Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral
|
|
- Robert Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral
2 Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en familjecentral? Syfte och mål med överenskommelsen Tid för överenskommelsen Informationsskyldighet och omförhandling Skiljaktighet Sid 4 Målgrupp och upptagningsområde Bemanning Mål och inriktning Övergripande mål: Mål kopplade till kvalitetsuppföljning/indikatorer Tillgänglighet Sekretess och dokumentation Sid 5 Parternas åtagande och ansvarsfördelning Sid 6 Samverkan Ledningsorganisation Ekonomi Lokaler och inventarier Sid 7 Verksamhetsuppföljning Godkännande Sid 8 Bilaga1 Roller för respektive enskilda yrkesgrupper Bilaga 2 Modell för verksamhetsuppföljning (separat dokument) 2
3 Bakgrund Barndialogens styrgrupp fick våren 2011 i uppdrag av Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting att för respektive verksamhet ta fram förslag på enhetlig grundstruktur för familjecentraler och ungdomsmottagningar i länet. Förslaget har utarbetats av arbetsgrupper från berörda yrkesgrupper i samverkan med Barndialogen och för Familjecentralerna med stöd från en forskare inom området knuten till Regionförbundet FoUrum. Bakgrundsmaterialet bygger på aktuell nationell kunskap tillsammans med erfarenhet från verksamheterna i länet samt resultat av egna kartläggningar och utredningar i länet. Vad är en familjecentral? En familjecentral (FC) bedriver hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande verksamhet som vänder sig till blivande föräldrar, föräldrar och barn. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, kommunen och landstinget, samordnar sina resurser under samma tak för att möjliggöra tvärprofessionell samverkan. FC bör minst innehålla mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst genom individ- och familjeomsorg med inriktning mot förebyggande arbete. På FC samverkar olika yrkeskategorier, i huvudsak barnmorska, sjuksköterska, förskollärare, socionom och psykolog, kring barnfamiljen. FC ska stödja och stärka föräldrar i sitt föräldraskap, tidigt identifiera familjer som behöver stöd samt verka för ett jämställt föräldraskap. Den öppna förskolan ansvarar för att erbjuda verksamhet som gynnar alla familjer inom det geografiska området. Gruppverksamhet bedrivs både generellt och riktat utifrån behov. En strävan är sammanhållna föräldragrupper inom KHV och BHV. Målet för verksamheten är att utifrån barnet i sitt sammanhang, främja god hälsa för hela familjen. Syfte och mål med överenskommelsen Syftet med överenskommelsen är att reglera och stärka samverkan kring driften av enskilda FC i kommunerna i Jönköpings län. Överenskommelsen ska tydliggöra samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar. Överenskommelsen syftar också till att ta tillvara möjliga samverkansfördelar. Målet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för att kunna planera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser av god kvalitet och med god tillgänglighet i enlighet med gällande uppdragsbeskrivningar. Tid för överenskommelsen Överenskommelsen löper fortgående med möjlighet för parterna att skriftligt säga upp överenskommelsen med 12 månaders varsel. Informationsskyldighet och omförhandling Parterna har skyldighet att informera varandra och göra riskanalys om någon av huvudmännen har för avsikt att vidta åtgärder som kan få betydelse för den gemensamma verksamheten. Respektive part äger rätt att påkalla förhandling om förändring av villkoren för överenskommelsen sker. Ändring av överenskommelsen kan ske utan formell uppsägning om parterna är överens. Skiljaktighet Skiljaktighet på grund av denna överenskommelse ska avgöras av Ledningsgruppen för samverkan kommun-landsting. 3
4 Målgrupp och upptagningsområde Parterna i FC ska betjäna blivande föräldrar och familjer med barn i åldrarna från 0 upp till 6 år boende inom det geografiska upptagningsområdet för FC. För flertalet kommuner i länet motsvarar upptagningsområdet hela kommunen. En förutsättning för en välfungerande samverkan är att upptagningsområdet är gemensamt för samtliga parter. Bemanning För BHV och KHV finns följande riktvärden framtagna; barnantal högst 55 nyfödda per år men minst 25 nyfödda per heltid BVC-sjuksköterska. För KHV gäller högst 85 nyinskrivna gravida per heltidsbarnmorska och år. Beräkningen utgår från att barnmorskan jobbar med alla grenar inom sitt verksamhetsområde. Demografiska förhållanden avgör bemanning. Trängsel på öppna förskolan riskerar att familjer med omfattande behov stängs ute. Mål och inriktning Följande övergripande mål skall gälla för den gemensamma verksamheten. Barnkonventionen är utgångspunkt för verksamheten. Att arbeta för människors lika värde och jämställdhet med beaktande av genusperspektivet. Genom långtgående samverkan och utifrån familjens livssituation främja god hälsa hos barn och föräldrar. I samverkan med föräldrar främja en trygg anknytning, gynnsam fysisk, psykisk och social utveckling för förskolebarn. Parterna skall gemensamt särskilt följa utvecklingen hos barn och deras familjer som visar tecken på ogynnsam utveckling. Målen kan uppnås genom att; Vara tillgänglig som nära mötesplats. Stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar. Skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga. Erbjuda lättillgängligt stöd till föräldrar att se, förstå och tillgodose barns behov. Vara ett kunskaps- och informationscentrum. FC har tillgång till tvärprofessionell kompetens. Indikatorer framtagna för mätning av ovanstående mål v g se bil 2. Tillgänglighet Verksamheten ska utformas så att tillgängligheten är god. FC ska i största möjliga utsträckning vara öppen året om. En reducering av verksamheten kan bli nödvändig under sommarperioden. Den ska i så fall i god tid planeras i samverkan mellan huvudmännen och med hänvisning till annan verksamhet. Tillgänglighet avser alla kompetenser inom verksamheten. Sekretess och dokumentation All personal har tystnadsplikt vilken regleras i lagen om Offentlighet och sekretess 2009:400. Information om en enskilds personliga förhållanden som omfattas av sekretess får inte föras vidare till någon annan utan att den som berörs av uppgifterna har lämnat sitt samtycke till detta. All personal på FC omfattas av det som kallas sträng sekretess. Detta innebär att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående lider men. Allt informationutbyte ska ske enligt lagen om Offentlighet och Sekretess, Patientjournallagen, Socialtjänstlagen, Skollagen, Läroplanen samt andra vägledande dokument och ska vara känd hos alla medarbetare på FC. Det åligger respektive chef att informera sin personal. Varje person ansvarar för att dokumentation sker utifrån respektive huvudmans lagstiftning. 4
5 Parternas åtagande och ansvarsfördelning Landstinget ansvarar för den medicinska, psykologiska och hälsofrämjande verksamheten i enlighet med gällande uppdragsbeskrivningar. Landstinget åtar sig att inom sitt ansvarsområde svara för att det finns bemanning och kompetens som krävs för att på ett adekvat sätt upprätthålla verksamheten enligt denna överenskommelse. Kommunens förvaltningar ansvarar för den pedagogiska och socialrådgivande verksamheten. Kommunen arbetar ur ett hälsofrämjande perspektiv och åtar sig att inom sitt ansvarsområde svara för att det finns bemanning och kompetens som krävs för att på ett adekvat sätt upprätthålla verksamheten enligt detta överenskommelse. Huvudmännen har gemensamt ansvar för att skapa förutsättningar för bra och effektiv samverkan genom att; dokumentation om ansvar och uppdrag för varje profession finns tillgänglig på FC handlingsplan för introduktion av nyanställd personal upprättas professionellt stöd för teamsamverkan tillhandahålls Kvinnohälsovården ansvarar för att; bedriva mödrahälsovård enligt kravspecifikation och verksamhetsbeskrivning för Landstinget i Jönköpings län. tidigt identifiera barn och familjer med särskilt behov av stöd och initiera kontakt med verksamhet/ profession som finns på familjecentral samt vara sluss till öppna förskolans verksamhet generellt. samarbeta med övriga verksamheter, parter och yrkesgrupper på FC utifrån framtagna mål och riktlinjer i denna överenskommelse. Barnhälsovården ansvarar för att; bedriva barnhälsovård enligt kravspecifikation och verksamhetsbeskrivning för landstinget i Jönköpings län tidigt identifiera barn och familjer med särskilt behov av stöd och initiera kontakt med verksamhet/ profession som finns på familjecentral samt vara sluss till öppna förskolans verksamhet generellt. samarbeta med övriga verksamheter, parter och yrkesgrupper på FC utifrån framtagna mål och riktlinjer i denna överenskommelse. Den psykologiska kompetensen tillgodoses av mödra- barnhälsovårdspsykolog. Öppna förskolan ansvarar för att; bedriva öppen förskoleverksamhet för barn och föräldrar enligt öppna förskolans målsättning och allmänna råd med kommentarer för öppen förskola (2000:1) samt läroplanen för förskolan (Lpfö 98) reviderad samarbeta med övriga verksamheter, parter och yrkesgrupper på FC utifrån framtagna mål och riktlinjer i denna överenskommelse. Socialtjänsten ansvarar för att; bedriva socialt förebyggande arbete, arbeta med preventiva insatser samt erbjuda råd och service till enskilda individer och grupper. samarbeta med övriga verksamheter, parter och yrkesgrupper på FC utifrån framtagna mål och riktlinjer i denna överenskommelse. 5
6 Samverkan Parterna åtar sig att verka för en fungerande samverkan och god kontinuitet. Samarbetet och samverkan ska utgå från målgruppens behov. God samverkan och samarbete är grundläggande förutsättningar för att tidigt stöd och tidiga insatser ska ge gott resultat. Ledningsorganisation Lokal ledningsgrupp Lokal ledningsgrupp har det yttersta ansvaret för FC. Ledningsgruppen ska bestå av verksamhetsansvariga chefer samt operativt ansvariga från de ingående parterna. Ledningsgruppens uppgift är; att styra, leda och följa upp verksamheten att i samverkan med en länsövergripande utvecklingsgrupp (nedan) utveckla FC som en del av respektive huvudmans verksamhet, samt stödja personalen i utvecklings- och förbättringsarbete att fortlöpande rapportera FC.s arbete och utveckling till den länsövergripande utvecklingsgruppen enligt kriterier punkt 15. Länsövergripande utvecklingsgrupp Länsövergripande samordning är viktig för fortbildning och kvalitetsfrågor såsom utveckling och uppföljning av kvalitetsindikatorer samt andra aktiviteter, t ex samordning av nätverksgrupper. Utvecklingsgruppen utgörs företrädare för; verksamhetsutvecklare för mödra- och barnhälsovård, socialtjänst samt skol- och barnomsorgsförvaltning. Dessa kan ge direktiv / uppdrag till Barndialogen som genomförare. Samordnare för FC För samordning av arbetet på FC behövs en särskild samordnare vilken utses av ledningsgruppen. Samtliga yrkeskategorier kan väljas för uppdraget som ska motsvara högst 20 procent av en heltidstjänst (sätts i relation till antalet medarbetare). Förordnandet ska vara en skriftlig överenskommelse och gälla under 3 år. Samordnaren ska på ledningsgruppens uppdrag; leda och samordna det gemensamma arbetet på FC följa upp de insatser som görs på FC årligen redovisa insatserna till ledningsgruppen. Tjänsten som samordnare bekostas av huvudmännen gemensamt, motsvarande hälften av kostnaden för respektive kommun och landsting. Kostnaden regleras årligen. Ekonomi Budget beslutas och fördelas i ledningsgruppen (som definieras i föregående punkt) och finansieras lika mellan parterna. Respektive huvudman svarar för kostnader för personal och personalutveckling. Kostnader utöver budget samt ändring av budgetens storlek beslutas i ledningsgruppen. Fördelning av kostnaden sker till respektive part vid årsskiftet. Lokaler och inventarier Lokaler. Lokalerna ska vara anpassade till målgruppens behov och tillgängliga för personer med funktionshinder. Gemensamt och flexibelt utnyttjande av FC.s lokaler förutsätts. Det innebär att parterna har samma tillgång till FC.s gemensamma utrymmen och material. Lokalkostnaden fördelar sig procentuellt mellan BHV, KHV, Barn- och utbildningsförvaltningen samt Socialförvaltningen. Kostnaderna för städning fördelas mellan parterna enligt samma principer som lokalhyran. Separat hyresöverenskommelse upprättas lokalt. 6
7 7
8 Gemensamma inventarier Varje verksamhet ansvarar för inventarier inom egna lokalytor. Huvudmännen fördelar kostnaden för gemensamma inventarier. LK Verksamhetsuppföljning Uppföljning av FC verksamhet sker genom en årlig rapport enligt gemensam modell i länet med följande innehåll; Besöksrapportering och budgetuppföljning utifrån respektive huvudmans riktlinjer. Uppföljning av överenskommelser. Redovisning av hur man har arbetat för att nå speciellt utsatta barn och familjer. Antal familjer som är i behov av särskilt stöd, där två eller flera professioner på FC samarbetar med tidiga insatser. Föräldrarnas uppfattning av verksamheten, mål 1-5 enl. ovan, följs upp via en årlig föräldraenkät. Hänsyn måste tas till etnicitet, språk etc. Personalens uppfattning av verksamheten sker genom en självvärdering av mål 1-6. Indikatorerna (bilaga 2) kompletteras med resultat från respektive verksamhetsdelar. På sikt kan en mer djupgående utvärdering av verksamheterna komma till stånd. Godkännande Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. För Landstinget i Jönköpings län Datum. För..kommun Datum... Namnteckning av förvaltningschef.. Namnteckning.. Namnförtydligande.. Namnförtydligande Bilagor 1. Roller för enskilda yrkesgrupper (kompletteras/korrigeras vid eventuell förändring). 2. Modell för verksamhetsuppföljning. 8
9 Bilaga 1 Roller för enskilda yrkesgrupper BVC-sjuksköterskan Nationella målbeskrivning för sjuksköterskor på BVC df Befattningsutveckling för BVC-sjuksköterska i Landstinget i Jönköpings län Socionomen En socionom har kunskap om hur sociala problem uppkommer, om hur de kan förändras, och om samhällets resurser och lagar som berör dessa områden. En viktig del i socionomens uppdrag är att förstå de psykosociala faktorernas betydelse för människors utveckling. Socionomens arbete präglas av ett psykosocialt förhållningssätt som syftar till att frigöra individens egna resurser. Socionomen på FC bör ha lång erfarenhet av psykosocialt arbete och adekvat vidareutbildning. Socionomen på Familjecentral arbetar med psykosocialt förebyggande arbete och tidiga insatser i samverkan med BHV, KHV och öppna förskolan. Arbetet sker både på generell och på individuell nivå. Målgruppen är i första hand familjer med barn i åldrarna 0-6 år. Socionomen har ett särskilt ansvar för att verksamheten riktas och anpassas för familjer i utsatta situationer som har speciella behov. Socionomens uppdrag på generell nivå: bidra till att Familjecentralen/ Öppna förskolan blir en naturlig mötesplats i området för föräldrar och barn medverka till att det sociala nätverket hos familjerna stärks medverka till att utveckla närområdesarbetet främja integration och skapa kulturförståelse i området Socionomens uppdrag på individuell nivå: bedriva psykosocialt stödjande familjearbete i frivilliga former under kortare eller längre tid vid behov bedriva uppsökande verksamhet uppmärksamma om ett barn inte får sina behov tillgodosedda i familjen och vid behov hjälpa familjen att få tillgång till socialtjänstens övriga stödinsatser erbjuda stödjande samtal till föräldrar i samband med livskriser och när det sker stora förändringar i familjens liv såsom separationer, nytt barn, för tidigt fött barn osv. ge stöd i föräldrarollen och frågor kring föräldraskapet, vid behov erbjuda föräldra-komet arbete med relationsproblem mellan föräldrarna utifrån barnets behov, övrigt arbete med relationsproblematik mellan vuxna bör ske hos familjerådgivning ge vägledning om vart man ska vända sig i olika situationer ge stöd i kontakten med olika myndigheter ge råd och stöd kring anknytningsfrågor och samspelets betydelse, vid behov av samspelsbehandling erbjuda Marte Meo ge samtalsstöd till barn som upplevt våld i familjen I samverkan medverka i allmänna föräldragrupper, initiera och medverka i föräldragrupper utifrån särskilda behov, såsom till exempel temagrupper, grupper för unga eller ensamstående socionomen är en resurs till familjecentralen i frågor som rör anmälan om barn som far illa Socionomen gör ej bedömningar av psykiatrisk problematik som t ex depression eller av barns utveckling eller psykiska symtom, men ska kunna uppmärksamma denna problematik och samråda eller föra kontakt vidare vid behov. 9
10 Psykologen En legitimerad psykolog har kunskap i att utreda, bedöma, diagnostisera och behandla psykisk hälsa och ohälsa. Psykologen ska också kunna kartlägga och dra slutsatser utifrån individens psykologiska funktioner; kognitiva, emotionella och sociala funktioner och färdigheter. Psykologen arbetar med blivande föräldrar och med barn upp till 6 år och deras familjer. Psykologen arbetar främst på en sekundärpreventiv nivå dvs. där det finns indikerade behov som symtom hos barnet eller upplevda problem hos föräldern som påverkar föräldraskapet eller problem i relationen mellan förälder barn. Psykologen arbetar även på specialistnivå t ex med anknytningsproblematik och bedömning av symtom hos späda barn. Kontakten kan gälla: upplevda psykiska problem under graviditeten, såsom kriser, oro, eller psykiska problem som relateras till eller påverkar det kommande föräldraskapet stödsamtal, psykoterapeutiska samtal nedstämdhet under nyföddhetsperioden bedömning, konsult/stöd till sjuksköterskan, ev. stödsamtal alternativt psykoterapeutiska samtal anknytningsproblematik - bedömning av barnet och föräldern, stödsamtal, vid komplex samspelsproblematik kan psykoterapeutiska samtal med förälder ges eventuellt samtidigt med insats av spädbarnsverksamheten. vid misstänkt utvecklingsavvikelse, psykiska symtom, relationsproblematik - bedömning/utredning av barn, initiera åtgärder, följa upp insatta åtgärder och vid behov ansvara för att överföring till förskola/skola sker samverka med förkola/skola och andra vårdgivare och vid behov remittera vidare rådgivning till föräldrar avseende oro/avvikelser t ex kring beteende, konflikter mellan barn vuxen syskon, trots, och andra upplevda problem hos eller med barnet. i samverkansprocessen kring blivande/nyblivna föräldrar med psykisk ohälsa vara kontaktperson föräldrautbildning - vid behov medverka i föräldragrupper, främst i riktade föräldragrupper. Psykologen ger konsultation till andra professioner på FC i första hand barnmorska och BVCsjuksköterska och läkare. Riktlinjer för psykolog och socionom har tagits fram av; Annika Åberg Blomqvist, Barnhälsovårdens utvecklingsenhet, Socionom Edla Henriks, Psykolog Lena Jakobsen, Socionom Eva Lindh, Psykolog Johanna Olsson Samordnarfunktionen på familjecentralen På ledningsgruppens uppdrag leda och samordna det gemensamma arbetet på FC : - Leda personalmöte husmöte - Organisera och fördela gemensamma arbetsuppgifter - Ansvara för informationsflödet till samtliga medarbetare - Ansvara för informationsflöde utåt (hemsida, info-material mm) - Bevaka och samordna gemensamma utbildningsfrågor - Delta i arbetet med att anställa ny personal oavsett profession - Ansvara för kontakten med blivande och kontrakterade handledare - Planera in eventuella studiebesök på familjecentralen - Ansvara för handkassa och gemensamma inköp. Genom samtliga medarbetares inflytande och delaktighet skapa förutsättningar för en optimal samverkan Företräda familjecentralen vid möte med ledningsgrupp, utvecklingsgruppen och i andra sammanhang där familjecentralen ska vara representerad I samverkan med övrig personal, utveckla samarbetet med andra samhällsaktörer (t.ex. skola, förskola, kyrkan och frivilligorganisationer) 10
11 Arbeta med kvalitetsuppföljning och förbättringsåtgärder tillsammans med utvecklings- och ledningsgrupp Sammanställa enkätsvar (brukarundersökning) Sammanfatta verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisningen i en årlig rapport Funktionen för samordnare har utgått från den beskrivning som tagits fram för Familjecentralerna i Jönköpings kommun. 11
RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER
1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp
Läs merMall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning
Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning 1 Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en ungdomsmottagning? Syfte och mål med överenskommelsen
Läs merVad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merSAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL
SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL mellan Landstinget i Värmland och Forshaga kommun 1. Inledning Familjecentrum är en familjecentral, en byggnad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande
Läs meramiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg
Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Läs merSTYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga
Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga Anna-Maria Troedsson, Marianne Gabrielsson, Anna Bodin, och Föreningen För Familjecentralernas Främjande (FFFF) 2017 Sida 2 av 6 Innehåll Inledning
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merUTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!
Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings
Läs merVägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad
Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad 1 Inledning Denna Vägledning för öppna förskolorna inom Göteborgs Stad är framtagen med syfte att tydliggöra rollen och uppdraget
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merHälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående
Läs merNy familjecentral i Karlskoga
Tjänsteskrivelse 2014-08-27 BUN 2013.0517 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning I juni 2010 antogs en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merKartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Marie Gustafsson 2012-01-16 Sida 1 (3) Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Uppdraget Vilgotgruppens arbetsgrupp för barn-
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-02-13 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Riktlinjer Ingmar
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merUppföljning och kvalitetssäkring av familjecentraler i Region Jönköpings län
Uppföljning och kvalitetssäkring av familjecentraler i Region Jönköpings län Innehållsförteckning Förord... 3 Familjecentral, definition... 4 Målgrupp... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Uppföljning och kvalitetssäkring
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merRiktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län
Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med barnhälsoteam... 3 Centrala begrepp... 3 Barnhälsoteam... 3 Främjande arbete... 3 Förebyggande arbete... 4 Barnhälsoteamens
Läs merAtt tidigt fånga barns behov av särskilt stöd
Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merSyftet med detta dokument är att kortfattat. Det övergripande målet för ungdomsmottagningar. med riktlinjer
FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR med riktlinjer Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas verksamhet samt att enskilda mottagningar
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs mer3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i
Kommunstyrelsens sammanträde 2019-03-20 Ärende 3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län gällande samverkan i familjecentral Egna anteckningar 19191 LJUSNARSBERGS KOMMUN [9191
Läs mer... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas
FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs mer... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas
FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas verksamhet, samt att enskilda mottagningar
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser
Läs mer6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral
1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017 2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen
Läs merAvtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby
Dnr: Dnr: Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby 2017-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER... 3 2 AVTALSTID... 3 3 AVTALETS FORM OCH SYFTE... 3 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET...
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merBarn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument
Läs merNationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad
Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merAnsökan från Vårdcentralen Smeden om bildande av en familjecentral
Barn- och utbildningsnämnden 2017-10-16 1 (3) Barn- och utbildningsförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten SOCN/2017:122 Katarina Andersson, 016-710 1086 Socialnämnden Ansökan från Vårdcentralen Smeden
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som
Läs merÖverenskommelse om barnhälsoteam i Värmland
Överenskommelse 1 (5) Nya Perspektiv Datum 2018-03-12 Diarienummer Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland 2018-2020 REGION VÄRMLAND 2018-03-12 2 (5) Innehållsförteckning Inledning...3 Kompetenser...3
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Uppdrag lämnat oktober 2010 från Samrådsorganet
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs mer2012-05-14. Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola
2012-05-14 Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola 1 INNEHÅLL Sammanfattning 2 Inledning 2 Bakgrund. 2 Syfte 3 Styrdokument för elevhälsa. 3 Nationella styrdokument. 3 Styrdokument i Norrköpings kommun..
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM
LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM Avser barn i åldrarna 0-6 år FÖR FÖRSKOLA, SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I JÄMTLANDS LÄN FRÅGOR ATT HA MED SIG: Fristående förskolor
Läs merBUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan
Läs merGemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne
Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan
Läs merRiktlinjer för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter i Uppsala län
Riktlinjer för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter i Uppsala län Förord Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.
Läs merProgram för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar
Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial
Läs merFörslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära
Läs merUppföljning av familjecentraler i Jönköpings län
Bilaga 2 Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Agneta Abrahamsson FoUrum Modell för verksamhetsuppföljning Inledning Självskattningsinstrument Slussningsstatistik Besöksstatistik Föräldraenkät
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och
Läs merVälkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?
Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Marie Cesares Olsson Utvecklingsledare barn och unga Region Örebro län marie-cesares.olsson@regionorebrolan.se 019-602 63
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser
Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...
Läs merGemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010
Läs merYttrande över ansökan från Vårdcentralen Smeden AB om att få starta en familjecentral
Barn- och utbildningsnämnden 2016-09-21 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsenheten BUN/2016:293 Lars Niska 016-710 24 46 1 (1) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över ansökan från Vårdcentralen
Läs merBarnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017
Grimstofta Förskoleenhet Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017 Upprättad 2017-01-18 av specialpedagog: Eleonor Larsson och Eva-Karin Oldén. Revideras Våren 2018 Fastställd av förskolechef: Sofie
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merVerksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014
Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merMålgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Läs merNy familjecentral i Karlskoga
Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs mer1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,
Läs merBarnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2016-10-19 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 2016-10-19 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2016-10-19 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
Läs merÖverenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering
Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering 2015-02-05 Bakgrund Komplement till Avtal mellan Landsting och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att
Läs merAngående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2009-08-26 Handläggare: Barbro Kregert Telefon: 08 508 33 004 Till Utbildningsnämnden 2009-09-17 Angående remissen om remiss av Lag om stöd och
Läs merLedningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Giltigt från och med: 2016-11-01 Ansvarig för revidering: Region Dalarna Dokumentnamn: Länsövergripande överenskommelse
Läs merUNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI
Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs
Läs merUPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP MSE
Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merLOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE
Dokumenttyp: Rutin/Instruktion Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Barn och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Verksamhetschef Barn och elevhälsan Line Uski Torpe Gäller från: 2017-05 Diarienr: BUN 2017.48/690
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merRamavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom
Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18
Läs mer5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting
Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram
Läs merANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs mer