Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen

Transkript

1 NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag till beslut Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Christina Rapp Lundahl stadsdelsdirektör Siw Lideståhl avdelningschef Sammanfattning Kommunstyrelsen har begärt yttrande från bl.a. Norrmalms stadsdelsnämnd med anledning av ett statligt delbetänkande Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. En rad olika åtgärder föreslås för de ungdomar som inte går i eller inte fullföljt gymnasiet. Förvaltningen delar uppfattningen att ungdomar som avbrutit eller aldrig påbörjat en gymnasieutbildning är i en mycket utsatt situation och riskerar att hamna i utanförskap. Förvaltningen ställer sig bakom förslagen till åtgärder för att dessa ungdomar ska påbörja eller fullfölja gymnasiestudier eller ges annat stöd för att förbättra sina förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. Förvaltningen anser att det ska finns en samrådsskyldighet mellan arbetsförmedlingen och kommunen när det gäller vilka arbetsmarknadspolitiska insatser den unge ska erbjudas. Box 3128, Stockholm. Tulegatan 13 Telefon gunilla.schedin@stockholm.se

2 SID 2 (6) Bakgrund Kommunstyrelsen har begärt yttrande från bl.a. Norrmalms stadsdelsnämnd med anledning av ett statligt delbetänkande Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 1 maj Betänkanden omfattar närmare 250 sidor, varför endast utredningens innehållsförteckning och sammanfattning bifogas. Ärendet Cirka ungdomar påbörjar årligen inte gymnasieutbildning direkt efter avslutad grundskola och cirka avbryter varje år påbörjad utbildning. De senaste tio åren har det i genomsnitt årligen funnits cirka unga i åldern år som varken arbetat eller studerat. Dessa ungdomar har i många fall en komplex livssituation och ofta olika typer av sociala problem och skolmisslyckanden bakom sig. En stor del är utrikes födda och psykiska funktionsnedsättningar är vanligt förekommande. Detta betyder att målgruppen har behov av flexibla, individuella och i vissa fall långsiktiga åtgärder. Kommunernas ansvar behöver förtydligas Kommunerna är skyldiga att hålla sig informerade om de ungdomar under 20 år som inte går i gymnasieskolan och erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder, det s.k. kommunala informationsansvaret. Det finns dock stora skillnader i hur kommunerna organiserar och genomföra sitt uppdrag. Staten behöver bättre verktyg Ungdomar prioriteras inom den statliga arbetsmarknadspolitiken och målet är att hjälpa de unga att snabbt få ett arbete eller återgå till reguljär utbildning. Insatserna för de allra yngsta bedöms dock inte vara tillräckliga och de statliga arbetsmarknadspolitiska insatserna för målgruppen som helhet är alltför inriktade på självständigt jobbsökeri och matchning. Kunskap om metoder och resultat av insatser saknas Det saknas utvärderingar som ger kunskap om effekterna av de insatser som erbjuds ungdomar som omfattas av det kommunala informationsansvaret. Bristen på kunskap gäller även de statliga arbetsmarknadspolitiska insatserna som riktas till målgruppen. Utredningens förslag Ett förtydligat kommunalt ansvar för icke skolpliktiga ungdomar under 20 år

3 SID 3 (6) Utredningen föreslår att kommunernas ansvar ändras från informationsansvar till aktivitetsansvar, vilket innebär ett förtydligande av att kommunen ska vara aktiv i uppsökande och åtgärdande verksamhet. Vidare föreslås att kommunen ska bedriva ett strukturerat arbete och att krav på skriftlig dokumentation införs. Kommunen ska kontinuerligt söka upp och hålla sig informerad om de ungdomar under 20 år som inte går i gymnasiet eller inte fullföljt en gymnasieutbildning och se till att de erbjuds lämpliga individuella åtgärder. Den unge ska i första hand motiveras att återuppta sin utbildning I annat fall ska kommunen se till att den unge får kontakt med arbetsförmedlingen. Bättre information om elever som riskerar att avbryta utbildningen När en ungdom avbryter sin gymnasieutbildning ska tiden till att den unge kontaktas av kommunen med ett erbjudande inom ramen för aktivitetsansvaret vara så kort som möjlig. Hög frånvaro i utbildningen är en indikator på högre risk för senare studieavbrott. Studie- och yrkesvägledningen ska uppmärksamma elever i riskzonen Utredningen föreslår att studie- och yrkesvägledningen särskilt ska uppmärksamma situationen för elever som riskerar att avbryta sin utbildning. Syftet med anpassad studiegång förtydligas Den främsta avsikten med anpassad studiegång i grundskolan och motsvarande skolformer är att möjliggöra en lösning som skapar förutsättningar för elever att tillgodogöra sig utbildningen och förhindra att de helt slutar skolan. Utredningen anser att det finns behov av att förtydliga att syftet med anpassad studiegång är att eleven ska fullfölja utbildning i den obligatoriska skolan och fortsätta utbildning på gymnasienivå. Strukturerade heldagsaktiviteter behövs Ungdomar under 20 år som inte går eller inte fullföljt gymnasieutbildning får inte de strukturerade heldagsaktiviteter de har behov av från arbetsförmedlingen. Det krävs därför en fördjupad analys av arbetsförmedlingens verksamhet i syfte att vidta nödvändiga åtgärder för att lyckas med sitt uppdrag i enlighet med gällande regelverk. Ungdomar i åldern år ska få tillgång till fler tidiga insatser från arbetsförmedlingen Ungdomar utanför gymnasieskolan har ett stort behov av hjälp för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. De allra yngsta, åringarna, har i dag endast

4 SID 4 (6) tillgång till förstärkt förmedlingsstöd, jobbgarantin för ungdomar och till den tillfälliga satsningen på studiemotiverande kurser vid folkhögskola. Utredningen föreslår att arbetsförmedlingens utbud ska breddas och ge åringar tillgång till fler arbetsmarknadspolitiska program. Statlig utvecklingsersättning införs för åringar vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program Ungdomar i åldern år föreslås, i likhet med äldre ungdomar, ha rätt till utvecklingsersättning när de deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Bristen på ekonomisk ersättning har visat sig försvåra arbetet med att motivera de allra yngsta att vara aktiva och delta i sådant program. Överenskommelse avseende arbetsmarknadspolitiska insatser mellan arbetsförmedlingen och kommunen möjliggörs Arbetsförmedlingen ska kunna ingå en överenskommelse med en kommun om att anordna insatser eller övriga åtgärder, i de fall arbetsförmedlingen inte hittat annan lämplig aktör. Sedan 2008 har arbetsförmedlingen möjlighet att samverka med kommunen utanför jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar när det gäller nyanlända invandrare och unga med funktionshinder.utredningen föreslår att även unga, som omfattas av kommunens aktivitetsansvar, ska vara en av målgrupperna. Krav på lokala register införs Det saknas kunskap om både innehåll som effekter av kommunala insatser för ungdomar under 20 som inte går i eller inte gått i gymnasiet. Kommunerna föreslås därför vara skyldiga att upprätta register över de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret Nationell statistik för uppföljning och analys Det saknas också nationell kunskap om såväl innehåll som effekter av kommunala och statliga åtgärder och insatser för de unga. Ett första steg mot ökad kunskap är att systematiskt samla uppgifter om målgruppen och de insatser som erbjuds. Utredningen föreslår att Skolverket får i uppdrag att årligen samla in uppgifter om unga utanför gymnasieskolan. I uppdraget ska även ingå att regelbundet redovisa nationell statistik på området. Förslagens ekonomiska konsekvenser Utredningens förslag kan innebära ökade kostnader för staten med mellan 24 och 48 miljoner kronor årligen. Det är främst ökade kostnader för arbetsmarknadspolitiska insatser och utvecklingsersättning för åringar. För kommunerna

5 SID 5 (6) kan förslagen medföra ökade kostnader med mellan två och sju miljoner kronor årligen. Det är huvudsakligen förslagen om krav på skriftlig dokumentation och register som ger ekonomiska konsekvenser. Utredningen föreslår att de ökade kostnaderna finansieras med anslag. Ärendets beredning Ärendet har beretts vid socialtjänstavdelningen. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen delar uppfattningen att ungdomar som avbrutit eller aldrig påbörjat en gymnasieutbildning är i en mycket utsatt situation och riskerar att hamna i utanförskap. Förvaltningen ställer sig därför bakom förslagen till åtgärder för att dessa ungdomar ska påbörja eller fullfölja gymnasiestudier eller ges annat stöd för att förbättra sina förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. Enligt utredningens förslag ska kommunen ha aktivitetsansvar vilket bl.a. innebär ett förtydligande av att kommunen ska vara aktiv i uppsökande och åtgärdande verksamhet. Ungdomar i åldern år ska enligt utredningens förslag ha rätt till utvecklingsersättning när de deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Förvaltningen anser att det ska finnas en samrådsskyldighet mellan arbetsförmedlingen och kommunen när det gäller vilka arbetsmarknadspolitiska insatser den unge ska erbjudas. Stockholms stad arbetar redan idag i enlighet med intentionerna i utredningens förslag. Sedan den 1 juli 2011 har arbetsmarknadsnämnden det kommunala uppföljningsansvaret och svarar för samordningen mellan stadens förvaltningar. Utbildningsförvaltningen och Gymnasieslussen, som sedan 2007 arbetet med uppföljningsansvaret, kommer att fortsätta sitt arbete och är därför viktiga samarbetspartners. Vid arbetsmarknadsförvaltningen tillsattes hösten 2011 en central samordnare och fem lokala samordnare, studie- och yrkesvägledare eller coacher som placerades på stadens fem jobbtorg. Huvuduppgiften för samordnarna är att nå de ungdomar som utbildningsförvaltningen inte når samt de ungdomar som tackat nej till erbjudande om studier. Målet med det arbete som bedrivs vid arbetsmarknadsförvaltningen är att så många som möjligt ska bli motiverade att återgå till studier i någon form inom gymnasieskolan. För dem som inte kan tänka sig att studera är målet att förbereda dem för eller ge stöd för att lotsa ut dem på arbetsmarknaden.

6 SID 6 (6) De lokala samordnarna söker aktivt upp de ungdomar som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret bl.a. genom att ringa, skicka vykort och sms och gör även hembesök. Alla ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret är dock inte i behov av stödinsatser. Under 2012 hade de lokala samordnarna kontakt med ungdomar. Den absoluta majoriteten av dem visade sig ha någon form av sysselsättning. Av de ungdomar samordnarna hade kontakt med i december 2012 var exempelvis 41 % studerande och 14 % hade arbete. De ungdomar som saknat sysselsättning har erbjudits studie- och yrkesvägledning, coachning och olika former av insatser, t.ex. praktik eller deltagande i någon form av projekt. I dagsläget är ett trettiotal norrmalmsungdomar föremål för uppsökande insatser från arbetsmarknadsförvaltningens sida. Arbetsmarknadsförvaltningen kommer under 2013 att förstärka det uppsökande arbetet och erbjuda särskilda motiverande insatser samt inrätta en öppen verksamhet. Bilaga Ungdomar utanför gymnasieskolan innehållsförteckning och sammanfattning.