samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar"

Transkript

1 samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar 1

2 samtalshandledning inledning inledning När ingen lyssnar blir jag både arg och ledsen. Då gömmer jag mig. Men om ingen kommer så gömmer jag mig på ett ställe där jag syns. (Isolde 6 år) Alla människor, både barn och vuxna, mår bra av att andra människor visar genuint intresse för oss som människor; våra erfarenheter och synpunkter. Det bekräftar oss och får oss att känna oss viktiga och uppskattade. Vi utvecklas, vi lär oss att formulera oss och får möjlighet att ompröva och utveckla våra tankar. Att få prata med någon ger en känsla av att vi inte är ensamma om våra tankar och känslor. Till BRIS hjälptelefon, mejl eller chatt ringer eller skriver varje år nästan barn. Av dessa kontakter leder ca till någon form av stödjande kontakt. Dessa kontakter kan handla om allt från kärleksbekymmer till allvarliga kränkningar. En av de slutsatser man dragit på BRIS, grundad på dessa samtal, är att många barn och ungdomar upplever att det finns få vuxna i omgivningen som tar sig tid att prata med barnen, att helt vanliga samtal är något ovanligt. Samtal kan äga rum med läraren, fotbollstränaren eller bibliotekarien. Det kan ske med kurator, skolsyster, mormor eller en kompis pappa. Alla samtal har betydelse. Samtidigt finns en osäkerhet bland många vuxna. Tänk om jag inte säger rätt saker? Tänk om jag får reda på något som jag inte vet hur jag ska hantera? Samtalshandledningen bygger på boken Samtal med barn och ungdomar erfarenheter från arbetet på BRIS. Målgrupp för materialet är alla vuxna som på något sätt möter barn. Det kan vara ideella ledare eller tränare, men också lärare eller kuratorer som möter barn professionellt. Det är samtalet som står i fokus, oavsett sammanhang. Samtalshandledningen är framtagen i samarbete mellan Sensus studieförbund och BRIS. 2

3 samtalshandledning om materialet, att genomföra en studiecirkel om materialet Boken Samtal med barn och ungdomar erfarenheter från arbetet på BRIS är skriven av Petter Iwarsson och bygger på författarens erfarenheter av samtal med barn och ungdomar på BRIS. Boken och handledningen vill uppmana och utmana oss att se oss själva som resurser för barn och unga och uppgradera uttryckssättet bara prata. Boken ger ett antal konkreta verktyg för samtal. Boken finns att beställa på eller Samtalshandledningen hittar du på Sensus hemsida under studiematerial: Startsida-studiematerial/. Att genomföra en studiecirkel med hjälp av handledningen ger fördjupad kunskap och möjlighet till reflektion och lärande tillsammans med andra. Det är ett bra sätt att fördjupa sig i de konkreta verktyg som beskrivs i boken. En studiecirkel ger också möjlighet att få ta del av andras erfarenheter, liksom att bli medveten om de egna erfarenheterna. att genomföra en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel består av ett antal sammankomster där mötet och dialogen är i fokus. Alla bör vara med och påverka cirkelns inriktning. Arbetet i en cirkel berikas av deltagarnas olika bakgrund och erfarenheter, och bygger på frivilligt deltagande. Fem till åtta personer brukar vara det optimala antalet deltagare i en samtalsgrupp för att alla ska komma till tals. Det är bra att ha tid för reflektion, eftertanke och inläsning av material mellan träffarna. Det är inte nödvändigt att gruppen har en ledare, men för att underlätta samtalet kan det vara bra att någon ansvarar för att fördela ordet. Om gruppen saknar ledare kan man med fördel låta detta cirkulera mellan delatagarna. Innan ni börjar en studiecirkel, ta gärna kontakt med närmaste Sensuskontor för att registrera studiecirkeln och få stöd med ett upplägg. Att starta en studiecirkel En studiecirkel är något som gruppen skapar tillsammans. Det är därför bra att avsätta tid vid första träffen för att samtala om innehåll och upplägg. Denna samtalshandledning är endast ett förslag. Det viktigaste är att upplägget passar deltagarna. Det kan vara viktigt att gruppen kommer överens om: Hur många gånger gruppen ska träffas. Hur mycket tid det är rimligt att lägga ner mellan träffarna. Hur man förbereder sig inför träffen. Hur ofta deltagarna vill träffas. Spelregler för samtal (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). Oavsett upplägg är det värdetfullt att ha en fast form för sammankomsterna i gruppen. Att varje gång följa samma ordning ger samtalet en ram och gör det lättare att föra samtalet framåt. 3

4 samtalshandledning att genomföra en studiecirkel Ett förslag på upplägg vid varje träff kan vara: presentation Presentation av deltagarna, samt förväntningar. (Gäller första träffen se förslag på presentationsövningar under Metoder och verktyg för goda samtal ). checka in Detta är viktigt för att få fokus och närvaro inför det ni ska göra. Starta cirkeln med till exempel en runda där ni besvarar en fråga. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). övningar Genomför en av de föreslagna övningarna i handledningen. Vill gruppen hellre ägna sig helt åt samtal gör man det. Övningarna är tänkta som en inspiration och ett inspel till samtalet. samtal Samtala tillsammans med utgångspunkt i de aktuella kapitlen. Ta gärna hjälp av några samtalsmetoder, till exempel rundan eller bikupan. checka ut Avsluta varje träff med någon form av summering. Avsluta träffen med en runda där ni besvarar några frågor. inför nästa träff Tid, plats, uppgifter med mera. Praktiskt Förslaget i handledningen bygger på fem träffar. Förslagsvis träffas man ca två timmar per gång. Materialet kan användas som en plocklåda. Gruppen väljer de samtalsfrågor och övningar som känns relevanta. Träffarna kan, om man vill, delvis ske på nätet. Att mötas i ett virtuellt rum kan vara ett bra komplement till de fysiska träffarna. Vissa personer har också lättare att uttrycka sig i skrift än i tal, vilket ger fler möjlighet att vara aktiva. Sensus kan hjälpa till med att starta ett sådant rum. 4

5 samtalshandledning metoder och verktyg för goda samtal metoder och verktyg för goda samtal Sensus pedagogik har sin grund i folkbildningen. Det innebär bland annat att utgå ifrån att alla människor är unika och har lika värde, att människor har lust att lära och förmåga att utvecklas. Utgångpunkten är alltid deltagarnas egna erfarenheter. Därför är det bra att eftersträva en atmosfär som leder till delaktighet och aktiv medverkan. När människor samtalar prövas egna synsätt och åsikter, och nya insikter skapas. Nedan beskrivs olika metoder för att presentera sig, skapa goda samtal och reflektera tillsammans. Flera förslag på metoder hittar du i Sensus metodbank på Sensus hemsida Presentation Min nyckelknippa Gå laget runt och låt alla hålla upp sin nyckelknippa. Utifrån nycklarna på nyckelknippan berättar alla deltagare om sig själva. Till exempel: Här är nyckeln till min lägenhet där jag bor, den här nyckeln går till den föreningslokal där jag är aktiv och så vidare. Presentation Oavslutade meningar Alla funderar enskilt i några minuter på en fortsättning på någon/några meningar till exempel: Jag tycker om människor som Jag skulle vilja lära mig mer om Min fritid ägnar jag helst åt Om jag fick flytta var som helst i världen skulle jag Om jag fick göra vad jag ville under ett helt år skulle jag Gå sedan en runda där alla säger sitt namn och slutför meningarna. Skapa goda samtal Rundan Att göra en runda betyder att var och en utan att avbrytas talar i tur och ordning. Genom att man gör en runda får alla säga sitt och bli lyssnad till. Man har även rätt att avstå från sin tur om man inte vill säga något. Ett stöd i rundan kan vara att låta ett föremål cirkulera. Endast den som håller i föremålet får tala. Använd ett föremål som känns skönt i handen, som en len sten eller ett äpple. Ett annat sätt kan vara att man kastar till exempel en boll mellan sig, och inte låter föremålet cirkulera i turordning. Det uppmuntrar till att fokusera på det den som talar säger. Det är annars lätt hänt att vi glömmer att lyssna och istället fokuserar på vad vi själva ska säga när det blir vår tur. Rundan Checka in Ett förslag på runda för att checka in kan vara: Det här bär jag med mig från förra träffen. Viktigt för mig just nu. Förväntan på dagens träff. Rundan Checka ut Ett förslag på runda för att checka ut kan vara: Det här tar jag med mig från dagens möte. Tänkt, känt lärt, (vad jag tänkt, känt och lärt vid dagens möte). Något jag vill förändra inför nästa träff. Bra och dåligt med dagens träff. Skapa goda samtal Bikupan Deltagarna samtalar ( surrar ) två och två eller tre och tre om en fråga. Om man vill kan man sedan gå laget runt och låta grupperna presentera något av det som de sagt. 5

6 samtalshandledning metoder och verktyg för goda samtal Skapa goda samtal Tankebok Varje deltagare har sin egen lilla skrivbok, den får gärna vara olinjerad. Det underlättar om tankarna vill ta sig uttryck i bild snarare än i text. Tankeboken används för att ge deltagarna stöd i den egna reflektionen under cirkelns gång. Vilka tankar (bilder) kommer för mig? Vad vill jag samtala vidare om/tänka mer på? Även mycket kortfattade anteckningar hjälper oss att hålla kvar tankarna, och då kan vi lyssna fokuserat på vad de övriga säger, utan att behöva hålla kvar i minnet vad jag ska säga när min tur kommer. Den stund av tystnad, då deltagarna funderar och skriver, gör att alla får tid att formulera sig. Tankeboken kan också bli en värdefull dokumentation för en själv. Tankeböckerna är privata, och man väljer vad av det skrivna man vill dela med gruppen. Skapa goda samtal Bildspråk Ibland är det bra att använda bilder. Det kan vara förlösande för samtalet då fler sinnen används och fantasi och symbolspråk aktiveras. Använd egna uttrycksfulla bilder eller beställ från Lägg ut alla bilder på golvet eller på ett bord. Alla deltagare får välja en bild som beskriver det de vill berätta. Låt bilden ligga kvar om det är någon annan som vill använda samma bild. Gå laget runt, alla visar upp den bild man valt och berättar utifrån den. Bildspråk kan användas till exempel som presentationsövning: välj en bild som beskriver något om dig själv, eller som utvärdering: välj en bild som beskriver vad den här träffen gav dig. Bilder kan också användas som inlägg till ett tema: välj en bild som beskriver hur du ser på samtal med barn. Skapa goda samtal Heta stolen En värderingsövning som används för att väcka intresse för en fråga utifrån givna påståenden. Någon läser upp ett påstående kring temat. Deltagarna ska nu ta ställning till påståendet genom att antingen ställa sig upp eller sitta kvar. Den som instämmer i påståendet ställer sig upp. När alla har tagit ställning kan några av deltagarna utveckla sitt ställningstagande. Se gärna till att både någon som tagit ställning mot och någon som tagit ställning för får komma till tals i samtalet. Läs sedan upp nästa påstående. Utvärdering Linjen En tänkt linje skapas på golvet i rummet. Be deltagarna att placera sig på linjen utifrån hur mycket de instämmer med det första påståendet, från %. Låt sedan deltagarna stående samtala några minuter med de personer som står närmast om varför de valt att ställa sig just där. Låt några deltagare berätta för gruppen om sitt ställningstagande. När samtalet känns klart går ni vidare med nästa påstående. Om någon deltagare vill byta plats efter att ha hört någon annans åsikt så går det bra. Det är fritt fram att ändra åsikt under övningen. Förslag på utvärderande frågor kan vara: Jag känner mig tryggare i samtal med barn. Jag har lärt mig mycket av det som de andra i gruppen delat med sig av. Jag känner att jag har fått utrymme att dela med mig av mina egna tankar och känslor. Våra träffar har motsvarat mina förväntningar. Spelregler för samtal På den första träffen kan det vara bra att komma överens om de spelregler som ska gälla för samtalen i cirkeln, till exempel: Vi lyssnar aktivt på varandra och avbryter inte. Vi är beredda att både ge, få och byta tankar, idéer, synpunkter, reflektioner, erfarenheter och lärdomar med varandra. Vi är beredda att ompröva våra egna ståndpunkter. Det som sägs stannar i gruppen. Vi har våra mobiltelefoner avstängda. 6

7 samtalshandledning första träffen första träffen utgångspunkter för samtal med barn och ungdomar Vid den första träffen utgår ni från de tre första kapitlen i boken: Inledning, Salutogen ram till samtal samt Risk- och skyddsfaktorer. checka in Börja med att göra en runda där ni beskriver för varandra i vilka sammanhang ni möter barn. Beskriv också era förväntningar på studiecirkeln. (Om man vill kan man låta deltagarna anteckna dessa på papper som sedan ledaren sparar. Vid slutet av cirkeln kan man återknyta till de förväntningar man hade som en del av utvärderingen). Samtala tillsammans om utifrån handledningens förslag på upplägg. Enas om hur ni vill lägga upp cirkeln. övning Genomför en av övningarna nedan. Övning heta stolen Syftet med den här övningen är att göra oss medvetna om den syn på barn som vi bär med oss eller som finns i samhället. Den som håller med om ett påstående ställer sig upp. Låt gärna några personer komma till tals efter varje påstående. Deltagaren tolkar frågan som man vill, övningen är ett sätt att provtänka och det är alltid tillåtet att byta åsikt under övningen. Barn behöver gränser. Barn ska vara tysta när vuxna talar. Barn ska visa tacksamhet. Barnen är vår framtid. Barn är gulliga. Barn är högljudda. Det är viktigt att uppfostra barn. Barn kan ta större ansvar än vi oftast låter dem göra. Barn vet själva vad som är bäst för dem. Barn ska visa respekt för vuxna. Samtala sedan i hela gruppen om era uppfattningar. Vad säger detta om vår syn på barn? Hur kan våra samtal med barn påverkas av våra uppfattningar om barn? Hur tror du att du påverkades av vuxnas uppfattningar om barn, när du själv var barn? Övning intervjun Boken bygger på ett salutogent förhållningssätt. Det innebär bland annat att man i stället för att endast fokusera på problemområden ska försöka hitta de faktorer som bidrar till att skapa hälsa, motståndskraft och möjlighet till återhämtning, det vill säga att främja de så kallade skyddsfaktorerna runt barnet. På samma sätt kan man låta ett förhållningssätt med fokus på möjligheter vara vägledande för hur man samtalar med barn. Ett sätt att främja detta är att försöka identifiera egna erfarenheter, gärna från den egna barndomen, av samtal som varit bra, goda samtal. Utifrån dessa erfarenheter kan vi sedan utveckla vår egen förmåga att samtala med barn. Syftet med den här övningen är att lyfta fram egna erfarenheter av ett gott samtal. Dela in er två och två. Fundera över ett samtal du haft med något som var ett bra samtal, som gjorde att du kände dig lättare om hjärtat, gav dig mod att fatta ett beslut eller fick dig att må bättre. Utgå gärna från ett samtal du minns från din barndom. 7

8 samtalshandledning första träffen Ni ska nu intervjua varandra om detta samtal. Den första personen agerar intervjuare, och ställer frågor som till exempel: Var ägde samtalet rum, med vem samtalade du, vad gjorde att det var ett bra samtal, vad i samtalet gjorde att det kom att få betydelse för dig? Intervjuaren antecknar under intervjuns gång kännetecken på ett gott samtal. (Till exempel lugn och ro, trygghet och så vidare). Efter ca 10 minuter byter ni plats. Den person som först blev intervjuad är nu intervjuare, och antecknar på samma sätt. Därefter samtalar ni tillsammans i hela gruppen om det ni antecknat från varandras berättelser. (Om ni vill ka ni lista orden på papper eller blädderblocksblad). Hur vill ni beskriva ett gott samtal? Finns likheter/skillnader mellan det ni tagit upp? Tror ni att barn skulle ange samma kriterier för ett bra samtal? Hur kan ni uppnå detta i samtalen med barn? Vad kan vi lära oss av den egna barndomen när det gäller goda samtal? samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i de lästa kapitlen. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). inför nästa träff Kom överens om tid, plats och eventuella uppgifter. 8

9 samtalshandledning andra och tredje träffen andra och tredje träffen förhållningssätt för samtal I boken finns 11 kapitel som fokuserar på samtalets olika funktioner. Dessa olika funktioner kan på olika sätt bidra till att tillsammans med barnet ge en ökad känsla av sammanhang och främja skyddsfaktorerna. Välj ut ett par kapitel per gång som ni ska samtala om vid den aktuella träffen. Det är inte viktigt att läsa kapitlen i någon särskild ordning. Möjliggöra berättande Bidra till struktur Normalisera Informera Bekräfta Se barnets resurser och möjligheter Se resurser och möjligheter i barnets närhet Handla Avlasta och härbärgera Skapa gränser och ramar Förmedla hopp checka in Gör en runda. ( Se Metoder och verktyg för goda samtal ). samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i de lästa kapitlen. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. Vill ni ha hjälp på traven i samtalet kan ni ta hjälp av någon av nedanstående frågor: På vilket sätt det har betydelse för barnet att vi till exempel kan bidra till struktur, skapa gränser och ramar, bekräfta och så vidare. Har du egna erfarenheter av samtal där du bidragit till just detta? Hur gick det till? Vilka särskilda utmaningar kan du som vuxen ställas inför när det gäller att bidra till struktur, skapa gränser och så vidare? Kan du känna igen dessa utmaningar från dina egna samtal med barn? Hur hanterade du dessa? Vilka konkreta verktyg tas för samtal tas upp i kapitlet? Finns det egna erfarenheter eller tips som ni i gruppen vill dela med varandra? checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). inför nästa träff Kom överens om tid, plats och eventuella uppgifter. 9

10 samtalshandledning fjärde träffen fjärde träffen rollspel och övningar Under den fjärde träffen är det dags för att öva på att samtala med utgångspunkt i de teorier som tas upp i boken. Tänk på att det inte handlar om att lära sig den perfekta metoden, utan om att hitta ett sätt att samtala som fungerar för er. Och bästa sättet för att uppnå detta är att öva. Så ta tillfället att öva på varandra! Välj en av de föreslagna övningarna. checka in Gör en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). övning Övning Reflekterande samtal Den här övningen är en form av rollspel där ni agerar vuxen, barn och reflekterande spegel. Det är viktigt att ni är generösa och tillåtande mot varandra i gruppen när ni genomför rollspelet, det är ett lärande och handlar inte om att göra något rätt. Låt två personer i gruppen agera vuxen respektive barn. Läs sedan igenom ett av nedanstående fiktiva case. Där efter genomförs ett samtal mellan den vuxne och barnet, med utgångspunkt i det som framkommer i caset. Självklart måste man också brodera ut och hitta på. Försök att anknyta till de utmaningar som på olika sätt framkommer i boken. Samtalet mellan barn och vuxen pågår ca 5 minuter. Under samtalets gång agerar resten av gruppen spegel. De är åskådare och gör anteckningar om sådant de noterar, till exempel: Hur inleds samtalet? Var och hur agerar den vuxne för att öka begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Hur svarar barnet? Var befinner sig barnen i sin process? Finns det några förutfattade meningar, värderingar, hos den vuxne som framkommer i samtalet? Hur var det att vara barn i det här sammanhanget? Vilka förhållningssätt kan du känna igen som används i samtalet? Hur avslutas samtalet? När samtalet mellan den vuxen och barnet har avslutats, går bollen över till den reflekterande gruppen. De som reflekterat ska nu samtala om vad de noterat. Det är mycket viktigt att man tänker på att vara konstruktiv och lyfta sådant som man tycker fungerade bra i samtalet. Den som agerat vuxen respektive barn är nu passiva åhörare och ska endast lyssna. Efter ca 5 minuter låter man bollen gå över till dem som agerat barn respektive vuxen. Dessa får nu ge respons på det som den reflekterande gruppen har noterat. Gruppen samtalar tillsammans om lärdomar och slutsatser utifrån det samtal man tagit del av. Låt där efter rollerna rotera och gå vidare med nästa case. Case 1 Du är ledare och sitter i bussen på väg hem från ett sommarläger. Du sitter bredvid Katja 14 år och ni börjar prata. Först pratar ni om lägret, men sedan om hur Katja känner för att komma hem. Hon är orolig för sin pappa, som hon ibland tycker dricker för mycket. Hon vet inte om det är ett problem, men vill gärna hjälpa sin pappa så att han dricker mindre. Katja har aldrig berättat om detta för någon, då hon tycker att det är skämmigt. 10

11 samtalshandledning fjärde träffen Case 2 Du är fotbollstränare och promenerar hem från en match tillsammans med Pontus 15 år, eftersom ni bor åt samma håll. Så småningom berättar Pontus att han är kär i Amanda, en tjej i hans klass. Problemet är att Amanda är kär i Pontus bästa kompis. Pontus kan inte sluta tänka på Amanda och undrar om det är något fel på honom eftersom han inte kan styra sina känslor. Han känner sig också som en usel kompis gentemot sin bästis. Han har inte berättat det här för någon. Case 3 Din 7-årige son Albin och hans kompis Max kommer hem efter skolan. Du sitter och pratar med dem vid köksbordet och kompisen, Max, börjar berätta om att han ibland känner sig utanför och inte vet om han får vara med de andra. Ibland tvingar en del klasskompisar Max att göra vissa tjänster; bära skolböcker, hämta mat och så vidare. Max har pratat med fröken, men han tycker inte att hon förstår. Han är ledsen och känner sig ensam. Case 4 I skolans café kommer du som lärare att börja prata med Maria 17 år. Efter en stund berättar hon för dig om en redovisning i naturkunskap som hon är missnöjd med. Så småningom visar det sig att Maria ständigt bär på en känsla av att inte duga och hon jämför sig ständigt med andra. Övning Utmaning, lärdomar och intressant Ett alternativ till rollspel kan också vara att respektive deltagare under studiecirkelns gång vid något tillfälle har i uppdrag att genomföra ett samtal med något barn man möter. Det behöver inte vara ett allvarligt eller organiserat samtal. När gruppen träffas låter man respektive deltagare reflektera utifrån rubrikerna: UTMANINGAR, LÄRDOMAR, INTRESSANT Låt alla skriva några nyckelord eller meningar under respektive rubrik. Fanns det utmaningar jag stötte på i mitt samtal? Vilka lärdomar tar jag med mig? Finns något som var särskilt intressant i mitt samtal som jag noterade? Där efter samtalar man i helgrupp om det ni valt att ta upp. samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i de lästa kapitlen. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). inför nästa träff Kom överens om tid, plats och eventuella uppgifter. 11

12 samtalshandledning femte träffen femte träffen att känna sig trygg i samtal med barn Under den sista träffen samtalar ni utifrån bokens sista kapitel Avslutande reflektioner. I det avslutande kapitlet nämns vikten av att vi som vuxna känner KASAM i samtalet med barn. Vi behöver vara trygga i samtalet, vi behöver känna att vi har stöd av andra vuxna och vi behöver få känna att vi bidrar med något. Om man är engagerad ledare på frivillig bas inom till exempel idrottsrörelse eller annat föreningsliv har man inte alltid en tydlig roll att falla tillbaka på, och det kan vara extra viktigt att samtala om ansvar och gränser eller andra utmaningar. checka in Gör en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). övning Övning att känna sig trygg som vuxen Ta fram papper och penna. Låt alla i gruppen reflektera under några minuter över vad man som vuxen behöver för att känna sig trygg i samtalet med barn och hur detta kan uppnås. Alla deltagare noterar enskilt under rubrikerna: BEHOV, UTMANING, LÖSNING BEHOV kan handla om det jag som vuxen behöver i mötet med barn (till exempel kunskap, lugn och ro, finnas i ett sammanhang och så vidare). UTMANING handlar om det som hindrar mig från att finnas till hands (till exempel osäkerhet kring förväntningar och gränser, tidsbrist och så vidare). LÖSNING handlar om hur vi enskilt eller tillsammans med andra kan hitta lösningar på våra utmaningar ( till exempel hur kan vi stötta varandra, vad kan vi konkret förändra?). Om ni har tillgång till ett blädderblock kan det vara bra att samla det som kommer upp under respektive kategori så att det tydliggörs. Samtala sedan i gruppen om detta. Om ni är en grupp som träffas regelbundet, som till exempel ledare, kan det vara bra att med utgångspunkt i det ni kommit fram till formulerat något eller några konkreta förslag som ni kan genomföra tillsammans. Övning Samtal om svåra samtal Gör en runda där alla beskriver kort om egna erfarenheter av svåra samtal och hur man har hanterat detta. Samtala i hela gruppen utifrån följande frågor: Vad är mitt ansvar? Hur långt sträcker sig mitt ansvar? Var vänder jag mig med det jag får reda på? Hur kan vi i kollegiet eller ledargruppen stötta varandra? Hur hanterar jag barnens förtroende? När bör jag prata med föräldrar eller andra? På BRIS hemsida för vuxna finns foldern En hjälp till dig som anar att barn far illa för den som vill läsa mer samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i det lästa kapitlet. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). Sista träffen bör ni också utvärdera hela studiecirkeln. Gör förslagsvis en linjeövning. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). 12

13 grafisk form: Boken Samtal med barn och ungdomar finns att beställa på eller Studiehandledningen har tagits fram av Sensus studieförbund, Emma Fagerstrand, i samarbete med BRIS Samtalshandeldningen hittar du på Sensus hemsida under studiematerial: och får fritt kopieras till studiegrupper. Kontakta Sensus på din ort. 13

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna

Läs mer

Ibland finns det inga enkla svar

Ibland finns det inga enkla svar Ibland finns det inga enkla svar En bok om självskadebeteende och ätstörningar Samtalshandledning med mötesupplägg omfattande 3-6 träffar. Kerstin Selén Sensus studieförbund Detta är en samtalshandledning

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för

Läs mer

Att minnas migrationen

Att minnas migrationen Att minnas migrationen EN STUDIEHANDLEDNING FÖR CIRKELLEDARE www.abf.se 2 Att minnas migrationen_om studiematerialet Att minnas migrationen Denna studiehandledning vänder sig till dig som ska hålla en

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt 1 Inspirationsmaterial Research Av Anna Hellerstedt När jag var 20 år blev jag indragen i en skåpbil och misshandlad, märkt av nazister. Det hände en kväll när jag hade kört in på en mack för att tanka

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig Metoder gör en annan värld möjlig Hur planerar man en studiecirkel? En studiecirkel är en demokratisk och bra form för att lära sig saker tillsammans med andra. Här finns inga lärare och elever, alla bidrar

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA Verktyg för dig som håller föräldragrupper Av Nils Pettersson FÖRST Det här häftet bygger på bloggposter publicerade på vår hemsida och på den erfarenheter vi gjort

Läs mer

Samtidskonst, publik och arrangörskap

Samtidskonst, publik och arrangörskap Ledarhandledning Samtidskonst, publik och arrangörskap Kerstin Selén, Sensus studieförbund Ledarhandledning Samtidskonst, publik och arrangörskap 1 introduktion Samtidskonst, publik och arrangörskap Denna

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Fri lek, styrda aktiviteter, avkoppling, dataspel och TV Det finns många saker att fylla fritiden med. Hur ser våra barns fritid ut? Ska det vara styrda aktiviteter

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Handledarguide. Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr.

Handledarguide. Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr. Handledarguide Tillsammans! Följ med på Wildas och Walters gruppäventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram 1. Mentorskap vad och varför? I den grekiska mytologin berättas att Odysseus, strax innan han lämnade ön Ithaka, anförtrodde sin son Telmachos uppfostran

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål. Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund

Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål. Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett stort jävla tomt hål Framtagen av Kerstin Selén, Sensus studieförbund Handledning för visning av filmen Innerst inne kände jag bara ett

Läs mer

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Leva församling Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Roligt att du upptäckt kursen! Vi hoppas att den kommer ge dig och er som tittar och lyssnar ett bra och inspirerande

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Steg på vägen

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Steg på vägen STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Steg på vägen Läse- och samtalscirkel utifrån boken Steg på vägen Författare: Gunnel Vallquist Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina Mattebo,

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Drogpolicy i föreningen

Drogpolicy i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en drogpolicy för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in det ni har beslutat om, men det går också lika

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla Tema: Vad betyder ordet självkänsla egentligen? Är det något viktigt som vi vuxna kan påverka? Är det något medfött som mer finns i vår personlighet? Varför används begreppet så ofta idag? Till detta tema

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Studieplan till Föreningsguide 1

Studieplan till Föreningsguide 1 Studieplan till Föreningsguide 1 Föreningsguide 1 är ett material från SISU Idrottsböcker som ger grundläggande och nödvändiga kunskaper om hur en idrottsförening fungerar. I häftet tas några av de saker

Läs mer

Studiehandledning till

Studiehandledning till Studieguide Studiehandledning till Glöd scouting på kristen grund Studieguiden är framtagen av equmenia och Studieförbundet Bilda för att scoutledare ska få hjälp att samtala och arbeta med innehållet

Läs mer

#Eftertänkt. Studiehandledning

#Eftertänkt. Studiehandledning #Eftertänkt Studiehandledning #Eftertänkt studiehandledning Detta är en handledning för er som i grupp och genom samtalet som metod, vill ta del av text och bild i #Eftertänkt Gruppsamtalet bygger på att

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Fanatism beskrivs i nationalencyklopedin som en nedsättande benämning på religiösa eller

Fanatism beskrivs i nationalencyklopedin som en nedsättande benämning på religiösa eller 1 1 2 Martyrer är en nyskriven pjäs av den tyske dramatikern Marius von Mayenburg (född 1972). Stockholms stadsteaters uppsättning hade premiär 11 januari 2013 på lilla scenen. Den är regisserad av Dritëro

Läs mer

Svenska Handbollförbundet. Handslaget. och. Handslagsdagboken. att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn

Svenska Handbollförbundet. Handslaget. och. Handslagsdagboken. att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn Svenska Handbollförbundet och Handslaget Handslagsdagboken att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn Välkommen till Handslagsdagboken och den studiecirkel som ska följa och följa

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Syftet med denna lärgruppsplan är att den ska fungera som en reseguide när du och din förening

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Friends 2014 Materialet får kopieras och spridas internt på skolan

Friends 2014 Materialet får kopieras och spridas internt på skolan Hej! Friends erfarenhet av trygghetsarbete i skolan, såväl som forskning i Sverige och internationellt, visar att vissa faktorer är återkommande på de skolor som arbetar framgångsrikt för trygghet och

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

att starta Lycka till!

att starta Lycka till! att starta feministcirkel Feministcirklar utgår först och främst från vad de som vill delta i cirkeln har lust att prata om, eller göra, så det bästa är att bygga upp varje cirkel speciellt för just er

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer