handledning för pappagruppledare För utveckling av föräldraskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "handledning för pappagruppledare För utveckling av föräldraskapet"

Transkript

1 handledning för pappagruppledare För utveckling av föräldraskapet

2 Innehåll: Välkommen som pappagruppledare! sid 3 Varför pappagrupper? sid 4 Värderingar som pappagruppmanualen utgår ifrån sid 5 Ledarrollen sid 6 Att få till ett samtal sid 7 Upplägg och innehåll på träffarna sid 12 Pappagruppledarens förberedelser inför träffarna sid 14 Första träffen sid 16 Andra träffen sid 24 Tredje träffen sid 32 Fjärde träffen sid 38 Föräldraledighet sid 46 Läshänvisningar sid 46 Blad för utvärdering sid 47 Handledning för pappagruppledare är framtagen av Lisa Johansson, folkhälsostrateg i Ovanåkers kommun och ansvarig för delprojektet Var är papporna?. Delprojektet ingår i föräldrastödsprojektet, De tre F:en och är en del av regeringens satsning på kommunala strategier för ett utvecklat föräldrastöd. Projektet utförs av Ovanåkers kommun på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Tack! Tack till Bosse Diseborn, pappagruppledare i Ljusdals kommun som har bidragit med sin erfarenhet av att ha lett över 350 pappagrupper. Tack till forskningsenheten i Uppsala under ledning av Anna Sarkadi.

3 Välkommen som pappagruppledare! Denna handledning är till för dig som är samtalsledare för en pappagrupp på BMM Barnmorskemottagningen/ BVC Barnavårdscentralen. Pappagruppen är en samverkan mellan landsting och kommun och är ett komplement till den ordinarie föräldragruppen vid BMM/BVC.

4 4 Varför pappagrupper? De blivande föräldrarna möter en kvinnodominerad miljö på BMM, då det är kvinnan som föder och ammar barnet. Här kan en blivande pappa känna sig utanför och onödig. Då behövs det förebilder och positiva kontakter för pappan. Detta är en av anledningarna till att pappor kan behöva träffas enskilt i grupp och med en samtalsledare som är man och pappa. Syfte Syftet med pappagruppen är att stärka och stödja papporna i deras föräldraskap för att ge barn en så god start och hälsoutveckling i livet som möjligt. Detta genom att skapa en mötesplats för ökad kontakt och gemenskap bland blivande pappor, en mötesplats där det finns en möjlighet att dela erfarenheter och upplevelser. Pappagruppen är till för samtal och dialog och ska bidra till att män blir mer delaktiga i föräldraskapet. PÅ LÅNG SIKT Ge barnet förutsättningar till en god uppväxt. PÅ kort SIKT Öka förståelsen för en aktiv papparoll genom att ge pappor en chans att reflektera över sitt föräldraskap. Att främja pappans engagemang i barnet. Underlätta/uppmuntra etablering av sociala nätverk bland föräldrar och framför allt bland pappor. Öka männens uttag av föräldradagar.

5 5 Värderingar som manualen utgår ifrån Barnkonventionen Barnkonventionen antogs 1989 av FN:s generalförsamling och i denna skrivelse slås alla barns lika värde och rättigheter till liv och utveckling fast. Alla vuxna i samhället har ett gemensamt ansvar att se till så att barns rättigheter inte kränks. Satsningar på stöd i föräldraskapet är därför ett viktigt led i att genomföra och förverkliga barnkonventionen. Flera av de 54 artiklarna i barnkonventionen knyter an till frågan om föräldrastöd och föräldraskap i sig. Artikel tre tar exempelvis upp att barnets bästa alltid ska komma i första hand i alla åtgärder som rör barnet. Artikel 18 förtydligar att det är föräldrarna tillsammans som bär ansvaret för barnet och att föräldrarna alltid ska ha barnets bästa för ögonen. Förstärkandet av barns rättigheter i Sverige Regeringen tog under 2010 fram en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. I denna skrift lyfts föräldrarnas ansvar då de är de personer som står närmast barnet och som ska se till barnets behov och bevaka sitt barns rättigheter. Det är därför viktigt att föräldrar får kunskap om de rättigheter ett barn har och vad dessa rättigheter innebär. Strategin framhåller att det är särskilt viktigt att nå blivande och nyblivna föräldrar. Här har mödra- och barnhälsovården ett särskilt ansvar för att förmedla kunskap om barns behov och utveckling i relation till de rättigheter barn har. Detta kan även ske genom de verksamheter på kommunal nivå som kommer i kontakt med föräldrar. Mer information finns på Jämställdhetsperspektivet Manualen utgår från ett jämställdhetsperspektiv där mammor och pappor ses som två heterogena grupper, vilket betyder att det finns olikheter både inom och mellan grupperna. Alla mammor är inte likadana och inte heller är alla pappor likadana. Manualen eftersträvar att inte sammankoppla klichéartade föreställningar om kvinnlighet med kvinnor/mammor respektive klichéartade föreställningar om manlighet med män/pappor. Ambitionen är att se och bemöta föräldrar som individer och inte som kön. Jämställt föräldraskap Ett jämställt föräldraskap innebär ett delat ansvar där båda föräldrarna har samma rättigheter och skyldigheter i föräldraskapet oavsett kön. Detta är av vikt då det är tryggt för barnet att ha en nära relation till båda föräldrarna.

6 6 Ledarrollen Du som pappagruppledare bör förmedla en känsla av att föräldrar har en inneboende kraft i sig själva som föräldrar. Att de duger som de är och att det finns många olika sätt att vara förälder på. Att ge dem styrka och redskap att själva hantera sitt föräldraskap med allt vad det kan innebära. Du och inte minst gruppen! finns där som ett stöd och en hjälp. Förhållningssätt Pappagruppen har inte ett utbildande fokus utan du som pappagruppledare är där för att leda ett samtal och få människor att uppleva en ny gemenskap. Du förväntas inte sitta inne med medicinska kunskaper, utan du är där för att du har erfarenheter av att leda grupper och av att vara pappa. Du behöver inte känna att du ska sitta inne med alla svar utan du bör agera som en samtalsledare och försöka skapa en dialog mellan männen i gruppen. Ledarrollen går ut på att lyfta fram ämnen till diskussion och reflektion. Hänvisa till vidare läsning Det är ofta många blivande föräldrar som är pålästa och frågar efter specialfakta. Då kan det vara bra om du som pappagruppledare har lite koll på litteraturlistan som finns längst bak i manualen så att du kan vägleda dem vidare. Du kan också alltid hänvisa dem till den i ämnet yrkesutbildade personalen på BMM/BVC. Skapa bra stämning Du är viktig som ledare och din uppgift är att skapa en öppen och positiv atmosfär. Det gör du genom att komma i tid, ställa i ordning rummet för din grupp, hälsa gruppen välkommen och genom att se samt bekräfta varje deltagare. Då visar du som gruppledare att du är intresserad av deltagarna, ämnet och av gruppen som helhet. Det är även viktigt att du som pappagruppledare har en positiv attityd till mäns föräldraskap samt är insatt i grunderna i genuskunskap och jämställdhet. I pappagruppen bör ni undvika att generalisera och förstärka föreställningar om manligt och kvinnligt. Det behöver också vara en öppenhet exempelvis gentemot samkönade föräldrapar. Valfrihet är viktigt och man måste känna att man inte behöver prata om man inte vill. Personangrepp är inte tillåtna, det gäller både personer som finns i rummet och som inte finns där. Alla har rätt till sin egen åsikt, men där finns det ändå en gräns om den ska uttryckas eller inte.

7 7 Att få till ett samtal Reflektion betyder återkasta och det är det som sker med tankar och repliker i ett samtal. Det finns något som heter benämnandets kraft. Då man gör om sina tankar till egna ord och säger dem högt, fastnar de i minnet och blir till ens egen kunskap. Kunskap som sedan kan utbytas i samtal med andra, vilket på sikt kan leda till en fördjupad förståelse. exempel Ett sätt att få igång en dialog är att ställa en rak fråga kring ett tema. När någon svarar kan du försöka fördjupa diskussionen genom att ställa följdfrågor som: Hur menar du då? Kan du ge exempel på situationer? Hur ofta händer det? Hur känns det när? Pappagruppledaren behöver kunna bolla frågan vidare från person till person: Kan du/ni känna igen dig/er i den situation som A beskriver? Stärka varandra Här kan det finnas en bra chans att bekräfta varandra och detta är något som stärker deltagarna i gruppen. Det är viktigt att främja inställningen att alla har rätt till sina egna känslor och att det inte finns några rätt eller fel. Det skapar trygghet, kanske till och med samhörighet då deltagarna kan upptäcka en gemenskap trots olika intressen eller familjesituationer. Det är betydelsefullt att skapa respekt för alla individer i gruppen och försök om möjligt att inte ge råd till någon som kanske inte vill ha det.

8 8 exempel Om det känns som att du som ledare sitter inne med ett bra förslag eller ett tips, kan du fråga personen/gruppen: Är det okej för dig att jag ger dig ett förslag på hur du kan förbättra det som du just beskrev? Kan jag berätta om ett förslag? Vill ni höra ett förslag? Ibland behöver du som ledare styra och andra gånger följa för att ibland släppa helt, här gäller det att vara flexibel. Att släppa innebär att lämna över diskussionen till gruppen då den går av sig själv. Delaktighet i gruppen Det finns män som pratar mer och andra är mer tystlåtna. Försök att ha som mål att samtliga i gruppen ska få komma till tals. Försök att om möjligt hålla en bra energi i gruppen. Då kan det krävas att du som samtalsledarare uppmuntrar de mera tystlåtna att uttrycka sig så att inte bara de pratglada personerna pratar. Det går alltid att ta en runda med den frågan eller den idén som den mer pratglada personen för fram och fråga de andra deltagarna om de håller med eller inte. Fallgropar Se upp för eventuella fallgropar där du som samtalsledare kan bli en självupptagen ledare som vill delta för mycket i diskussionen själv. Eller om du låter dig provoceras av personer eller ett ämne i gruppen. Eller att du blir för mycket lärare och talar om för gruppen vad som är rätt och fel och vilka åsikter de ska ha.

9 9 exempel Försök att använda processfrågor och fråga: Hur? Varför? Hur tänker du då? För mycket prat från en pappagruppledare kan skapa trötthet och bristande intresse. Då blir det svårare för deltagarna att ta till sig varandras tankar, utbyta erfarenheter och skapa kontakter sinsemellan. Idag får alla ansenliga mängder information genom olika kanaler och deltagarna kanske inte behöver så mycket mer information utan mer tillfällen att samtala. Att i grupp få prata om tankar, känslor, förväntningar och rädslor. Vikten av flexibilitet Det gäller att vara flexibel som pappagruppledare och att innan fundera över vad som skulle hända om det kommer upp andra ämnen än de du hade tänk ta upp. Det är viktigt att ta vara på engagemanget i gruppen och det kan du göra på två sätt. Antingen lyssna och anteckna frågan ni pratar om och be om att få ta upp ämnet igen, den gång som du har planerat, för att din plan har ett sammanhang och en tanke. Eller så kan du lyssna och ge tid för samtalet där och då. Den tid du förlorar gentemot vad du har planerat, har du igen den gång du egentligen har planerat att prata om det som tas upp. Helt ovidkommande frågor vädret, en match, ett TVprogram kan vara ett sätt att lära känna varandra men får inte stjäla tid från gruppens syfte.

10 10 Personligt/privat Att vara personlig är att bjuda på sina erfarenheter utifrån gruppen eller individens behov, att vara privat är att berätta utifrån egna behov. Du som samtalsledare kan gärna bli personlig och ge exempel från det egna föräldraskapet, men bli inte privat. Du bör vara försiktig med vad du berättar om din egen familj. Om det finns behov att berätta om särskilda detaljer eller situationer kan det vara bättre att du berättar utifrån tredje person. exempel Jag hade en bekant som... Jag läste om en pappa som... Jag hörde talas om en pappa som...

11 11 Ingen terapigrupp En pappagrupp är ingen terapigrupp. Börjar någon av deltagarna att bli för privat, ta på ett lämpligt sätt över samtalet och försök leda in det på en allmän diskussion. Det får inte bli så att föräldern berättar alltför privata detaljer som den senare kan komma att ångra. Efter träffen kan pappagruppledaren be föräldern stanna kvar och vid behov hänvisa vidare till professionell hjälp. Pappagruppledaren ska inte vara någon terapeut. BMM/BVC har ofta en psykolog/kurator knuten till sig som det går att hänvisa till. Tystnadsplikt Det kan vara bra att diskutera hur deltagarna ser på tystnadsplikt. Det kan också vara bra att komma överens om att det som sägs och sker under träffarna stannar inom gruppen. Deltagarna får självklart prata med sin partner om de ämnen som behandlats i gruppen, men inte berätta saker om en annan gruppdeltagare som denne har berättat i förtroende.

12 12 Upplägg och innehåll på träffarna Manualen ger handledning till fyra träffar med pappagruppen. Två träffar före förlossning och två träffar efter förlossning. En träff beräknas ta 90 minuter. Det är bra om du som pappagruppledare inte överskrider tiden om 90 minuter. Detta gäller även om samtalet är intressant, eftersom ni kommer att fortsätta träffas fler gånger. Om det dock är åt det andra hållet, att ni blir klara tidigare, så gör inte det så mycket. Du som ledare avslutar där det känns bra. planering av pappagruppen Att få till en pappagrupp BMM/BVC kontaktar dig som pappagruppledare i god tid innan den första träffen med den gemensamma föräldragruppen. Det kan vara bra om du som pappagruppledare är med under en träff i den gemensamma föräldragruppen. Då får alla föräldrar ett ansikte på vem som leder pappagruppverksamheten och du som pappagruppledare kan få ett ansikte på papporna i den framtida gruppen. Pappagruppledaren kan även informera om syftet, innehåll samt upplägget på pappagruppsträffarna. Personalen på BMM och BVC kan sedan fortsätta att lobba för pappagruppen i ett tidigt skede. Sedan kan du som pappagruppledare komma överens med BMM om en lämplig tidpunkt för den kommande pappagruppen. Dialogen med BMM/BVC Då BMM/BVC redan har träffat föräldragruppen, känner de sig bekanta med de frågor som diskuterats i gruppen. En fördel är om du som pappagruppledare är insatt i upplägget på övriga träffar med föräldragruppen. Du bör därför vara lyhörd för vad, när och hur BMM/BVC tar upp olika teman med de blivande föräldrarna. Denna dialog kan ske redan under planeringsfasen, men bör sedan fortgå så att du som pappagruppledare kontinuerligt kan anpassa materialet till pappagruppen.

13 13 Återkoppling till föräldragruppen Vad som tas upp i pappagruppen kan också sedan komma att återkopplas både till deltagarnas partner och till den gemensamma föräldragruppen. Om pappagruppen körs parallellt med den ordinarie föräldragruppen, är det viktigt att de blivande papporna känner sig trygga med och medvetna om att de inte förlorar relevant information under tiden mammorna sitter med barnmorskan eller distriktssköterskan. Gruppstorlek En lämplig gruppstorlek kan vara fyra till sju män. Det motsäger dock inte att en liten grupp om två till fyra män kan fungera bättre än en grupp om sex till åtta män. På mindre orter kan det vara svårare att få ett stort underlag, då kan grupperna komma att ha färre deltagare. Innehållet på träffarna Första träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på sina tankar kring föräldraskapet och på de förväntningar och svårigheter man ser. Andra träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på tankar och känslor inför förlossningen och den kommande papparollen. Tredje träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få berätta hur förlossningen gick, hur den nya rollen som pappa fungerar och om det blev som de trodde. Fjärde träffen: Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på hur de upplever vardagslivet med en ny familjemedlem och relationen till sin partner.

14 14 Pappagruppledarens förberedelser inför träffarna manual - skrivblock - penna Se till att du har manualen med dig samt ett skrivblock och penna. Du kan skriva ner männens namn, för det blir då lättare att tilltala männen med rätt namn. Det är även bra att i rummet ha tillgång till blädderblock, tuschpennor och post-it lappar. Förbered fika såsom kaffe, te, smörgås, godsak eller frukt och ha gärna vatten lättillgängligt under hela träffen. kom i tid Se även till att du som ledare kommer i tid och att du är först och att du som ledare har förberett rummet så att deltagarna känner att de är väntade. Möblera rummet så att det går att sitta i ring så att alla kan se varandra när ni pratar. Dokumentation Det kan vara bra om du för anteckningar för din egen del från varje träff. Det kommer att underlätta och det förstärker gruppkänslan om det syns att du är intresserad av varje mans situation. Du kan anteckna rena fakta såsom namn, ålder, barnets beräknade nedkomst samt familjesituation. Sedan kan du också skriva ner samtalsämnen som kommit upp under träffen. Detta kan vara något som hjälper dig att föra processen vidare till en kommande träff. Det kan också vara bra att anteckna saker som du som samtalsledare ska kolla upp eller som du vill kasta ljus över till nästa gång.

15 Egna anteckningar 15

16 16 F ö r s t a träffen Målet med första träffen för papporna är att få sätta ord på sina tankar kring föräldraskapet och på de förväntningar och svårigheter man ser.

17 17 Förberedelser Se till att du är förberedd och att rummet är i ordning när papporna kommer. Se till att ni sitter bekvämt och ostört. Ta dem i hand och hälsa dem välkomna. Be dem stänga av sina mobiltelefoner så att ni kan sitta ostört. Berätta att du kommer att bryta av för fika någon gång i mitten av träffen. tips! Se till att du känner dig bekant med det första avsnittet i denna handledning. På sidorna 4-16 finns syftet med pappagruppen, värderingsgrunder samt goda verktyg för att starta samtalsprocesser. Till detta avsnitt kan du som pappagruppledare behöva återkomma för att hämta hjälp och vägledning. Presentation av dig som gruppledare För att männen ska få lite mer bakgrund till vem de pratar med, kan du som pappagruppledare göra en kort presentation av dig själv. Det du kan ta upp är: Ålder Antal barn Civilstånd Fritidsintressen Presentation av ditt yrke eller inte? Om du som pappagruppledare ska nämna vad du har för yrke eller inte, får du avgöra själv. Det kan skapa ett onödigt fokus på dig som person och det kan ta tid från gruppen. Men det kan även vara så att deltagarna blir nervösa om de inte vet vem det är som leder gruppen. Det kan då skapa en obalans om ledaren vet vad de andra sysslar med, men deltagarna inte vet vad ledaren gör. Det är en personlig avvägning i hur man vill göra, målet är att skapa en trygg miljö och en god atmosfär med människor som vågar öppna sig och lita på varandra.

18 18 övning 1 Förberedelser Förbered dig med blädderblock och tuschpennor För att ni ska lära känna varandra i gruppen kan du börja med en metod som heter Isbrytaren. Den är mycket användbar när gruppen är ny och där vissa deltagare kan känna sig osäkra. Isbrytaren Låt deltagarna få gå ihop två och två. De får en bestämd tid att intervjua varandra på (ca tre minuter). Har de svårt att komma på frågor kan du skriva upp dessa punkter på tavlan: Civilstånd Ålder Yrke Datum för nedkomst Eventuella tidigare barn Fritidsintressen När de tre minuterna har gått låter du dem presentera sin partner i den större gruppen. Genom dessa minipresentationer får du reda på mer om deltagarna i gruppen. Fråga nu var och en av deltagarna när de ska få sitt barn, det vill säga beräknat datum för förlossning. Det kan vara bra att rikta sig till föräldraparet även om det endast är mannen som deltar i gruppen. Detta för att betona betydelsen av att båda föräldrarna är lika viktiga för barnet. När ska ni ha ert barn? Spelregler Det kan nu vara bra att gemensamt fastställa ett antal spelregler för hur ni kan arbeta tillsammans i gruppen. Du som samtalsledare kan låta gruppen enas om regler och be dem anteckna förslag och sedan notera dem på en tavla. Du kan även själv vara den som ger förslag för att spara tid. Gemensamma regler kan omfatta saker som avstängda mobiltelefoner, att en person talar i taget och att man ska respektera varandras synpunkter.

19 19 övning 2 Förberedelser Förbered dig med blädderblock och tuschpennor Genom att använda sig av med inlevelseövningen kan deltagarna komma igång och samtala om sina tankar kring föräldraskap samt förväntningarna på den kommande papparrollen. Inlevelseövning Starta med att be gruppen om ord som skildrar deras vardag och sedan listar du svaren du får på tavlan. Ge dem tid att tänka efter och vänta så att de hinner formulera ord. Värdera inte utan skriv upp allt som sägs på blädderblocket. Behöver de hjälp med att komma igång kan du försätta dem i en situation genom att säga: Du är 30 år och har varit ute i arbetslivet ett tag nu. Du har livet framför dig. Du har en partner. Hur ser din vardag ut? Sedan kan du bygga vidare med att säga: Ni väntar barn. Hur kommer det att bli? Vad hoppas och drömmer du om nu när ni ska få barn och bli föräldrar? Här ger du dem också tid att tänka efter. Värdera inte deras ord och skriv upp allt som sägs på blädderblocket. Ämnen som kan komma att lyftas är kärlek till barnet, den förändrade ansvarsbilden, relationen till det kommande barnet och relationen till mamman. Övningen Isbrytaren är hämtad ut en handbok från Sveriges Kommuner och Landsting: Rollen som tjänsteman i kommuner och landsting som arbetar med medborgardialog som del i styrningen. Inlevelseövningen är hämtad från handledningen: Föräldrar frågar Vi vågar. Av Kajsa Nyström, Katarina Roth och Lasse Svensson

20 20 Hur man mår och hur förhållandet kan påverkas Påfrestningar under graviditeten Det finns ingen färdig mall på hur en kvinna ska eller bör bete sig under en graviditet. De påfrestningar som tillhör en graviditet som exempelvis foglossning, en alltmer tilltagande trötthet, ett skiftande humör, luktkänslighet eller att fastna för en viss typ av mat kan visst förekomma, men det finns ingen regel. Vissa kvinnor visar bara upp små eller inga symptom. Fråga gruppen: På vilka sätt kan man stötta och uppmuntra sin partner under graviditeten? Ge varandra stöd Prata om hur ett par stöttar varandra på bästa sätt i en relation. Då det är kvinnan som bär barnet och direkt påverkas av de kroppsliga förändringarna under havandeskapet kan hon behöva förståelse, stöd och uppmuntran under den här tiden. Men tänk på att man går igenom detta tillsammans och att bådas känslor och tankar är lika viktiga. Var lyhörd för varandra. Intimitet Under denna punkt kan även frågan om sex och samlevnad komma att lyftas då den kan kopplas till välmående på flera plan. Det är viktigt att du som samtalsledare för fram att somliga människor kan känna minskad eller ingen sexlust, medan andra kan känna oförändrad eller ökad lust under en graviditet. Lite mer om intimitet och sex Det finns många föreställningar när det gäller sex kopplat till kön där mannen ses som någon som ska ha lust jämt, medan kvinnors behov ses som litet. Men hur stor sexlust man har beror inte på vilket kön man har. Sexlust hänger även nära samman med hur man mår i allmänhet. Har man mycket att göra, känner sig stressad och är trött kan det ofta vara svårt att känna lust. Det gäller att ha en ömsesidighet i samvaron och en bekräftelse av partnern är viktigt för att underlätta anpassningen till föräldraskapet. Att fortsätta ha kroppskontakt och vara nära varandra är betydelsefullt för att kunna återuppta ett vilande sexliv.

21 21 Känslor/attityder inför förlossningen Fråga deltagarna: Uttrycker er partner några särskilda känslor under graviditeten? Försök att ge männen utrymme att berätta om både positiva och negativa känslor. Efter att ha låtit gruppdeltagarna berätta om sin partners eventuella farhågor kan det vara läge att gå över till hur deras egen oro ser ut. Hur känner du under graviditeten? Är du orolig? Ställ frågan och uppmuntra dem att beskriva sina egna upplevelser under graviditeten. Frågor som kan komma upp är: Är något fel med barnet som ligger i magen? Tycker min partner att jag är ett tillräckligt bra stöd? Kommer jag att klara av att vara ett bra stöd under förlossningen? Att barnet inte är friskt när det väl föds?

22 22 Till andra träffen Det som inte hinns med under den första träffen får du släppa. Du får lita på att de ändå har fått med sig det de behöver för stunden. Det kommer att ges nya chanser under kommande träffar. Du berättar att den andra träffen kommer att innehålla samtal om den kommande förlossningen och den nya papparollen. Uppmuntra även deltagarna till att själva fundera över vad de vill diskutera eller ha svar på under kommande träff. Det kan vara bra om du förvissar dig om vilka som kan delta vid nästa träff. tips! Träff utan pappagruppledare Det är viktigt att du som samtalsledare uppmuntrar papporna till att även träffas utanför BMM/BVC:s regi och ge dem möjlighet till att skriva upp sin kontaktinformation genom att skicka runt ett papper som du sedan kopierar och delar ut till alla redan vid första tillfället. Uppgift till nästa träff Kanske finns det någon uppgift som deltagarna kan utföra till nästa träff. Det kan vara att agera extra kärleksfullt, att redan nu vara mer närvarande och deltagande eller på annat sätt ge support till sin partner på ett sätt som de tror att partnern skulle uppskatta. Du som pappagruppledare kan be dem fråga sin partner vad den önskar om de inte redan vet det. Samtal med arbetsgivaren Det går även att uppmuntra papporna till att föra en dialog med sin arbetsgivare innan barnets födelse, exempelvis om att de när barnet är fött kanske kan komma att behöva kortare arbetsdagar, kanske inte kan ta på sig extra arbetsuppgifter och inte heller ha möjlighet att jobba så mycket övertid. De kan kanske planera den kommande föräldraledigheten tillsammans med arbetsgivaren. Avsluta sammankomsten Avrunda med att kort summera vad ni pratat om under denna första träff och lyssna av om det finns några frågor innan ni skiljs åt.

23 Egna anteckningar 23

24 24 A n d r a träffen Målet med denna träff är att papporna ska få sätta ord på sina tankar och känslor inför förlossningen och den kommande papparollen.

25 25 Förberedelser Se till att du är förberedd och att rummet är i ordning när papporna kommer. Se till att ni sitter bekvämt och ostört. Ta dem i hand och hälsa dem välkomna. Be dem gärna stänga av sina mobiltelefoner så att ni kan sitta ostört. tips! Kommer du ihåg vad som stod i manualens första sidor? Om inte kan det vara en god idé att läsa igenom dem innan du börjar träff två för att få verktyg till att leda samtalet framåt. Presentation av dig som gruppledare Välkomna de deltagare som kan ha missat den första sammankomsten. Gör en snabb presentationsrunda om det har tillkommit någon ny i gruppen. Berätta att du kommer att bryta av för fika någon gång i mitten av träffen. Kort sammanfattning av första träffen Hör även med deltagarna om vad de minns av den första träffen och gör därefter en kort sammanfattning. Ta upp eventuella frågor och oklarheter som kan ha uppkommit efter första tillfället. Berätta att du under denna träff har tänkt prata om deras tankar och känslor inför förlossningen samt hur det tror att det blir sedan när familjen har utökats. Få igång samtalet Du kan börja med att fråga: Hur går era tankar just nu? Låt frågan gå laget runt. Detta för att få igång samtalet och tankar som kan komma upp kan vara hur det känns att vara med i pappagruppen, känslor inför den kommande förlossningen och till tankar om föräldraskapet i sig.

26 26 övning 3 Förberedelser Förbered dig med post-it lappar (i en färg och dubbel storlek) och tuschpennor (helst i samma färg) För att prata om de olika känslor och tankar som kan finnas inför förlossningen kan du som samtalsledare använda dig av en övning som heter Anslagstavlan. Anslagstavlan Dela ut två stycken post-it lappar till varje deltagare. Be dem skriva ner känslor eller tankar som de har inför förlossningen på de två lapparna, gärna ett ord på varje. Be dem att skriva stort så att alla ser när lapparna kommer upp på tavlan. Sätt upp lapparna, men se till att blanda dem väl så att ingen vet vem som har skrivit vad. Be dem sätta sig två och två och diskutera vad de ser och vad de tror lapparna står för. Gå laget runt och fråga om det har något som de vill dela med sig av till gruppen. Övningen Anslagstavlan är hämtad från handledningen: Föräldrar frågar Vi vågar. Av Kajsa Nyström, Katarina Roth och Lasse Svensson

27 27 Stöd under förlossningen Vi vet att partnern är det viktigaste stödet inför förlossningen. Ställ frågan: Hur kan du vara till hjälp? Efter ett besök på sjukhuset upplever de flesta par en lättnad och deras eventuella oro brukar dämpas. Har ni besökt förlossningsavdelningen ännu? Om svaret är nej från en eller flera deltagare i gruppen och om de som svarar nej på frågan inte kommer få tid att göra något besök, kan du rekommendera dem att istället göra sig bekant med miljön genom sjukhusets webbsida. Naturligtvis är ett livebesök väldigt värdefullt, men om detta inte är möjligt är det senare förslaget ett alternativ. Fråga deltagarna i gruppen hur de tror att de kan komma att bete sig under själva förlossningen. Om du behöver vidareutveckla detta avsnitt för att komma in på samtal om känslor av deltagande eller utanförskap inför förlossningen. Om att som man kanske känner maktlöshet inför förlossningen och en tro om att inte räcka till för sin partner eller att ens partner kommer reagera väldigt oväntat kan du använda dig av följande frågor: Tänk om hon får väldigt ont? Var får jag vara i förlossningsrummet? Kommer jag att vara i vägen för personalen? Främmande teknik, sladdar och instrument? Tänk om jag svimmar under förlossningen? Jag kanske inte kan ge min partner den hjälp hon behöver? Känslor inför det nyfödda barnet? tips! Du som samtalsledare kan uppmuntra deltagarna att prata med sin partner om hur de kan stötta varandra genom förlossningen på bästa sätt.

28 28 Jag Vi Barn Uppmana papporna till att tänka i tid. Hur stor plats har jag idag? Hur stor plats har jag och min parter tillsammans? Be dem att fundera över hur de tror att det kommer att se ut efter att barnet är fött. Hur mycket egentid tror ni att ni kommer att ha då? Hur stort tid tror ni att ni kommer få tillsammans utan barnet? Tror ni att det är viktigt att man har en tid tillsammans? Hur kan man skapa den? Har ni egna erfarenheter eller hört andra par prata om den här tiden? tips! Som samtalsledare kan du även lyfta att föräldrarnas relation direkt eller indirekt tycks påverka barnets känslomässiga anknytning till föräldrarna. Har föräldrarna en bra relation och är nöjda med den, ökar sannolikheten för att barnets anknytning ska bli trygg till både pappan och mamman. I gruppen finns män med olika erfarenhet och kunskap. Genom att samtala om dessa kan man dela dem med varandra. Relation till din egen pappa? Tidigare erfarenheter av barn? Vänner som har barn? Valet att bli pappa? Varför är du som pappa viktig?

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Leva församling Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Roligt att du upptäckt kursen! Vi hoppas att den kommer ge dig och er som tittar och lyssnar ett bra och inspirerande

Läs mer

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA Verktyg för dig som håller föräldragrupper Av Nils Pettersson FÖRST Det här häftet bygger på bloggposter publicerade på vår hemsida och på den erfarenheter vi gjort

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Bilaga 10 Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Teknisk beskrivning Föräldraförsäkringsutredningen har låtit genomföra undersökningar riktade till föräldrar och chefer.

Läs mer

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Arvika: 0570-71 20 76 sjukhusbiblioteket.arvika@liv.se Karlstad: 054-61 51 44 sjukhusbiblioteket.karlstad@liv.se

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Men vilka möjligheter finns för att dela lika? Vad är bäst för barnet? Är det svårt att dela på ansvaret?

Men vilka möjligheter finns för att dela lika? Vad är bäst för barnet? Är det svårt att dela på ansvaret? Att bli förälder förändrar livet. Mammor och pappor möter helt olika utmaningar i föräldraskapet, eftersom förväntningarna på deras roller skiljer sig åt. Men vilka möjligheter finns för att dela lika?

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Amning & Jämställdhet

Amning & Jämställdhet Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New

Läs mer

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet Moderatorn har ordet Dagens hålltider: 14.00 14.55 Informationspass 14.55 15.00 kort paus inför pass II 14.55 16 00 paneldiskussion Första passet: 1. Inledning. Jan Andersson chef för Barn och Familj har

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Fri lek, styrda aktiviteter, avkoppling, dataspel och TV Det finns många saker att fylla fritiden med. Hur ser våra barns fritid ut? Ska det vara styrda aktiviteter

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27

Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Partnerprojektet Jämställd vård Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Varför gör vi det här? Vårdcentralen har i uppdrag att jobba särskilt

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra. Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i 4 rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Föräldra ledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldra ledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldra ledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Minnesanteckningar - Jämställt föräldraskap 8 & 9 maj 2012

Minnesanteckningar - Jämställt föräldraskap 8 & 9 maj 2012 Minnesanteckningar - Jämställt föräldraskap 8 & 9 maj 2012 På de syrianska kulturcentret började dagen med en härligt vegetarisk buffé innan vi hälsades välkommen av landstingsrådet Jenny Steen (S), Tomas

Läs mer

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet 1 av 13 Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet Boken finns som pdf-fil: http://www.ungarorelsehindrade.se/images/stories/hemlighet/boken/boken.pdf Du kan fylla i och spara dina

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Studiehandledning till

Studiehandledning till Studieguide Studiehandledning till Glöd scouting på kristen grund Studieguiden är framtagen av equmenia och Studieförbundet Bilda för att scoutledare ska få hjälp att samtala och arbeta med innehållet

Läs mer

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

En samling i storgrupp. på brännpunkterna

En samling i storgrupp. på brännpunkterna En samling i storgrupp med fokus på brännpunkterna SAMTALA OM BISKOPSBREVET OM DIAKONI Diakoni är självklar i kyrkans liv. Just därför är det också viktigt att vi fortlöpande samtalar om vad diakoni betyder,

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA Innehållsförteckning: Inledning... 3 Avsnitt 1: Organisationskulturen i dag... 4 Avsnitt 2: Vad behöver vi göra för att få en sund organisationskultur?...

Läs mer

När jag inte längre är med

När jag inte längre är med Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Förvaltning för livslångt lärande April 2015 Trygghetsplan för Hästens förskola 2015-16 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer