Region Skånes policy för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter

Transkript

1 Region Skånes policy för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter

2 FÖRORD Region Skånes policy för familjecentraler Policyn är resultat av att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt att Region Skåne tillsammans med Kommunförbundet Skåne skulle formulera ett tydligt uppdrag för familjecentraler och att ta fram ett förslag till ett principiellt avtal med beaktande av rapporten Familjecentraler i Region Skåne, Denna policy är ett styrdokument som klargör Region Skånes roll, beslutsvägar, arbetssätt och mål med familjecentraler. Policyn ligger till grund för framtagande av Ramavtal samt en mall till Lokalt avtal mellan Region Skåne och Skånes Kommuner, och eventuell annan medverkande part, som är huvudmän for familjecentraler i Region Skåne. Det finns laglig skyldighet att i vissa sammanhang samverka (Hälso- och sjukvårdslagen, skollagen och socialtjänstlagen) både på en övergripande nivå och på individuell nivå samt att upptäcka och förebygga barn som far illa. Hälso- och sjukvården har också i uppdrag att arbeta för en långsiktig hälsoutveckling. På motsvarande sätt har kommunens förvaltningar olika tjänster som har till uppdrag att ge stöd och råd. Svårigheter finns dock att på ett enkelt sätt samordna insatserna inom hälsa, undervisning och socialt stöd. Erfarenhet har visat att ju tidigare man sätter in stödåtgärder dess bättre resultat ger det för alla inblandade. Inom barnhälsovården (BHV), mödrahälsovården (MHV), socialförvaltning och förskola finns var för sig mycket kunskap som sammantaget skulle ge en tydligare bild av hur det förebyggande arbetet bäst ska få genomslagskraft. Familjecentralen ska kunna erbjuda förebyggande barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola, social rådgivning. Policyn innebär ett likvärdigt utbud för befolkningen i Region Skåne och ett tydligare uppdrag för de olika aktörerna. Härigenom skapas också en helhetssyn och en bättre kvalitet genom att olika kompetenser samverkar och samlas. Det är således viktigt att se Familjecentralen som en första del av ett utbyggt nätverk i varje större kommundel. Karin Christensson Hälso- och sjukvårdsdirektör 2

3 INNEHÅLL FÖRORD Region Skånes policy för familjecentraler... 2 INNEHÅLL... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 5 MÅL FÖR REGION SKÅNES ARBETE MED FAMILJECENTRALER... 5 Målgrupp... 5 Målsättning... 5 Region Skåne definition av familjecentral... 6 FAMILJECENTRALEN KUNSKAP OCH EVIDENS... 6 Varför Familjecentral?... 6 Familjecentralen som hälsofrämjande arena... 7 Familjecentralen som förebyggande arena... 7 SAMVERKAN SOM BEGREPP OCH ARBETSFORM... 8 Varför samverka?... 8 Utvärdering om samverkan vid familjecentraler... 8 REGION SKÅNES ANSVAR I ARBETET MED FAMILJECENTRALER... 9 Samverkansavtal... 9 Styrning och ledning... 9 Arbetssätt och tid för samverkan... 9 Föräldrastöd... 9 Lokalisering Samlokalisering BARNHÄLSOVÅRDENS ROLL Barnhälsovårdens arbete på familjecentralen För barn och föräldrar i behov av vidare stöd, utredning och/eller behandling av psykolog ska finnas konsultationsstöd i form av barnhälsovårdspsykologer MÖDRAHÄLSOVÅRDENS ROLL Mödrahälsovårdens arbete på familjecentralen UPPFÖLJNING OCH KVALITETSSÄKRING AV FAMILJECENTRALER Indikatorer som belyser samordning och resurser Indikatorer som belyser samarbete och verksamhet Uppföljning på verksamhetsnivå Utvärdering ur ett brukarperspektiv LITTERATUR

4 INLEDNING Framtidens hälsoförbättringar är i första hand möjliga att åstadkomma genom hälsofrämjande och förebyggande insatser. Samhällets olika aktörer står inför stora utmaningar när det gäller att minska de stora sociala skillnaderna i hälsa. Svenska barn har idag en relativt god fysisk hälsa även om vissa orosmoln finns bland annat i form av en ökning av andelen överviktiga barn och ungdomar. Det finns också tecken på att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar. Ett ökat samarbete mellan yrkesgrupper som arbetar med barn och familjer kan vara ett sätt att ge ökat stöd till barn och deras föräldrar för att bidra till en mer positiv hälsoutveckling. Avdelning för närsjukvård inom Enheten för hälso- och sjukvård i Koncernstaben har varit ansvarig för genomförandet. Policyn har tagits fram i samverkan med representanter från Primärvården, Mödrahälsovården, Barnhälsovården, Privata vårdgivare inom barnhälsovård samt en referensgrupp bestående av representanter från kommuner i Region Skåne. Se presentation av arbets- och referensgrupp nedan. Arbetsgrupp Ingrid Ahlinder, Verksamhetschef, Filborna VC, Primärvården Skåne område Nordväst, Region Skåne Monica Anderson, Samordnande sjuksköterska, Primärvården Skåne område Nordost, Region Skåne Ingrid Kask-Esperi, Hälso- och sjukvårdsstrateg, Primärvården Skåne område Sydväst, Region Skåne Helena Karlsson, Distriktssjuksköterska, Bjäresystrarna, Båstad Lena Malm Larsson, Distriktssjuksköterska, Bjäresystrarna, Båstad Marianne Leo, BHV Samordnande sjuksköterska, Mellersta, Region Skåne Lisbeth Olsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Nordost och Sydost, Region Skåne Kristina Thorngren Jerneck, Barnhälsovårdsöverläkare, Mellersta, Region Skåne Gunilla Banke, Samordningsbarnmorska, Mödrahälsovården Nordost, Region Skåne Ann-Kristin Eriksson Herzog, Samordningsbarnmorska, Mödrahälsovården Sydost, Region Skåne Bodil Knutsson, Samordningsbarnmorska, Mödrahälsovården Mellersta, Region Skåne Margaretha Månsson, Sektionschef, sektionen för Mödra-Barn-Ungdomshälsovård, verksamhetsområde Barn-Familj-Kvinnosjukvård, Helsingborgs Lasarett, Region Skåne Karin Hesselgard, Hälso- och sjukvårdsstrateg, Enheten för Hälso- och sjukvård, Region Skåne Referensgrupp: Karin Alriksson Andersson, Verksamhetschef, Osby Kommun Maria Beckman, sektionschef, Enhet Barn och Familj i SDF Södra Innerstaden, Malmö Stad Annica Dietrichson, Förskollärare, Familjens hus Gläntan, Höganäs Kommun Ingrid Johansson, Specialpedagog, Barn och utbildningsförvaltningen, Burlövs Kommun Lisa Larsson, Förskollärare, samordnare, Sesam Familjecentral, Malmö Stad Eva Toft, Verksamhetschef, Social service, Skurups Kommun Kenneth Gravin, Kommunförbundet 4

5 BAKGRUND I rapporten Familjecentraler i Region Skåne identifierades både framgångsfaktorer och problem i familjecentralernas utformning, styrning och verksamhet. Utredarens rekommendationer i rapporten har beaktats vid framtagande av denna policy. Det finns skillnader i Region Skåne när det gäller medverkan i familjecentraler. Vid vissa familjecentraler i regionen finns mödrahälsovårdens verksamhet samlokaliserad men inte på alla. Det finns också en otydlighet när det gäller på vilka grunder Region Skåne medverkar i en familjecentral. Region Skåne arbetar för att skapa en långsiktig hållbar hälso- och sjukvård för befolkningen i Skåne, i detta ingår att arbeta för att främja medborgarnas hälsa, förebygga ohälsa minska hälsoklyftorna. Region Skånes mål är att bidra till god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen Ytterligare ett skäl till att förtydliga Region Skåne åtaganden, roll och ansvar är det delade huvudmannaskapet som finns för familjecentralerna. Region Skånes tydliggörande är en förutsättning för att kunna bedriva en bra samverkan med våra samarbetspartner, kommunerna och andra aktörer. MÅL FÖR REGION SKÅNES ARBETE MED FAMILJECENTRALER Målgrupp Det är framförallt barn i åldern 0-6 år som är fokus för familjecentralens verksamhet. Målgruppen är familjer som väntar barn eller har barn som ännu inte börjat förskoleklass och som är bosatta i Region Skåne. Målgruppen utgår, från att barnmorskemottagningen riktar sig till det ofödda barnet, de blivande föräldrarna och den nyblivna familjen samt att Barnhälsovårdens uppdrag omfattar barn i åldern 0-6 år och deras föräldrar/vårdnadshavare. Målsättning Region Skånes mål är att bidra till en god vård och hälsa på lika villkor för befolkningen. Detta mål är en viktig utgångspunkt för region Skånes arbete med familjecentraler. Familjecentralen utgör en del av hälso- och sjukvårdens arbete i syfte att främja målgruppens psykiska, fysiska hälsa och välbefinnande. Region Skånes mål i arbetet med familjecentraler är att främja en god och jämlik hälsoutveckling hos blivande föräldrar, barn och dess föräldrar. Den samverkan som sker inom ramen för familjecentralen förväntas ge vinster som är mer än summan av de enskilda verksamheterna. Målgruppen kan tidigt få stöd utifrån den samlade kompetens som finns och genom familjecentralerna byggs en struktur för att stärka kända friskfaktorer. Dess generella inriktning ger goda möjligheter att ta sig an små bekymmer innan de blir för stora. Enligt Föreningen för familjecentraler, FFF och Folkhälsoinstitutet i Sverige, är målet för familjecentralen att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos målgruppen genom att: vara tillgänglig som nära mötesplats stärka det sociala nätverket runt målgruppen skapa arbetsformer där målgruppen är delaktiga erbjuda lättillgängligt stöd vara ett kunskaps- och informationscentrum utveckla god service (Folkhälsoinstitutet 2000) 5

6 I FN:s konvention om barnets rättigheter finns ett flertal artiklar som antagits av Regionstyrelsen (RS/060157) och visar på Region Skåne roll och ansvar i arbete med familjecentraler. I artikel 24 beskrivs de krav som ställs på hälso- och sjukvården och som fastslår plats med sitt ansvar för mödrar, före och efter förlossning. Barnhälsovårdens roll speglas väl i artikel 6 som har fokus på barnets rätt till utveckling. I konventionen fastslås också att det är familjen som har ansvar för barnets utveckling och att samhällets (Region Skåne) roll/ansvar är att stötta familjen i detta. Region Skåne definition av familjecentral Region Skånes definition utgår från den nationella beskrivning som Folkhälsoinstitutet och FFF har gjort. Enligt denna definition ska basen för en familjecentral bestå av samlokaliserade: Barnhälsovård (BHV) Öppen förskola Socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete Mödrahälsovård (MHV) Till denna bas kan också andra lokala aktörer knytas såsom föreningar, organisationer och myndigheter. Familjecentralen ska bedriva en verksamhet som är hälsofrämjande, förebyggande och stödjande. Varje familjecentral är unik och förutom basen kan innehåll och form variera beroende på lokala förhållanden, behov och önskemål från brukarna. De fyra basverksamheterna som föreslagits ovan är naturligt valda mot bakgrund av ovanstående målsättning. Det hindrar inte att man kan rätta sig efter lokala förhållanden som kan inbegripa begränsningar. Det finns samarbete som fungerar bra utan att ha MHV med i de gemensamma lokalerna 5. Familjecentralsliknande verksamhet kan användas som definition när alla de fyra verksamheterna inte är samlokaliserade. I denna verksamhet bör barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete vara samlokaliserade. Till denna bas ska mödrahälsovården vara en naturlig samverkanspartner framförallt vad det gäller föräldrastöd i grupp. Huvudsaken är att familjecentralen har god förankring hos målgruppen, hos de professionella som arbetar där och att de båda huvudmännen som är ytterst ansvariga, kommun och landsting, har sanktionerat och stödjer verksamheten med väl grundade och formulerade avtal som alla är överens om. FAMILJECENTRALEN KUNSKAP OCH EVIDENS Varför Familjecentral? Ett av familjecentralens syften är att bidra till att bygga upp eller stärka nätverket kring barnfamiljen genom att vara en naturlig och lättillgänglig mötesplats. Familjecentralen bygger på det faktum att det finns ett samband mellan föräldrars livsvillkor och deras barns hälsa. Barnfamiljerna lever idag under andra villkor än för år sedan. Idag bor många barnfamiljer långt från sina far- och morföräldrar och många saknar ett nätverk kring sin familj. Vänner och socialt nätverk är väsentligt för den enskildes hälsa. Barns hälsa hänger samman med hur familjen och då speciellt med hur mamman mår. Genom familjecentralerna byggs en struktur för att stärka kända friskfaktorer för de yngre barnen 2. Föräldrar är den viktigaste resursen för sina barns psykiska och fysiska hälsa. Förebyggande generella insatser, riktade till föräldrar under graviditeten och under de tidiga åren, stärker barns skydd mot ohälsa. Föräldrastödet är kärnan i alla former av BHVs och MHVs arbete vilket förutsätter tvärprofessionell kompetens. Samverkan med andra verksamheter och då framförallt 6

7 med socialtjänsten är viktig. Enligt Sven Bremberg vid Statens Folkhälsoinstitut, visar forskning på att insatser under förskoleåldern har bättre effekter än åtgärder i skolåldern. Ur detta perspektiv är familjecentralen en lämplig arena för att stödja de blivande föräldrar och föräldrar med barn i åldern 0-6 år. Familjecentralen som hälsofrämjande arena Ottawadeklarationen som skrevs vid ett WHO-möte 1985 har varit en utgångspunkt för modernt hälsoarbete. I detta dokument introducerades begreppet stödjande miljöer som konkret innebär att stärka de hälsofrämjande effekterna i individens omgivning genom att påverka och förbättra livsvillkoren i människors närmiljö/vardagsmiljö. Sådana stödjande miljöer kan också kallas för arenor. Exempel på arenor är skola, ungdomsmottagningar, bibliotek och familjecentraler. Arenor möjliggör för många aktörer att arbeta tvärsektoriellt tillsammans för en bättre hälsa hos befolkningen. Det övergripande nationella målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En grundförutsättning för framgångsrikt folkhälsoarbete kräver medborgerlig delaktighet och en väl förankrad samverkan mellan aktörer på olika nivåer. Att skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar har en stor påverkan på hälsotillståndet i befolkningen. Det har också en tydligt utjämnande effekt på sociala skillnader i hälsa. Hälsofrämjande arbete utgår från en salutogen ansats, det vill säga kunskap om vilka faktorer som främjar hälsa. I folkhälsoarbetet riktas arbetet dels mot att undanröja så kallade riskfaktorer, (faktorer som ökar risken för ohälsa/sjukdom) och dels med att stärka frisk- och skyddsfaktorer. Den psykosociala hälsan stärks om barnet upplever en känsla av sammanhang och mening i sin tillvaro s.k. KASAM (Känsla av sammanhang). Detta kan uppnås om föräldrar och andra vuxna eftersträvar att hjälpa barnet att uppleva tillvaron meningsfull, hanterbar och begriplig. Det finns salutogena faktorer inom familjen och i omgivningen som är viktiga att beakta så som t.ex. tillitsfulla och intima relationer till åtminstone en förälder eller annan vuxen i omgivningen, klara regler och definierade gränser, delade värderingar och basala krav från föräldrar. Det kan därför vara värdefullt att ge stöd till en familj så att familjen kan arbeta med dessa salutogena faktorer. Familjecentralen som förebyggande arena Då familjecentralerna arbetar med att integrera delar av verksamheternas olika kompetenser kan det åstadkomma mer utöver vad den traditionella mödra- och barnhälsovården och socialtjänsten kan ge var för sig. Det framgår i rapporten Barn och ungdomars psykosociala hälsa att den samverkan som finns på familjecentraler mellan olika aktörer i samma loka kan underlätta i kontakterna med småbarnsfamiljerna. Barn från familjer med mera uttalade psykosociala problem kan ha nytta av att börja förskola tidigt, förutsatt att barngruppen har en lämplig storlek och att tillräckligt med personal finns. Föräldrarnas roll under barnets tidiga uppväxtår är av central betydelse för barnets utveckling. Mödrahälsovården möter i princip alla blivande mödrar och är den som först kan se vilket eventuellt extra stöd som de blivande föräldrarna kan komma att behöva. Tillsammans med BVC-sjuksköterskan som regelbunden möter barnen under de tidiga uppväxtåren, ger familjecentralen en god grund för att kunna arbeta med förebyggande insatser och nyttja personalens samlade kompetens. Familjecentralens generella inriktning ger goda möjligheter att ta sig an små bekymmer innan de blir för stora. I rapporten Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa visas på vikten av att tidigt satsa på förebyggande insatser. 7

8 SAMVERKAN SOM BEGREPP OCH ARBETSFORM En av de viktigaste faktorerna i familjecentralen är samverkan. Hela verksamheten bygger på att de som arbetar på familjecentralen har gemensam syn på samverkan. Samverkan är ett vanligt förekommande begrepp och dess betydelse kan behöva förtydligas i detta sammanhang. Ett sätt, enligt FFF, att definiera samverkan är på följande sätt: samordning + samarbete = samverkan. SAMORDNING SAMARBETE SAMVERKAN Samordning av resurser på Personliga kontakter i det huvudmannaskapsnivå dagliga arbetet Samverkan i sig är inget mål utan ska ses som ett medel en förutsättning för att uppnå mervinster. Samverkan mellan de olika yrkesgrupperna är en förutsättning för en fungerande familjecentral och förväntas ge vinster som är mer än summan av de enskilda verksamheterna, En av vinsterna, enligt FFF, är att samverkan ökar förutsättningarna för att tidigt upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljerna som besöker familjecentralen. Varför samverka? Specialisering och professionalisering har skett inom många yrkeskårer inom offentlig sektor. Detta kan leda till en bristande helhetssyn och göra att individer och grupper faller mellan stolarna eller hamnar i en rundgång mellan myndigheter. Genom att samordna sina resurser möjliggörs tvärsektoriell samverkan till gagn för den gemensamma målgruppen föräldrar och barn. En väl fungerande familjecentral ska ses som ett sätt att säkerställa de förutsättningar som behövs för att få kvalitet i arbetet med att stödja barnfamiljer. Det framgår i Olsons rapport att det blivit lättare att konsultera kollegor i det vardagliga arbetet. Detta innebär att medarbetare i ökad grad fungerar som konsulter i förhållande till varandra. Arbetssättet på familjcentralen karaktäriseras av att olika yrkeskategorier arbetar tillsammans, som ett team, för att uppnå ett bättre resultat för den gemensamma målgruppen, jämfört med att yrkeskategorierna arbetar var för sig. En vanlig invändning mot samverkan är att det finns risk att yrkesrollerna flyter ihop. Tvärtom har det, enligt FFF, visat sig att yrkesrollerna blir tydligare då det är lätt att hänvisa brukare vidare till en annan profession. Genom att arbeta så nära andra yrkeskategorier, blir det egna uppdraget tydligare. Utvärdering om samverkan vid familjecentraler År 2000 gjordes en första större utvärdering av familjecentraler i Sverige. Den sammanfattande konklusionen är att familjecentralen bör vara framtidens stöd till föräldrar och barn. Utvärderingen pekar på att brukarna/besökarna är mycket nöjda med familjecentralerna och då speciellt närheten och tillgängligheten till familjcentralen, att familjen snabbt kan få stöd vid behov. Personal har också uttryckt sig mycket positiva till de möjligheter som samverkan ger. De ändrade arbetsformer som samverkan inneburit har bidragit till en rad fördelar jämfört med hur arbetet med barnfamiljerna tidigare var organiserat. Några av de fördelar som omnämns är att familjerna får ett bättre stöd, de fångas upp tidigare om de har problem och kan få stöd utifrån en samlad kompetens. Personalens egen kunskap om andras yrkesgruppers roll och kompetens har ökat och personalen ser sig som en del av en helhet. Svårigheter som framkommit i utvärderingen handlar om ökad tidspress, samverkan tar tid. Revirtänkande och professionella barriärer är andra hinder som uppges. Fördelarna med samverkan upplevs emellertid, mer än väl, överväga svårigheterna. I rapporten Familjecentraler i Region Skåne framkommer det att familjecentralens konstruktion leder till positiva effekter för utnyttjandet av personalens samlade kompetens i förhållande till familjerna. Det finns dock yrkesgrupper som inte sitter under samma tak och i 8

9 förhållande till dessa kan ibland en motsatt effekt iakttas. De naturliga dagliga kontakterna med ansvariga läkare minskar till viss del för barnmorskor och BVC-sjuksköterskor men dock överväger vinsterna. REGION SKÅNES ANSVAR I ARBETET MED FAMILJECENTRALER Region Skånes verksamheter, mödrahälsovården och barnhälsovården är två av hörnpelarna i en familjecentral. De ska i samverkan med övrig personal erbjuda en nära och välkomnande mötesplats, för att stärka, stödja och främja en god hälsa för blivande föräldrar och barnfamiljer. Omvårdnaden ska vara av god kvalitet och genomsyras av en humanistisk människosyn och ett etiskt förhållningssätt. Varje möte är unikt och ska utformas individuellt. På familjecentralen är det viktigt att utveckla och utvärdera verksamheten kontinuerligt, utifrån ett barnperspektiv och utifrån familjernas behov. Samverkansavtal Då verksamheten tillhör två huvudmän och oftast fyra förvaltningar ska organiseringen av familjecentralen regleras med ett Ramavtal mellan Region Skåne och Skånes kommuner vilket ska ligga till grund för ett Lokalt avtal som tecknas av respektive verksamhet inom Region Skåne och Kommun. Detta underlättar formering och formalia när nya familjecentraler ska bildas samt för styrning av befintliga verksamheter. Här ska principerna för de ekonomiska överenskommelserna läggas fast liksom styrning och ledning, samordning och utbildning/handledning för familjecentralen regleras. Styrning och ledning Familjecentralen är inte en självständig organisatorisk enhet. Medarbetarna har sina chefer i respektive förvaltning. En enig styrgrupp dvs. samspelta verksamhetschefer är därför nödvändigt för att upprätthålla familjecentralens ide och mervärde. Styrgruppen utser en samordnare och dess funktion och befogenheter. Styrgruppen och samordnarens funktion har visat sig vara en viktig funktion för familjecentralen. Arbetssätt och tid för samverkan En familjecentral måste ha någorlunda jämnstarka grupper som kan samverka med varandra. Samverkan mellan berörda verksamheter är en naturlig del i arbetet på en familjecentral. Inom ramen för personalens tjänster ska tid avsättas för möten, fortbildning både gemensam och enskild samt tid för planering och utveckling tillsammans med övrig personal på familjecentralen. Barnmorska och BVC-sjuksköterska ska vara lättillgänglig för brukarna. Det ska finnas tid för spontana och oplanerade besök, som är en viktig del i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som utförs på familjecentralen. Viktigt är också att barnmorskan och BVC-sjuksköterskan finns på familjecentralen på samma tider som övrig personal. Vid vissa insatser ska det finnas två medicinskt kunniga personer på plats för att säkerställa den medicinska säkerheten. Föräldrastöd Det föräldrastöd som är inbyggt i både mödra- och barnhälsovårdens program förstärks genom insatser från samtliga yrkeskategorier. Föräldrastödet är kärnan i alla former av MHV:s och BHV:s arbete, föräldrastödet är integrerat i varje möte med föräldrar. Arbetet förutsätter tvärprofessionell kompetens genom både barnmorska läkare inom MHV, BVC-sjuksköterska läkare inom BHV och MHV/BHV psykolog. Samverkan förutsätts med andra verksamheter som är angelägna för familjen framförallt med socialtjänsten. Föräldrastöd ska erbjudas alla blivande och nyblivna föräldrar. Det ska erbjudas individuellt och i grupp och utformas efter såväl mäns 9

10 och kvinnors behov. Föräldrastödet ska ta hänsyn dels till kulturella och socioekonomiska förutsättningar och dels till olika former av familjebildningar. Lokalisering Familjecentralen ska finnas i ändamålsenliga lokaler för samtliga verksamheter som ingår samt även vara lättillgänglig för besökarna. Samlokalisering För att på bästa sätt kunna möta barn och deras föräldrar ska familjecentralens olika verksamheter finnas i samma hus och helst på samma plan. Samlokalisering ger de bästa förutsättningarna för en god samverkan mellan de olika yrkesgrupperna. Inom dessa väggar sker då mötena mellan de olika personalkategorierna på ett naturligt sätt, vid fikabordet, i korridoren och vid de gemensamma mötena. BARNHÄLSOVÅRDENS ROLL Barnhälsovårdens arbete på familjecentralen Barnhälsovårdens mål är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling. Verksamheten omfattar barn i åldern 0-6 år (intill skolstart). Barnhälsovårdens övergripande mål kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn, att uppmärksamma barn med särskilda behov och förebygga risker i barnets närmiljö och samhället. Alla förskolebarn ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas att ansluta sig till barnhälsovården. Barnhälsovården arbetar efter nationella riktlinjer utfärdade av Socialstyrelsen och antagna av regionen. Verksamheten skall följa av Regionen angivna riktlinjer för barnhälsovård (för närvarande Generell Kravspecifikation för Barnhälsovård). Familjecentralernas arbetsform innebär en ökad samverkan mellan yrkesgrupper. BVC-sjuksköterskan ska vara distriktssköterska och/eller barnsjuksköterska (sjuksköterska med vidareutbildning inom barn- och ungdom). För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje enskild BVC-sjuksköterska arbeta huvudsakligen med barnhälsovård. Läkare med specialistkompetens i allmänmedicin eller i pediatrik delar med sjuksköterskan ansvaret för hälsoövervakningen, utför en del av hälsoundersökningarna, deltar i det hälsofrämjande arbetet och är BVC-sjuksköterskans närmaste samarbetspartner i medicinska frågor. BVCsjuksköterskan och BVC-läkaren utgör att team. För barn och föräldrar i behov av vidare stöd, utredning och/eller behandling av psykolog ska finnas konsultationsstöd i form av barnhälsovårdspsykologer. MÖDRAHÄLSOVÅRDENS ROLL Mödrahälsovårdens arbete på familjecentralen Lokalerna ska vara anpassade så att samtliga verksamhetsgrenar inom barnmorskemottagningarnas uppdrag kan utföras. Enligt nationella riktlinjer ska minst två till tre barnmorskor vara knutna till barnmorskemottagningen. Barnmorska skall arbeta enligt nationellt styrdokument för mödrahälsovård. Familjecentralernas arbete innebär en ökad samverkan mellan yrkesgrupper. 10

11 UPPFÖLJNING OCH KVALITETSSÄKRING AV FAMILJECENTRALER För att säkra en god kvalitet av familjecentralerna i regionen finns behov av uppföljning och utvärdering med viss periodicitet. Det är viktigt att det finns en långsiktighet då resultatet av hälsofrämjande insatser är svårt att utvärdera på kort tid. Mätbara mål och kvalitetsparametrar behöver utarbetas. KAFO Kvalitetssäkring av familjecentralers organisering är ett dokument framtagen av Landstingen i Sörmland och Uppsala län i samarbete med personal, från kommun och landsting, som är verksamma via familjecentraler. KAFO-modellen kan användas som ett verktyg för att kvalitetssäkra den enskilda familjecentralens organisering, resurser och verksamhet. Genom att varje familjecentral fyller i ett formulär om sin verksamhet fås ett underlag som kan peka på eventuella förbättringsområden. Formuläret ger uppgifter om ett antal indikatorer som belyser samordningsnivån och samarbetsnivån. Indikatorer som belyser samordning och resurser Huvudmannanivå. Finns samverkansavtal, styrgrupper, samordningsfunktion, måldokument utvärderingar? Basverksamheternas bemanning. Hur ser bemanningen ut från familjecentralens olika basverksamheter? När och hur ofta finns barnmorska, BVC-sjuksköterska och socialtjänst på plats, vilka öppettider har förskolan? Indikatorer som belyser samarbete och verksamhet Planering och uppföljning. Har personalen gemensamma personalmöten? Finns måldokument för verksamheten? Finns samordningsfunktion? Görs en årlig verksamhetsplan? Görs en årlig verksamhetsuppföljning? Samarbete i verksamheten. Är verksamheten samlokaliserad? Finns gemensam föräldrautbildning? Finns annan integrerad gruppverksamhet? Förs veckobok/dagbok? Görs det uppföljning bland brukarna? Görs utvärdering av verksamheten? Uppföljning på verksamhetsnivå För familjecentralens verksamhet är det viktigt att kontinuerligt följa upp sin verksamhet ur olika perspektiv. Vid varje familjecentral ska det finnas en verksamhetsplan som innehåller mätbara mål och delmål vilket ger förutsättningar för verksamhetsuppföljning vilket redovisas till Region Skåne vid års uppföljning. Utvärdering ur ett brukarperspektiv Familjecentralens förebyggande och hälsofrämjande arbete är ett långsiktigt arbete, vilket gör det svårt att värdera insatser på kort sikt. Det är rimligt att förvänta sig att det kommer att ta flera/många år innan det kan går att få mätbara effekter hos familjecentralens målgrupp. För familjecentralen är det ändå betydelsefullt att kontinuerligt följa upp och utvärdera den pågående verksamheten. Det kan göras genom att personal och brukare diskuterar tillsammans eller genom enkäter till brukarna. 11

12 LITTERATUR 1. Olsson, U-J. Familjecentraler i Region Skåne. Rapport till Region Skåne UV-Partner, Föreningen för Familjecentraler Gärdmo Petterson, E. Zeime G. Att verka tillsammans- en bok om familjecentraler. Folkhälsoinstitutet, Stockholm, Policy om barnperspektiv i Region Skåne, RS/060157, Berg Wikander, B. Familjecentral integrerad verksamhet för barns bästa. Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2006:1 6. Föräldrarstöd 2.0. Tidigt föräldrarstöd inom mödra- och barnhälsovården Bremberg S, Sällström E. Närmiljöns betydelse för barn och ungdomars hälsa och välbefinnande en systematisk kunskapsöversikt. Statens folkhälsoinstitut Ottawa Charter for Health Promotion. Ottawa: WHO, Health and welfare canada Publication Health Association Regerings proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Regeringskansliet, Stockholm, Folkhälsan i Skåne regional strategi Koncernledningsstaben, Folkhälsoenheten Hälso- och sjukvårdsprogram. Barns och ungdomars psykosociala hälsa. Kommunförbundet och Region Skåne, Tänk Långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Bak, M. Gunnarsson, L. Familjecentralen, Framtidens stöd till föräldrar och barn? Folkhälsoinstitutet utvärderar 14/ KAFO 12