Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län"

Ann-Marie Hedlund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Bilaga 2 Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Agneta Abrahamsson FoUrum

2 Modell för verksamhetsuppföljning Inledning Självskattningsinstrument Slussningsstatistik Besöksstatistik Föräldraenkät 6. Förbättringsområden Inledning Detta material för uppföljning och förbättringsarbete av familjecentralerna i Jönköpings län har utvecklats från följande befintliga studier av familjecentralernas arbete. Till stor del har en utvärdering (Abrahamsson, Bing och Löfgren 2008) av 16 familjecentraler i Västra Götaland använts för att utveckla kriterierna för självreflektion. I en fördjupad studie med sex av dessa familjecentraler genomfördes individuella intervjuer med personal och föräldrar, en gruppintervju med pappor, en gruppintervju på var och en av de sex familjecentralerna, samt en avslutande dialogcirkel med tolv av personalen. Från en utvärdering av socionomens arbete i Hässleholm har beskrivna erfarenheter använts till slussningsstatistik (Bing 2011). En aktionslärandecirkel för samtliga socionomer vid familjecentralerna i Jönköpings kommun (Bing mfl 2011) har visat på hur socionomernas arbete med tidiga insatser. Två avhandlingar har presenterats och bidragit till viss del med underlag till materialet. Lindskov 2010 presenterade Family Centre Practice and Modernity. A qualitative study from Sweden vid John Moores University i Liverpool. Perdal (2009) presenterade vid Umeå universitet en avhandling om Verksamhetsutveckling vid en familjecentral. Ytterligare en källa för inspiration till uppföljningsmaterialet är de 61 studenternas bidrag i en kurs Att arbeta på familjecentral som genomfördes vi högskolan i Kristianstad under år Det slutliga materialet för uppföljning och förbättringsarbete av familjecentralerna i Jönköpings län har utvecklats av Agneta Abrahamsson, med bidrag från Vibeke Bing, Linda Frank, Magdalena Blomgren, Lena Söderberg, Ann-Charlotte Lilja.

arbete. Till stor del har en utvärdering (Abrahamsson, Bing och Löfgren 2008) av 16 familjecentraler i Västra Götaland använts för att utveckla kriterierna för självreflektion.

3 Självskattningsinstrument Självskattningsinstrumentet är avsett att användas för att initiera arbete för uppföljning och sedan varje år för att bedöma förändring av verksamheten. Personalen använder sig av indikatorerna nedan en gång per år. De tar ställning på en skala från 1-5 till var de anser att de som grupp befinner sig i utvecklingen av verksamheten. Alla yrkeskategorier deltar helst alla medarbetare. Syfte är dels att instrumentet ska bidra till personalgruppens reflektioner om hur kvaliteten i verksamheten ska förbättras, dels att mäta förändringar över tid som en del i uppföljningen av verksamheten. Resultatet används som underlag för att välja ut förbättringsområde/n inför nästa år. Skala för samtliga indikatorer visar på nivå i processen inklusive utrymme för kommentar. Ex: Vi har inte diskuterat frågan Konkret förslag på förbättringar finns Vi har genomfört omfattande förbättringsåtgärder Plats för kommentar: Indikatorer Gruppdynamik i den öppna verksamheten: Skapar ramar för ett gott samtalsklimat där alla föräldrar kan delta utifrån sina förutsättningar genom översyn av samtal och andra åtgärder.* Bekräftelse: Skapar förutsättningar för att varje förälder ska få bekräftelse i sin föräldraroll av såväl personal som av andra föräldrar. Lärande: Fångar upp föräldrars behov av att lära sig om barn och föräldraskap. Anknytning: På olika sätt stärker vi föräldra-barnrelationen i synnerhet när vi uppmärksammar föräldrars svårigheter. Tillgänglighet på öppna förskolan: Vi stödjer föräldrar att våga komma över tröskeln (till exempel genom att hälsa, lära sig barnets namn, följa med föräldern in).

Alla yrkeskategorier deltar helst alla medarbetare.

4 Språk: Vi utvecklar sätt att stärka svenska språket för föräldrar och barn med annat språk. Kulturellt utbyte: Vi utvecklar möjligheter för kulturellt utbyte mellan sociala och etniska grupper. Vardaglig tillgänglighet inom familjecentralen: Vi underlättar för föräldrar att få kontakt med andra olika yrkeskategorier för att stärka kvaliteten i den service familjerna får. Generella tidiga insatser: Vi utnyttjar familjecentralens möjlighet för att tidigt upptäcka familjer med behov av extra stöd genom att samråda och konsultera varandra. Tidiga insatser MVC: Mvc informerar kontinuerligt om öppen förskola och socionom med extra fokus på föräldrar som kan vara/bli i behov av extra stöd. Tidiga insatser BVC: Bvc informerar kontinuerligt om öppen förskola och socionom med extra fokus på föräldrar som kan vara/bli i behov av extra stöd. Tidiga insatser socionom: Socionomen deltar i såväl den öppna verksamheten som i föräldragrupper för att presentera sig, bistå med kunskap om sociala frågor och bidra extra till tidiga insatser. Psykologens insatser 1: Psykologen finns tillgänglig som konsult för övrig personal i svårbedömda ärenden.

Generella tidiga insatser: Vi utnyttjar familjecentralens möjlighet för att tidigt upptäcka familjer med behov av extra stöd genom att samråda och konsultera varandra.

5 Psykologens insatser 2: Psykologen deltar med sin kompetens som ett bra komplement till familjecentralernas övriga arbete. Jämställdhet: Mvc uppmärksammar pappans betydelse för barnet och informerar pappan om familjecentralens alla verksamheter som stöd i papparollen. Närområdesarbete: Socionomen medverkar i utveckling av närområdesarbete för förskolebarn. Förutsättningar för samarbete: Kunskap och respekt för yrkesgruppernas olika roller och skyldigheter visar sig i det vardagliga arbetet. Gemensamma mål: Gemensamma mål för verksamheten på vår familjecentral finns och är förankrat hos all personal. Barnkonvention: Barnkonventionen är implementerad i verksamheten.

Närområdesarbete: Socionomen medverkar i utveckling av närområdesarbete för förskolebarn.

6 Övrig uppföljning Slussningsstatistik Under två veckor per termin dokumenterar samliga befattningshavare på familjecentralen alla interna samrådskontakter och konsultationer som genomförts. Vid sammanställningen kontrolleras att inte någon familj dokumenterats mer än en gång. Den erhållna statistiken används för att jämföra hur personalen använder sig av varandras kompetens över tid (se mall). Besöksstatistik Hur ser den ut som görs redan? Föräldraenkät En utvärdering av hur föräldrar uppfattar stödet från familjecentralen kommer genomföras årligen. Utvärderingsgruppen tar fram enkätunderlag under våren Förbättringsområden I verksamhetsplanen för varje år redogörs för hur arbetet för att stärka kvaliteten på familjecentralen ska förbättras och hur en förändring ska mätas. Slussningsstatistik för kontakter mellan befattningshavare från familjecentraler. Mätperiod 2 veckor per termin. Namn FC: Exempel: Ssk Bms, antal kontakter: 2 Soc, antal kontakter: 4 Psykolog Ssk, antal kontakter: Bms, antal kontakter: Soc, antal kontakter: Ssk Bms, antal kontakter: Soc, antal kontakter: Soc Ssk, antal kontakter: Bms, antal kontakter: Fsk Ssk, antal kontakter: Bms, antal kontakter: Soc, antal kontakter: Bms Ssk, antal kontakter: Soc, antal kontakter:

Den erhållna statistiken används för att jämföra hur personalen använder sig av varandras kompetens över tid (se mall). Besöksstatistik Hur ser den ut som görs redan?

7 Referenser: Abrahamsson A. Bing V. Löfström M. En utvärdering av 16 familjecentraler i Västra Götaland Lindskov C. (2010 januari) Family centre practice and modernity a qualitative study from Sweden. Liverpool. John Moores University. (diss) Bing, V. (2011) Sociala insatser på en familjecentralen utvärdering (i tryck). Bing, V. (2011) Vem skall annars göra det vi gör om socionomernas arbete på Jönköpings familjecentraler. Perdal, A-L. (2009) Verksamhetsutveckling i socialt arbete. Konstruktion och utprovning av en interaktiv modell. Umeå. Institutionen för socialt arbete (diss). Abrahamsson, A och Bing V. (red). (2011). Temanummer Socialmedicinsk Tidskrift. Familjecentralen som föräldrastöd. 2(88) Vol 88, Nr 2 (2011): Familjecentral som föräldrastöd

(2011) Sociala insatser på en familjecentral- en utvärdering (i tryck). Bing, V. (2011) Vem skall annars göra det vi gör om socionomernas arbete på Jönköpings familjecentraler. Perdal, A-L.

Relevanta dokument

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings