Verksamhetsplan Ersboda familjecentral

Transkript

1 Verksamhetsplan Ersboda familjecentral

2 Ersboda Familjecentral 1. Ersboda familjecentral Ersboda familjecentral är en verksamhet med 5 olika aktörer (MVC, BVC, Öppen förskola, elevhälsa och socialtjäst) representerade från skola, socialtjänst och landsting i samverkan. Ersboda familjecentral startades igång under april månad All personal var dock inte på plats förrän augusti 2005 och verksamheten invigdes 24 augusti På Ersboda familjecentral finns personal från: Landstinget MVC barnmorskor Familjecentralens barnmorskor arbetar med normal graviditet, förlossningsförberedelse, familjeplanering och för att främja god hälsa då det gäller sex och samlevnad. BVC distriktssköterskor Distriktssköterskorna arbetar med barn upp till 6 år. De utför regelbundna hälsokontroller och vaccinationer. De ger råd och stöd om amning, uppfödning, olycksfallsrisker, barns utveckling och behov. Socialtjänsten Öppna förskolan förskollärare Förskollärarna arbetar och erbjuder en pedagogisk miljö dit föräldrar är välkomna att vara tillsammans med sitt/sina barn. Socialsekreterargruppen enhetschef, socialsekreterare, assistent. Till socialsekreterargruppen finns även 3 resurspedagoger anknutna. Familjecentralens socialsekreterargrupp arbetar med faderskapsbekräftelse, utredningar och insatser till familjer med barn i åldrarna 0-16 år. De arbetar med egna ansökningar om stöd och hjälp, de tar även emot anmälningar kring oro om barns situation. Socialsekreterarna ger även rådgivning. Elevhälsan Specialpedagoger, talpedagoger, psykolog, skolsköterskor Elevhälsans uppdrag är att vara ett stöd till barn upp till 16 år, föräldrar samt förskolans och skolans personal. 2

3 Målgrupp Familjecentralen vänder sig till de boende på Ersboda och närliggande områden, ca boende, och målgruppen är föräldrar med barn mellan 0-16 år. På Ersboda bor det människor från 95 olika nationaliteter med 35 olika språkgrupper (uppgift från 2004). Familjecentral som verksamhet Det finns många familjecentraler runt om i Sverige, så även i Umeå och närliggande kommuner. Det centrala för en familjecentral är att olika huvudmän går ihop och samverkar i gemensamma lokaler. Det kan bl.a vara MVC, BVC, skolan och socialtjänst med öppna förskolan och socialsekreterare. Det gemensamma målet för alla familjecentraler är det förebyggande arbetet, tidiga insatser, hälsofrämjande och att verksamheten ska vara en lättillgänglig mötesplats för barnfamiljer för att där kunna knyta nya sociala kontakter. Speciellt för Ersboda familjecentral Målgruppen är barnfamiljer med barn mellan 0-16 år. Skolans elevhälsa finns på plats. Socialtjänsten har myndighetsutövning, både utredning och bistånd. En stor verksamhet i jämförelse med andra familjecentraler. Målgruppen; I och med att socialtjänsten hade en ungdomsgrupp som redan var i gång på samma bostadsområde så lyfte man in hela den arbetsgruppen in i familjecentralen. Målgruppen vidgades till att gälla från 0 16 år och fler personal tillsattes. Det blev också helt naturligt att ha upp till 16 år då elevhälsan skulle med. Självklart fanns också politikernas beslut gällande målgruppen med, även hur området såg ut, vilka behov fanns och var skulle resurserna läggas. Skolans elevhälsa; Elevhälsans personal finns tillgängliga för merparten av förskolebarnen och samtliga barn från förskoleklassen upp till årskurs nio. De har den naturliga kontakten med skolan och har kunskap om hur barnen har det dagtid på vardagarna. Gällande samverkan och det preventiva arbetet så bidrar elevhälsan med mycket erfarenhet och kunskap, främst med socialtjänsten. Myndighetsutövningen Att myndighetsutövning ska eller inte ska finnas i en familjecentral har varit en stor diskussionsfråga. I och med att myndighetsutövning finns i verksamheten från start på Ersboda familjecentral är det en möjlighet till att också tydliggöra vad myndighetsutövning är och vad det faktiskt innebär. Att socialsekreterarna arbetar med all myndighetsutövning gällande barn/ungdom innebär också att vi har större möjlighet att nå även de mest utsatta barn/ungdomar och deras familjer i området. En stor verksamhet Ett stort område och en stor verksamhet. Det är ovanligt att en familjecentral har så många professioner och personer till antal. Alla aktörer bidrar med sin speciella professionalitet och det finns lika mycket behov av dem alla! 3

4 2. Mål för Ersboda familjecentral Familjecentralen ska med en förebyggande inriktning, såväl vad gäller fysisk och psykisk hälsa som social situation, stödja barn och föräldrar till att skapa trygga och harmoniska familje- och skolförhållanden. Arbeta med en helhetssyn på det enskilda barnets och familjens situation och då kunna samnyttja verksamheternas resurser för barnets och familjens bästa. Vara en naturlig träffpunkt som stimulerar till ökade kontakter och bildandet av egna nätverk familjerna emellan. Att stödja pedagogerna och rektorerna i att främja hälsa och skapa goda lärande miljöer för alla barn inom förskola/skola Hur når vi våra mål? Aktiviteter Föräldragrupper under graviditet och efter födsel där samtliga 5 aktörer (MVC, BVC, öppna förskolan, elevhälsan och socialtjänsten) bidrar med sin profession. Genomförande: Startade februari/mars Uppföljning: Kontinuerliga reflektionssamtal med personal som deltagit samt enkätutvärdering av föräldrarnas nöjdhet efter genomförd föräldragrupp. COPE-utbildning som en syresättning för trötta föräldrar. Genomförande: Startade v samt ny grupp varje termin. Uppföljning: Kontinuerliga reflektionsträffar med COPE-utbildad personal samt extern handledning till personalen. Utvärdering av utbildning genom enkät till föräldrarna som gått utbildningen. SALUT satsningen finns starkt förankrad i familjecentralen där det riktas mer arbete i samverkan kring tandhälsa, fetma och psykosocial problematik. Genomförande: MVC har genomfört utbildningsdagar i SALUT. BVC går utbildning under 2006 tillsammans med en förskollärare från öppna förskolan. Detta gör att SALUT- arbetet stärks då fler aktörer deltar i sätt att tänka, planera och arbeta i bl a föräldragrupper. Uppföljning: Gemensamma SALUT-dagar. Kontinuerliga samverkansträffar för att diskutera intern och extern samverkan. Öppna förskolans tema-dagar där de bl a bjuder in både interna och externa professioner för att samtala kring olika teman, bl a relationer, barns hälsa, utveckling, säkerhet etc. Genomförande: Startade hösten 2005 och pågår. Uppföljning: Genom föräldrasamtal om deras nöjdhet. EMIN projektet arbetar förebyggande till familjer med barn/ungdomar med invandrarbakgrund. Nyckelord: Empowerment, Mångfald, Integration och Nätverk. Projektet arbetar i nära samarbete med familjer, andra lokala verksamheter och föreningar. Genomförande: Ett 3-årigt projekt som startade hösten Uppföljning: Kontinuerliga träffar med projektets styrgrupp. Utvärdering efter avslutad projekttid där även frågan kring hur projektarbetet ska kunna finnas kvar ska diskuteras. 4

5 Missbrukskunskap hos personalen för att så tidigt som möjligt upptäcka missbruk, kunna ge så tidiga insatser som möjligt mot ett fortsatt missbruk, kunskap om barns påverkan i en missbruksfamilj, medberoende, samtal etc. Genomförande: Tema missbruk startade januari 2006 för att vid 7 tillfällen under två timmar inhämta mer kunskap kring missbruk. Nya sådana tider kommer att finnas för personalen under höstterminen Uppföljning: Självvärdering efter avslutade missbrukstimmar med dem som deltagit. Ständig Samverkan mellan personalen. Dels i pågående familjer som besöker familjecentralen men även samverkan i form av tvärprofessionell konsultation gällande avidentifierade enskilda och familjer. Genomförande: Hela tiden. Uppföljning: Uppföljning kring samverkan sker dels under personaldagarna då innehållet i samverkan diskuteras i form av fördjupad förståelse om varandras profession men ska även utvärderas av UFFE-enheten. Kontinuerliga personaldagar för att säkerställa kvalitet i samverkan mellan de olika professionerna. Detta för att fördjupa och bredda kunskapen och förståelsen kring olika sätt att tänka/handla och agera kring en familj mellan de olika aktörernas professioner. Genomförande: Sedan augusti 2005 en gång/månad. Uppföljning: Kontinuerliga samtal och diskussioner med personalen kring personalens behov tillsammans med samordnaren och respektive ansvariga chefer samt UFFE-enhetens utvärdering. Extern samverkan med andra aktörer för att kunna ge den bästa och tidiga hjälp/stöd/insats som möjligt för den enskilde och/eller familjerna. Genomförande: Vi har idag externa samverkanspartners, ex. föreningar i området, folktandvården, arbetsförmedlingen, SFI, BUP, Rädda Barnen mm. Uppföljning: Kontinuerliga träffar med dem vi samverkar med externt. Utvärdering kommer att ske efter beslut om finansiering av politiker och våra mål och aktiviteter kommer att utvärderas av UFFE-enheten. Genomförande: Diskussioner pågår under våren 2006 gällande frågeställningar i utvärderingen och förhoppningsvis kommer utvärderingen påbörjas innan sommaren COPE vad är det? COPE The Community Parent Education Program, är ett manualbaserat föräldrautbildningsprogram från Canada. Utbildade COPE-gruppledare håller i utbildningen som vänder sig till föräldrar med barn mellan 3-12 år. Utbildningen äger rum under 10 veckor, 2 timmar per tillfälle. Det är en grupputbildning med ca föräldrar. Målsättningen med Cope är: - stärka föräldrarnas självförtroende och utveckla föräldrarollen jag är en bra förälder! - ge föräldrar möjlighet att utbyta erfarenhet och knyta nya kontakter - utveckla praktiska och konkreta redskap/strategier i sitt föräldraskap hur gör jag? - utveckla strategier som förstärker positiva beteenden hos barn samt bryta och förebygga negativa. 5

6 3. Huvudmännens olika mål Att Ersboda familjecentral har olika huvudmän är både spännande och utvecklande. För att visa detta lite tydligare så beskrivs en del av de olika huvudmännens olika mål och visioner. 3.1 Landstinget Den gemensamma visionen för hela landstinget är: Världens friskaste befolkning Landstingets verksamheter ska kännetecknas av att vara: Lärande - Effektivt - Hälsofrämjande De övergripande målen för hela landstinget är bl a att: Våra patienter känner trygghet personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete misstagen i vårt arbete minskar. Vi har alltid perspektiv på effektivitet rationalitet funktionalitet. Genom att konsekvent samverka med, för patienten viktiga vårdgivare, kan vi erbjuda patienten säker och trygg vård. 6

7 Utöver visionerna och målen för hela landstinget finns även i Ersboda vårdcentrals verksamhetsplan egna fokusområden som bl a är: Vi formar våra kompetenser i team så att vi effektivt kan ge god och säker vård till våra patienter. Vi har gemensamma riktlinjer för prioritering och arbetar konsekvent enligt dessa. Vi tillsammans med ledningen för närsjukvården har en gemensam bild av behoven av hälso- och sjukvård inom upptagningsområdet Ersboda. 3.2 Socialtjänsten I socialtjänstplanen 2006 går det bl a att läsa gällande de övergripande målen om barn och unga att: Socialtjänstens verksamheter skall utifrån en helhetssyn på individen, utföras med god kvalitet, vilket bl a innebär respektfullt och empatiskt bemötande, tydlighet, lättillgänglighet samt rättsäkerhet Socialtjänsten skall öka insatserna för att förebygga och minska ohälsa för personal Socialtjänsten skall prioritera förebyggande och tidiga insatser för samtliga målgrupper samt aktivt verka för en god samhällsplanering Socialtjänsten skall i ett tidigt skede uppmärksamma och snabbt ge insats till barn och unga som far illa Socialtjänsten skall verka för återhållsamma alkoholvanor bland befolkningen i kommunen och för ett narkotikafritt Umeå; en nollvision 3.3. Elevhälsan Elevhälsan har samma uppdrag som skolan i helhet. Det vill säga att främja lärande, att överföra och gestalta de grundläggande värdena samt i samarbete med hemmen främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Elevhälsan ska främst arbeta med förebyggande och hälsofrämjande med fokus på barn och elever i behov av särskilt stöd i sitt lärande. Det individuella stöd som behöver ges måste ses som en del i en helhet. Elevhälsans personal ska arbeta nära den pedagogiska professionen och bidra med sin kompetens på individ, grupp och organisationsnivå. 7

8 HÄLSA LÄRANDE TRYGGHET Samverkan mellan olika intressenter Kompetens utveckling Fokus på lärandemiljön Befintliga ramar Handledning Konsultation ELEVHÄLSA Hälsofrämjande Proppen Samarbete Dialog 1-16 år Specialist kompetens Skissen ovanför visar Elevhälsans uppdrag och inriktning på arbetet. 8

9 4. Framtiden - förändringar på Ersboda familjecentral Att personal med olika professioner arbetar i samma lokal räcker inte. Det måste finnas ett ständigt arbetsflöde mellan personalen. Gemensamma personaldagar har verksamheten haft sedan start för att möjliggöra kvalitet i samverkan. Fortsatta inplanerade personaldagar finns och detta för att ytterligare stärka vi-känslan mellan personalen och även för att hålla fortsatt hög kvalitet. Att alla människor är välkomna till Ersboda familjecentral är en självklarhet, men vi ska fortsätta fördjupa vår kunskap om de människor som kommer från andra länder, har andra kulturer och har annat språk än svenska som modersmål. Detta för att kunna ge så bra stöd och samhällsinformation som möjligt så att den egna lusten och nyfikenheten växer till ett aktivt samhällsdeltagande. Familjecentralen ska fortsätta bidra till att människor upplever möjlighet till att kunna påverka sitt eget liv och känner sig delaktiga i samhället. Här behöver familjecentralen vara fortsatt aktiv både inom den egna verksamheten men även utöka samverkan med andra externa aktörer. Här kan familjecentralen vara en viktig medaktör tillsammans med externa samverkanspartner. Familjecentralen måste också våga titta på och delge till andra om de hinder, svårigheter och brister som verksamheten ser kring detta arbete. Gällande socialsekreterarna har vi sett att utredningsarbetet upptagit nästan all arbetstid. Fler tjänster är nu tillsatta i socialsekreterargruppen och diskussioner pågår hur man på bästa sätt ska kunna frigöra tid för socialsekreterare för mer preventivt arbetet i samverkan med de andra aktörerna. Beslut om finansiering av utvärdering är fattat av politiker och UFFE-enheten är tillfrågad kring detta. Upplägget kring hur och vad utvärderingen ska innehålla pågår. Här finns frågor bl.a om det är någon skillnad med att arbeta i samma lokal än tidigare gällande samverkan, prevention, tidiga insatser, hälsofrämjande mm. Diskussion pågår även om möjligheten till att jämföra Ersboda familjecentral med annan familjecentral där elevhälsan inte finns med och där socialsekreterarna inte arbetar med full myndighetsutövning. Ytterligare viktig fråga gäller om familjecentralen når de familjer som kanske mest är i behov av stöd/hjälp eller annan insats. 5. Det stora målet/visionerna Det yttersta målet är att Ersboda familjecentral ska upplevas av både personal och besökare som en verksamhet där det pågår ett ständigt lärande av och mellan varandra. Det ska vara den självklara mötesplatsen för föräldrar med barn att vända sig till för att få vara tillsammans med andra, men även för att få information/stöd/råd eller annan insats. Man ska både som besökare och personal uppleva mycket hög professionalitet, god stämning och att det är en verksamhet som välkomnar alla människor. Det bor många människor i upptagningsområdet som inte har svenska som modersmål och Ersboda familjecentral ska vara speciellt uppmärksamma på det andra språk och kulturer kan innebära för behov av information/stöd/råd eller annan insats. Alla besökare och all personal på Ersboda familjecentral ska känna sig välkomna, sedda och lyssnade till. 9

10 6. Organisation/Ledning All personal har kvar sin närmaste chef som personalansvarig. En representant från varje huvudman (elevhälsan, socialtjänsten och landstinget) bildar en styrgrupp för verksamheten. Styrgrupp Landstinget Anki Andersson, verksamhetschef VC-Ersboda För- och grundskoleförvaltningen Lars-Åke Nordström, bitr. chef Elevhälsan Socialtjänsten Ulf Norberg, områdeschef inom BUF Samordnare Samordnaren arbetar efter uppdrag av styrgruppen. 7. Ekonomi Avtal är upprättat mellan socialtjänsten, för- och grundskoleförvaltningen och landstinget. Respektive aktör står för den egna personalens lön samt övriga personalkostnader. Gemensam kostnad är lönen för samordnare, 1.0 tjänst vilket är ett förordnande på 100 % under 3 år. Samordnarens tjänstgöring kan komma att minska efter hand, beroende på arbetsuppgifter och uppdrag som ges av styrgrupp. Gällande lokaler, inventarier och städning har varje part tecknat hyreskontrakt och svarar för sin andel av lokalhyran enligt avtalad förteckning; 30,5% landstinget, 42,6% socialtjänsten och 26,9% för- och grundskoleförvaltningen. Samma procentuella fördelning gäller även städkostnad och förbrukningsvaror. 10