samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar"

Transkript

1 samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar 1

2 samtalshandledning inledning inledning När ingen lyssnar blir jag både arg och ledsen. Då gömmer jag mig. Men om ingen kommer så gömmer jag mig på ett ställe där jag syns. (Isolde 6 år) Alla människor, både barn och vuxna, mår bra av att andra människor visar genuint intresse för oss som människor; våra erfarenheter och synpunkter. Det bekräftar oss och får oss att känna oss viktiga och uppskattade. Vi utvecklas, vi lär oss att formulera oss och får möjlighet att ompröva och utveckla våra tankar. Att få prata med någon ger en känsla av att vi inte är ensamma om våra tankar och känslor. Till BRIS hjälptelefon, mejl eller chatt ringer eller skriver varje år nästan barn. Av dessa kontakter leder ca till någon form av stödjande kontakt. Dessa kontakter kan handla om allt från kärleksbekymmer till allvarliga kränkningar. En av de slutsatser man dragit på BRIS, grundad på dessa samtal, är att många barn och ungdomar upplever att det finns få vuxna i omgivningen som tar sig tid att prata med barnen, att helt vanliga samtal är något ovanligt. Samtal kan äga rum med läraren, fotbollstränaren eller bibliotekarien. Det kan ske med kurator, skolsyster, mormor eller en kompis pappa. Alla samtal har betydelse. Samtidigt finns en osäkerhet bland många vuxna. Tänk om jag inte säger rätt saker? Tänk om jag får reda på något som jag inte vet hur jag ska hantera? Samtalshandledningen bygger på boken Samtal med barn och ungdomar erfarenheter från arbetet på BRIS. Målgrupp för materialet är alla vuxna som på något sätt möter barn. Det kan vara ideella ledare eller tränare, men också lärare eller kuratorer som möter barn professionellt. Det är samtalet som står i fokus, oavsett sammanhang. Samtalshandledningen är framtagen i samarbete mellan Sensus studieförbund och BRIS. 2

3 samtalshandledning om materialet, att genomföra en studiecirkel om materialet Boken Samtal med barn och ungdomar erfarenheter från arbetet på BRIS är skriven av Petter Iwarsson och bygger på författarens erfarenheter av samtal med barn och ungdomar på BRIS. Boken och handledningen vill uppmana och utmana oss att se oss själva som resurser för barn och unga och uppgradera uttryckssättet bara prata. Boken ger ett antal konkreta verktyg för samtal. Boken finns att beställa på eller Samtalshandledningen hittar du på Sensus hemsida under studiematerial: Startsida-studiematerial/. Att genomföra en studiecirkel med hjälp av handledningen ger fördjupad kunskap och möjlighet till reflektion och lärande tillsammans med andra. Det är ett bra sätt att fördjupa sig i de konkreta verktyg som beskrivs i boken. En studiecirkel ger också möjlighet att få ta del av andras erfarenheter, liksom att bli medveten om de egna erfarenheterna. att genomföra en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel består av ett antal sammankomster där mötet och dialogen är i fokus. Alla bör vara med och påverka cirkelns inriktning. Arbetet i en cirkel berikas av deltagarnas olika bakgrund och erfarenheter, och bygger på frivilligt deltagande. Fem till åtta personer brukar vara det optimala antalet deltagare i en samtalsgrupp för att alla ska komma till tals. Det är bra att ha tid för reflektion, eftertanke och inläsning av material mellan träffarna. Det är inte nödvändigt att gruppen har en ledare, men för att underlätta samtalet kan det vara bra att någon ansvarar för att fördela ordet. Om gruppen saknar ledare kan man med fördel låta detta cirkulera mellan delatagarna. Innan ni börjar en studiecirkel, ta gärna kontakt med närmaste Sensuskontor för att registrera studiecirkeln och få stöd med ett upplägg. Att starta en studiecirkel En studiecirkel är något som gruppen skapar tillsammans. Det är därför bra att avsätta tid vid första träffen för att samtala om innehåll och upplägg. Denna samtalshandledning är endast ett förslag. Det viktigaste är att upplägget passar deltagarna. Det kan vara viktigt att gruppen kommer överens om: Hur många gånger gruppen ska träffas. Hur mycket tid det är rimligt att lägga ner mellan träffarna. Hur man förbereder sig inför träffen. Hur ofta deltagarna vill träffas. Spelregler för samtal (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). Oavsett upplägg är det värdetfullt att ha en fast form för sammankomsterna i gruppen. Att varje gång följa samma ordning ger samtalet en ram och gör det lättare att föra samtalet framåt. 3

