Uppföljning av projektet familjecoacher

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (5) SN Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen samarbetar kontinuerligt för att förbättra barns och elevers förutsättningar samt stärka deras positiva utveckling återstartade en verksamhet med fältassistenter efter att den varit avvecklad en tid. Två fältsekreterare anställdes. En fältsekreterare var anställd av barn- och utbildningsnämnden och en av socialnämnden. Målgruppen var barn mellan år. I de studier som gjorts kring förebyggande arbete konsteras att det har varit svårt att påvisa direkta samband mellan det förebyggande arbetet och barns och ungdomars utveckling. Socialförvaltningen har inte kunnat påvisa några säkra samband mellan fältsekreterarnas arbete med ungdomar i Karlskoga och dessa ungdomars utveckling. De båda tjänsterna som fältsekreterare blev av olika skäl att bli vakanta. Detta väckte frågan om huruvida de gemensamma resurserna användes optimalt samt tankar om en utredning av användningen av denna resurs. I maj 2013 beslutades att inleda ett projekt i syfte att arbeta förebyggande med elever i lägre årskurser. Två tjänster titulerade familjecoach tillsattes. Fältsekreterare och familjecoacher har olika grunduppdrag och målgrupper. Det finns behov av båda funktionerna, men ur det förebyggande perspektiver samt de socioekonomiska aspekterna bör familjecoacher prioriteras. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 november 2014 Rapport - Uppföljning av projektet familjecoacher den 30 oktober 2014 Protokoll SN 22/2014 familjecoacher Protokoll SN 35/2014

2 (5) Bakgrund Utifrån ett huvudmannaperspektiv är barns och ungdomars allsidiga positiva utveckling ett gemensamt ansvar för samtliga nämnder och förvaltningar. Förskolor och skolor behöver i vissa situationer få stöd av andra instanser i kommunen i att stödja barn och elever med ibland komplexa svårigheter. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen samarbetar därför kontinuerligt för att förbättra barns och elevers förutsättningar samt stärka deras positiva utveckling. Fältgruppen Fältassistenter/fältsekreterare har funnits i Karlskoga med olika omfattning under tidigare år återstartade en verksamhet med fältassistenter efter att den varit avvecklad en tid. Två fältsekreterare anställdes. En fältsekreterare var anställd av barn- och utbildningsnämnden och en av socialnämnden. Målgruppen var barn mellan år. Fältgruppen skulle genom sitt arbete förebygga och motverka sociala problem i målgruppen. Ett långsiktigt syfte var att minska antalet placeringar av unga på institution. Fältarbetet bedrevs uppsökande, förebyggande och främjande. I de studier som gjorts kring förebyggande arbete konsteras att det har varit svårt att påvisa direkta samband mellan det förebyggande arbetet och barns och ungdomars utveckling. Socialförvaltningen har inte kunnat påvisa några säkra samband mellan fältsekreterarnas arbete med ungdomar i Karlskoga och dessa ungdomars utveckling. Fältsekreterarnas arbete har i många avseenden varit uppskattat, och i vissa fall har det lett till positiva förändringar för enskilda ungdomar. Fältsekreteraras arbete präglades också av ett samarbete med samhällets övriga aktörer. Svenska kyrkan och polismyndigheten är exempel på samarbetspartners. Socialförvaltningen uppmärksammade vissa svårigheter i arbetet till följd av arbetsorganisationen. Det fanns ibland förtroendeproblem mellan ungdomarna och fältsekreterarna på grund av den direkta kopplingen till socialtjänsten. Under slutet av 2012 och början av 2013 kom de båda tjänsterna som fältsekreterare av olika skäl att bli vakanta. Detta väckte frågan om huruvida barn- och utbildningsnämndens samt socialnämndens gemensamma resurser användes optimalt samt tankar om en utredning av användningen av denna resurs. Projekt familjecoacher augusti 2013 till december 2014 Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden beslutade i maj 2013 att inleda ett projekt i syfte att arbeta förebyggande med elever i lägre årskurser. Två tjänster titulerade familjecoach tillsattes.

3 (5) Familjecoachernas uppdrag blev att arbeta stödjande och förebyggande med elever och deras föräldrar. Projektet kom att riktas mot Aggerudsskolan och Stråningstorpsskolan på grund av den tyngre socioekonomiska karaktären på dessa skolors upptagningsområden. Projekttiden var ursprungligen läsåret 2013/2014 men förlängdes efter deluppföljning i mars 2014 till utgången av december Projektet familjecoachers mål är att öka elevernas måluppfyllelse vad gäller kunskaper och förmågor, att minska elevernas frånvaro och att stärka elevernas psykiska välmående. Målgrupperna reviderades under projektets gång och är i dagsläget elever med frånvaro där oro finns för eleven utifrån frånvaron och elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen. Syftet med projektet familjecoacher är att pröva arbetssätt där socionomer finns med i skolmiljön för att i ett förebyggande arbete stödja elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling. Skolan som en social framgångsfaktor är utgångspunkt. Familjecoachernas arbete bedrivs i nära samarbete med skolornas elevhälsoteam. Arbetet utgår från systemteori, anknytningsteori och ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Tjänsterna som familjecoach tillsattes inför höstterminen Under projekttiden har olika arbetssätt och arbetsformer prövats utifrån elevernas olika behov. Överväganden En uppföljning av projektet med familjecoacher är genomförd. Se rapport Uppföljning av projekt familjecoacher den 3 november Socioekonomiska beräkningar pekar på att tidiga insatser för barn och unga är positiva både ur individens synvinkel men också ett samhällsekonomiskt perspektiv. De beräkningarna som görs grundar sig i olika antaganden men ett tämligen entydigt resultat är att insatser riktade till unga, barn i förskole- och skolåldern har särskilt god effekt. Fältsekreterare och familjecoacher har olika grunduppdrag och målgrupper. Ser man på de socioekonomiska aspekterna är det fler faktorer som pekar på att familjecoacherna bör prioriteras före fältsekreterare. Med detta som bakgrund kan man konstatera att förhållandevis små kostnader har stor effekt om man satsar resurserna på barn. Detta är ett tydligt motiv att rikta resurserna åt yngre barn. Det finns behov av båda funktionerna, men ur det förebyggande perspektiver bör familjecoacher prioriteras. De direkta insatser som fältsekreterare kan göra är värdefulla för den enskilda personen. Dessa enskilda personer, ofta barn i övre tonåren, har i många fall tidigare uppmärksammats och skulle med stor sannolikhet varit föremål för tidigare insatser om de funnits att tillgå.

4 (5) Familjen är betydelsefull för barns utveckling. I det forskningsarbete som Örebro universitet bedrivit, i samarbete med Karlskoga kommun inom projektet Kompetenta familjer, lyfts familjens viktiga roll för barns utveckling. Att hitta funktioner som direkt kan stödja föräldrar i föräldraskapet är en viktig framgångfaktor. Önskvärt vore att kommunen har möjlighet att prioritera en utökning av resurserna för förebyggande arbete, men också det direkta arbetet med äldre barn och unga vuxna. Ett önskvärt läge vore också att Karlskoga kommun skulle få ett effektivt förebyggande arbete genom att varje grundskola F-6 har en familjecoach, att det fanns insatser för barn i åldersgruppen 13 till 18 år i form av direkt familjestöd men också möjlighet till uppsökande verksamhet. De ekonomiska resurser som socialnämnd och barn- och utbildningsnämnd ger inte utrymme för en sådan satsning. De ekonomiska resurser som finns att tillgå i dagsläget bedöms ha god verkan genom familjecoachernas arbete. Konsekvensbeskrivning En hållbar utveckling ur ett socialt/kulturellt respektive ekonomiskt perspektiv gynnas av familjecoacher. Skolframgång är en viktig förutsättning för elevernas framtida sociala och ekonomiska framgångar. Familjecoacherna bidrar därmed till att lägga en god grund för att eleverna får ett harmoniskt vuxenliv, där de har makt att påverka sina liv utifrån egna önskemål och förutsättningar i stället för att i första hand styras av sin socioekonomiska bakgrund. Initialt kan en satsning på familjecoacher medföra ökade kostnader för kommunen. Om fler elever lyckas i skolan och får en harmonisk utveckling till vuxna, kompetenta samhällsmedborgare kan dock kommunens kostnader för andra stödinsatser minska längre fram. Förvaltningarnas förslag Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen föreslår följande utveckling av arbetet med det gemensamma förebyggande arbetet. 1. Projektet med familjecoacher avvecklas i och med projekttidens slut. 2. Två familjecoacher permanentas i organisationen från och med projekttidens slut. En tjänst finansieras av socialnämnden och en tjänst av barn- och utbildningsnämnden. 3. Målsättningen är att samtliga F-6 skolor har en tjänst som familjecoach.

5 (5) 4. Fältsekreterare avvecklas i dess nuvarande form. 5. Frågan om hur stödet för barn i högstadiet och äldre barn i gymnasieskolan ska se ut behöver utredas. Här krävs en fördjupad studie där ytterligare förvaltningar involveras. För att en utveckling ska kunna ske krävs att de båda nämnderna kan enas och fatta ett likartat beslut i frågan. För att ge nämnderna möjlighet att arbeta med frågan ytterligare föreslås att behandling av förvaltningarnas fem förslag för utveckling av familjecoacher flyttas till sammanträdet i december Förvaltningarna föreslår också att projektet familjecoacher förlängs fram till 30 juni 2015, då familjecoachernas anställningar löper ut vid årsskiftet. Socialförvaltningens förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar att behandling av förvaltningarnas fem förslag för utveckling av familjecoacher flyttas till sammanträdet i december Socialnämnden beslutar att projektet familjecoacher förlängs fram till 30 juni Patrik Jonsson Socialchef Unni Johansson Områdeschef Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Barn- och utbildningsnämnden

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22