Är familjecentraler ett bra arbetssätt?

Transkript

1 Är familjecentraler ett bra arbetssätt? En utvärdering av Hallands familjecentraler på uppdrag av Landstingsstyrelsen, Landstinget Halland Anders Langemark PM 2009:4

2 FoU SocialCentrum Region Halland FoU verksamheten på Region Halland syftar till att medverka i forsknings och utvecklingsarbeten i Hallands län. Huvudmän är länets sex kommuner och Landstinget Halland. Verksamheten har fått del av regeringens stimulansmedel inom äldreområdet och det statliga stödet har utgått under åren

3 Förord Hallands familjecentraler finns i Laholm, Hylte, Falkenberg och Varberg. Landstingsstyrelsen, Landstinget Halland har givit FoU Socialcentrum vid Region Halland i uppdrag att utvärdera dessa. Syftet med uppdraget är att skapa ett underlag för diskussion om familjecentraler är ett bra arbetssätt gentemot berörda målgrupper. Utvärderingen ska klargöra vilka mål och målgrupper familjecentralerna har. Vidare om man når sina mål och avsedda målgrupper. Utvärderingen skall också belysa hur verksamheternas samverkan ser ut i praktiken, samt vilka fördelar och nackdelar som finns med sådan samlokalisering. Landstingsstyrelsen vill därutöver ha kunskap om vilka skillnader som finns mellan de olika familjecentralerna. Utvärderingen har genomförts genom inhämtande av sakuppgifter samt intervjuer. Intervjuer har genomförts med personalgrupper, besökare och samarbetspartners från olika sakområden. Utvärderingen har genomförts av utvecklare Anders Langemark vid FoU SocialCentrum Region Halland under perioden februari till maj Syftet har inte varit att genomföra en fullständig utvärdering. Detta dels på grund av antalet familjecentraler och den begränsade tid som funnits till förfogande, dels utifrån uppdragets karaktär som syftar till att ta fram ett rent diskussionsunderlag. Utvärderingen har främst inriktats på att lyfta fram uppgifter och upplevelser från de personer som finns närmast verksamheten såsom besökare, personal och samarbetspartners. Ekonomiska och övergripande organisatoriska aspekter har inte varit möjliga att ta med i denna utvärdering och analys. Per Albinsson FoU- chef, FoU SocialCentrum

4 Innehållsförteckning Sammanfattande analys 1-4 Bakgrund, syfte, metod 5-6 Detta är en Familjecentral 7 Hallands Familjecentraler 8 Mål 9 Målgrupper Samverkansformer Måluppfyllelse Fördelar Nackdelar med samlokalisering Bilagor: Bilaga 1, underlag för inhämtande av sakuppgifter Bilaga 2, intervjuunderlag för personalintervjuer Bilaga 3, intervjuunderlag för intervjuer med samarbetspartners Bilaga 3, intervjuunderlag för intervjuer med besökare

5 Sammanfattande analys Landstingsstyrelsen har gett FoU Socialcentrum vid Region Halland i uppdrag att utvärdera länets familjecentraler. Utvärderingen skall utgöra ett underlag för diskussion om familjecentraler är ett bra arbetssätt gentemot berörda målgrupper. Regeringen har i sin, Nationella strategi för stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, delmål två, särskilt nämnt landets familjecentraler som hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar som saknar egna nätverk av släkt och vänner. Hallands familjecentraler har samma benämning, men bedriver delvis olika verksamheter. De skiljer sig åt både vad avser organisation, inriktning och resurser. Hylte har en bred verksamhet som omfattar öppna förskolan och BVC, socialtjänstens hela barn- och ungdomsvård, den övergripande elevhälsan men inte mödravården. Falkenberg och Laholm har familjecentraler som är inriktade på barn i de yngre åldrarna. Laholms verksamhet innefattar mödravården, vilket Falkenbergs verksamhet inte gör. Båda verksamheterna upplever, liksom Hyltes, ett starkt stöd hos både huvudmän och chefer. Gemensamt för samtliga dessa tre verksamheter är att det finns en tydlig struktur och verksamhetsidé. Varbergs, Familjens hus, kan karaktäriseras som ett embryo till en familjecentral. Verksamheten är inte komplett och personalen upplever inte samma stöd hos huvudmännen som i övriga kommuner. Målen för familjecentralerna är likartade i hela landet. En orsak till detta kan vara att det finns en gemensam organisation för landets familjecentraler, Föreningen för familjecentralers främjande, som bidrar till samordning av verksamheterna. De mål som anges på föreningens hemsida är att man vill ha en nära mötesplats, stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar, skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga, erbjuda ett lättillgängligt stöd och vara ett kunskaps- och informationscentrum. Utöver dessa mål har Hylte och Falkenberg kompletterat med ett integrationsperspektiv. Laholm har kompletterat med att betona samverkansperspektivet, barnperspektivet och integrationsperspektivet. Målen nås delvis. Utvärderingen visar att man vid samtliga familjecentraler i Halland aktivt försöker finna former för ett bra föräldrastöd. Dit hör öppna förskolans verksamhet som utvecklas och har ett starkt stöd hos både personal, föräldrar och samarbetspartners. Vidare har föräldragrupper och föräldrautbildningar fått ett starkt fäste och är mycket uppskattat av föräldrarna. Både föräldrar och personal upplever fördelar med närheten mellan de olika verksamheterna. Enkelhet, smidighet, snabba beslut och ett bra bemötande förefaller vara tydliga mål för verksamheternas personal. Intervjuerna bekräftar denna bild och att sådan samverkan utvecklas också i praktiken. Vad gäller möjligheterna och genomförandet av konkret samverkan förefaller det finnas ett tydligt samband mellan de förutsättningar verksamheten har avseende grad av samlokalisering och tid för gemensam planering och kunskapsutbyte. 1

6 Alla målgrupper är inte lätta att nå. För att nå familjer med särskilda behov krävs en tydlig strategi, särskilda insatser och tillräckligt med resurser. Det står dock klart att med rätt metodik och bra samverkan/samarbete med verksamheter inom och utanför familjecentralerna är detta möjligt. Utvärderingen visar att samtliga familjecentraler under någon period och på något sätt lyckats nå familjer i riskzon. I flertalet av fallen handlar det om särskilda satsningar eller projekt. Undantaget är Hylte som genom sin organisationsform och sitt goda samarbete med bland annat BUP förefaller nå ett antal av dessa familjer fortlöpande. Det har inte av intervjuerna framkommit att socialtjänstens samlokalisering med socialtjänsten skulle ha någon avskräckande effekt för besökare eller samverkanspartners. Av intervjuer med personal och samarbetspartners i Laholm, Hylte och Falkenberg framgår att familjecentralerna (var och en på sitt sätt) genom sin samverkan mellan olika sakområden bidrar till att man bättre vågar ta tag i familjer där barn misstänks fara illa. Socialtjänsten i Hylte och Laholm bekräftar detta. I Laholm lyfter man särskilt fram fördelarna med att mödravården är samlokaliserad. Man når på så sätt bland annat riskgrupper i ett mycket tidigt skede. Besökarna är generellt sett mycket nöjda med både samverkansformen, bemötandet och servicen. Det ges i intervjuerna exempel på familjer som fått ett starkare nätverk och familjer som upplever positiva effekter i form av enkelhet och smidighet i bemötandet. Personalen, liksom samarbetspartners, är även de generellt sett mycket positiva till samverkansformen och har svårt att se några egentliga nackdelar. Av utvärderingen framgår att en familjecentral inte behöver se likadan ut överallt. Varje kommun/kommundel måste förmodligen finna sina former om man vill uppnå goda resultat. En ytterligare förutsättning för ett lyckat resultat tycks vara att det finns tillräcklig tid för information om varandras verksamhet (kunskapsutbyte) och för gemensam planering både initialt och fortlöpande samt naturligtvis ett starkt stöd från huvudmännens sida. Det finns naturligtvis ett antal ytterligare aspekter och frågeställningar som inte behandlas i denna utvärdering. Det handlar då bland annat om övergripande organisatoriska frågor, ekonomi och inte minst om hur Vårdval Halland påverkar möjligheterna att bedriva familjecentralsverksamhet. Det behöver då inte vara ur negativ synvinkel. Utifrån besökarnas positiva reaktioner borde en väl fungerande familjecentral möjligen kunna vara en konkurrensfördel. Som framgår av utvärderingen har det varit svårt att få fram eller finna några avgörande negativa aspekter på familjecentralerna och deras verksamhet. Det kan möjligen vara så att den personal som arbetar vid en familjecentral, eller har ett nära samarbete med en familjecentral, är mer positiva till samverkansformen än de som arbetar vid traditionella enheter eller inte har ett nära samarbete med en sådan verksamhet. Å andra sidan brukar inte en anställning vid en viss enhet hindra dess personal från att vara kritisk, inte heller brukar samarbetspartners tveka att ta upp relevanta problem. Delvis samma resonemang gäller för besökare där det naturligt- 2

7 vis är så att de som regelbundet besöker familjecentralerna ofta är positiva till verksamheten. Samtidigt kan man inte bortse från besökarnas upplevelser. Följande nackdelar och fördelar är de som framkommit vid utvärderingen: Nackdelar Svårt att utveckla en bra verksamhet när det inte finns tillräckligt stöd/mandat hos huvudmännen och dessa inte har en samsyn avseende verksamheten. Verksamhetsidén går inte att genomföra utan rätt grundförutsättningar i form av resurser och tid. Samverkan tar tid. Risk för att verksamheten inte lyckas nå stora grupper av familjer som är i behov av stöd. Detta särskilt om det saknas målsättning och genomtänkt strategi för ett sådant arbete. Risk för att besökarnas integritet inte tillgodoses om inte tillräcklig kunskap och tydlig strategi finns hur integritetsfrågorna skall lösas. Fördelar Nationellt stöd genom regeringens nationella strategi för föräldrastöd. Genom väl fungerande samverkan och samarbete ges möjligheter att nå fler familjer, både de som är i behov av särskilt stöd och övriga. Förbättrade möjligheter att gemensamt, sakområdesövergripande, utveckla ett fungerande föräldrastöd. Närheten mellan verksamheterna gynnar verksamhetsutveckling och kunskapsutveckling. Enklare och smidigare för familjer att snabbt få rätt hjälp vilket också bidrar till att bemötandet av besökarna förbättras. Kortare beslutsvägar. Familjer får förbättrad kunskap och ett stärkt nätverk genom öppna förskolan och föräldragrupper/utbildning. Socialtjänsten avdramatiseras. Gemensam kunskap underlättar bedömningar och agerande i barnskyddsärenden. Bättre barnskyddsanmälningar (för både barnen, familjerna och socialtjänsten). Kontaktnätet blir större vilket bland annat underlättar samarbetet med andra instanser. 3

8 Socialstyrelsen har i sin kartläggning och kunskapsöversikt avseende familjecentralerna i landet (2008) lyft fram ett antal liknande effekter som konstaterats i föreliggande utvärdering. Man konstaterar därutöver bland annat att familjecentralerna besöks av socioekonomiskt starka föräldragrupper. Socialstyrelsen gör en indelning i serviceinriktade familjecentraler och särskilt inriktade familjecentraler. De särskilt inriktade familjecentralerna använder sig av riktade insatser till barn och familjer med identifierade problem. Socialstyrelsen ser ett behov av att definiera begreppet familjecentral. Föreningen för familjecentralers främjande beskriver familjecentralen som en generell verksamhet. En avslutande reflektion i detta sammanhang är om man verkligen kan tala om en generell verksamhet i det fall man inte når de stora grupper av barnfamiljer som idag lever i riskzoner. De familjer som kan räknas in i detta begrepp är bland annat de som drabbats av långvarig arbetslöshet, fattigdom, missbruk och våld och/eller flyktingfamiljer som är traumatiserade på grund av förföljelse i sitt hemland och som upplever främlingskap i sitt nya hemland. Borde inte samtliga familjecentraler ha metoder som möjliggör ett strukturerat och fortlöpande arbete också med dessa familjer? Att tydligare arbeta med denna målsättning skulle vara en viktig utmaning för länets samtliga familjecentraler. 4

9 Bakgrund, syfte och metod Bakgrund I Halland finns idag fyra familjecentraler. Dessa är placerade i Laholm, Hylte, Falkenberg och Varbergs kommuner. Landstinget Halland, som en av parterna i familjecentralerna i Halland, har önskat få en utvärdering gjord av dessa verksamheter. Syfte Syftet med utvärderingen är att ge Landstinget Halland ett underlag för en diskussion om familjecentraler är ett bra arbetssätt gentemot berörda målgrupper. För att svara på det är följande frågeställningar av intresse: Vilka mål fanns inför starten av familjecentralerna? Vilka var målgrupperna för familjecentralerna? Har familjecentralernas inrättande lett mot de mål som sattes inför starten? Når de olika familjecentralerna målgrupperna? Vilka skillnader finns mellan de olika familjecentralerna i länet? Vilka gemensamma mål finns för verksamheterna? I vilken grad uppfylls dessa mål? Vilka är för- respektive nackdelarna med att verksamheterna är geografiskt samlokaliserade istället för att ligga skilda åt? Hur sker samverkan mellan verksamheterna i praktiken? Hur upplever besökarna och personalen familjecentralen som samarbetsform? Metod Utvärderingen är genomförd under perioden februari till april Sakuppgifter har inhämtats från samtliga familjecentraler (bilaga 1). Personalgrupperna har intervjuats gemensamt vid varje familjecentral (bilaga 2). Samarbetspartners har intervjuats (bilaga 3). Totalt har nio separata intervjuer med representanter för skola, socialtjänst, mödravård, ungdomsmottagning, familjerådgivning och integrationscentrum genomförts. Föräldrar (besökare) har intervjuats vid samtliga familjecentraler utom Falkenbergs, där utvärdering genomförd år 2008 innefattade enkätundersökning till föräldrar. Frågorna i intervjuerna har varit likartade med dem som använts i enkäten (bilaga 4). Totalt har nio separata 5

10 intervjuer med besökare genomförts. Tre vid varje familjecentral. Två kvinnor och en man vid respektive verksamhet. Samtliga intervjuer har dokumenterats skriftligt. Intervjuerna med personalgrupper och samarbetsparter har återsänts för kontroll till de intervjuade. Intervjuer med besökare har spelats in på band och därefter skrivits ut. Samtligt material har dokumenterats och sparats. Någon specifik sammanställning av intervjuerna har inte gjorts då det skulle bli alltför omfattande. Intervjuer och sakuppgifter har istället fått utgöra ett rent underlag för att kunna svara på utvärderingens frågeställningar. Utvärderingens frågor besvaras direkt i löpande text under varje rubrik. Samtliga avsnitt avslutas med en sammanfattande kommentar från utredaren. 6

11 Detta är en familjecentral Den 31 mars 2009 lanserade äldre- och folkhälsominister Maria Larsson regeringens förslag till en Nationell strategi för stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. I strategins andra (av tre) delmål sägs bland annat följande: Att skapa fler hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar är särskilt viktigt för föräldrar som saknar egna nätverk av släkt och vänner. Landets familjecentraler som finns i vissa kommuner är utmärkta sådana mötesplatser. Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att genomföra en kartläggning och kunskapsöversikt avseende familjecentraler. Rapporten, som publicerades i april 2008, finns att hämta på Socialstyrelsens hemsida. Av rapporten framgår bland annat att begreppet familjecentral kan bli otydligt. Man har i rapporten definierat familjecentraler som en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med minst förebyggande verksamhet. De familjecentralsliknande verksamheterna har tre av parterna samlokaliserade. Vidare framgår att familjecentralsidén har sitt ursprung i Sverige och endast förekommer i liten utsträckning internationellt. Man skiljer i kartläggningen och översikten på serviceinriktade familjecentraler och särskilt inriktade familjecentraler. I båda fallen utgår man från en universell prevention, men vad gäller de särskilt inriktade verksamheterna använder man sig där också av riktade insatser till barn och familjer med identifierade problem. Föreningen För Familjecentralers Främjande (FFFF) är landets enda samlande organ för familjecentraler. Familjecentraler runt om i landet är medlemmar i denna förening. FFFF beskriver en familjecentral som en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande, samt riktar sig till föräldrar och barn. Den bör minst innehålla mödrahälsovård barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. Man säger vidare att på en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, till exempel kommun och landsting, samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärfacklig samverkan. FFFF betonar vidare att familjecentralen är en mötesplats för familjer i ett bostadsområde. Hur verksamheten ser ut beror till stor del på barnfamiljernas behov och önskemål. Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Mål för familjecentralerna enligt FFFF är att finnas tillgänglig som nära mötesplats, stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar, skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga, erbjuda lättillgängligt stöd, vara ett kunskaps- och informationscentrum och utveckla god service 7

12 Hallands familjecentraler I Halland kallas alla verksamheterna för familjecentral, förutom Varbergs, som kallas Familjens hus Träffpunkten. I samtliga fall finns någon form av avtal mellan berörda huvudmän. Organisation Laholm Familjecentralen innefattar personal från mödravårdscentral, barnavårdscentral, förskola och socialtjänst. Man har en samordnare som är anställd av socialtjänsten. De yrkeskategorier som finns inom familjecentralen är barnmorska, BVC-sköterska, sjukvårdsbiträde, förskollärare, specialpedagog, assistent, kurator (tillika samordnare för familjecentralen) och psykolog. Hylte Familjecentralen innefattar personal från barnavårdscentral, skola, förskola och socialtjänst. Man har ett nära samarbete med mödravårdscentral, ungdomsmottagning, barnpsykiatrisk mottagning med flera som är lokaliserade i samma byggnad eller i intilliggande byggnader. Hela socialtjänstens barn- och ungdomsvård samt skolans övergripande elevhälsoteam ingår i familjecentralen. De yrkeskategorier som finns inom familjecentralen är rektor (tillika samordnare för familjecentralen tillsammans med biträdande enhetschef vid socialtjänsten) förskollärare, BVC-sköterska, kurator, psykolog, specialpedagog, förskolekonsulent, hälsopedagog, hörselsamordnare, logoped, hälsopedagog, skolhälsovårdspersonal, specialidrottspersonal, socialsekreterare och socialpedagog. Falkenberg Familjecentralen innefattar personal från barnavårdscentral, förskola och socialförvaltning. De yrkeskategorier som finns inom familjecentralen är förskollärare (tillika samordnare för familjecentralen), BVC-sköterska och socionom. Varberg Familjens hus innefattar en förskollärare (tillika samordnare för familjecentralen) och assistent. Kommentar: Det är stora skillnader mellan familjecentralerna. Laholm har en utbyggd verksamhet som också innefattar mödravården. Utifrån FFFF:s beskrivning av en familjecentral kan denna verksamhet möjligen karaktäriseras som en klassisk familjecentral, med den fördel man från familjecentralens sida upplever i att mödravården ingår i verksamheten. Falkenberg 8

13 har valt motsvarande modell men har inte haft möjlighet att integrera mödravården. Hylte har valt en samverkansmodell som inte innefattar mödravården men där andra funktioner såsom socialtjänstens barn- och ungdomsvård, inklusive myndighetsutövningen, och skolans övergripande elevhälsa ingår. Därtill finns ett nära samarbete, både verksamhetsmässigt och utifrån lokalisering, med bland annat mödravård, ungdomsmottagning och barnpsykiatriska mottagningen (BUP). Varberg slutligen har en modell som, utifrån föreliggande beskrivning av familjecentraler, med tveksamhet kan karaktäriseras som en familjecentral i sin nuvarande form. Bakgrunden till detta är avsaknaden av samlokalisering med BVC och socialtjänst. Av intervjuerna framgår att det finns ytterligare en avgörande skillnad mellan Varbergs verksamhet gentemot de övriga. Övriga verksamheter känner ett starkt stöd för sin verksamhet från respektive huvudmän och ledningspersonal. I Varberg upplever man att huvudmännen är positiva men ändå inte vill satsa på verksamheten. Detta blir för övrigt tydligt i socialtjänstens intervju där det framgår att man gärna skulle se en bättre utbyggd verksamhet där socialtjänsten fanns med som aktiv part. Man ser dock ingen anledning att ytterligare satsa på den befintliga verksamheten. Intressant är de organisatoriska och verksamhetsmässiga skillnaderna mellan verksamheterna. I princip är det fyra olika verksamheter. Hylte har medvetet valt en modell som man bedömt passar i deras kommun. Organisationen har karaktären av ett servicecentrum för familjer där det mesta finns på plats och det som ännu inte gör så tycks ha en önskan om att flytta dit. Laholm har en renodlad familjecentralsvariant där samlokaliseringen av mödravården har gjort att man kunnat utveckla formerna för samverkan med dess personal. Man ser stora fördelar i denna samverkan, bland genom att man når blivande föräldrar tidigt och kan erbjuda insatser. Falkenbergs organisationsmodell liknar Laholms. Den har inte samma omfattning vad avser samlokalisering och samverkan, men upplevs ha ett starkt driv och en tydlig struktur. Varbergs verksamhet är, som de själva beskriver, ett embryo till en familjecentral. Mål Familjecentralerna i länet har samtliga likartade mål som de som beskrivits under rubrik, Detta är en familjecentral. Målen har dock lokalt beskrivits delvis på olika sätt. Bakgrunden till likheterna avseende mål är förmodligen den samordning som sker genom FFFF. Kommentar: De skillnader utredaren har kunnat se är att man i Laholm har kompletterat sina mål med att man där också vill uppnå ett stärkt barnperspektiv. Vidare betonar man samverkansperspektivet, där samverkan mellan olika yrkesgrupper skall bidra till en breddad kunskap och utvecklingen av en gemensam arbetsmetodik. Man skall också bidra till ökad integration. Vad gäller integration har man också i Falkenberg och Hylte kompletterat målen med att verksamheten ska bidra till ökad integration och förståelse mellan kulturer. 9

14 Målgrupper Familjecentralerna har i allmänhet en generell målgrupp, som ofta består av familjer med barn mellan 0-5 eller 0-6 år. Vid Hallands familjecentraler har man därutöver inriktning mot särskilda målgrupper. Några av dessa satsningar har tagits med i nedanstående sammanställning. Laholms familjecentral vänder sig till familjer med barn i åldrarna 0-5 år och har i princip hela kommunen som upptagningsområde. Prioriterade grupper är barnets första levnadsår, förstagångsföräldrar, unga föräldrar och föräldragrupper. Av personalintervjun framgår att man också påbörjat ett samarbete som avser familjer med invandrarbakgrund. Man har satsat på familjer som är i behov av särskilt stöd, bland annat i form av riktade insatser för unga föräldrar. Vidare försöker man genom samverkan med MVC nå blivande mammor som på grund av trauma eller annat förhållande känner särskild oro inför barnets födsel. Hylte har ett vidare perspektiv och vänder sig till barnfamiljer i olika skeden 0-20 år. Man har hela kommunen som upptagningsområde. Hylte anger inte särskilda grupper på samma sätt som Laholm, möjligen beroende på att man har en så bred verksamhet att det inte låter sig göras kortfattat. Det framgår dock att man, förutom den generella inriktningen, bland annat skall vara särskilt uppmärksamma på barn i riskzon och därför har en särskild satsning inom familjecentralens ram på nyblivna föräldrar som är i behov av särskilt stöd. Falkenbergs familjecentral vänder sig till familjer med barn i åldersgruppen 0-6 år. Upptagningsområdet var från starten begränsat till Skogstorp, Morup, Långås och Glommen. Idag tar man emot familjer från hela Falkenberg. I Falkenberg anger man att flexibiliteten är viktig och att man skall ha en beredskap att förändra innehållet i verksamheten utifrån besökarnas behov i avsikt att stärka familjernas egna resurser. Man vill därigenom arbeta förebyggande och nå familjer i behov av stöd i ett tidigt skede. Varbergs familjecentral har en målgrupp som omfattar barnfamiljer i allmänhet. Man uttalar en önskan om att nå familjer med invandrarbakgrund och har under någon period gjort försök med detta men konstaterat att man resursmässigt inte räckt till. Man vill också nå pappor, men det har inte framkommit om man gjort någon särskild satsning för att nå dem. Upptagningsområdet är de familjer som är listade på vårdcentral Håsten och de familjer som bor på Håstensområdet. Så når man sin målgrupp Generellt sett tycks besöksfrekvensen vid öppna förskolan och föräldragrupper, temainformationer, föräldrautbildningar med mera vara god vid samtliga familjecentraler i Halland. Antalet barn på öppna förskolan varierar generellt sett över tid, men besöksfrekvensen totalt sett är hög. I Laholm har man fått sätta ett tak på antalet besökare. Ett statistiskt problem är att familjecentralerna består av flera olika verksamheter och då också innefattar delar dit flertalet föräldrar tar sina barn, såsom tre-årskontroller varför det är svårt att jämföra verksamheterna statistiskt. Då verksamheterna därtill har olika organisation och omfattning finns inte heller i övrigt några möjligheter till någon egentlig statistisk jämförelse. 10

15 Familjer som är i behov av särskilt stöd kan vara svårare att nå. Vad gäller dessa familjer, se särskild rubrik, Familjer och barn med särskilda behov når man dem? Kommentar: En avgörande skillnad finns mellan Hyltes verksamhet och Hallands övriga familjecentraler. Hylte vänder sig tydligt både till den generella målgruppen som i deras fall är 0-20 år och därmed också generellt till de barn/barnfamiljer som har särskild problematik. Av personalintervjuerna framgår att man, särskilt i Hylte, men även i Laholm, upplever att man når familjer som är i behov av särskilt stöd (dock inte alla!). I Falkenberg har man periodvis, på ett bra sätt nått invandrarfamiljer. En förutsättning tycks dock vara att man har en medveten satsning eller rätt grundorganisation och att det finns tillräckligt med resurser. Det förefaller vara betydligt svårare för Familjens hus i Varberg att nå dessa familjer. Samverkansformer Undertecknad har valt att beteckna det gemensamma arbete som genomförs av de olika yrkeskategorierna gemensamt, inom familjecentralerna, som samverkan. Det är dock inte helt självklart/enkelt att göra en sådan distinktion. I Varberg är exempelvis de verksamheter som anges tillhöra Familjens hus inte samlokaliserade men man ser det ändå som en familjecentral. I Hylte är en del av de verksamheter som man har ett regelbundet samarbete med, men som inte ingår i familjecentralen, samlokaliserade (i samma hus). Det förefaller dessutom vara så att den som betecknas som en samarbetspartner för en familjecentral kan ha en lika omfattande samverkan med en familjecentral som den som betecknas som ingående (samverkanspart) i en annan familjecentral. Laholm Laholm har en strukturerad uppbyggnad kring sin samverkan inom familjecentralen. Det finns en styrgrupp som ger stöd till verksamheten och även i övrigt upplevs stödet som gott. Samordnaren har en tydlig roll. Det finns och har under uppbyggnadsskedet funnits tid, avsatt till planering och samarbetsdiskussioner mellan de olika sakområdena. Man samverkar både vad gäller gemensam verksamhet och i det enskilda fallet. Vad gäller de enskilda familjerna lyfter man bland annat fram möjligheten till smidiga och enkla lösningar som gagnar besökarna. När exempelvis en familj besöker öppna förskolan och har behov av att besöka någon av de andra verksamheterna vid familjecentralen skall det vara möjligt att om möjligt snabbt få tid för ett besök. Personalen upplever att samverkan leder till bättre kvalitet och bättre service för familjerna. Man utvecklar också en gemensam kunskapsbas. Hylte Hylte har valt en annan modell för sin samverkan. Man har i likhet med Laholm en tydlig struktur för samverkan och upplever ett tydligt stöd och mandat för verksamheten från beslutsfattare och chefers sida. Förutom omfattningen på verksamheten finns stora likheter med Laholm vad gäller samverkansstrategier och personalens inställning till besökarna och deras 11

16 behov av service. En skillnad är dock det breda ansvar som ligger på familjecentralen på grund av att hela socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet ingår och att man har ytterligare resurser genom skolans resurscentrum. Personalen och samarbetspartners uppger att samverkan och den organisationsform man valt leder till bättre kvalitet och bättre service för familjerna och att man genom samverkan/samarbete når fler familjer med särskilda behov. Falkenberg Denna familjecentral har likheter med Laholms, även om den inte är lika utbyggd. Också här upplever personalen att det finns ett starkt stöd för verksamheten. Det finns en god struktur i uppbyggnaden av ledning och samverkan och man har och har haft tid avsatt för att få samverkan och gemensam planering att fungera. Samma samverkansstrategier och inriktning på god service till familjerna som i Laholm lyfts fram. Personalen uppger att samverkan leder till bättre resultat och bättre service för familjerna. Samma saker lyfts fram av besökarna i den enkät som genomförts vid tidigare utvärdering. Varberg Denna familjecentral skiljer sig från övriga. Varbergs verksamhet är inte utbyggd på samma sätt som dessa. Det finns inte heller, på samma sätt som för övriga, tid för gemensam planering av verksamheten. Verksamheten består i egentlig mening enbart av en förskollärare som har i uppgift att samordna verksamheten. Övriga involverade verksamheter, såsom barnavårdscentral är, utifrån utvärderingen, mer att se som samarbetspartners. Det framgår av personalintervjun att man inte har tillräcklig tid avsatt för gemensam planering. Det upplevs inte heller finnas samma stöd och mandat för verksamheten som vid de andra familjecentralerna. Personalen upplever dock att befintlig samverkan leder till bättre resultat och bättre service för familjerna än traditionell verksamhet, men påpekar samtidigt att de har allt för lite tid avsatt till att få det att fungera så som de skulle önska. Konkret samverkan Familjecentralernas olika sakområden/yrkeskategorier samverkar på antal olika sätt. Generellt förefaller det vara så att ju bättre förutsättningar familjecentralen har fått i form av tid för samverkan desto mer samverkansformer utvecklas. Familjecentralerna i Laholm, Hylte och Falkenberg har alla utvecklat former för att möjliggöra bättre, enklare och smidigare service för besökarna mellan verksamheterna. Exempel på detta är att man har underförstådda eller tydligt överenskomna regler om hur besökarna skall bemötas och få snabb service när det i samband med besök vid en verksamhet visar sig behövas insats från en annan verksamhet vid familjecentralen. Öppna förskolan är, vid samtliga familjecentraler, en viktig basverksamhet att samlas kring och som betyder mycket för det basala stödet till familjerna. Vid samtliga familjecentraler bedrivs ett utvecklingsarbete avseende metodiken vid öppna förskolan. Exempel på sådant 12

17 utvecklingsarbete är att man medvetet försöker förmedla kunskap till föräldrarna och därigenom få dem att reflektera. Föräldrastöd och föräldrautbildning är ett område där de olika kompetenserna tas till vara. Samtliga familjecentraler arbetar aktivt med att finna olika former för sådant föräldrastöd och bedriver också sådan gemensam verksamhet. Föräldragrupper/utbildning bedrivs utifrån flera olika metoder. Dels metoder som utvecklats inom ramen för samverkan, dels mer generella, evidensbaserade metoder som även används inom andra typer av verksamheter. Genom strukturerad samverkan, som möjliggör utbyte av olika kompetenser, upplever personalen möjligheter att bättre hantera svåra situationer som barn som far illa. En grundförutsättning anges vara samlokalisering, närhet mellan personal och att det ges tid till diskussioner. Se också under rubrik Familjer och barn med särskilda behov. Det finns också exempel på samarbete avseende BVC:s tre-årskontroll där BVC-sköterskan och förskolläraren delat upp momenten mellan sig utifrån sina respektive kompetensområden. Kommentar: Trots att samverkan sker på olika nivåer och under olika förutsättningar vid de olika familjecentralerna, finns det hos personalen en gemensam övertygelse och upplevelse om att organisationsformen innebär att familjerna får ett bättre bemötande och att verksamheten kan bedrivas med högre kvalité och bättre service än med en traditionell organisationsform. Intervjuade samarbetspartners har överlag en positiv syn på hur samverkan sker inom familjecentralerna. Framför allt gäller det de familjecentraler som är väl utbyggda. Man lyfter fram effekter som enkelhet, smidighet och god service för besökarna. Besökarna är generellt positiva till den samverkan som finns mellan de olika yrkeskategorierna och har kunnat ange exempel på när sådan samverkan fungerar. 13

18 Måluppfyllelse Av intervjuerna och de uppgifter som lämnats under sakuppgifter framgår att familjecentralerna och dess personal bedriver ett aktivt utvecklingsarbete i avsikt att nå sina mål. På flertalet familjecentraler tycks målen vara väl förankrade hos samtliga anställda som samverkar inom familjecentralerna. Föräldrastöd och föräldrautbildning Samtliga familjecentraler arbetar aktivt med föräldrastöd. Till det grundläggande föräldrastödet kan bland annat det arbete som sker vid öppna förskolan och BVC:s kontroller räknas. Samverkan mellan de olika sakområdena innebär att arbetet har kunnat utvecklas. Utvecklingen är mer framträdande vid de familjecentraler som haft tid och resurser att genomföra en gemensam planering mellan samtliga yrkeskategorier inom familjecentralen. Det bedrivs olika former av föräldragrupper/utbildningar. Föräldragrupper/utbildningar utvecklas allt mer och används vid samtliga familjecentraler. I flera fall används evaluerade metoder. I andra fall används egna metoder som utvecklats via beprövad erfarenhet. I exempelvis Falkenberg använder man sig, istället för fasta grupper, av ett temaupplägg där samma teman upprepas vid olika tillfällen under året. Detta underlättar för föräldrarna att del av samtliga teman. Av intervjuer med besökare framgår att just föräldragrupper och föräldrautbildningar är mycket uppskattade och till nytta för föräldrarna. Föräldrar har genom sitt deltagande fått mer kunskap, problem har avdramatiserats och inte minst har de fått tillfälle att tillsammans med andra föräldrar diskutera de problem som medföljer ett föräldraskap. Föräldrar uppger också att de lärt känna nya familjer som de bibehållit kontakten med. Samarbetspartners, som exempelvis BUP i Hylte, lyfter fram vikten av föräldrautbildningar/föräldragrupper som också är öppna för deras familjer. Deltagande i sådana grupper innebär mycket för familjerna. Integrationscentrum i Laholm lyfter fram vikten av att familjecentralens verksamhet når familjer med invandrarbakgrund. För närvarande pågår ett sådant samarbete mellan Familjecentralen och Integrationscentrum. En naturlig mötesplats Det är en tydlig strävan från familjecentralernas sida att bli just en mötesplats. Genom öppna förskolans placering i familjecentralerna försöker man uppnå denna effekt. Genom anordnande av utbildningar, teman, babycaféer med mera förstärks effekten. Helt klart är att de föräldrar som regelbundet besöker familjecentralerna upplever att det är en träffpunkt. Man träffar sina vänner där och det ger också en möjlighet att träffa nya familjer. 14

19 Flera samarbetspartners har också sett vikten av familjecentralen som en mötesplats för föräldrar. Stärka nätverket Det framgår av intervjuerna med både föräldrar och personal att familjer får, eller kan få, ett stärkt nätverk genom familjecentralerna. Av de intervjuade föräldrarna framgår att så varit fallet i flera fall. Av intervjuer med föräldrar framgår att föräldragrupper/utbildningar är ett utmärkt sätt att både få kunskap, nya kontakter och upparbeta ett stöd mellan familjer som ibland blir hållbart och består efter avslutad utbildning. Samarbetspartners har redovisat kunskap om att familjer fått ett stärkt nätverk genom familjecentralerna. Bidra till integration Flera familjecentraler har detta som ett mål. Det framgår av utvärderingen att det inte är helt enkelt att uppnå. Det kan krävas särskilda insatser för att nå familjer med invandrarbakgrund, exempelvis genom samarbete med integrationsverksamheter i kommunen. Ett exempel på ett pågående sådant samarbete finns för närvarande i Laholm. Integrationscentrum i Laholm betonar vikten av familjecentralen och öppna förskolan för nyanlända flyktingfamiljer. Man har utvecklat ett samarbete där deltagande vid öppna förskolan ingår som en del i introduktionen. I viss mån (periodvis) tycker man sig ha nått målet vid familjecentralerna. Exempelvis i Falkenberg har man tidvis, i relativt god utsträckning, lyckats nå kvinnor med invandrarbakgrund. Besökarnas delaktighet Detta mål är uppenbarligen inte enkelt att nå och kanske inte heller helt enkelt att precisera vad det innebär. Man har vid samtliga familjecentraler försökt uppnå delaktighet från besökarnas sida. Det handlar om allt ifrån lyhördhet avseende besökares synpunkter och idéer till termometrar där besökarnas nöjdhet mäts, eller som i Falkenberg där föräldrar mer aktivt hjälpt till så att verksamheten kunnat hålla öppet vid personals ledighet. Kunskaps- och informationscentrum Detta mål sammanfaller med flera av de andra målen. När man från de intervjuades sida (personalen) skall svara talar man ofta om dels det grundläggande arbetet i form av den information som ges vid öppna förskolan, BVC:s kontroller med mera. Vidare till den utveckling av verksamheten som sker genom föräldrautbildningar, temainformation med mera. Klart är dock att besökarna upplever att den information och kunskap de får vid besök på öppna förskolan och i samband med föräldragrupper är väsentlig. Vidare framgår att besökarna anser att personalen överlag är kunnig och kompetent och har en viktig funktion. Föräldrarna (liksom personalen) framhåller också vikten av utbytet av erfarenheter mellan föräldrar. 15

20 Utveckla god service Det framgår av intervjuerna att personalens mål är tydligt man strävar efter att uppnå en hög servicenivå. I exempelvis Hylte betonas att de spontana behov som framkommer vid besök på familjecentralen så långt möjligt skall lösas direkt. Skulle en förälder behöva besöka någon sakkunnig vid familjecentralen, för ett hastigt uppkommet problem, skall personalen försöka lösa det genom att barnen kan vara kvar på förskolan och föräldern ges möjlighet till ett samtal med rätt befattningshavare. Besökarna är överlag mycket nöjda med servicenivå och kvalitet och det oavsett vilken av familjecentralerna det gäller. Generellt sett anser föräldrarna att personalen har ett mycket gott bemötande och är ytterst måna om sina besökare och om att ge god service! Även samarbetspartners är generellt sett nöjda vad avser familjecentralernas service och bemötande gentemot sina besökare, men någon betonar att det är i förhållande till de förutsättningar som givits familjecentralen. Familjer och barn med särskilda behov når man dem? Grunden i familjecentralernas verksamhet är att man skall ha en generell inriktning. Givetvis borde det innebära att också de familjer som har social problematik ska nås, liksom de familjer som har särskilda behov av annan anledning, som exempelvis kan vara fallet med en nyanländ flyktingfamilj. Hylte har valt en modell som är anpassad till just deras kommun. Man har utgått från Länspolicyn för barn med särskilda behov. Familjecentralen i Hylte omfattar även socialtjänstens barn- och ungdomsvård och skolans övergripande elevhälsoteam. Det finns alltså en naturlig koppling mellan verksamheterna. Socialtjänsten i Hylte upplever att familjecentralen är en styrka i deras arbete. Genom samverkan inom familjecentralen och samarbete med närliggande verksamheter har familjer med problematik kunnat nås och fås att delta i de olika verksamheterna vid familjecentralen. Samverkan med övriga instanser som BVC, BUP med flera har kunnat utvecklas på ett mycket positivt sätt. Samma inställning har intervjuade samarbetspartners. Intervjuade föräldrar uppfattar inte socialtjänsten som en fara, eller oroar sig över att de ingår i familjecentralen, detta trots att socialtjänstens myndighetsutövning ingår i verksamheten. Även i Laholm finns en tydlig koppling mellan socialtjänst och familjecentral. Intressant här är intervjun med personal vid socialtjänstens mottagningsenhet, som uppger att familjecentralen tar sitt ansvar vad avser barnskyddsanmälningar. Anmälningarna uppges ske på ett bra sätt och med respekt för familjerna. Anmälningarna innehåller mindre av värderingar och sker, om så är möjligt, gemensamt med familjen. En problematik för socialtjänsten i stora delar av landet är annars att alltför få anmälningar sker från exempelvis BVC:s sida. Inte heller i Laholm förefaller besökarna uppleva socialtjänstens närvaro som någon fara. Personalen framhåller att det skett en tydlig attitydförändring gentemot socialtjänst och psykolog under de senaste åren. Människor upplevs vara mer öppna för att söka hjälp än vad som tidigare varit fallet. Det enda fall där en besökare (av de intervjuade) upplevt att socialtjänstens med- 16

21 verkan i familjecentralen eventuellt skulle kunna vara avskräckande var för övrigt på en familjecentral där socialtjänsten inte fanns representerad. I Falkenberg upplever man att samlokaliseringen innebär en styrka vad gäller bedömningar av barnskyddsärenden. Den gemensamma kompetensen underlättar bedömningarna, men också att våga ta tag i problemet. I Varberg upplever man sig inte riktigt nå denna målgrupp. Man skulle vilja men har inte resurserna. 17

22 Fördelar respektive nackdelar med att verksamheterna är samlokaliserade jämfört med att de är traditionellt organiserade Av personalintervjuerna framgår att man har en positiv inställning till familjecentralerna. Detta gäller även för personalen vid Familjens hus i Varberg där man, trots sina begränsade resurser, ändå kan se stora fördelar i den samverkan som faktiskt kommit till stånd. Man jämför då med traditionell verksamhet. Utredarens upplevelse utifrån utvärderingen är att personalen vid familjecentralerna har en stark tilltro till sina verksamheter och den idé som den är grundad på. Samma tilltro finns också hos samarbetspartners med reservationen att det skall vara en komplett familjecentral. På samma sätt framkommer i intervjuer med samarbetsparter, men också från familjecentralernas sida, betydelsen av att familjer med särskilda behov nås. Det finns naturligtvis ett antal ytterligare aspekter och frågeställningar som inte behandlas i denna utvärdering. Det handlar då bland annat om övergripande organisatoriska frågor, ekonomi och inte minst om hur vårdval Halland påverkar möjligheterna att bedriva familjecentralsverksamhet. Sammanfattningsvis har följande nackdelar och fördelar med familjecentraler framkommit under utvärderingen: Nackdelar Svårt att utveckla en bra verksamhet när det inte finns tillräckligt stöd/mandat hos huvudmännen och dessa inte har en samsyn avseende verksamheten. Verksamhetsidén går inte att genomföra utan rätt grundförutsättningar i form av resurser och tid. Samverkan tar tid. Risk för att verksamheten inte lyckas nå stora grupper av familjer som är i behov av stöd. Detta särskilt om det saknas målsättning och genomtänkt strategi för ett sådant arbete. Risk för att besökarnas integritet inte tillgodoses om inte tillräcklig kunskap och tydlig strategi finns hur integritetsfrågorna skall lösas. 18

23 Fördelar Nationellt stöd genom regeringens nationella strategi för föräldrastöd. Genom väl fungerande samverkan och samarbete har man möjlighet att nå fler familjer, både de som är i behov av särskilt stöd och övriga. Förbättrade möjligheter att gemensamt, sakområdesövergripande, utveckla ett fungerande föräldrastöd. Närheten mellan verksamheterna gynnar verksamhetsutveckling och kunskapsutveckling. Enklare och smidigare för familjer att snabbt få rätt hjälp vilket också bidrar till att bemötandet av besökarna förbättras. Kortare beslutsvägar. Familjer får förbättrad kunskap och ett stärkt nätverk genom öppna förskolan och föräldragrupper/utbildning. Socialtjänsten avdramatiseras. Gemensam kunskap underlättar bedömningar och agerande i barnskyddsärenden. Bättre barnskyddsanmälningar (för både barnen, familjerna och socialtjänsten). Kontaktnätet blir större vilket bland annat underlättar samarbetet med andra instanser. Av Socialstyrelsens kartläggning och kunskapsöversikt framgår, att de rapporter och utvärderingar som finns avseende familjecentraler, visar att familjerna, oavsett typ av familjecentral, är i huvudsak nöjda. Den kritik som framkommer handlar ofta om korta öppettider, brist på väntrum eller avsaknad av aktivitet. Vad avser familjecentraler med riktad verksamhet kan brister i hanteringen av anonymitet och socialtjänstens närvaro upplevas som problematisk. Familjecentralernas öppna och tillgängliga verksamhet uppskattas av de föräldrar som besöker verksamheten. Studier visar vidare att familjecentralerna besöks av socioekonomiskt starka föräldragrupper. Det saknas dock kunskap om familjecentralens effekter för barn och föräldrar och därför behövs effektstudier. En slutsats Socialstyrelsen kommit fram till utifrån av den egna kartläggningen är att familjecentraler med de fyra basverksamheterna samlokaliserade har fler samarbetspartners, bedriver fler verksamheter och oftare har en ledningsgrupp än de familjecentralsliknande verksamheterna. Detta visar att samlokalisering av de fyra basverksamheterna ger större förutsättningar för familjecentralen att utvecklas. 19

24 Kartläggningen och översikten väcker frågor om familjecentralers stabilitet och möjlighet att fungera fullt ut över tid. Familjecentralerna stöds inte nationellt, utan är lokala initiativ. Det finns risk för instabilitet då man inte har en gemensam budget, utan respektive part har ekonomisk tillhörighet med sin moderorganisation. Socialstyrelsen påtalar att man idag har kunskap om att avgörande faktorer för en hållbar och funktionell samverkan är styrning, struktur och samsyn. Socialstyrelsen menar det är avgörande att familjecentralerna har en tydlig ledning och ett tydligt uppdrag samt tillräckliga resurser för att arbeta tillsammans. Socialstyrelsen ser behov av att få en tydlig definition av begreppet familjecentral och föreslår att begreppet skall knytas till den fullt samlokaliserade familjecentralen med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet. 20

25 Bilaga 1 - Sakuppgifter - Definitioner - Olika typer av FC - Om grundförutsättning för att en FC skall fungera väl - Sammanfattning av utvärdering av besökare (vilka kommer) - Sammanfattning av utvärdering resultat - Frågor som inte besvarats av nuvarande forskning/utvärderingar - Familjecentralernas spridning i landet - Vilka FC finns i länet? - Var är de belägna? - Mål - Målgrupp - Särskild inriktning - Upptagningsområde - Huvudmannaskap - Intern organisation - Finns föreståndare/samordnare? - Finns en ledningsgrupp? - Hur finansieras verksamheten? - Var är personalen anställd? - Resurser - Kompetens - Särskild inriktning på verksamheten?(service eller särskild inriktning) /upptagningområde - Hur informeras om verksamheten? - Vilka verksamheter bedriv inom FC - Vilka verksamheter bedrivs mellan FC och extern samarbetspartner? - Programbaserad verksamhet? - Vilka är 3-4 närmaste samarbetspartners? - Egna statistikuppgifter, ex. vis antal besök och vem/vilka kommer - Egna utvärderingar - Andras utvärderingar eller tillsyn - Finns verksamhetsberättelse? - Utvecklingsområden

26 Bilaga 2 -Intervju med personal Mål/målgrupper - Är verksamhetens mål/målgrupp kända av all personal? - Är målen lika mycket förankrade för all personal, dvs. från alla sakområden? - Nås målen? Föräldrastöd och föräldrautbildning (Erbjuder ni ett bra föräldrastöd? Erbjuder ni föräldrautbildningar? Finns stöd för föräldrar för barn i ALLA åldrar? Deltar familjerna?) Barnperspektivet (På vilket sätt lyfter ni fram det?) Mötesplats (Bidrar FC till förbättrat kontaktnät för besökarna/ Lär personer från olika kulturer lära känna varandra? Stärka nätverket runt familjerna (Hur arbetar ni med detta?) Besökarnas delaktighet (Finner ni former för familjers delaktighet? Hur?) Kunskaps och informationscentrum (Vad innebär det för er? Hur arbetar ni med det?) Utveckla god service - Når ni målgruppen? Internt samarbete, delaktighet, tankar om fördelar och ev nackdelar för besökarna - Vilka fördelar ser ni med samlokalisering i Familjecentral? - Vilka nackdelar ser ni med samlokalisering i vårdcentral? - På vilket sätt har ni nytta av de olika kompetenser/verksamheter som finns inom FC? Hur ser er samverkan ut i praktiken? - Vilka positiva faktorer finns avseende samarbetet för den egna professionen? - Vilka svårigheter har funnits/finns avseende samarbetet? - Har ni en samordnare? hur ser det ut formellt? - Finns en ledningsgrupp? - Gör ni en gemensam verksamhetsplan? - Har ni gemensamma personalmöten? FC betydelse för besökarna - Ange positiva effekter för besökarna med FC och dess organisation och resurser vad gäller stödet till föräldrar - Ange ev negativa effekter för besökarna med FC och dess organisation och resurser för motsvarande Externt samarbete - Vilka är era närmaste samarbetspartners utanför FC? - Hur påverkas samverkan med andra utanför familjecentralen av denna organisationsform? Positiva och negativa konsekvenser. Stöd/mandat från huvudman och nära samarbetspartners - Hur upplever ni stödet från huvudman/huvudmän? - Vad behöver eventuellt förbättras? - Hur upplever ni stödet från nära samarbetspartners Eventuella övriga synpunkter