4 samtalshandledning att genomföra en studiecirkel Ett förslag på upplägg vid varje träff kan vara: presentation Presentation av deltagarna, samt förväntningar. (Gäller första träffen se förslag på presentationsövningar under Metoder och verktyg för goda samtal ). checka in Detta är viktigt för att få fokus och närvaro inför det ni ska göra. Starta cirkeln med till exempel en runda där ni besvarar en fråga. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). övningar Genomför en av de föreslagna övningarna i handledningen. Vill gruppen hellre ägna sig helt åt samtal gör man det. Övningarna är tänkta som en inspiration och ett inspel till samtalet. samtal Samtala tillsammans med utgångspunkt i de aktuella kapitlen. Ta gärna hjälp av några samtalsmetoder, till exempel rundan eller bikupan. checka ut Avsluta varje träff med någon form av summering. Avsluta träffen med en runda där ni besvarar några frågor. inför nästa träff Tid, plats, uppgifter med mera. Praktiskt Förslaget i handledningen bygger på fem träffar. Förslagsvis träffas man ca två timmar per gång. Materialet kan användas som en plocklåda. Gruppen väljer de samtalsfrågor och övningar som känns relevanta. Träffarna kan, om man vill, delvis ske på nätet. Att mötas i ett virtuellt rum kan vara ett bra komplement till de fysiska träffarna. Vissa personer har också lättare att uttrycka sig i skrift än i tal, vilket ger fler möjlighet att vara aktiva. Sensus kan hjälpa till med att starta ett sådant rum. 4

5 samtalshandledning metoder och verktyg för goda samtal metoder och verktyg för goda samtal Sensus pedagogik har sin grund i folkbildningen. Det innebär bland annat att utgå ifrån att alla människor är unika och har lika värde, att människor har lust att lära och förmåga att utvecklas. Utgångpunkten är alltid deltagarnas egna erfarenheter. Därför är det bra att eftersträva en atmosfär som leder till delaktighet och aktiv medverkan. När människor samtalar prövas egna synsätt och åsikter, och nya insikter skapas. Nedan beskrivs olika metoder för att presentera sig, skapa goda samtal och reflektera tillsammans. Flera förslag på metoder hittar du i Sensus metodbank på Sensus hemsida Presentation Min nyckelknippa Gå laget runt och låt alla hålla upp sin nyckelknippa. Utifrån nycklarna på nyckelknippan berättar alla deltagare om sig själva. Till exempel: Här är nyckeln till min lägenhet där jag bor, den här nyckeln går till den föreningslokal där jag är aktiv och så vidare. Presentation Oavslutade meningar Alla funderar enskilt i några minuter på en fortsättning på någon/några meningar till exempel: Jag tycker om människor som Jag skulle vilja lära mig mer om Min fritid ägnar jag helst åt Om jag fick flytta var som helst i världen skulle jag Om jag fick göra vad jag ville under ett helt år skulle jag Gå sedan en runda där alla säger sitt namn och slutför meningarna. Skapa goda samtal Rundan Att göra en runda betyder att var och en utan att avbrytas talar i tur och ordning. Genom att man gör en runda får alla säga sitt och bli lyssnad till. Man har även rätt att avstå från sin tur om man inte vill säga något. Ett stöd i rundan kan vara att låta ett föremål cirkulera. Endast den som håller i föremålet får tala. Använd ett föremål som känns skönt i handen, som en len sten eller ett äpple. Ett annat sätt kan vara att man kastar till exempel en boll mellan sig, och inte låter föremålet cirkulera i turordning. Det uppmuntrar till att fokusera på det den som talar säger. Det är annars lätt hänt att vi glömmer att lyssna och istället fokuserar på vad vi själva ska säga när det blir vår tur. Rundan Checka in Ett förslag på runda för att checka in kan vara: Det här bär jag med mig från förra träffen. Viktigt för mig just nu. Förväntan på dagens träff. Rundan Checka ut Ett förslag på runda för att checka ut kan vara: Det här tar jag med mig från dagens möte. Tänkt, känt lärt, (vad jag tänkt, känt och lärt vid dagens möte). Något jag vill förändra inför nästa träff. Bra och dåligt med dagens träff. Skapa goda samtal Bikupan Deltagarna samtalar ( surrar ) två och två eller tre och tre om en fråga. Om man vill kan man sedan gå laget runt och låta grupperna presentera något av det som de sagt. 5

6 samtalshandledning metoder och verktyg för goda samtal Skapa goda samtal Tankebok Varje deltagare har sin egen lilla skrivbok, den får gärna vara olinjerad. Det underlättar om tankarna vill ta sig uttryck i bild snarare än i text. Tankeboken används för att ge deltagarna stöd i den egna reflektionen under cirkelns gång. Vilka tankar (bilder) kommer för mig? Vad vill jag samtala vidare om/tänka mer på? Även mycket kortfattade anteckningar hjälper oss att hålla kvar tankarna, och då kan vi lyssna fokuserat på vad de övriga säger, utan att behöva hålla kvar i minnet vad jag ska säga när min tur kommer. Den stund av tystnad, då deltagarna funderar och skriver, gör att alla får tid att formulera sig. Tankeboken kan också bli en värdefull dokumentation för en själv. Tankeböckerna är privata, och man väljer vad av det skrivna man vill dela med gruppen. Skapa goda samtal Bildspråk Ibland är det bra att använda bilder. Det kan vara förlösande för samtalet då fler sinnen används och fantasi och symbolspråk aktiveras. Använd egna uttrycksfulla bilder eller beställ från Lägg ut alla bilder på golvet eller på ett bord. Alla deltagare får välja en bild som beskriver det de vill berätta. Låt bilden ligga kvar om det är någon annan som vill använda samma bild. Gå laget runt, alla visar upp den bild man valt och berättar utifrån den. Bildspråk kan användas till exempel som presentationsövning: välj en bild som beskriver något om dig själv, eller som utvärdering: välj en bild som beskriver vad den här träffen gav dig. Bilder kan också användas som inlägg till ett tema: välj en bild som beskriver hur du ser på samtal med barn. Skapa goda samtal Heta stolen En värderingsövning som används för att väcka intresse för en fråga utifrån givna påståenden. Någon läser upp ett påstående kring temat. Deltagarna ska nu ta ställning till påståendet genom att antingen ställa sig upp eller sitta kvar. Den som instämmer i påståendet ställer sig upp. När alla har tagit ställning kan några av deltagarna utveckla sitt ställningstagande. Se gärna till att både någon som tagit ställning mot och någon som tagit ställning för får komma till tals i samtalet. Läs sedan upp nästa påstående. Utvärdering Linjen En tänkt linje skapas på golvet i rummet. Be deltagarna att placera sig på linjen utifrån hur mycket de instämmer med det första påståendet, från %. Låt sedan deltagarna stående samtala några minuter med de personer som står närmast om varför de valt att ställa sig just där. Låt några deltagare berätta för gruppen om sitt ställningstagande. När samtalet känns klart går ni vidare med nästa påstående. Om någon deltagare vill byta plats efter att ha hört någon annans åsikt så går det bra. Det är fritt fram att ändra åsikt under övningen. Förslag på utvärderande frågor kan vara: Jag känner mig tryggare i samtal med barn. Jag har lärt mig mycket av det som de andra i gruppen delat med sig av. Jag känner att jag har fått utrymme att dela med mig av mina egna tankar och känslor. Våra träffar har motsvarat mina förväntningar. Spelregler för samtal På den första träffen kan det vara bra att komma överens om de spelregler som ska gälla för samtalen i cirkeln, till exempel: Vi lyssnar aktivt på varandra och avbryter inte. Vi är beredda att både ge, få och byta tankar, idéer, synpunkter, reflektioner, erfarenheter och lärdomar med varandra. Vi är beredda att ompröva våra egna ståndpunkter. Det som sägs stannar i gruppen. Vi har våra mobiltelefoner avstängda. 6

7 samtalshandledning första träffen första träffen utgångspunkter för samtal med barn och ungdomar Vid den första träffen utgår ni från de tre första kapitlen i boken: Inledning, Salutogen ram till samtal samt Risk- och skyddsfaktorer. checka in Börja med att göra en runda där ni beskriver för varandra i vilka sammanhang ni möter barn. Beskriv också era förväntningar på studiecirkeln. (Om man vill kan man låta deltagarna anteckna dessa på papper som sedan ledaren sparar. Vid slutet av cirkeln kan man återknyta till de förväntningar man hade som en del av utvärderingen). Samtala tillsammans om utifrån handledningens förslag på upplägg. Enas om hur ni vill lägga upp cirkeln. övning Genomför en av övningarna nedan. Övning heta stolen Syftet med den här övningen är att göra oss medvetna om den syn på barn som vi bär med oss eller som finns i samhället. Den som håller med om ett påstående ställer sig upp. Låt gärna några personer komma till tals efter varje påstående. Deltagaren tolkar frågan som man vill, övningen är ett sätt att provtänka och det är alltid tillåtet att byta åsikt under övningen. Barn behöver gränser. Barn ska vara tysta när vuxna talar. Barn ska visa tacksamhet. Barnen är vår framtid. Barn är gulliga. Barn är högljudda. Det är viktigt att uppfostra barn. Barn kan ta större ansvar än vi oftast låter dem göra. Barn vet själva vad som är bäst för dem. Barn ska visa respekt för vuxna. Samtala sedan i hela gruppen om era uppfattningar. Vad säger detta om vår syn på barn? Hur kan våra samtal med barn påverkas av våra uppfattningar om barn? Hur tror du att du påverkades av vuxnas uppfattningar om barn, när du själv var barn? Övning intervjun Boken bygger på ett salutogent förhållningssätt. Det innebär bland annat att man i stället för att endast fokusera på problemområden ska försöka hitta de faktorer som bidrar till att skapa hälsa, motståndskraft och möjlighet till återhämtning, det vill säga att främja de så kallade skyddsfaktorerna runt barnet. På samma sätt kan man låta ett förhållningssätt med fokus på möjligheter vara vägledande för hur man samtalar med barn. Ett sätt att främja detta är att försöka identifiera egna erfarenheter, gärna från den egna barndomen, av samtal som varit bra, goda samtal. Utifrån dessa erfarenheter kan vi sedan utveckla vår egen förmåga att samtala med barn. Syftet med den här övningen är att lyfta fram egna erfarenheter av ett gott samtal. Dela in er två och två. Fundera över ett samtal du haft med något som var ett bra samtal, som gjorde att du kände dig lättare om hjärtat, gav dig mod att fatta ett beslut eller fick dig att må bättre. Utgå gärna från ett samtal du minns från din barndom. 7

8 samtalshandledning första träffen Ni ska nu intervjua varandra om detta samtal. Den första personen agerar intervjuare, och ställer frågor som till exempel: Var ägde samtalet rum, med vem samtalade du, vad gjorde att det var ett bra samtal, vad i samtalet gjorde att det kom att få betydelse för dig? Intervjuaren antecknar under intervjuns gång kännetecken på ett gott samtal. (Till exempel lugn och ro, trygghet och så vidare). Efter ca 10 minuter byter ni plats. Den person som först blev intervjuad är nu intervjuare, och antecknar på samma sätt. Därefter samtalar ni tillsammans i hela gruppen om det ni antecknat från varandras berättelser. (Om ni vill ka ni lista orden på papper eller blädderblocksblad). Hur vill ni beskriva ett gott samtal? Finns likheter/skillnader mellan det ni tagit upp? Tror ni att barn skulle ange samma kriterier för ett bra samtal? Hur kan ni uppnå detta i samtalen med barn? Vad kan vi lära oss av den egna barndomen när det gäller goda samtal? samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i de lästa kapitlen. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). inför nästa träff Kom överens om tid, plats och eventuella uppgifter. 8

9 samtalshandledning andra och tredje träffen andra och tredje träffen förhållningssätt för samtal I boken finns 11 kapitel som fokuserar på samtalets olika funktioner. Dessa olika funktioner kan på olika sätt bidra till att tillsammans med barnet ge en ökad känsla av sammanhang och främja skyddsfaktorerna. Välj ut ett par kapitel per gång som ni ska samtala om vid den aktuella träffen. Det är inte viktigt att läsa kapitlen i någon särskild ordning. Möjliggöra berättande Bidra till struktur Normalisera Informera Bekräfta Se barnets resurser och möjligheter Se resurser och möjligheter i barnets närhet Handla Avlasta och härbärgera Skapa gränser och ramar Förmedla hopp checka in Gör en runda. ( Se Metoder och verktyg för goda samtal ). samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i de lästa kapitlen. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. Vill ni ha hjälp på traven i samtalet kan ni ta hjälp av någon av nedanstående frågor: På vilket sätt det har betydelse för barnet att vi till exempel kan bidra till struktur, skapa gränser och ramar, bekräfta och så vidare. Har du egna erfarenheter av samtal där du bidragit till just detta? Hur gick det till? Vilka särskilda utmaningar kan du som vuxen ställas inför när det gäller att bidra till struktur, skapa gränser och så vidare? Kan du känna igen dessa utmaningar från dina egna samtal med barn? Hur hanterade du dessa? Vilka konkreta verktyg tas för samtal tas upp i kapitlet? Finns det egna erfarenheter eller tips som ni i gruppen vill dela med varandra? checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). inför nästa träff Kom överens om tid, plats och eventuella uppgifter. 9

10 samtalshandledning fjärde träffen fjärde träffen rollspel och övningar Under den fjärde träffen är det dags för att öva på att samtala med utgångspunkt i de teorier som tas upp i boken. Tänk på att det inte handlar om att lära sig den perfekta metoden, utan om att hitta ett sätt att samtala som fungerar för er. Och bästa sättet för att uppnå detta är att öva. Så ta tillfället att öva på varandra! Välj en av de föreslagna övningarna. checka in Gör en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). övning Övning Reflekterande samtal Den här övningen är en form av rollspel där ni agerar vuxen, barn och reflekterande spegel. Det är viktigt att ni är generösa och tillåtande mot varandra i gruppen när ni genomför rollspelet, det är ett lärande och handlar inte om att göra något rätt. Låt två personer i gruppen agera vuxen respektive barn. Läs sedan igenom ett av nedanstående fiktiva case. Där efter genomförs ett samtal mellan den vuxne och barnet, med utgångspunkt i det som framkommer i caset. Självklart måste man också brodera ut och hitta på. Försök att anknyta till de utmaningar som på olika sätt framkommer i boken. Samtalet mellan barn och vuxen pågår ca 5 minuter. Under samtalets gång agerar resten av gruppen spegel. De är åskådare och gör anteckningar om sådant de noterar, till exempel: Hur inleds samtalet? Var och hur agerar den vuxne för att öka begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Hur svarar barnet? Var befinner sig barnen i sin process? Finns det några förutfattade meningar, värderingar, hos den vuxne som framkommer i samtalet? Hur var det att vara barn i det här sammanhanget? Vilka förhållningssätt kan du känna igen som används i samtalet? Hur avslutas samtalet? När samtalet mellan den vuxen och barnet har avslutats, går bollen över till den reflekterande gruppen. De som reflekterat ska nu samtala om vad de noterat. Det är mycket viktigt att man tänker på att vara konstruktiv och lyfta sådant som man tycker fungerade bra i samtalet. Den som agerat vuxen respektive barn är nu passiva åhörare och ska endast lyssna. Efter ca 5 minuter låter man bollen gå över till dem som agerat barn respektive vuxen. Dessa får nu ge respons på det som den reflekterande gruppen har noterat. Gruppen samtalar tillsammans om lärdomar och slutsatser utifrån det samtal man tagit del av. Låt där efter rollerna rotera och gå vidare med nästa case. Case 1 Du är ledare och sitter i bussen på väg hem från ett sommarläger. Du sitter bredvid Katja 14 år och ni börjar prata. Först pratar ni om lägret, men sedan om hur Katja känner för att komma hem. Hon är orolig för sin pappa, som hon ibland tycker dricker för mycket. Hon vet inte om det är ett problem, men vill gärna hjälpa sin pappa så att han dricker mindre. Katja har aldrig berättat om detta för någon, då hon tycker att det är skämmigt. 10

11 samtalshandledning fjärde träffen Case 2 Du är fotbollstränare och promenerar hem från en match tillsammans med Pontus 15 år, eftersom ni bor åt samma håll. Så småningom berättar Pontus att han är kär i Amanda, en tjej i hans klass. Problemet är att Amanda är kär i Pontus bästa kompis. Pontus kan inte sluta tänka på Amanda och undrar om det är något fel på honom eftersom han inte kan styra sina känslor. Han känner sig också som en usel kompis gentemot sin bästis. Han har inte berättat det här för någon. Case 3 Din 7-årige son Albin och hans kompis Max kommer hem efter skolan. Du sitter och pratar med dem vid köksbordet och kompisen, Max, börjar berätta om att han ibland känner sig utanför och inte vet om han får vara med de andra. Ibland tvingar en del klasskompisar Max att göra vissa tjänster; bära skolböcker, hämta mat och så vidare. Max har pratat med fröken, men han tycker inte att hon förstår. Han är ledsen och känner sig ensam. Case 4 I skolans café kommer du som lärare att börja prata med Maria 17 år. Efter en stund berättar hon för dig om en redovisning i naturkunskap som hon är missnöjd med. Så småningom visar det sig att Maria ständigt bär på en känsla av att inte duga och hon jämför sig ständigt med andra. Övning Utmaning, lärdomar och intressant Ett alternativ till rollspel kan också vara att respektive deltagare under studiecirkelns gång vid något tillfälle har i uppdrag att genomföra ett samtal med något barn man möter. Det behöver inte vara ett allvarligt eller organiserat samtal. När gruppen träffas låter man respektive deltagare reflektera utifrån rubrikerna: UTMANINGAR, LÄRDOMAR, INTRESSANT Låt alla skriva några nyckelord eller meningar under respektive rubrik. Fanns det utmaningar jag stötte på i mitt samtal? Vilka lärdomar tar jag med mig? Finns något som var särskilt intressant i mitt samtal som jag noterade? Där efter samtalar man i helgrupp om det ni valt att ta upp. samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i de lästa kapitlen. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). inför nästa träff Kom överens om tid, plats och eventuella uppgifter. 11

12 samtalshandledning femte träffen femte träffen att känna sig trygg i samtal med barn Under den sista träffen samtalar ni utifrån bokens sista kapitel Avslutande reflektioner. I det avslutande kapitlet nämns vikten av att vi som vuxna känner KASAM i samtalet med barn. Vi behöver vara trygga i samtalet, vi behöver känna att vi har stöd av andra vuxna och vi behöver få känna att vi bidrar med något. Om man är engagerad ledare på frivillig bas inom till exempel idrottsrörelse eller annat föreningsliv har man inte alltid en tydlig roll att falla tillbaka på, och det kan vara extra viktigt att samtala om ansvar och gränser eller andra utmaningar. checka in Gör en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). övning Övning att känna sig trygg som vuxen Ta fram papper och penna. Låt alla i gruppen reflektera under några minuter över vad man som vuxen behöver för att känna sig trygg i samtalet med barn och hur detta kan uppnås. Alla deltagare noterar enskilt under rubrikerna: BEHOV, UTMANING, LÖSNING BEHOV kan handla om det jag som vuxen behöver i mötet med barn (till exempel kunskap, lugn och ro, finnas i ett sammanhang och så vidare). UTMANING handlar om det som hindrar mig från att finnas till hands (till exempel osäkerhet kring förväntningar och gränser, tidsbrist och så vidare). LÖSNING handlar om hur vi enskilt eller tillsammans med andra kan hitta lösningar på våra utmaningar ( till exempel hur kan vi stötta varandra, vad kan vi konkret förändra?). Om ni har tillgång till ett blädderblock kan det vara bra att samla det som kommer upp under respektive kategori så att det tydliggörs. Samtala sedan i gruppen om detta. Om ni är en grupp som träffas regelbundet, som till exempel ledare, kan det vara bra att med utgångspunkt i det ni kommit fram till formulerat något eller några konkreta förslag som ni kan genomföra tillsammans. Övning Samtal om svåra samtal Gör en runda där alla beskriver kort om egna erfarenheter av svåra samtal och hur man har hanterat detta. Samtala i hela gruppen utifrån följande frågor: Vad är mitt ansvar? Hur långt sträcker sig mitt ansvar? Var vänder jag mig med det jag får reda på? Hur kan vi i kollegiet eller ledargruppen stötta varandra? Hur hanterar jag barnens förtroende? När bör jag prata med föräldrar eller andra? På BRIS hemsida för vuxna finns foldern En hjälp till dig som anar att barn far illa för den som vill läsa mer samtal Låt alla enskilt reflektera över vad som varit mest intressant i det lästa kapitlet. Samtala utifrån det som ni i gruppen tycker känns mest relevant. checka ut Avsluta träffen genom att göra en runda. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). Sista träffen bör ni också utvärdera hela studiecirkeln. Gör förslagsvis en linjeövning. (Se Metoder och verktyg för goda samtal ). 12

13 grafisk form: Boken Samtal med barn och ungdomar finns att beställa på eller Studiehandledningen har tagits fram av Sensus studieförbund, Emma Fagerstrand, i samarbete med BRIS Samtalshandeldningen hittar du på Sensus hemsida under studiematerial: och får fritt kopieras till studiegrupper. Kontakta Sensus på din ort. 13

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Ibland finns det inga enkla svar

Ibland finns det inga enkla svar Ibland finns det inga enkla svar En bok om självskadebeteende och ätstörningar Samtalshandledning med mötesupplägg omfattande 3-6 träffar. Kerstin Selén Sensus studieförbund Detta är en samtalshandledning

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Fri lek, styrda aktiviteter, avkoppling, dataspel och TV Det finns många saker att fylla fritiden med. Hur ser våra barns fritid ut? Ska det vara styrda aktiviteter

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv Utbildningshalvdag för VLL mars 2012 Charlott Eriksson, BRIS-ombud Anna Löfhede, BRIS-ombud Jag hatar min mamma, jag hatar min pappa och jag hatar

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

att starta Lycka till!

att starta Lycka till! att starta feministcirkel Feministcirklar utgår först och främst från vad de som vill delta i cirkeln har lust att prata om, eller göra, så det bästa är att bygga upp varje cirkel speciellt för just er

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Studieplan till MEDLEMSMODELLEN. Utveckla din förening

Studieplan till MEDLEMSMODELLEN. Utveckla din förening Studieplan till MEDLEMSMODELLEN Utveckla din förening Innehåll Inledning... sid 3 Om studieplanen... sid 4 Medlemsmodellen i korthet... sid 5 Några metodtips... sid 6 Träff 1: Reflektera - Analysera...

Läs mer

Drogpolicy i föreningen

Drogpolicy i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en drogpolicy för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in det ni har beslutat om, men det går också lika

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer Lärarhandledning Friends ambassadörsfilmer Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet.

Läs mer

Bibelstudiet: Att dela för livets skull

Bibelstudiet: Att dela för livets skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Att dela för livets skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla Tema: Vad betyder ordet självkänsla egentligen? Är det något viktigt som vi vuxna kan påverka? Är det något medfött som mer finns i vår personlighet? Varför används begreppet så ofta idag? Till detta tema

Läs mer

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg: Studiecirkel Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Bo Hejlskov Elvén, Stockholm stad. Mars 2012 Verksamhet

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE

HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE HEMBYGD NÅGONSTANS I SVERIGE Övningar på egen hand Materialet är tänkt att användas av unga, från 15 år, och vuxna som tillsammans med en ledare besöker vandringsutställningen Hembygd någonstans i Sverige

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

Studiematerial Handledare

Studiematerial Handledare Studiematerial Handledare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg Instruktioner till handledaren Den här informationen är ett stöd för dig som handledare för hur strukturen

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över Jämställdhet och betygsskillnader Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Gruppering Material Resultat 1. Tonåringarna Vilka ord tror ni vi kan använda för att beskriva 17-åringar? Varje elev skriver ner så

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Metodhäfte: Rekrytera vuxen

Metodhäfte: Rekrytera vuxen Metodhäfte: Rekrytera vuxen Innehållsförteckning Sexstegsmetoden Mina nätverk 4 Engagemang 5 Steg 1 5 Steg 2 Steg 7 Steg 4 7 Steg 5 7 Steg 8 Föräldramöte Förberedande möte Under föräldramötet Följ upp

Läs mer

Lathund Fokusgrupps Teknik

Lathund Fokusgrupps Teknik Lathund Fokusgrupps Teknik Bra att tänka på när man formulerar frågan Börja med orden "Vad är viktigt för att " för att lägga fokus på det som verkligen är viktigt i frågan. Därefter beskrivs ett önskeläge

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

en hjälpande hand studiehandledning

en hjälpande hand studiehandledning en hjälpande hand studiehandledning Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel består av 3-15 personer. Det

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om framtiden Hej! Förra veckan ägnade vi åt dina tillgångar och nu är vi framme vid sista kursdelen som

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer