verklighet på familjecentralerna. Arbetsgruppen har diskuterat att familjecentralernas möjlighet att utveckla ett mer riktat föräldrastöd till föräldrar med olika slags behov är underutvecklat.
9 9 (11) Familjecentralen som plattform för detta kan utvecklas. Exempel på detta är stöd till unga föräldrar, ensamma föräldrar och till föräldrar som behöver stöd i relationen till barnet. Andra exempel är stöd till föräldrar med psykisk sjukdom eller missbruk. Arbetsgruppen anser att det finns behov av att tydliggöra parternas inställning till utveckling av de familjecentraler som finns idag och utvecklingen av familjecentraler där de inte alls existerar. Familjecentralernas kvalitet i form av innehåll och samverkan måste stärkas för att principöverenskommelsens syfte ska kunna uppfyllas om att: erbjuda en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd utifrån Barnkonventionen erbjuda en verksamhet som genomsyras av ett barnperspektiv verka för trygga och jämlika villkor enligt nationella folkhälsomål. Ingrid Gustafsson Arbetsgruppens ordförande Marie Gustafsson Sekreterare Anneli Weman Barbro Sundberg Ljunggren Catarina Carlsson Eva Mårdberg Margareta Rundgren Maria Lind Marie Cesares Olsson Monica Axelsson Yvonne Skogsdal
10 10 (11)
11 11 (11) Bilagor: 1. Principöverenskommelsen 2. KAFO-sammanställningens tabell E: Högprioriterade kvalitetskriterier
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Läs merNy familjecentral i Karlskoga
Tjänsteskrivelse 2014-08-27 BUN 2013.0517 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning I juni 2010 antogs en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merVälkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?
Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Marie Cesares Olsson Utvecklingsledare barn och unga Region Örebro län marie-cesares.olsson@regionorebrolan.se 019-602 63
Läs mer3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i
Kommunstyrelsens sammanträde 2019-03-20 Ärende 3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län gällande samverkan i familjecentral Egna anteckningar 19191 LJUSNARSBERGS KOMMUN [9191
Läs merMinnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan
Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete
Läs merFebruari Varför Familjecentral?
Februari 2017 Varför Familjecentral? Föreningen För Familjecentralers Främjandes styrelse har under 2016, på uppdrag av medlemmarna, arbetat fram detta informationsmaterial (power point). Syftet med materialet
Läs merVägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad
Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad 1 Inledning Denna Vägledning för öppna förskolorna inom Göteborgs Stad är framtagen med syfte att tydliggöra rollen och uppdraget
Läs merKompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program
Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs mer18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN
18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merNy familjecentral i Karlskoga
Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merVälkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid
Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats Foto: Josefin Sejnelid Länssamverkan föräldrastöd Deltagarna i gruppen har ett strategiskt uppdrag i sin organisation eller i länet. Deltagare
Läs merHandlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt
Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt SDF Östra Göteborg 2018-03-19 Barn och unga ska lyckas i skolan! Övergripande mål familjecentrerat arbetssätt att alla barn ska lyckas i skolan Inledning
Läs merVälfärd i förändring
Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär
Läs merBarnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs meramiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg
Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Läs merFamiljecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg
Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg 20170911 Samverkansplattform Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och Unga Familjecentrerat
Läs merFöräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun
Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merSAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL
SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL mellan Landstinget i Värmland och Forshaga kommun 1. Inledning Familjecentrum är en familjecentral, en byggnad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merUtökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
Läs merKommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67
Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merAvtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby
Dnr: Dnr: Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby 2017-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER... 3 2 AVTALSTID... 3 3 AVTALETS FORM OCH SYFTE... 3 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET...
Läs merFörbättrat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter
1 (5) Upprättare 2017-11-27 Förbättrat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter Specialitetsråd Funktionshinder Gunilla Lillhager, ordförande 2017 2 (5) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte...
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merUppföljning av familjecentraler i Jönköpings län
Bilaga 2 Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Agneta Abrahamsson FoUrum Modell för verksamhetsuppföljning Inledning Självskattningsinstrument Slussningsstatistik Besöksstatistik Föräldraenkät
Läs merRiktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län
Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med barnhälsoteam... 3 Centrala begrepp... 3 Barnhälsoteam... 3 Främjande arbete... 3 Förebyggande arbete... 4 Barnhälsoteamens
Läs merLokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun
Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Bakgrund Denna handlingsplan är framtagen i samverkan mellan landstinget och Norrköpings kommun och är ett
Läs merSTYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga
Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga Anna-Maria Troedsson, Marianne Gabrielsson, Anna Bodin, och Föreningen För Familjecentralernas Främjande (FFFF) 2017 Sida 2 av 6 Innehåll Inledning
Läs merFamiljecentrerat arbetssätt Centrum
Familjecentrerat arbetssätt Centrum Handlingsplan 2019 Ett samarbete som finansieras till lika delar av Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Övergripande mål Det övergripande målet för familjecentrerat
Läs merUTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!
Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merFler familjecentraler i ytterstaden - delrapport November 2016
Fler familjecentraler i ytterstaden - delrapport November 2016 stockholm.se Fler familjecentraler i ytterstaden Delrapport november 2016 Diarienummer 1.5.4-66/2016 november 2016 3 (11) Sammanfattning I
Läs merNy Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson
Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder
Läs merDatum Diarie nr År/löp nr 2013-11-04 2013 Sidan 1 av 6 Rubrik redovisande dokument Landstingets insatser i länets familjecentraler Omfattar område/verksamhet/enhet Primärvård Landstingets insatser i länets
Läs merIFO-chefsnätverket Välkomna!
IFO-chefsnätverket 2019-08-30 Välkomna! Idag Start med kaffe Rundan FoU i Väst Fika Planering för kommande år Korta avstämningar Psykisk hälsa och missbruk Jäv Diskussion Planering för 2019-2020, prioritering
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2018:79 LS 2017 1158 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2017:45 Av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler Stockholms läns landsting 19 (29) Landstingsstyrelsen
Läs merHandlingsplan 2017 NOSAM Lundby
Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby Temagrupp barn- och unga 2016-11-28 Handlingsplanen för NOSAM Lundbys temagrupp barn och unga för 2017 är ett levande dokument och uppdateras löpande under året. NOSAM`s
Läs mer6 Revidering policy för familjecentral - Yttrande. Arbetsutskottets förslag till beslut
Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2012-02-29 LSN-HSF11-278 6 Revidering policy för familjecentral - Yttrande Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merHälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående
Läs merResultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt
Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merFamiljecentraler. -det är grejor det
Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne
Läs merForshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5
Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa socialtjänst) 1 3. Samverkan inom kommunen 1 4. Samverkan
Läs merNYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.
1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-02-13 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Riktlinjer Ingmar
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor
Läs merSamverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster
Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;
Läs merGemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE
FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper
Läs merRAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER
1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp
Läs merPsykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.
Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen
Läs merMotion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs
MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars
Läs merMall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral
Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en familjecentral? Syfte och mål med överenskommelsen
Läs merDatum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018
Datum för upprättande: 2017-10-31 Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 0 TML HSVO Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg. (Länsgemensam). HSO Handikappförbundens
Läs merSammanfattning av rapporten. Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering
Sammanfattning av rapporten Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Mikael Löfström oktober 2009 Familjecentralen den självklara mötesplatsen Socialstyrelsen föreslår
Läs merRapport Team Samagera
Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.
Läs merfamiljecentral i centrala Eskilstuna.
Kommunstyrelsen 2018-04-17 Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2016:404 Mattias Berglund 016-710 32 54 1 (4) Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag från kommunfullmäktige att undersöka behovet av och förutsättningar
Läs merMinnesanteckningar Politikerseminarium Jämställt föräldraskap 9 maj 2012
Minnesanteckningar Politikerseminarium Jämställt föräldraskap 9 maj 2012 Politiker Jenny Steen Tomas Esbjörnsson Anders Östlund Elisabeth Hammar Solweig Samuelsson Per Folkesson Ingrid Fries Hansson Örebro
Läs merMotion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag
Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs mer1. Har stimulansmedel använts/intecknats för ökad bemanning? 1 a. Inom vilka yrkeskategorier har ni ökat bemanningen? Ange antal årsarbetare.
Enkät 3 A. Satsning på ungdomsmottagningar Under 2016 har ert län tagit del av stimulansmedel för satsningar på ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa. I den här enkäten redovisar ni hur medlen
Läs merVerksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014
Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5
Läs merSlutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merRegion Skånes policy för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter
Region Skånes policy för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter 2008-05-22 FÖRORD Region Skånes policy för familjecentraler Policyn är resultat av att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt
Läs merKartläggning av familjecentraler i Västra Götaland januari Folkhälsokommitténs sekretariat och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli
Kartläggning av familjecentraler i Västra Götaland 2013 januari 2014 ETT SAMARBETE MELLAN: Folkhälsokommitténs sekretariat och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Förord Familjecentralen är en relativt
Läs merAnsökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNG DOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-05-28 Handläggare: Katarina Höök Telefon: 08-508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-06-14 Ansökan hos Socialstyrelsen
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och
Läs merAnsökan från Vårdcentralen Smeden om bildande av en familjecentral
Barn- och utbildningsnämnden 2017-10-16 1 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten SOCN/2017:122 Katarina Andersson, 016-710 1086 Socialnämnden Ansökan från Vårdcentralen Smeden
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merMålgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Läs merPolicy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken
Läs merEvidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa
Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit
Läs merTjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Gunnel Åkesson 2010-05-11 Vilgotgruppen 1 ( Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg
Läs merVarför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?
Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Illustration: Eva Lindén Bilaga 2 Dokumentation av gruppdiskussion från dialogseminarie 7 december 2015, Örebro slott Reflektion och diskussion Som avslutning
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015
VERKSAMHETSPLAN 2015 Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd, MKHV 2014-12-03 1 1. Bakgrund Den gemensamma satsningen av Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Södermanland och Landstinget
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Läs merSammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.
Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige
Läs merProjektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.
Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra
Läs merVästbus Samverkan för barn och ungas bästa
Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.
Läs merFörvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd
Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar
Läs merProjektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
Projektplan Projektplan Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 1 Innehåll 1 Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 3 1.1 Bakgrund/Inledning... 3 1.2 Förväntad nytta... 4 1.3 Mål... 4 1.4
Läs merFörslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Läs merÖppna förskolan Gläntan
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Öppna förskolan Gläntan Anette Tinnsten Rektor 2010-08-10 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 9. Redovisning
Läs merPraktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merÄr familjecentraler ett bra arbetssätt?
Är familjecentraler ett bra arbetssätt? En utvärdering av Hallands familjecentraler på uppdrag av Landstingsstyrelsen, Landstinget Halland Anders Langemark PM 2009:4 FoU SocialCentrum Region Halland FoU
Läs merÖverenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs mer