handledning för pappagruppledare För utveckling av föräldraskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "handledning för pappagruppledare För utveckling av föräldraskapet"

Transkript

1 handledning för pappagruppledare För utveckling av föräldraskapet

2 Innehåll: Välkommen som pappagruppledare! sid 3 Varför pappagrupper? sid 4 Värderingar som pappagruppmanualen utgår ifrån sid 5 Ledarrollen sid 6 Att få till ett samtal sid 7 Upplägg och innehåll på träffarna sid 12 Pappagruppledarens förberedelser inför träffarna sid 14 Första träffen sid 16 Andra träffen sid 24 Tredje träffen sid 32 Fjärde träffen sid 38 Föräldraledighet sid 46 Läshänvisningar sid 46 Blad för utvärdering sid 47 Handledning för pappagruppledare är framtagen av Lisa Johansson, folkhälsostrateg i Ovanåkers kommun och ansvarig för delprojektet Var är papporna?. Delprojektet ingår i föräldrastödsprojektet, De tre F:en och är en del av regeringens satsning på kommunala strategier för ett utvecklat föräldrastöd. Projektet utförs av Ovanåkers kommun på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Tack! Tack till Bosse Diseborn, pappagruppledare i Ljusdals kommun som har bidragit med sin erfarenhet av att ha lett över 350 pappagrupper. Tack till forskningsenheten i Uppsala under ledning av Anna Sarkadi.

3 Välkommen som pappagruppledare! Denna handledning är till för dig som är samtalsledare för en pappagrupp på BMM Barnmorskemottagningen/ BVC Barnavårdscentralen. Pappagruppen är en samverkan mellan landsting och kommun och är ett komplement till den ordinarie föräldragruppen vid BMM/BVC.

4 4 Varför pappagrupper? De blivande föräldrarna möter en kvinnodominerad miljö på BMM, då det är kvinnan som föder och ammar barnet. Här kan en blivande pappa känna sig utanför och onödig. Då behövs det förebilder och positiva kontakter för pappan. Detta är en av anledningarna till att pappor kan behöva träffas enskilt i grupp och med en samtalsledare som är man och pappa. Syfte Syftet med pappagruppen är att stärka och stödja papporna i deras föräldraskap för att ge barn en så god start och hälsoutveckling i livet som möjligt. Detta genom att skapa en mötesplats för ökad kontakt och gemenskap bland blivande pappor, en mötesplats där det finns en möjlighet att dela erfarenheter och upplevelser. Pappagruppen är till för samtal och dialog och ska bidra till att män blir mer delaktiga i föräldraskapet. PÅ LÅNG SIKT Ge barnet förutsättningar till en god uppväxt. PÅ kort SIKT Öka förståelsen för en aktiv papparoll genom att ge pappor en chans att reflektera över sitt föräldraskap. Att främja pappans engagemang i barnet. Underlätta/uppmuntra etablering av sociala nätverk bland föräldrar och framför allt bland pappor. Öka männens uttag av föräldradagar.

5 5 Värderingar som manualen utgår ifrån Barnkonventionen Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling och i denna skrivelse slås alla barns lika värde och rättigheter till liv och utveckling fast. Alla vuxna i samhället har ett gemensamt ansvar att se till så att barns rättigheter inte kränks. Satsningar på stöd i föräldraskapet är därför ett viktigt led i att genomföra och förverkliga barnkonventionen. Flera av de 54 artiklarna i barnkonventionen knyter an till frågan om föräldrastöd och föräldraskap i sig. Artikel tre tar exempelvis upp att barnets bästa alltid ska komma i första hand i alla åtgärder som rör barnet. Artikel 18 förtydligar att det är föräldrarna tillsammans som bär ansvaret för barnet och att föräldrarna alltid ska ha barnets bästa för ögonen. Förstärkandet av barns rättigheter i Sverige Regeringen tog under 2010 fram en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. I denna skrift lyfts föräldrarnas ansvar då de är de personer som står närmast barnet och som ska se till barnets behov och bevaka sitt barns rättigheter. Det är därför viktigt att föräldrar får kunskap om de rättigheter ett barn har och vad dessa rättigheter innebär. Strategin framhåller att det är särskilt viktigt att nå blivande och nyblivna föräldrar. Här har mödra- och barnhälsovården ett särskilt ansvar för att förmedla kunskap om barns behov och utveckling i relation till de rättigheter barn har. Detta kan även ske genom de verksamheter på kommunal nivå som kommer i kontakt med föräldrar. Mer information finns på Jämställdhetsperspektivet Manualen utgår från ett jämställdhetsperspektiv där mammor och pappor ses som två heterogena grupper, vilket betyder att det finns olikheter både inom och mellan grupperna. Alla mammor är inte likadana och inte heller är alla pappor likadana. Manualen eftersträvar att inte sammankoppla klichéartade föreställningar om kvinnlighet med kvinnor/mammor respektive klichéartade föreställningar om manlighet med män/pappor. Ambitionen är att se och bemöta föräldrar som individer och inte som kön. Jämställt föräldraskap Ett jämställt föräldraskap innebär ett delat ansvar där båda föräldrarna har samma rättigheter och skyldigheter i föräldraskapet oavsett kön. Detta är av vikt då det är tryggt för barnet att ha en nära relation till båda föräldrarna.

6 6 Ledarrollen Du som pappagruppledare bör förmedla en känsla av att föräldrar har en inneboende kraft i sig själva som föräldrar. Att de duger som de är och att det finns många olika sätt att vara förälder på. Att ge dem styrka och redskap att själva hantera sitt föräldraskap med allt vad det kan innebära. Du och inte minst gruppen! finns där som ett stöd och en hjälp. Förhållningssätt Pappagruppen har inte ett utbildande fokus utan du som pappagruppledare är där för att leda ett samtal och få människor att uppleva en ny gemenskap. Du förväntas inte sitta inne med medicinska kunskaper, utan du är där för att du har erfarenheter av att leda grupper och av att vara pappa. Du behöver inte känna att du ska sitta inne med alla svar utan du bör agera som en samtalsledare och försöka skapa en dialog mellan männen i gruppen. Ledarrollen går ut på att lyfta fram ämnen till diskussion och reflektion. Hänvisa till vidare läsning Det är ofta många blivande föräldrar som är pålästa och frågar efter specialfakta. Då kan det vara bra om du som pappagruppledare har lite koll på litteraturlistan som finns längst bak i manualen så att du kan vägleda dem vidare. Du kan också alltid hänvisa dem till den i ämnet yrkesutbildade personalen på BMM/BVC. Skapa bra stämning Du är viktig som ledare och din uppgift är att skapa en öppen och positiv atmosfär. Det gör du genom att komma i tid, ställa i ordning rummet för din grupp, hälsa gruppen välkommen och genom att se samt bekräfta varje deltagare. Då visar du som gruppledare att du är intresserad av deltagarna, ämnet och av gruppen som helhet. Det är även viktigt att du som pappagruppledare har en positiv attityd till mäns föräldraskap samt är insatt i grunderna i genuskunskap och jämställdhet. I pappagruppen bör ni undvika att generalisera och förstärka föreställningar om manligt och kvinnligt. Det behöver också vara en öppenhet exempelvis gentemot samkönade föräldrapar. Valfrihet är viktigt och man måste känna att man inte behöver prata om man inte vill. Personangrepp är inte tillåtna, det gäller både personer som finns i rummet och som inte finns där. Alla har rätt till sin egen åsikt, men där finns det ändå en gräns om den ska uttryckas eller inte.

7 7 Att få till ett samtal Reflektion betyder återkasta och det är det som sker med tankar och repliker i ett samtal. Det finns något som heter benämnandets kraft. Då man gör om sina tankar till egna ord och säger dem högt, fastnar de i minnet och blir till ens egen kunskap. Kunskap som sedan kan utbytas i samtal med andra, vilket på sikt kan leda till en fördjupad förståelse. exempel Ett sätt att få igång en dialog är att ställa en rak fråga kring ett tema. När någon svarar kan du försöka fördjupa diskussionen genom att ställa följdfrågor som: Hur menar du då? Kan du ge exempel på situationer? Hur ofta händer det? Hur känns det när? Pappagruppledaren behöver kunna bolla frågan vidare från person till person: Kan du/ni känna igen dig/er i den situation som A beskriver? Stärka varandra Här kan det finnas en bra chans att bekräfta varandra och detta är något som stärker deltagarna i gruppen. Det är viktigt att främja inställningen att alla har rätt till sina egna känslor och att det inte finns några rätt eller fel. Det skapar trygghet, kanske till och med samhörighet då deltagarna kan upptäcka en gemenskap trots olika intressen eller familjesituationer. Det är betydelsefullt att skapa respekt för alla individer i gruppen och försök om möjligt att inte ge råd till någon som kanske inte vill ha det.

8 8 exempel Om det känns som att du som ledare sitter inne med ett bra förslag eller ett tips, kan du fråga personen/gruppen: Är det okej för dig att jag ger dig ett förslag på hur du kan förbättra det som du just beskrev? Kan jag berätta om ett förslag? Vill ni höra ett förslag? Ibland behöver du som ledare styra och andra gånger följa för att ibland släppa helt, här gäller det att vara flexibel. Att släppa innebär att lämna över diskussionen till gruppen då den går av sig själv. Delaktighet i gruppen Det finns män som pratar mer och andra är mer tystlåtna. Försök att ha som mål att samtliga i gruppen ska få komma till tals. Försök att om möjligt hålla en bra energi i gruppen. Då kan det krävas att du som samtalsledarare uppmuntrar de mera tystlåtna att uttrycka sig så att inte bara de pratglada personerna pratar. Det går alltid att ta en runda med den frågan eller den idén som den mer pratglada personen för fram och fråga de andra deltagarna om de håller med eller inte. Fallgropar Se upp för eventuella fallgropar där du som samtalsledare kan bli en självupptagen ledare som vill delta för mycket i diskussionen själv. Eller om du låter dig provoceras av personer eller ett ämne i gruppen. Eller att du blir för mycket lärare och talar om för gruppen vad som är rätt och fel och vilka åsikter de ska ha.

9 9 exempel Försök att använda processfrågor och fråga: Hur? Varför? Hur tänker du då? För mycket prat från en pappagruppledare kan skapa trötthet och bristande intresse. Då blir det svårare för deltagarna att ta till sig varandras tankar, utbyta erfarenheter och skapa kontakter sinsemellan. Idag får alla ansenliga mängder information genom olika kanaler och deltagarna kanske inte behöver så mycket mer information utan mer tillfällen att samtala. Att i grupp få prata om tankar, känslor, förväntningar och rädslor. Vikten av flexibilitet Det gäller att vara flexibel som pappagruppledare och att innan fundera över vad som skulle hända om det kommer upp andra ämnen än de du hade tänk ta upp. Det är viktigt att ta vara på engagemanget i gruppen och det kan du göra på två sätt. Antingen lyssna och anteckna frågan ni pratar om och be om att få ta upp ämnet igen, den gång som du har planerat, för att din plan har ett sammanhang och en tanke. Eller så kan du lyssna och ge tid för samtalet där och då. Den tid du förlorar gentemot vad du har planerat, har du igen den gång du egentligen har planerat att prata om det som tas upp. Helt ovidkommande frågor vädret, en match, ett TVprogram kan vara ett sätt att lära känna varandra men får inte stjäla tid från gruppens syfte.

10 10 Personligt/privat Att vara personlig är att bjuda på sina erfarenheter utifrån gruppen eller individens behov, att vara privat är att berätta utifrån egna behov. Du som samtalsledare kan gärna bli personlig och ge exempel från det egna föräldraskapet, men bli inte privat. Du bör vara försiktig med vad du berättar om din egen familj. Om det finns behov att berätta om särskilda detaljer eller situationer kan det vara bättre att du berättar utifrån tredje person. exempel Jag hade en bekant som... Jag läste om en pappa som... Jag hörde talas om en pappa som...

11 11 Ingen terapigrupp En pappagrupp är ingen terapigrupp. Börjar någon av deltagarna att bli för privat, ta på ett lämpligt sätt över samtalet och försök leda in det på en allmän diskussion. Det får inte bli så att föräldern berättar alltför privata detaljer som den senare kan komma att ångra. Efter träffen kan pappagruppledaren be föräldern stanna kvar och vid behov hänvisa vidare till professionell hjälp. Pappagruppledaren ska inte vara någon terapeut. BMM/BVC har ofta en psykolog/kurator knuten till sig som det går att hänvisa till. Tystnadsplikt Det kan vara bra att diskutera hur deltagarna ser på tystnadsplikt. Det kan också vara bra att komma överens om att det som sägs och sker under träffarna stannar inom gruppen. Deltagarna får självklart prata med sin partner om de ämnen som behandlats i gruppen, men inte berätta saker om en annan gruppdeltagare som denne har berättat i förtroende.

12 12 Upplägg och innehåll på träffarna Manualen ger handledning till fyra träffar med pappagruppen. Två träffar före förlossning och två träffar efter förlossning. En träff beräknas ta 90 minuter. Det är bra om du som pappagruppledare inte överskrider tiden om 90 minuter. Detta gäller även om samtalet är intressant, eftersom ni kommer att fortsätta träffas fler gånger. Om det dock är åt det andra hållet, att ni blir klara tidigare, så gör inte det så mycket. Du som ledare avslutar där det känns bra. planering av pappagruppen Att få till en pappagrupp BMM/BVC kontaktar dig som pappagruppledare i god tid innan den första träffen med den gemensamma föräldragruppen. Det kan vara bra om du som pappagruppledare är med under en träff i den gemensamma föräldragruppen. Då får alla föräldrar ett ansikte på vem som leder pappagruppverksamheten och du som pappagruppledare kan få ett ansikte på papporna i den framtida gruppen. Pappagruppledaren kan även informera om syftet, innehåll samt upplägget på pappagruppsträffarna. Personalen på BMM och BVC kan sedan fortsätta att lobba för pappagruppen i ett tidigt skede. Sedan kan du som pappagruppledare komma överens med BMM om en lämplig tidpunkt för den kommande pappagruppen. Dialogen med BMM/BVC Då BMM/BVC redan har träffat föräldragruppen, känner de sig bekanta med de frågor som diskuterats i gruppen. En fördel är om du som pappagruppledare är insatt i upplägget på övriga träffar med föräldragruppen. Du bör därför vara lyhörd för vad, när och hur BMM/BVC tar upp olika teman med de blivande föräldrarna. Denna dialog kan ske redan under planeringsfasen, men bör sedan fortgå så att du som pappagruppledare kontinuerligt kan anpassa materialet till pappagruppen.

13 13 Återkoppling till föräldragruppen Vad som tas upp i pappagruppen kan också sedan komma att återkopplas både till deltagarnas partner och till den gemensamma föräldragruppen. Om pappagruppen körs parallellt med den ordinarie föräldragruppen, är det viktigt att de blivande papporna känner sig trygga med och medvetna om att de inte förlorar relevant information under tiden mammorna sitter med barnmorskan eller distriktssköterskan. Gruppstorlek En lämplig gruppstorlek kan vara fyra till sju män. Det motsäger dock inte att en liten grupp om två till fyra män kan fungera bättre än en grupp om sex till åtta män. På mindre orter kan det vara svårare att få ett stort underlag, då kan grupperna komma att ha färre deltagare. Innehållet på träffarna Första träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på sina tankar kring föräldraskapet och på de förväntningar och svårigheter man ser. Andra träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på tankar och känslor inför förlossningen och den kommande papparollen. Tredje träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få berätta hur förlossningen gick, hur den nya rollen som pappa fungerar och om det blev som de trodde. Fjärde träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på hur de upplever vardagslivet med en ny familjemedlem och relationen till sin partner.

14 14 Pappagruppledarens förberedelser inför träffarna manual - skrivblock - penna Se till att du har manualen med dig samt ett skrivblock och penna. Du kan skriva ner männens namn, för det blir då lättare att tilltala männen med rätt namn. Det är även bra att i rummet ha tillgång till blädderblock, tuschpennor och post-it lappar. Förbered fika såsom kaffe, te, smörgås, godsak eller frukt och ha gärna vatten lättillgängligt under hela träffen. kom i tid Se även till att du som ledare kommer i tid och att du är först och att du som ledare har förberett rummet så att deltagarna känner att de är väntade. Möblera rummet så att det går att sitta i ring så att alla kan se varandra när ni pratar. Dokumentation Det kan vara bra om du för anteckningar för din egen del från varje träff. Det kommer att underlätta och det förstärker gruppkänslan om det syns att du är intresserad av varje mans situation. Du kan anteckna rena fakta såsom namn, ålder, barnets beräknade nedkomst samt familjesituation. Sedan kan du också skriva ner samtalsämnen som kommit upp under träffen. Detta kan vara något som hjälper dig att föra processen vidare till en kommande träff. Det kan också vara bra att anteckna saker som du som samtalsledare ska kolla upp eller som du vill kasta ljus över till nästa gång.

15 Egna anteckningar 15

16 16 F ö r s t a träffen Målet med första träffen för papporna är att få sätta ord på sina tankar kring föräldraskapet och på de förväntningar och svårigheter man ser.

17 17 Förberedelser Se till att du är förberedd och att rummet är i ordning när papporna kommer. Se till att ni sitter bekvämt och ostört. Ta dem i hand och hälsa dem välkomna. Be dem stänga av sina mobiltelefoner så att ni kan sitta ostört. Berätta att du kommer att bryta av för fika någon gång i mitten av träffen. tips! Se till att du känner dig bekant med det första avsnittet i denna handledning. På sidorna 4-16 finns syftet med pappagruppen, värderingsgrunder samt goda verktyg för att starta samtalsprocesser. Till detta avsnitt kan du som pappagruppledare behöva återkomma för att hämta hjälp och vägledning. Presentation av dig som gruppledare För att männen ska få lite mer bakgrund till vem de pratar med, kan du som pappagruppledare göra en kort presentation av dig själv. Det du kan ta upp är: Ålder Antal barn Civilstånd Fritidsintressen Presentation av ditt yrke eller inte? Om du som pappagruppledare ska nämna vad du har för yrke eller inte, får du avgöra själv. Det kan skapa ett onödigt fokus på dig som person och det kan ta tid från gruppen. Men det kan även vara så att deltagarna blir nervösa om de inte vet vem det är som leder gruppen. Det kan då skapa en obalans om ledaren vet vad de andra sysslar med, men deltagarna inte vet vad ledaren gör. Det är en personlig avvägning i hur man vill göra, målet är att skapa en trygg miljö och en god atmosfär med människor som vågar öppna sig och lita på varandra.

18 18 övning 1 Förberedelser Förbered dig med blädderblock och tuschpennor För att ni ska lära känna varandra i gruppen kan du börja med en metod som heter Isbrytaren. Den är mycket användbar när gruppen är ny och där vissa deltagare kan känna sig osäkra. Isbrytaren Låt deltagarna få gå ihop två och två. De får en bestämd tid att intervjua varandra på (ca tre minuter). Har de svårt att komma på frågor kan du skriva upp dessa punkter på tavlan: Civilstånd Ålder Yrke Datum för nedkomst Eventuella tidigare barn Fritidsintressen När de tre minuterna har gått låter du dem presentera sin partner i den större gruppen. Genom dessa minipresentationer får du reda på mer om deltagarna i gruppen. Fråga nu var och en av deltagarna när de ska få sitt barn, det vill säga beräknat datum för förlossning. Det kan vara bra att rikta sig till föräldraparet även om det endast är mannen som deltar i gruppen. Detta för att betona betydelsen av att båda föräldrarna är lika viktiga för barnet. När ska ni ha ert barn? Spelregler Det kan nu vara bra att gemensamt fastställa ett antal spelregler för hur ni kan arbeta tillsammans i gruppen. Du som samtalsledare kan låta gruppen enas om regler och be dem anteckna förslag och sedan notera dem på en tavla. Du kan även själv vara den som ger förslag för att spara tid. Gemensamma regler kan omfatta saker som avstängda mobiltelefoner, att en person talar i taget och att man ska respektera varandras synpunkter.

19 19 övning 2 Förberedelser Förbered dig med blädderblock och tuschpennor Genom att använda sig av med inlevelseövningen kan deltagarna komma igång och samtala om sina tankar kring föräldraskap samt förväntningarna på den kommande papparrollen. Inlevelseövning Starta med att be gruppen om ord som skildrar deras vardag och sedan listar du svaren du får på tavlan. Ge dem tid att tänka efter och vänta så att de hinner formulera ord. Värdera inte utan skriv upp allt som sägs på blädderblocket. Behöver de hjälp med att komma igång kan du försätta dem i en situation genom att säga: Du är 30 år och har varit ute i arbetslivet ett tag nu. Du har livet framför dig. Du har en partner. Hur ser din vardag ut? Sedan kan du bygga vidare med att säga: Ni väntar barn. Hur kommer det att bli? Vad hoppas och drömmer du om nu när ni ska få barn och bli föräldrar? Här ger du dem också tid att tänka efter. Värdera inte deras ord och skriv upp allt som sägs på blädderblocket. Ämnen som kan komma att lyftas är kärlek till barnet, den förändrade ansvarsbilden, relationen till det kommande barnet och relationen till mamman. Övningen Isbrytaren är hämtad ut en handbok från Sveriges Kommuner och Landsting: Rollen som tjänsteman i kommuner och landsting som arbetar med medborgardialog som del i styrningen. Inlevelseövningen är hämtad från handledningen: Föräldrar frågar Vi vågar. Av Kajsa Nyström, Katarina Roth och Lasse Svensson

20 20 Hur man mår och hur förhållandet kan påverkas Påfrestningar under graviditeten Det finns ingen färdig mall på hur en kvinna ska eller bör bete sig under en graviditet. De påfrestningar som tillhör en graviditet som exempelvis foglossning, en alltmer tilltagande trötthet, ett skiftande humör, luktkänslighet eller att fastna för en viss typ av mat kan visst förekomma, men det finns ingen regel. Vissa kvinnor visar bara upp små eller inga symptom. Fråga gruppen: På vilka sätt kan man stötta och uppmuntra sin partner under graviditeten? Ge varandra stöd Prata om hur ett par stöttar varandra på bästa sätt i en relation. Då det är kvinnan som bär barnet och direkt påverkas av de kroppsliga förändringarna under havandeskapet kan hon behöva förståelse, stöd och uppmuntran under den här tiden. Men tänk på att man går igenom detta tillsammans och att bådas känslor och tankar är lika viktiga. Var lyhörd för varandra. Intimitet Under denna punkt kan även frågan om sex och samlevnad komma att lyftas då den kan kopplas till välmående på flera plan. Det är viktigt att du som samtalsledare för fram att somliga människor kan känna minskad eller ingen sexlust, medan andra kan känna oförändrad eller ökad lust under en graviditet. Lite mer om intimitet och sex Det finns många föreställningar när det gäller sex kopplat till kön där mannen ses som någon som ska ha lust jämt, medan kvinnors behov ses som litet. Men hur stor sexlust man har beror inte på vilket kön man har. Sexlust hänger även nära samman med hur man mår i allmänhet. Har man mycket att göra, känner sig stressad och är trött kan det ofta vara svårt att känna lust. Det gäller att ha en ömsesidighet i samvaron och en bekräftelse av partnern är viktigt för att underlätta anpassningen till föräldraskapet. Att fortsätta ha kroppskontakt och vara nära varandra är betydelsefullt för att kunna återuppta ett vilande sexliv.

21 21 Känslor/attityder inför förlossningen Fråga deltagarna: Uttrycker er partner några särskilda känslor under graviditeten? Försök att ge männen utrymme att berätta om både positiva och negativa känslor. Efter att ha låtit gruppdeltagarna berätta om sin partners eventuella farhågor kan det vara läge att gå över till hur deras egen oro ser ut. Hur känner du under graviditeten? Är du orolig? Ställ frågan och uppmuntra dem att beskriva sina egna upplevelser under graviditeten. Frågor som kan komma upp är: Är något fel med barnet som ligger i magen? Tycker min partner att jag är ett tillräckligt bra stöd? Kommer jag att klara av att vara ett bra stöd under förlossningen? Att barnet inte är friskt när det väl föds?

22 22 Till andra träffen Det som inte hinns med under den första träffen får du släppa. Du får lita på att de ändå har fått med sig det de behöver för stunden. Det kommer att ges nya chanser under kommande träffar. Du berättar att den andra träffen kommer att innehålla samtal om den kommande förlossningen och den nya papparollen. Uppmuntra även deltagarna till att själva fundera över vad de vill diskutera eller ha svar på under kommande träff. Det kan vara bra om du förvissar dig om vilka som kan delta vid nästa träff. tips! Träff utan pappagruppledare Det är viktigt att du som samtalsledare uppmuntrar papporna till att även träffas utanför BMM/BVC:s regi och ge dem möjlighet till att skriva upp sin kontaktinformation genom att skicka runt ett papper som du sedan kopierar och delar ut till alla redan vid första tillfället. Uppgift till nästa träff Kanske finns det någon uppgift som deltagarna kan utföra till nästa träff. Det kan vara att agera extra kärleksfullt, att redan nu vara mer närvarande och deltagande eller på annat sätt ge support till sin partner på ett sätt som de tror att partnern skulle uppskatta. Du som pappagruppledare kan be dem fråga sin partner vad den önskar om de inte redan vet det. Samtal med arbetsgivaren Det går även att uppmuntra papporna till att föra en dialog med sin arbetsgivare innan barnets födelse, exempelvis om att de när barnet är fött kanske kan komma att behöva kortare arbetsdagar, kanske inte kan ta på sig extra arbetsuppgifter och inte heller ha möjlighet att jobba så mycket övertid. De kan kanske planera den kommande föräldraledigheten tillsammans med arbetsgivaren. Avsluta sammankomsten Avrunda med att kort summera vad ni pratat om under denna första träff och lyssna av om det finns några frågor innan ni skiljs åt.

23 Egna anteckningar 23

24 24 A n d r a träffen Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på sina tankar och känslor inför förlossningen och den kommande papparollen.

25 25 Förberedelser Se till att du är förberedd och att rummet är i ordning när papporna kommer. Se till att ni sitter bekvämt och ostört. Ta dem i hand och hälsa dem välkomna. Be dem gärna stänga av sina mobiltelefoner så att ni kan sitta ostört. tips! Kommer du ihåg vad som stod i manualens första sidor? Om inte kan det vara en god idé att läsa igenom dem innan du börjar träff två för att få verktyg till att leda samtalet framåt. Presentation av dig som gruppledare Välkomna de deltagare som kan ha missat den första sammankomsten. Gör en snabb presentationsrunda om det har tillkommit någon ny i gruppen. Berätta att du kommer att bryta av för fika någon gång i mitten av träffen. Kort sammanfattning av första träffen Hör även med deltagarna om vad de minns av den första träffen och gör därefter en kort sammanfattning. Ta upp eventuella frågor och oklarheter som kan ha uppkommit efter första tillfället. Berätta att du under denna träff har tänkt prata om deras tankar och känslor inför förlossningen samt hur det tror att det blir sedan när familjen har utökats. Få igång samtalet Du kan börja med att fråga: Hur går era tankar just nu? Låt frågan gå laget runt. Detta för att få igång samtalet och tankar som kan komma upp kan vara hur det känns att vara med i pappagruppen, känslor inför den kommande förlossningen och till tankar om föräldraskapet i sig.

26 26 övning 3 Förberedelser Förbered dig med post-it lappar (i en färg och dubbel storlek) och tuschpennor (helst i samma färg) För att prata om de olika känslor och tankar som kan finnas inför förlossningen kan du som samtalsledare använda dig av en övning som heter Anslagstavlan. Anslagstavlan Dela ut två stycken post-it lappar till varje deltagare. Be dem skriva ner känslor eller tankar som de har inför förlossningen på de två lapparna, gärna ett ord på varje. Be dem att skriva stort så att alla ser när lapparna kommer upp på tavlan. Sätt upp lapparna, men se till att blanda dem väl så att ingen vet vem som har skrivit vad. Be dem sätta sig två och två och diskutera vad de ser och vad de tror lapparna står för. Gå laget runt och fråga om det har något som de vill dela med sig av till gruppen. Övningen Anslagstavlan är hämtad från handledningen: Föräldrar frågar Vi vågar. Av Kajsa Nyström, Katarina Roth och Lasse Svensson

27 27 Stöd under förlossningen Vi vet att partnern är det viktigaste stödet inför förlossningen. Ställ frågan: Hur kan du vara till hjälp? Efter ett besök på sjukhuset upplever de flesta par en lättnad och deras eventuella oro brukar dämpas. Har ni besökt förlossningsavdelningen ännu? Om svaret är nej från en eller flera deltagare i gruppen och om de som svarar nej på frågan inte kommer få tid att göra något besök, kan du rekommendera dem att istället göra sig bekant med miljön genom sjukhusets webbsida. Naturligtvis är ett livebesök väldigt värdefullt, men om detta inte är möjligt är det senare förslaget ett alternativ. Fråga deltagarna i gruppen hur de tror att de kan komma att bete sig under själva förlossningen. Om du behöver vidareutveckla detta avsnitt för att komma in på samtal om känslor av deltagande eller utanförskap inför förlossningen. Om att som man kanske känner maktlöshet inför förlossningen och en tro om att inte räcka till för sin partner eller att ens partner kommer reagera väldigt oväntat kan du använda dig av följande frågor: Tänk om hon får väldigt ont? Var får jag vara i förlossningsrummet? Kommer jag att vara i vägen för personalen? Främmande teknik, sladdar och instrument? Tänk om jag svimmar under förlossningen? Jag kanske inte kan ge min partner den hjälp hon behöver? Känslor inför det nyfödda barnet? tips! Du som samtalsledare kan uppmuntra deltagarna att prata med sin partner om hur de kan stötta varandra genom förlossningen på bästa sätt.

28 28 Jag Vi Barn Uppmana papporna till att tänka i tid. Hur stor plats har jag idag? Hur stor plats har jag och min parter tillsammans? Be dem att fundera över hur de tror att det kommer att se ut efter att barnet är fött. Hur mycket egentid tror ni att ni kommer att ha då? Hur stort tid tror ni att ni kommer få tillsammans utan barnet? Tror ni att det är viktigt att man har en tid tillsammans? Hur kan man skapa den? Har ni egna erfarenheter eller hört andra par prata om den här tiden? tips! Som samtalsledare kan du även lyfta att föräldrarnas relation direkt eller indirekt tycks påverka barnets känslomässiga anknytning till föräldrarna. Har föräldrarna en bra relation och är nöjda med den, ökar sannolikheten för att barnets anknytning ska bli trygg till både pappan och mamman. I gruppen finns män med olika erfarenhet och kunskap. Genom att samtala om dessa kan man dela dem med varandra. Relation till din egen pappa? Tidigare erfarenheter av barn? Vänner som har barn? Valet att bli pappa? Varför är du som pappa viktig?

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Arvika: 0570-71 20 76 sjukhusbiblioteket.arvika@liv.se Karlstad: 054-61 51 44 sjukhusbiblioteket.karlstad@liv.se

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Att växa som föräldragruppsledare. Ett handledningsmaterial

Att växa som föräldragruppsledare. Ett handledningsmaterial Att växa som föräldragruppsledare Ett handledningsmaterial Att växa som föräldragruppsledare Ett handledningsmaterial STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-643-8 Författare: Åsa Heimer,

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Fri lek, styrda aktiviteter, avkoppling, dataspel och TV Det finns många saker att fylla fritiden med. Hur ser våra barns fritid ut? Ska det vara styrda aktiviteter

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB

Mia Börjesson. Mia Börjesson +46703058952 miaborje@gmail.com. Börjesson Utbildning och Underhållning AB Mia Börjesson Auk socionom Fil mag. i socialt arbete Grundläggande Psykoterapeututbildning Diplomerad lösningsfokus korttids terapeut Handledare/veiledare Certifierad Coach ICF Mia Börjesson +46703058952

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet 1 av 13 Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet Boken finns som pdf-fil: http://www.ungarorelsehindrade.se/images/stories/hemlighet/boken/boken.pdf Du kan fylla i och spara dina

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Chefskap och föräldraskap

Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefer spelar en stor roll på en arbetsplats. Deras agerande skapar riktlinjer och normer för vad som är gångbart. Unionen har, genom följande undersökning,

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer