Minnesanteckningar Politikerseminarium Jämställt föräldraskap 9 maj 2012
|
|
- Lars-Erik Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minnesanteckningar Politikerseminarium Jämställt föräldraskap 9 maj 2012 Politiker Jenny Steen Tomas Esbjörnsson Anders Östlund Elisabeth Hammar Solweig Samuelsson Per Folkesson Ingrid Fries Hansson Örebro läns landsting Örebro kommun Sverigedemokraterna Mikaeli församling Nämnden i folkhälsonämnden & kommunalråd i Askersund Örebro kommun nämnden Psykiatrin, habilitering ÖLL Vi hälsades välkomma av landstingsrådet Jenny Steen (S) och Tomas Wetterberg från länsstyrelsen och föreningen Män för Jämställdhet som var moderator för dagen. Anna Swift Johannisson, jämställdhetsstrateg, Örebro läns landsting informerade om landstingets jämställdhetsstrategi. Den kommer att antas inom kort och innebär att alla verksamheter skall präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Den säger också att verksamheter som riktar sig mot barn och unga är speciellt viktiga. Ylva Elvin-Nowak - Jämställt föräldraskap! Efter gott fika lyssnade vi till Ylva och hennes erfarenheter och forskning om Jämställt föräldraskap. Ylva är Fil. Dr. i psykologi, ledarskapskonsult, KBT-terapeut och författare. Få människor är emot jämställt föräldraskap De allra flesta människor tänker rätt med gör fel, menar Ylva. Många pappor tycker att jämställt föräldraskap är viktigt men gör det inte! Jaa, varför ska vi hålla på med jämställt föräldraskap? Vi måste säger politiken! Ylva frågar åhörarna. Vad handlar föräldraskap om? Vad ska vi göra för att göra rätt? Det finns idag ett stort utbud av Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (8)
2 råd och tips via webben. Det är svårt att gallra och vissa råd och stöd är inte alltid bra. Det är viktigt att göra rätt tidigt. Gör vi fel under barnets första levnadsår och under förskoleåldern så ökar det risken för att barn inte mår bra senare i livet. Mäta föräldraskap Hur mäts jämställt föräldraskap? Idag har vi bara ett mått och det är uttag av föräldradagar vilket är ett trubbigt mått. Det är 23% av föräldradagarna som tas ut av papporna, ca 2 månader, och det finns stora skillnader. När man frågar en pappa om han tar ut sin föräldraledighet så säger de flesta - Jodå, för mig var det självklart att ta ut HELA pappaledigheten (2 mån?). Papporna är oftast väldigt nöjda med det svaret medan mammorna, som tar ut mycket mer ledighet, ofta känner skuld och dåligt samvete kring sitt föräldraskap. Papporna har inga skuldkänslor alls, visar Ylvas forskning. Hur kan det vara så? Vad har vi med för bilder från generationer bakåt? Ylva visar en bild från sin bok Finns det några pappor i din mammagrupp? som illustrerar ett barn, en pappa, farfar och gammelfarfar. Gammelfarfar tycker att barnbarnet är en mes för att han är föräldraledigt och säger att han skulle ha stryk! Detta är nog inte en ovanlig händelse så det kanske inte är så konstigt att det inte har hänt så mycket? För cirka 15 år sedan fanns det en broschyr riktad till pappor med 10 goda råd, från försäkringskassan. Den handlade om 10 skäl till att vara föräldraledig. Alla meningar börjar med du får: En nära relation till barnet Bra simultanförmåga osv. Det är väl tur att den broschyren inte publiceras längre. Men man kan ställa sig en fråga hur skulle det se ut om vi gav ut 10 skäl till mammor att vara föräldraledig. Hur skulle vi reagera på det? Vända på perspektiven Ylva lyfter ofta fram att det är viktig att vända på perspektiven. T.ex. hur skulle vi reagera om en mamma inte kan barnets sista fyra siffror, födelsevikt eller tredje namn. Hur skulle vi reagera om en pappa inte kan ovanstående? Mamman får ångest om hon inte kan detta på bvc-kontrollen. Men kravet ställs inte på männen. Antagligen skulle vi vara mer förstående och förlåtande om pappan inte vet de sista fyra siffrorna på barnet. Ett annat exempel är när en kvinna säger att Min familjesituation är inget HINDER för min politiska karriär TVÄRTOM jag ser den som en styrka! hur reagerar vi på det när en kvinna säger så till skillnad från en man? BMM och BVC Dagens mödra- och barnhälsovård är kvinnofokuserade, menar Ylva. De är inte konstigt då det är fokus på det medicinska området. Pappan är inte patient. Det finns dock ett uppdrag för mödra- och barnhälsovården ska verka för familjen. Pappan har en sekundär roll som stödjer mamman. Men hur? BMM och BVC har få verktyg hur man ska jobba med jämställdhet. Att jobba med jämställdhetsfrågor är annorlunda mot många andra frågor. Vilka andra områden får vi direktiv om att jobba med utan att få utbildning inom området. T.ex 2
3 miljöfrågorna, hur skulle det se ut om vi inte hade fått en massa information om sopsortering och skötsel. Det kanske inte konstigt att vi har kommit så långt inom jämställdhetsområdet då vi inte fått någon utbildning och redskap för att jobba med jämställdhet. Ylva visar en hel del illustrationer under sin föreläsning från sin bok som kan vara en ingång och hjälp för att prata om jämställdhet med föräldrarna. Det behövs en struktur. Det går inte jobba med ett område om vi inte vet hur. Att inte släppa taget En annan bild i Ylvas material illustrerar en mamma som håller hårt i sitt barn och säger att - hon är min bara min. Den här bilden blir många provocerade av. Men Ylva menar att det inte alls är ovanligt att det är så här. Kvinnor positioneras som en föräldrar med ett ansvar för barnet. Det blir därmed mammorna ansvariga för att lämna över barnet till papporna. Kvinnor har skyldigheter men kvinnorna ompositionerar detta till rättigheter. Män positioneras som män. Män har rätt till barnet men har inte skyldigheter. Vinster Vad finns det för andra fördelar med jämställt föräldraskap och hur blir det för barnen? Det är bra att ha två föräldrar som har en nära relation med barnen. Det är bl.a. bra vid separationer. De föräldrar som har haft en nära relationen med barnen när de levde i parrelationen fortsätter att ha en bra relation. En trygg och stabil relation med båda föräldrarna är mycket viktigt för barns utveckling, trygghet och hälsa, visar flera studier. Jämställt föräldraskap ger positiva konsekvenser för: mammor inom arbetslivet och ger tillgång till offentlig makt pappor för att de får bättre kontakt med barn barns utveckling, trygghet och hälsa Frågor och diskussioner i anknytning till Ylvas föreläsning: Hur ser det ut nu vad det gäller föräldragrupper? Yvonne Skogsdal, samordnande barnmorska, säger att: Alla föräldrar bjuds in. Ca 80% av föräldrar deltar för det mesta båda partnerna Fler förstagångsföräldrar kommer till grupperna Det är sjunkande andel deltagare Alla barnmorskemottagningar (BMM) erbjuder inte föräldragrupper Ett nytt program för att föräldragrupperna ska bli likvärdig tas fram just nu 3
4 BMM erbjuder 4 träffar Maria Lind, samordnare barnhälsovården, kompletterar med: Alla föräldrar bjuds in Sammanhållen grupp till BVC:s föräldragrupper De erbjuder 6-7 tillfällen under första levnadsåret. Det är efter BVC:s föräldragrupper vissa kommuner som erbjuder fortsatt stöd Hur ser föräldrastödet ut i kommunerna? Marie Cesares Olsson, projektledare Samhällsmedicin Generellt föräldrastöd, berättar att det ser väldigt olika ut. Det finns dock i de allra flesta kommuner någon form av råd och stöd att få riktade till små barns föräldrar och tonårsföräldrar även om det inte erbjuds varje termin eller varje år. Varje kommun har snart en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. När Kumla startar i höst finns det minst en i varje kommun, totalt 20 stycken. Skillnaden mellan länets familjecentraler är dock stor vad det gäller bemanning, samverkan och öppethållande. Jag hör mycket positivt kring familjecentralen. Varför är familjecentralen bra? Marie fortsätter En familjecentral är en servicearena för föräldrar och barn, där familjerna kan utveckla sitt sociala nätverk och där fyra professioner finns tillgängliga för råd. Definition av familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet är: Familjecentralen ska ha en samlokalisering av de fyra basverksamheterna mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Familjecentralsliknande verksamhet ska ha barnhälsovård samlokaliserad med en annan kommunal verksamhet (öppen förskola eller socialtjänst). Med samlokalisering menas att hela den ordinarie verksamheten som respektive part bedriver ska vara förlagd till familjecentralen. För socialtjänstens del ska minst de socionomer som arbetar förebyggande mot familjecentralens målgrupp vara samlokaliserad med de övriga parterna. I Örebro län av vi en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler i Örebro län som antogs 2010 med syfte att: erbjuda en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer utveckla familjecentralen till en mötesplats där arbetet genomsyras av ett barnperspektiv där barnets och familjens bästa sätts i centrum att verka för trygga och jämlika villkor Vilgotgruppen har uppdraget att ansvara för översyn av avtalet vart tredje år. I arbetet ska KAFO-modellen användas som kvalitetssäkringsmetod. Modellen beskriver faktorer som speglar graden av samordning av resurser och graden av samarbete i det löpande arbetet. Utvärdering av länets familjecentraler bifogas. Marie Lind (BVC) och Yvonne Skogsdal (MHV) ser fördelarna med att vara på en familjecentral. Där ser man hela familjen i ett annat sammanhang än när de bara kommer på ett bokat besök. Där kan de tillsammans med andra stötta och också upptäcka eventuella problem. Tyvärr är det många av personalen som har svårt att få till samverkan framförallt när familjecentralen ej är samlokaliserad. 4
5 Peter Breife - Men papporna då? Peter är psykolog och verkar i Västra Götaland. Han presenterade sina erfarenheter i pappagrupper. Föreläsningen inleds med ett globalt perspektiv. Det är inte bara i Sverige som det är svårt att få ihop livspusslet och att det finns idag stöd i forskning och lagstiftning att pappan ska ta större plats i barns liv. Forskningen visar att det finns många fördelar att båda föräldrarna ägnar sig åt omsorgen för barnen. Barns psykiska utveckling och sociala förmåga gynnas i kommunikationen med två engagerade föräldrar. Pappan utvecklar sin empatiska förmåga och sociala kompetens när man tar ansvar för barnen. Familjen gynnas eftersom en jämlik arbetsfördelning ökar båda föräldrarnas möjligheter att tillfredsställa olika sidor och behov hos sig själva. Vad är jämställdhet? Regeringens övergripande mål för jämställdhetspolitiken handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En av hörnpelarna är jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Känsligare och mer positiva pappor verkar generera en harmonisk parrelation och leder till att konflikter i parrelationen kan hanteras på ett konstruktivt sätt menar Peter. Jämställdhet i det tidiga föräldraskapet Vad händer när vi går från att vara två till tre? De första veckorna etableras föräldrarollerna och ofta hamnar vi i ett mer traditionellt könsrollsmönster. Det är väldigt lätt att föräldrar hamnar i en traditionell uppdelning av vardagssysslorna och ofta känner sig pappan som en B förälder. Det finns också en risk att den nyblivna mamman försummar individuella behov. Detta är inte konstigt då vi skiljer oss åt biologiskt. Papporna får inte samma start då de ej har burit på barnet under graviditeten och papporna inte kan amma. Det är dock det enda som skiljer mannen och kvinnan åt. Män och kvinnor har, förutom graviditet och amning samma föräldraförmåga. Vad kan vi göra? Det är viktigt att pappan har egen tid med barnet, vilket också genererar en avlastning för mamman. Ju tidigare och också mer som pappan involverar sig desto mer jämställt föräldraskap. Samtidigt genererar det en bättre pappa/barn-relation Bemötande på BMM och BVC Peter fortsätter med att lyfta fram pappors upplevelser av bemötande på BMM och BVC en del pappor är nöjda, andra inte föräldrautbildningen riktar sig nästan enbart till mammorna föräldrautbildningen uppfyller inte pappors förväntningar pappan ges en sekundär roll stöd som vänder sig direkt till blivande eller nyblivna pappor behövs 5
6 Pappagrupper De pappagrupper som Peter varit inblandad i, i Västa Götaland, handlar om för det mesta om en serie samtal mellan blivande eller nyblivna pappor. Det finns olika varianter av pappaträffar. Träffarna kan vara i samband med reguljär föräldrautbildning, samkörda med BMM/BVC-personal eller inte. En träff eller flera, före och/eller efter nedkomst, fasta tider med drop in eller fasta tider med föranmälan. Varje träff blandas med kunskapsförmedling, frågor och goda exempel. Innehållet handlar om: läget just nu (graviditet) inför förlossningen under förlossningen första tiden efter förlossningen ett delat föräldraansvar trötthet, lycka, stress postpartum depression betydelsen av egen tid betydelsen av uppskattning och uppmuntran förändringar i parrelationen och sexlivet Det är viktigt att grupperna leds av en sakkunnig gruppledare Peter menar att pappagrupperna har effekter på att papporna tar ut fler föräldradagar och VAB, är en bra förberedelse inför förlossning och pappaskap, ökar föräldrautbildningens kvalitet, stärker parrelationen och stärker pappa/barn-relationen. En optimal föräldrautbildning är när det finns forum för mammor och pappor enskilt och tillsammans, gruppledare av båda könen och har ett innehåll som berör både det medicinska och det psykosociala. Avslutning Pappaträffar är ett komplement som ökar pappors möjligheter till god förberedelse, bidrar till ökad jämställdhet och gynnar barns utveckling och hälsa Ett jämställt föräldraskap är inte detsamma som ett identiskt föräldraskap, gynnar barns utveckling och hälsa och är något som världen rör sig mot men kanske inte så snabbt. Frågor och diskussioner efter Peters presentation Tidig anknytning kan det förebygga psykisk ohälsa? Finns det en föreställning att det bara kan ske med en förälder? Ylva - Barn kan knyta an till fler personer och barn gör en rangordning till vem de knyter an till beroende på situation. Barnens anknytningssystem sätter igång den vuxnes omsorgsbeteende. Som vuxen måste man utsätta sig för barnet för att få igång sitt omsorgsbeteende. Vem ska bestämma jämställdheten? Är det politiken eller föräldrarna? Det handlar om att avsätta resurser. Politiker kan besluta över hur resurser till stöd skall fördelas, och därmed skapa förutsättningar. 6
7 Det handlar om vad vi gör OCH det handlar om attityder och beteende. Kan man få människor att göra vissa saker att göra ett visst beteende då kan man förändra attityder. Finns det någon forskning på pojkar med hemmavarande pappor? Inte exakt men vi vet att 90% av pojkarna som sitter i fängelse har haft dåliga relationer med sina fäder. Finns det någon forskning av hemmafruar? 3% är hemmafruar i Sverige idag. De familjer där en förälder är hemma är dock väldigt olika sinsemellan, vilket gör att det är svårt att forska och dra generella slutsatser. Det är dock viktigt att komma ihåg att företeelsen hemmafru beskriver en relativt kort period i vår historia. I bonde- och hantverkarfamiljerna arbetade alla som var i arbetsför ålder, oavsett kön. Finns forskning att mammorna håller på med repetitiva arbeten (mat, städning) i högre grad än papporna när de är hemma? Ylva säger att papporna gör mer saker som finns kvar för världens efterlevnad, bygger verandor och uppfinner barnvagnar. Summering Tiden rinner iväg och Jenny Steen summerar förmiddagen. Det har varit en spännande förmiddag. Hennes insikt för att det är viktigt att man måsta börja jobba tidigt med jämställdhet har stärkts. Livet blir mer ojämnställt när man får barn, menar hon. Det är en utmaning hur får vi till en jämställdhetsdiskussion innan barnen kommer? Hur ska man vara den perfekta föräldern? Det vi kan ta med oss ifrån dagen är att det fortsatt viktigt att prata och reflektera över jämställdhetsarbetet. Mödra- och barnhälsovården är jätteviktiga aktörer för att tillåta den här typen av diskussion och vara en reflektionspartner, kanske lite provocerande. BVC:s erfarenheter säger att föräldrarna gärna vill prata om parrelationen. Föräldrarna är dock inte lika intresserade att prata parrelationer under graviditeten, säger Yvonne S. Jenny avslutar med påståendet - Kärleken är jättefarlig för jämställdheten! Arbetsgruppen hoppas att seminariet varit intressant och tänkvärt inför framtida processer och beslut. Litteraturtips: Ylva Elvin-Nowak Roger Klinth och Thomas Johansson Folkhälsoinstitutet Finns det några pappor i din mammagrupp? Världens bästa pappa? Nya svenska fäder. Magasin föräldrastöd går att beställa på Fhi Vid pennan! Marie & Anna 7
8 Arbetsgrupp Anna Swift Johannison Conny Svensson Eva Skantz Maria Lind Marie Cesares Olsson Tomas Wetterberg Yvonne Skogsdal Jämställdhetsstrateg ÖLL Familjecentral, Örebro kommun BVC Fellingsbro BVC samordnare Projektledare kompetensutveckling föräldrastöd ÖLL & Regionförbundet Länsstyrelsen och Föreningen för jämställdhet BMM samordnare 8
Minnesanteckningar - Jämställt föräldraskap 8 & 9 maj 2012
Minnesanteckningar - Jämställt föräldraskap 8 & 9 maj 2012 På de syrianska kulturcentret började dagen med en härligt vegetarisk buffé innan vi hälsades välkommen av landstingsrådet Jenny Steen (S), Tomas
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merAmning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning
Läs merKartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Marie Gustafsson 2012-01-16 Sida 1 (3) Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Uppdraget Vilgotgruppens arbetsgrupp för barn-
Läs merVad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merVälkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid
Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats Foto: Josefin Sejnelid Länssamverkan föräldrastöd Deltagarna i gruppen har ett strategiskt uppdrag i sin organisation eller i länet. Deltagare
Läs merAmning & Jämställdhet Av: Mats Berggren
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar
Läs merJämställt föräldraskap
Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand
Läs merMinnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan
Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete
Läs merStockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius
1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna
Läs merVälkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?
Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Marie Cesares Olsson Utvecklingsledare barn och unga Region Örebro län marie-cesares.olsson@regionorebrolan.se 019-602 63
Läs merJÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson
JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt
Läs merAmning & Jämställdhet
Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New
Läs merJämställt föräldraskap - bakgrund. Jämställt föräldraskap som hälsofrämjande
Jämställt föräldraskap - för barnets bästa Introduktion hälsofrämjande arbete i barnhälsovården 11 oktober 017 Jämställt föräldraskap - bakgrund Sjukskrivningsmiljarden Projektet Jämställt föräldraskap
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merNy familjecentral i Karlskoga
Tjänsteskrivelse 2014-08-27 BUN 2013.0517 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning I juni 2010 antogs en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler
Läs merDefinition föräldraskapsstöd
Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och
Läs merVåld i nära relationer med fokus på barnet
Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever
Läs merFörebyggandevecka på Fabriken.
Förebyggandevecka på Fabriken. Välkommen till gratis föreläsningar om socialtjänstens förebyggande arbete i år med fokus på tjejer! 20 24 november bjuder och Familjecentralsenheten in till Fabriksgatan
Läs merFöräldrastöd. Enköpings kommun
Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,
Läs merANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs merEtt barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning
Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit
Läs merHUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA
HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA Verktyg för dig som håller föräldragrupper Av Nils Pettersson FÖRST Det här häftet bygger på bloggposter publicerade på vår hemsida och på den erfarenheter vi gjort
Läs merVarför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?
Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Illustration: Eva Lindén Bilaga 2 Dokumentation av gruppdiskussion från dialogseminarie 7 december 2015, Örebro slott Reflektion och diskussion Som avslutning
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merFöräldrastöd och föräldraförberedelse
Föräldrastöd och föräldraförberedelse Petra Pålsson, barnmorska och doktorand Medicinska fakulteten Lunds universitet Definition föräldrastöd» En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella,
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merSAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL
SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL mellan Landstinget i Värmland och Forshaga kommun 1. Inledning Familjecentrum är en familjecentral, en byggnad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande
Läs merFamiljecentraler. -det är grejor det
Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne
Läs merEnskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs merFamiljecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Läs mer3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i
Kommunstyrelsens sammanträde 2019-03-20 Ärende 3 Överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län gällande samverkan i familjecentral Egna anteckningar 19191 LJUSNARSBERGS KOMMUN [9191
Läs meramiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg
Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas
Läs merFöräldrastödets Röda Tråd. Föräldrastöd - en vinst för alla
Föräldrastödets Röda Tråd Föräldrastödsutredningen betänkande presenterades 22 janauari av Inger Davidsson Föräldrastöd - en vinst för alla Föräldrastöd är ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds
Läs merI det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs mer18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN
18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merFöräldrastöd i grupp
Föräldrastöd i grupp Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018 Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merHär presenteras resultatet av väggtidningarna som
TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.
Läs merD3. Hur kan vi möta föräldrars olika behov? Är föräldraskapsstöd viktigt för att uppnå jämlik hälsa?
D3. Hur kan vi möta föräldrars olika behov? Är föräldraskapsstöd viktigt för att uppnå jämlik hälsa? Föreläsare: Kristina Svartz, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Madelene Larsson, Länsstyrelsen
Läs merPartnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27
Partnerprojektet Jämställd vård Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Varför gör vi det här? Vårdcentralen har i uppdrag att jobba särskilt
Läs merLänsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet
Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med
Läs merMen vilka möjligheter finns för att dela lika? Vad är bäst för barnet? Är det svårt att dela på ansvaret?
Att bli förälder förändrar livet. Mammor och pappor möter helt olika utmaningar i föräldraskapet, eftersom förväntningarna på deras roller skiljer sig åt. Men vilka möjligheter finns för att dela lika?
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merUtökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT
STADSLEDNINGSKONTORET HÄSSELBY - VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSTUDIERAPPORT Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT Utökat samarbete kring barnfamiljer i Hässelbyförstudie
Läs merFöräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar
Bilaga 10 Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Teknisk beskrivning Föräldraförsäkringsutredningen har låtit genomföra undersökningar riktade till föräldrar och chefer.
Läs merFöräldrastöd i grupp
Föräldrastöd i grupp Agenda Vårt uppdrag Föräldrastöd i grupp Att skapa trygghet i en grupp -Tips & trix Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018: Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter
Läs merKompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program
Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs mermarcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn
marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort
Läs mer0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult
0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata
Läs merNYHETSBREV. Det finns 3 olika arbetsgrupper ÖPP, Active Parenting och Riktade insatser.
1 (6) Det här är första Nyhetsbrevet från Föräldrautvecklingsprojektet Värme & Ramar i Oskarshamn. Ambitionen är att det fr o m hösten ska komma ut ett (1) Nyhetsbrev per månad om vad som är på gång i
Läs merStöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren
Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merBakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och
Läs merFöräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt
Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar
Läs merStöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren
Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.
Läs merJämställt föräldraskap för barnets bästa
Jämställt föräldraskap för barnets bästa mars 2014 mars 2016 Kunskapscentrum kvinnohälsa/barnhälsovård, Region Skåne Ida Ivarsson 2016-10-11 Bakgrund Projektmedel för att jämställa sjukskrivningsprocesser
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merlivspusslet Foto: Andy Prhat
livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merMål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen
1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning
Läs merhandledning för pappagruppledare För utveckling av föräldraskapet
handledning för pappagruppledare För utveckling av föräldraskapet Innehåll: Välkommen som pappagruppledare! sid 3 Varför pappagrupper? sid 4 Värderingar som pappagruppmanualen utgår ifrån sid 5 Ledarrollen
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merAttityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Läs merOm unga föräldrar. och arbetsmarknaden.
Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan
Läs merVägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad
Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad 1 Inledning Denna Vägledning för öppna förskolorna inom Göteborgs Stad är framtagen med syfte att tydliggöra rollen och uppdraget
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och
Läs merI detta nummer: Besöksadress: Mödrahälsovårdsenheten Landstingshuset Rosenborgsgatan Karlstad
I detta nummer: Examensarbetet, Lite av varje s 03 Två riktiga rariteter s 04 Familjecentral i Torsby s 05 Ny medarbetare s 06 STI-mottagningen s 07 Hbtq-kompetens s 08 Kalendarium s 09 Tratten är en informationstidning
Läs merVälfärd i förändring
Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Läs merFortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA
Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man
Läs merGränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid
Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.
Läs merVåld i nära relationer - att våga se och agera!
Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunens ledningsgrupp 2017-10-17 Godkänd av kommunstyrelsen 2018-03-07 65 Dnr: KS 2014/170 Revideras senast okt 2019 Kommunledningskontoret
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merBarnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer
Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte
Läs merFÖRÄLDRASKAPSSTÖDJANDE P R OGRAM OCH I N S ATSER I KRONOBERGS LÄN KOMMUNER
Program och insatser är markerade med fet kursiv text. KOMMUNER sidan 1-4 CIVILSAMHÄLLET sidan 5 REGION KRONOBERG sidan 6-8 KOMMUNER ALVESTA KOMMUN - Connect Ett föräldrastödsprogram som sätter fokus på
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merDen som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad.
Föräldraförsäkringen 1. Något om dagens regler 1 Föräldraförsäkringen infördes 1974 och ersatte den dåvarande moderskapspenningen. Syftet var att båda föräldrarna skulle ha möjlighet att kombinera föräldraskap
Läs merÅsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ. Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med!
Åsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med! Eget företagande och familj Vårt arbete fokuserar på att stödja och utveckla småföretagare
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2012/2013
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
Läs merSammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012
Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013
Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merFöräldrastödsprojektet 16-25
Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade
Läs merUtvärdering av föräldraskap i Sverige
1 Utvärdering av föräldraskap i Första steget: gruppledarchecklistor Preliminära resultat Erfarna gruppledare Stor spridning i grundproffessionerna hos gruppledarna Tolk användes i 70% av grupperna Varierande
Läs merFrån att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass
Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass Psykolog för mödra- och barnhälsovård Målsättning är att, tillsammans med och via övrig personal inom MHV/BHV, med barnet i fokus
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merDRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Läs merFöräldrar jämt! Ett utvecklingsarbete om föräldrastöd i grupp vid Torslanda BVC 2011/2012
Föräldrar jämt! Ett utvecklingsarbete om föräldrastöd i grupp vid Torslanda BVC 2011/2012 Torslanda BVC, Göteborg 2 Innehåll Kontaktuppgifter...3 Ansvarig chef...3 Arbetsgrupp...3 Beskrivning av verksamheten...3
Läs mer