Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler"

Transkript

1 Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Marie Gustafsson Sida 1 (3) Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Uppdraget Vilgotgruppens arbetsgrupp för barn- och ungdomsfrågor, Barn- och ungdomsgruppen har gett en arbetsgrupp i uppdrag att kartlägga samverkan i familjecentralerna i Örebro län. Syftet med kartläggningen är att få en samlad bild av samt kunna värdera resultaten av samverkan enligt principöverenskommelsen. Kartläggningen ska skapa underlag för förbättringar och fortsatt utveckling av samverkan mellan landstingets och kommunernas insatser för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Uppdraget är ett av totalt sju utvecklingsområden i aktivitetsplan utifrån Handlingsplan för samverkan och lokala överenskommelser mellan landsting och kommunernas insatser för barn som far illa eller riskerar att fara illa. Principöverenskommelsen antogs principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler i Örebro län. Syftet med överenskommelsen är att: erbjuda en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer utveckla familjecentralen till en mötesplats där arbetet genomsyras av ett barnperspektiv där barnets och familjens bästa sätts i centrum att verka för trygga och jämlika villkor Vilgotgruppen har uppdraget att ansvara för översyn av avtalet vart tredje år. I arbetet ska KAFO-modellen användas som kvalitetssäkringsmetod. Modellen beskriver faktorer som speglar graden av samordning av resurser och graden av samarbete i det löpande arbetet. Arbetsgruppen En arbetsgrupp med representanter från kommunerna och landstinget tillsattes för att genomföra uppdraget. Ingrid Gustafsson har varit ordförande i arbetsgruppen och Marie Gustafsson har varit sekreterare.

2 2 (11) Arbetsgruppens sammansättning: Anneli Weman, Karlskoga kommun Barbro Sundberg Ljunggren, Lindesbergs kommun Catarina Carlsson, Kumla kommun Eva Mårdberg, Degerfors kommun Ingrid Gustafsson, Örebro kommun Margareta Rundgren, Örebro kommun Maria Lind, Örebro läns landsting, Barnhälsovården Marie Cesares Olsson, Örebro läns landsting, Samhällsmedicin Marie Gustafsson, Regionförbundet Monica Axelsson, Örebro kommun Yvonne Skogsdal, Örebro läns landsting, Mödrahälsovården I arbetet med att sammanställa de genomförda KAFO-enkäterna har Ann-Louise Gustafsson, administratör på Regionförbundet, varit gruppen behjälplig. Arbetsgruppen har träffats 4 gånger. Vad är en familjecentral? Föreningen för familjecentralers främjande beskriver en familjecentral på följande sätt: En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. En familjecentral är en mötesplats för familjer i ett bostadsområde. Hur verksamheten ser ut beror till stor del på barnfamiljernas behov och önskemål. Basen är den allmänna mödra- och barnhälsovården i samverkan med öppna förskolan samt en förebyggande individ- och familjeomsorg (socialtjänst). Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar I Socialstyrelsens kunskapsöversikt om familjecentraler från 2008 definieras en familjecentral på följande sätt:

3 3 (11) Familjecentralen ska ha en samlokalisering av de fyra basverksamheterna mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Familjecentralsliknande verksamhet ska ha barnhälsovård samlokaliserad med en annan kommunal verksamhet (öppen förskola eller socialtjänst). Med samlokalisering menar vi att hela den ordinarie verksamheten som respektive part bedriver ska vara förlagd till familjecentralen. För socialtjänstens del ska minst de socionomer som arbetar förebyggande mot familjecentralens målgrupp vara samlokaliserad med de övriga parterna. Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd Regeringen beslutade 2009 om en nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Strategin är en del i en samlad långsiktig satsning på att främja hälsa och att förbygga ohälsa bland barn och ungdomar. Strategins övergripande mål är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt (0-17 år). Tre delmål formuleras: 1. Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar 2. Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar 3. Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. I den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd beskrivs familjecentralen som ett exempel på både en samverkansform och en hälsofrämjande arena för föräldrar och deras barn som regeringen är mycket positiv till. Kort om aktuell forskning om familjecentraler Flera utvärderingar, forskningsrapporter och kunskapssammanställningar har publicerats under de senaste åren som fokuserar på familjecentralernas nytta. Det ingår inte i arbetsgruppens uppdrag att redovisa aktuell forskning men ett antal publikationer lyfts här fram som kan ha betydelse för en fortsatt diskussion om familjecentralernas utveckling. Rapporter finns från utvärderingar av familjecentraler som genomförts i Gävleborg och i Västra Götaland: Almqvist, Reuterborg och Åsbrink (2008) Utvärdering av familjecentralerna i Västra Gävleborg. FoU rapport 2008:2 Abrahamsson, Bing, & Löfström (2009). Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering. Göteborg: folkhälsokommittén Västra Götalands regionen.

4 4 (11) Socialstyrelsen publicerade 2008 en kartläggning och en kunskapsöversikt om familjecentraler. I Socialmedicinsk tidskrift, årgång 88, nr 2 redovisas det aktuella forskningsläget när det gäller familjecentraler. Kartläggningen KAFO Kvalitetssäkring av familjecentralers organisation KAFO är en modell som beskriver olika aktörs- och agerandenivåer på en familjecentral. Modellen tar fram relevanta indikatorer som speglar graden av samordning (samordning av resurser på huvudmannanivå) samt graden av samarbete (personlig kontakt i det löpande arbetet) för att därigenom kunna uttala sig om samverkan enligt formeln samordning + samarbete = samverkan. KAFO-modellen är framtagen av landstinget Sörmland. De flesta av regionens familjecentraler har genomfört en KAFO-utvärdering vid ett eller flera tillfällen tidigare. Principöverenskommelsen om samverkan i familjecentral uttalar att KAFOmodellen ska användas för uppföljning av överenskommelsen. Genomförandet KAFO-enkäten diskuterades och uppdaterades vid en träff med arbetsgruppen i juni. Ett informationsbrev skickades till alla familjecentraler i juni där bakgrunden till enkäten och syftet med den presenterades. Enkäten delades ut i samband med att samordnare på familjecentraler träffades i augusti. De familjecentraler som inte var närvarande fick enkäten per post. Instruktioner för hur kartläggningen skulle genomföras bifogades. Av dessa framkom rekommendationen att en person på familjecentralen ansvarar för att besvara enkäten. Enkäterna skickades ifyllda till regionförbundet för sammanställning. Alla familjecentraler har besvarat enkäten. Arbetsgruppen har träffats två gånger för genomgång av det sammanställda resultat och för kvalitetssäkring av resultatet. Sammanfattande resultat I Örebroregionen finns idag totalt 19 familjecentraler och ytterligare en under uppbyggnad. Av dessa familjecentraler är det ett fåtal som uppfyller kriterierna för en familjecentral enligt de definitioner som redovisas ovan. I den fortsatta texten används begreppet familjecentral utifrån de olika varianter av lokala definitioner som gäller i regionens kommuner. Innebörden av detta varierar från kommun till kommun och framkommer av den fortsatta texten. Alla kommuner kommer inom kort att ha en familjecentral. KAFO-enkäten visar stora variationer på dessa 20 familjecentraler då det gäller samverkan mellan kommun och landsting kring lokaler och bemanning.

5 5 (11) Åtta av de 20 familjecentralerna är samlokaliserade, dvs besökare har en gemensam ingång till barnmorskemottagningen, BMM, barnavårdscentralen, BVC, öppen förskola och öppen socialtjänst. Ytterligare fyra familjecentraler finns inom samma byggnad men saknar gemensam entré. Alla familjecentraler har öppen förskola, dock vissa med begränsat öppethållande. Öppethållandet varierar mellan en halv dag per vecka till alla dagar i veckan. 19 familjecentraler har bemanning från socialtjänsten, vissa dock i begränsad omfattning. Bemanningen varierar från spontana besök till full bemanning under familjecentralens öppethållande. 17 familjecentraler har bemanning från BVC, barnavårdscentralen, dock i begränsad omfattning på tio av dessa. Bemanningen varierar från spontana besök till full bemanning under familjecentralens öppethållande. 12 familjecentraler har bemanning från BMM, barnmorskemottagningen, dock i begränsad omfattning på sex av dessa. Bemanningen varierar från spontana besök till full bemanning under familjecentralens öppethållande. Två familjecentraler saknar gemensam styrgrupp/ ledningsgrupp och alla utom en familjecentral har någon form av gemensamma personalmöten. Tio familjecentraler har någon form av samordningsfunktion. En sammanställning av resultatet från KAFO-enkätens högprioriterade kvalitetsvariabler medföljer denna rapport som bilaga. Hela KAFO-enkäten samt kodnycklar till tolkningen av familjecentralernas svar finns tillgänglig på Regionförbundets hemsida: under Social Välfärd/Individ och familj/familjecentraler. KAFO-enkätens resultat kopplat till principöverenskommelsen Principöverenskommelsen om samverkan i familjecentral formulerar syftet med samverkan, anger inriktningsmål och formulerar parternas åtagande. Med utgångspunkt i den genomförda KAFO-enkäten redovisas här de resultat som kan relateras till överenskommelsens olika delar. Överenskommelsens syfte En del i syftet med familjecentraler är att föräldrar och barn ska erbjudas en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer. Samlokalisering är en förutsättning för detta och även för flera av de angivna inriktningsmålen. KAFO-enkäten visar dock att endast åtta familjecentraler är samlokaliserade. Överenskommelsens inriktningsmål I inriktningsmålen formuleras att familjecentraler ska erbjuda ett lättillgängligt stöd, personalen har ett gemensamt förhållningssätt och befintliga resurser är samordnade. Samlokalisering är även här en grundförutsättning. Av KAFO-

6 6 (11) enkäten framkommer att 13 familjecentraler har gemensamma måldokument där gemensamma förhållningssätt kan formuleras. Arbetsgruppen har inte gått igenom dessa måldokument. Inriktingsmålen formulerar att föräldrar och barn ska vara delaktiga i verksamhetens planering och genomförande. Tolv familjecentraler har genomfört någon form av utvärdering där brukarenkäter har varit en del. Brukarråd i någon form finns endast på ett litet antal familjecentraler. Ett inriktningsmål är att familjecentralerna ska vara en nära mötesplats. Situation idag är att familjecentraler finns i nära anknytning till 20 av länets 30 vårdcentraler, dvs barnmorskor och BVC sjuksköterskor på tio vårdcentraler saknar möjlighet att samverka på familjecentral. Samarbetesformer med samhällets övriga aktörer som arbetar med barn ska upparbetas enligt ett inriktningsmål. Av KAFO-enkäten framkommer inte tydligt hur detta ser ut på familjecentralerna men kunskap finns om att samverkan med t ex bibliotek, folktandvård, olika kyrkliga församlingar och andra frivilligorganisationer är etablerade på några familjecentraler. Parternas åtagande i principöverenskommelsen Parterna gemensamt I principöverenskommelsen formuleras att personalen på familjecentralerna gemensamt och regelbundet ska delta i kompetenshöjande utbildningar. Av KAFO-enkäten framkommer att samverkan av personalutveckling sker på 17 av familjecentralerna, tre familjecentraler saknar detta helt. Deltagandet i dessa aktiviteter varierar mycket mellan familjecentralernas olika personalgrupper. Enligt principöverenskommelsen ska parterna gemensamt utse en samordnare för familjecentralerna, något som endast finns på tio familjecentraler. Örebro läns landsting Principöverenskommelsen formulerar att ladstinget ska arbeta i enlighet med uppdraget för MHV och BHV med befattning som barnmorska och specialistutbildad sjuksköterska. Av KAFO-enkäten framkommer att 17 familjecentraler är bemannad med BVC-sjuksköterska, dock i begränsad omfattning på tio av dessa. När det gäller mödrahälsovård är situationen att 12 familjecentraler är bemannad med barnmorska, dock i begränsad omfattning på sex av dessa. Enligt principöverenskommelsen ska landstingets personal regelbundet delta i planering och genomförande av gemensam verksamhet och öppen verksamhet vid familjecentralen. Detta åtagande uppfylls inte idag. Respektive kommun Respektive kommun åtar sig i principöverenskommelsen att bedriva öppen förskola i enlighet med allmänna råd om öppen förskola. Av KAFO-enkäten

7 7 (11) framgår att alla familjecentraler har öppen förskola, vissa dock med begränsat öppethållande. Kommunerna åtar sig också att bedriva förbyggande och stödjande insatser med befattning som socionom eller liknande. Sådan verksamhet finns på 19 familjecentraler dock på vissa i begränsad omfattning. Enligt principöverenskommelsen ska kommunens personal regelbundet delta i planering och genomförande av gemensam verksamhet och öppen verksamhet vid familjecentralen. Detta sker idag vid alla familjecentraler. Arbetsgruppens värdering av redovisade resultat Av enkäten framkommer att endast åtta av 20 familjecentraler i Örebroregionen är samlokaliserade. Av dessa familjecentraler är det ett fåtal som uppfyller kriterierna för en familjecentral enligt de definitioner som redovisas ovan. Detta innebär att en av de viktigaste förutsättningarna för det samlade stödet till familjerna saknas. Samlokalisering är en förutsättning för de inriktningsmål som formuleras i principöverenskommelsen och för att familjecentralen i praktiken ska kunna fungera utifrån dessa mål. De familjecentraler som utvecklats under 2010 och 2011 har planerats utifrån principöverenskommelsens innehåll och framstår som goda exempel på hur verksamheten är tänkt att fungera. Sedan 2008 har sex nya familjecentraler öppnats i regionen. Trots detta bedömer arbetsgruppen att överenskommelsens inriktningsmål om familjecentralen som en nära mötesplats uppfylls i begränsad omfattning. Barnmorskor och BVC sjuksköterskor på 10 vårdcentraler saknar idag möjlighet att samverka på familjecentral och kan inte erbjuda familjer en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd. Några familjecentraler har ett mycket begränsat öppethållande. Resultatet av enkäten visar att flera av de befintliga familjecentralerna enbart består av kommunala verksamheter, öppen förskola och öppen socialtjänst. På flera familjecentraler är bemanningen från mödrahälsovård och barnhälsovård mycket begränsad. Detta innebär att syftet att erbjuda en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd uppfylls i begränsad omfattning. Av diskussionen i arbetsgruppen har framkommit att BMM:s och BVC:s möjligheter att regelbundet delta i planering och genomförande av gemensam verksamhet och öppen verksamhet vid familjecentralen är mycket begränsad. Koppling till angränsande projekt En utredning pågår parallellt med denna utvärdering, Tidiga insatser föräldra-barnrelation/ anknytning. Denna utrednings syfte är att utarbeta ett förslag till handlingsplan för det gemensamma arbetet inom landstinget och länets kommer, för att utveckla stöd till späda barn och deras familjer, där

8 8 (11) föräldrar har uttalade begränsningar i förmågan att utgöra en trygg bas för sina barn. I utredningen beskrivs verksamheten på familjecentralerna. Utredningen skriver:.därför är FC som arena och dess unika samverkan över professions- och verksamhetsgränser en viktig del i detta arbete att tidigt upptäcka de barn som lever med föräldrar som har begränsningar i förmågan att ge en trygg bas för sina barn. Utredningen konstaterar också att det idag saknar familjecentraler på tio vårdcentraler där mödra- och barnhälsovården har sin bas. Utredningen föreslår att tvärprofessionella barnhälsoteam organiseras runt varje BMM/ BVC. Det pågående projektet Kompetensutveckling föräldrastöd i Örebro län syftar till att utveckla och samordna det generella föräldrastödet i Örebroregionen. Projektets mål är att föreslå en samverkansstruktur för aktörer inom det generella föräldrastödet och att utveckla former för samverkan för gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte. Regionförbundets projekt Familjecentraler i regional samverkan har sedan 2008 erbjudit kompetensutveckling i form av temadagar, riktat till medarbetare på familjecentralerna. De temadagar som genomförts har syftat till att utveckla gemensam kunskap för familjecentralernas olika professioner. Temadagarna har varit mycket välbesökta. Utvärderingarna av temadagarna har varit mycket positiva och visar på ett behov av och önskemål om fortsatta former för gemensam kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte Utredningen om Tidiga insatser och de redovisade projekten behöver samordnas med en diskussion om fortsatt utveckling av samverkan på familjecentraler. Diskussion Principöverenskommelsen om samverkan i familjecentral har funnits sedan Arbetsgruppen konstaterar att de familjecentraler som planerats och startats efter detta har en verksamhet som utgår från innehållet i principöverenskommelsen. Principöverenskommelsens inriktningsmål bygger på förutsättningen att verksamheten är samlokaliserad och detta skapar svårigheter för de familjecentraler där detta inte är fallet. Dessa familjecentraler får inte möjlighet att utveckla verksamheten efter principöverenskommelsens inriktningsmål. Arbetsgruppen anser att det finns ett stort behov av att utveckla samarbete och samordning på familjecentralerna. Kommunernas åtaganden och engagemang i familjecentralerna är idag basen för verksamheten men utvecklingsbehov finns. Landstingets åtaganden enligt principöverenskommelsen uppfylls inte idag och engagemanget behöver stärkas för att samverkan ska bli en verklighet på familjecentralerna. Arbetsgruppen har diskuterat att familjecentralernas möjlighet att utveckla ett mer riktat föräldrastöd till föräldrar med olika slags behov är underutvecklat.

9 9 (11) Familjecentralen som plattform för detta kan utvecklas. Exempel på detta är stöd till unga föräldrar, ensamma föräldrar och till föräldrar som behöver stöd i relationen till barnet. Andra exempel är stöd till föräldrar med psykisk sjukdom eller missbruk. Arbetsgruppen anser att det finns behov av att tydliggöra parternas inställning till utveckling av de familjecentraler som finns idag och utvecklingen av familjecentraler där de inte alls existerar. Familjecentralernas kvalitet i form av innehåll och samverkan måste stärkas för att principöverenskommelsens syfte ska kunna uppfyllas om att: erbjuda en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd utifrån Barnkonventionen erbjuda en verksamhet som genomsyras av ett barnperspektiv verka för trygga och jämlika villkor enligt nationella folkhälsomål. Ingrid Gustafsson Arbetsgruppens ordförande Marie Gustafsson Sekreterare Anneli Weman Barbro Sundberg Ljunggren Catarina Carlsson Eva Mårdberg Margareta Rundgren Maria Lind Marie Cesares Olsson Monica Axelsson Yvonne Skogsdal

10 10 (11)

11 11 (11) Bilagor: 1. Principöverenskommelsen 2. KAFO-sammanställningens tabell E: Högprioriterade kvalitetskriterier

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 2014-08-27 BUN 2013.0517 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning I juni 2010 antogs en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Marie Cesares Olsson Utvecklingsledare barn och unga Region Örebro län marie-cesares.olsson@regionorebrolan.se 019-602 63

Läs mer

3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i

3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Kommunstyrelsens sammanträde 2019-03-20 Ärende 3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län gällande samverkan i familjecentral Egna anteckningar 19191 LJUSNARSBERGS KOMMUN [9191

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

Februari Varför Familjecentral?

Februari Varför Familjecentral? Februari 2017 Varför Familjecentral? Föreningen För Familjecentralers Främjandes styrelse har under 2016, på uppdrag av medlemmarna, arbetat fram detta informationsmaterial (power point). Syftet med materialet

Läs mer

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad 1 Inledning Denna Vägledning för öppna förskolorna inom Göteborgs Stad är framtagen med syfte att tydliggöra rollen och uppdraget

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats Foto: Josefin Sejnelid Länssamverkan föräldrastöd Deltagarna i gruppen har ett strategiskt uppdrag i sin organisation eller i länet. Deltagare

Läs mer

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt SDF Östra Göteborg 2018-03-19 Barn och unga ska lyckas i skolan! Övergripande mål familjecentrerat arbetssätt att alla barn ska lyckas i skolan Inledning

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Barnhälsovård i Skåne

Barnhälsovård i Skåne Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål

Läs mer

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg 20170911 Samverkansplattform Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och Unga Familjecentrerat

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL mellan Landstinget i Värmland och Forshaga kommun 1. Inledning Familjecentrum är en familjecentral, en byggnad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Samordnade insatser för barn och unga

Samordnade insatser för barn och unga Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att

Läs mer

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby Dnr: Dnr: Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby 2017-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER... 3 2 AVTALSTID... 3 3 AVTALETS FORM OCH SYFTE... 3 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET...

Läs mer

Förbättrat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter

Förbättrat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter 1 (5) Upprättare 2017-11-27 Förbättrat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter Specialitetsråd Funktionshinder Gunilla Lillhager, ordförande 2017 2 (5) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte...

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Bilaga 2 Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Agneta Abrahamsson FoUrum Modell för verksamhetsuppföljning Inledning Självskattningsinstrument Slussningsstatistik Besöksstatistik Föräldraenkät

Läs mer

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med barnhälsoteam... 3 Centrala begrepp... 3 Barnhälsoteam... 3 Främjande arbete... 3 Förebyggande arbete... 4 Barnhälsoteamens

Läs mer

Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun

Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Bakgrund Denna handlingsplan är framtagen i samverkan mellan landstinget och Norrköpings kommun och är ett

Läs mer

STYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga

STYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga Anna-Maria Troedsson, Marianne Gabrielsson, Anna Bodin, och Föreningen För Familjecentralernas Främjande (FFFF) 2017 Sida 2 av 6 Innehåll Inledning

Läs mer

Familjecentrerat arbetssätt Centrum

Familjecentrerat arbetssätt Centrum Familjecentrerat arbetssätt Centrum Handlingsplan 2019 Ett samarbete som finansieras till lika delar av Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Övergripande mål Det övergripande målet för familjecentrerat

Läs mer

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Fler familjecentraler i ytterstaden - delrapport November 2016

Fler familjecentraler i ytterstaden - delrapport November 2016 Fler familjecentraler i ytterstaden - delrapport November 2016 stockholm.se Fler familjecentraler i ytterstaden Delrapport november 2016 Diarienummer 1.5.4-66/2016 november 2016 3 (11) Sammanfattning I

Läs mer

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder

Läs mer

Datum Diarie nr År/löp nr 2013-11-04 2013 Sidan 1 av 6 Rubrik redovisande dokument Landstingets insatser i länets familjecentraler Omfattar område/verksamhet/enhet Primärvård Landstingets insatser i länets

Läs mer

IFO-chefsnätverket Välkomna!

IFO-chefsnätverket Välkomna! IFO-chefsnätverket 2019-08-30 Välkomna! Idag Start med kaffe Rundan FoU i Väst Fika Planering för kommande år Korta avstämningar Psykisk hälsa och missbruk Jäv Diskussion Planering för 2019-2020, prioritering

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2018:79 LS 2017 1158 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2017:45 Av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler Stockholms läns landsting 19 (29) Landstingsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby Temagrupp barn- och unga 2016-11-28 Handlingsplanen för NOSAM Lundbys temagrupp barn och unga för 2017 är ett levande dokument och uppdateras löpande under året. NOSAM`s

Läs mer

6 Revidering policy för familjecentral - Yttrande. Arbetsutskottets förslag till beslut

6 Revidering policy för familjecentral - Yttrande. Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2012-02-29 LSN-HSF11-278 6 Revidering policy för familjecentral - Yttrande Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5

Forshaga Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5 Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 17 januari 2017 Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa socialtjänst) 1 3. Samverkan inom kommunen 1 4. Samverkan

Läs mer

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.

NYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser. 1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-02-13 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Riktlinjer Ingmar

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete. Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en familjecentral? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 Datum för upprättande: 2017-10-31 Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 0 TML HSVO Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg. (Länsgemensam). HSO Handikappförbundens

Läs mer

Sammanfattning av rapporten. Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering

Sammanfattning av rapporten. Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering Sammanfattning av rapporten Familjecentraler i Västra Götaland en utvärdering Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Mikael Löfström oktober 2009 Familjecentralen den självklara mötesplatsen Socialstyrelsen föreslår

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

familjecentral i centrala Eskilstuna.

familjecentral i centrala Eskilstuna. Kommunstyrelsen 2018-04-17 Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2016:404 Mattias Berglund 016-710 32 54 1 (4) Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag från kommunfullmäktige att undersöka behovet av och förutsättningar

Läs mer

Minnesanteckningar Politikerseminarium Jämställt föräldraskap 9 maj 2012

Minnesanteckningar Politikerseminarium Jämställt föräldraskap 9 maj 2012 Minnesanteckningar Politikerseminarium Jämställt föräldraskap 9 maj 2012 Politiker Jenny Steen Tomas Esbjörnsson Anders Östlund Elisabeth Hammar Solweig Samuelsson Per Folkesson Ingrid Fries Hansson Örebro

Läs mer

Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag

Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

1. Har stimulansmedel använts/intecknats för ökad bemanning? 1 a. Inom vilka yrkeskategorier har ni ökat bemanningen? Ange antal årsarbetare.

1. Har stimulansmedel använts/intecknats för ökad bemanning? 1 a. Inom vilka yrkeskategorier har ni ökat bemanningen? Ange antal årsarbetare. Enkät 3 A. Satsning på ungdomsmottagningar Under 2016 har ert län tagit del av stimulansmedel för satsningar på ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa. I den här enkäten redovisar ni hur medlen

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl

Läs mer

Region Skånes policy för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter

Region Skånes policy för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter Region Skånes policy för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter 2008-05-22 FÖRORD Region Skånes policy för familjecentraler Policyn är resultat av att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt

Läs mer

Kartläggning av familjecentraler i Västra Götaland januari Folkhälsokommitténs sekretariat och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli

Kartläggning av familjecentraler i Västra Götaland januari Folkhälsokommitténs sekretariat och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Kartläggning av familjecentraler i Västra Götaland 2013 januari 2014 ETT SAMARBETE MELLAN: Folkhälsokommitténs sekretariat och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Förord Familjecentralen är en relativt

Läs mer

Ansökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security

Ansökan hos Socialstyrelsen om utvecklingsmedel för att fortsätta utveckla arbetet med behandlingsmetoden Circle of Security FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNG DOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-05-28 Handläggare: Katarina Höök Telefon: 08-508 18 138 Till Farsta stadsdelsnämnd 2012-06-14 Ansökan hos Socialstyrelsen

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och

Läs mer

Ansökan från Vårdcentralen Smeden om bildande av en familjecentral

Ansökan från Vårdcentralen Smeden om bildande av en familjecentral Barn- och utbildningsnämnden 2017-10-16 1 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten SOCN/2017:122 Katarina Andersson, 016-710 1086 Socialnämnden Ansökan från Vårdcentralen Smeden

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit

Läs mer

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola

Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Gunnel Åkesson 2010-05-11 Vilgotgruppen 1 ( Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg

Läs mer

Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Illustration: Eva Lindén Bilaga 2 Dokumentation av gruppdiskussion från dialogseminarie 7 december 2015, Örebro slott Reflektion och diskussion Som avslutning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015

VERKSAMHETSPLAN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd, MKHV 2014-12-03 1 1. Bakgrund Den gemensamma satsningen av Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Södermanland och Landstinget

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Läs mer

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007

Läs mer

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa Projektplan Projektplan Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 1 Innehåll 1 Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 3 1.1 Bakgrund/Inledning... 3 1.2 Förväntad nytta... 4 1.3 Mål... 4 1.4

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Öppna förskolan Gläntan

Öppna förskolan Gläntan REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Öppna förskolan Gläntan Anette Tinnsten Rektor 2010-08-10 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 9. Redovisning

Läs mer

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik

Läs mer

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING

Läs mer

Är familjecentraler ett bra arbetssätt?

Är familjecentraler ett bra arbetssätt? Är familjecentraler ett bra arbetssätt? En utvärdering av Hallands familjecentraler på uppdrag av Landstingsstyrelsen, Landstinget Halland Anders Langemark PM 2009:4 FoU SocialCentrum Region Halland FoU

Läs mer

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Överenskommelse psykisk hälsa 2018 Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer