Innehåll. Introduktion

Transkript

1

2 Innehåll Introduktion 2 Till ledaren 3 En samtalsmodell 4 En samtalsmodell (att kopiera och lägg synligt för alla deltagare) 5 Första temat för levnadsberättelsen Min tidigaste barndom 6 Andra temat för levnadsberättelsen Min skoltid 6 Tredje temat för levnadsberättelsen Min tonårs- och ungdomstid 6 Fjärde temat för levnadsberättelsen Från ungdom upp till ca 40-årsåldern 7 Femte temat för levnadsberättelsen Från ca 40-årsåldern till pensionsåldern 7 Sjätte temat för levnadsberättelsen Från pensionsåldern och framåt 7 Extramaterial: Jular i mitt liv 8 Introduktion I Att berätta mitt liv möts vi för att berätta och skriva vår egen berättelse. Vi använder oss av förhållningssättet Livsnära samtal som innebär att vi samtalar personligt om oss själva i förtroende. Det som sägs i gruppen stannar där. Vi bär alla på vår historia och du får berätta din på precis det sätt som passar dig bäst. Det viktiga är att din historia berättas, inte hur den berättas. Och allt får komma med, stort som smått. Vi kan välja att berätta och skriva i kronologisk ordning eller utgå från ett kärt minne, en betydelsefull person eller en upplevelse. Kontakta närmaste Bildaregion för att starta en studiecirkel i livsberättelser: 2

3 Till ledaren För att komma igång att berätta och skriva underlättar det att ägna ett par träffar åt att samtala med olika utgångspunkter. Exempelvis kring några egenskaper, bilder, ordspråk eller teman som; en person som betytt mycket för mig, en resa jag aldrig glömmer, en bok jag läst med mera. Det underlättar om alla som vill vara med i gruppen är med från första träffen. Sex deltagare och 2 3 timmar/träff är bra så att alla får tid att bli lyssnade till. Materialet passar för 6 8 träffar. Tänk på att ordna rummet så alla kan höra och se varandra. En cirkel med eller utan bord är att föredra. Sprid gärna ut er i rummet när ni skriver för att få det lugnare runt omkring. Bildas samtalsmodell är det grundupplägg som vi utgår ifrån, se sid 4. Förhållningssättet i den är en bra förutsättning för att skapa en grupp som känner förtroende för varandr a. Påminn om dem och ha dem gärna framme tills de satt sig. Börja träffen med associationsövningar utifrån egenskapsord, Jag-kort, korten More than one story, minnen utifrån svartvita bilder eller annat som passar dig som ledare. Det kan också vara ett samtal på ett tema. (material finns att köpa på din Bildaregion) Avsluta alltid träffen med en runda där var och en säger någon känsla eller tanke som man tar med sig från dagen, ett ord eller en mening räcker. När skrivandet börjar behöver alla ha en skrivbok eller en dator. Som introduktion av aktuell livsperiod är det bra att ha en introduktion. Det kan vara en bild, ett föremål, läsa något eller spela upp något från en cd eller liknande för att hamna i rätt period i livet. Dela sedan ut eller skriv upp stödfrågorna för den aktuella livsperioden som en hjälp till att komma igång att minnas. Hur ni lägger upp själva skrivandet avgör ni själva beroende på hur många gånger ni ska ses och på hur lång tid per gång ni kommer att träffas. Avsluta med att varje deltagare får ca 5 minuter för att berätta något av det den skrivet ner. Ingen avbryter. Efter rundan kan man ge tillfälle till att ställa frågor. Den som får frågan avgör själv om hon/han vill svara. I vissa grupper kanske man vill ha ett öppet samtal. Det är oftast tiden som avgör. I rundan kommer deltagare ofta ihåg nya saker från sitt eget liv som de vill komplettera sin berättelse med. Uppmuntra deltagarna att komplettera sin berättelse till nästa gång. Det går naturligtvis bra att ägna fler tillfällen åt samma tidsperiod i livet. Det viktiga är att gruppen tillsammans väljer hur man vill göra. Det här arbetssättet väcker många minnen med starka känslor. Prata gärna om att det händer och var vaksam på om någon behöver samtalsstöd utanför gruppen. Berättelserna kommer att utformas på olika sätt och mer eller mindre detaljerat och allt är OK. En del vill kanske komplettera med bilder och dela sin berättelse till familj och vänner medan andra nöjer sig med att se tillbaka för sin egen skull. Inspirationsmaterialet är uppdelat i sex perioder. Var och en skriver så långt som man själv har kommit i sin ålder. Lycka till med spännande och viktiga berättelser! Elisabeth Haag Konsulent i Studieförbundet Bilda På nästa sida finns Bildas samtalsmodell i form av ett kopieringsunderlag. 3

4 En samtalsmodell Samtalsledare och spelregler Någon i gruppen håller i samtalsstrukturen och tiden, så att alla får utrymme och allas erfarenheter tas tillvara. Innan gruppen startar enas man om spelregler för samtalet.spelregler som brukar bidra till att skapa ett öppet och lärande samtal är: Det personliga vi delar stannar i gruppen. Det är ok att prova tankar och att ändra sig. Man har rätt att vara tyst. Alla talar i jagform. Alla hjälps åt alla hålla tidsramarna. Alla bidrar med sitt perspektiv och värdesätter att få ta del av andras. En studiecirkel kan läggas upp med hjälp av samtalsmodellen som beskrivs nedan. 1,5 h 2 h är en lämplig tid för samlingen. En inledande runda, ca 20 min Gemensamt samtal, ca 60 min Avslutande runda, ca 10 min Tidsangivelserna är ett förslag och kan anpassas efter gruppen. Börja gärna med ett enkelt drop-in-fika och småprat en stund innan cirkeln startar. Det ger alla möjlighet att landa i gruppen. Samtalsmodellen En inledande runda där man kan prova sina tankar Börja med en runda där var och en får möjlighet att berätta vad som rör sig i tanke eller känsla just nu. Det kan vara en fundering utifrån det ni läst eller på annat sätt tagit del av inför samlingen. Det kan också vara reflektioner över en händelse som anknyter till ert tema för studiecirkeln. Var och en får 3 4 minuter till sitt förfogande. Det är alltid ok att passa, att låta ordet gå vidare om man inte vill säga något. (Första gången man möts kan den inledande rundan vara mer personlig så att man lär känna varandra i gruppen. Man kan till exempel berätta något från sitt eget liv och varför man valt att delta i studiecirkeln.) Använd gärna ett föremål att hålla i för den som berättar, en sten eller något annat som är avstressande att hålla i. Föremå let markerar vem som har ordet och när en person berättat klart går föremålet och ordet vidare till nästa. I rundan får var och en berätta utan att bli avbruten. Syftet är att man ska få sätta ord på och prova sina tankar, utan att behöva förklara och försvara. Samtidigt tränar man sig att lyssna och ta in olika perspektiv. Inget samtal förs kring den inledande rundan, om inte personen själv för in det i det efterföljande gemensamma samtalet. Gemensamt samtal När rundan är klar öppnar ni för ett gemensamt samtal utifrån era olika perspektiv och det avsnitt ni läst eller på annat sätt tagit del av. Starta gärna samtalet med en fråga, till exempel: Är det något speciellt du fastnade för i det du läste? Hur knyter det an till livet och dina erfarenheter? Mötte du några nya perspektiv? Hur tänker du kring det? Gjorde du någon ny upptäckt eller insikt? Hur kan du använda dig av det? Ett alternativ kan vara att någon i gruppen inleder samtalet med en reflektion som anknyter till temat. Andra inspel i samtalet kan till exempel vara litteratur, film, bilder, artiklar eller musik som berör ert samtalsämne. Avslutande runda Avsluta samlingen med en runda där var och en har möjlighet att säga något kort om dagen, till exempel: Det här bär jag med mig från idag Något jag skulle vilja veta mer om Jag skulle vilja samtala vidare om Någon gång kan det vara bra att reflektera över hur man arbetar tillsammans och anknyta till de spelregler som gruppen bestämt. Vad fungerar bra? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?

5 Regler för ett tryggt samtal Det som sägs här stannar i rummet. Alla talar i jag-form. Det jag säger idag kan ha förändrats imorgon. Jag får provprata. Alla får tala utan att bli avbrutna. Vi delar på tidsutrymmet. Jag har rätt att passa.

6 Första temat för levnadsberättelsen Min tidigaste barndom När föddes jag? Var och i vil ken miljö hamnade jag vid min födelse? Vilka var mina föräldrar, fanns syskon, mor- och farföräldrar, annan släkt..? Var och hur bodde vi/de? Vad livnärde sig mina anhöriga av? Vad har jag fått för minnen av mig själv berättade för mig? Känslor, tankar som kommer när jag skriver/berättar om min tidigaste barndom? Andra temat för levnadsberättelsen Min skoltid Var började jag i skolan? Långt hemifrån eller nästgårds. Hur minns jag den förändringen? Vad betydde läraren för mig? Vad hade jag för relation till klasskamrater? Vem var jag i skolan i förhållande till vem jag var hemma. Var det skillnad? Hur utvecklades min skoltid i olika stadier? Vilka särskilda minnen har funnits kvar genom åren? Både goda och mindre goda. Känslor, tankar som kommer när jag skriver/berättar om min skoltid Tredje temat för levnadsberättelsen Min tonårs- och ungdomstid Övergången från skolelev till ungdom Fortsatt utbildning/arbete Att bli vuxen, när, hur och vad innebar det för mig? Att flytta hemifrån och till vad? Mina drömmar? Fritidsintressen? Vänner? Särskilda minnen från den tiden? Känslor, tankar som kommer när jag skriver/berättar om min tonårs- och ungdomstid? 6

7 Fjärde temat för levnadsberättelsen Från ungdom upp till ca 40-årsåldern Ungdomstid att hitta vem jag är vad jag tycker är viktigt - vem jag vill leva med Parbildning att skapa ett hem, själv eller gemensamt med någon Föräldraskapet hur förändrade det mitt liv/värderingar och relationer Vardagslivet fritid semestrar Viktiga milstolpar! Särskilda minnen Känslor, tankar som kommer när jag skriver/berättar om den här tiden? Femte temat för levnadsberättelsen Från ca 40-årsåldern till pensionsåldern När småbarnsåren var över hur blev det då? Tonårsförälder? Inga barn hemma längre Hur förändrades jag och mitt liv Kanske mor- och farförälder.. Finns egna föräldrar kvar i livet? Viktiga milstolpar Något särskilt minne Känslor, tankar som kommer när jag skriver/berättar om den här tiden? Sjätte temat för levnadsberättelsen Från pensionsåldern och framåt När slutade jag förvärvsarbeta, om jag gjort det? Hur blev förändringen i mitt liv? Praktiskt och mentalt? Hälsans roll för mitt välmående? Släkt och vän relationer? Gamla, nya Vad upptar min tid? Nya intressen? Känslor, tankar som kommer när jag skriver/berättar om den här tiden? 7

8 Extramaterial Jular i mitt liv Vad har julhelgen inneburit av förväntningar genom livet? Som barn? Som vuxen? Hur har jag kunnat påverka hur de utformats? Som barn? Som vuxen När har de varit positiva med tanke på innehåll och relationer? När det inte varit bra, vad har då gått fel? Hur använder jag de erfarenheterna i mitt liv nu? Känslor, tankar som kommer när jag skriver om mina jular?